Slutrapport för projektet Strategier för hälsa och kvalitet i välfärdstjänstearbete Dnr 06000

Wanja Astvik, projektledare 2011-02-23 Slutrapport för projektet Strategier för hälsa och kvalitet i välfärdstjänstearbete Dnr 06000 I förhållande till den ursprungliga tidsplanen i ansökan kom projektet att förskjutas pga. Arbetslivsinstitutets nedläggning och överflyttningen till Mälardalens högskola (ny projekttid 2007 05 01 2010 12 30). Projektet påbörjades i maj 2007 och har därefter med smärre undantag följt den förskjutna tidsplanen. Nedläggningen av ALI innebar att lönemedel saknades för Gunnar Aronsson men hans medverkan i projektet kunde möjliggöras genom att AFA ställde sig positivt till en tilläggsansökan för ca tre månaders arbete för Aronsson under 2009-2010. Projektets första år ägnades främst åt förankring och datainsamling. Inledningsvis intervjuades enhetscheferna vid de studerade arbetsplatserna (förskola, äldreomsorg, socialtjänst) i de två valda kommunerna. Därefter har djupintervjuer genomförts med ett urval av medarbetare på varje arbetsplats och en gruppintervju med 4-7 medarbetare från respektive arbetsplats. Totalt har drygt 80 intervjuer med personal, enhetschefer och verksamhetschefer genomförts. Parallellt med den kvalitativa datainsamlingen utarbetades en enkät som under våren/tidig sommar 2008 delats ut till samtliga anställda vid de nio arbetsplatserna. Påminnelser gick ut under tidig höst varpå enkätanalyserna kunde påbörjas. Studiens ursprungliga design med val av arbetsplatser med lägre respektive högre sjukfrånvaro enligt registerdata från tidigare år syftade till att undersöka mer eller mindre konstruktiva strategier på arbetsplatsnivå men enkätresultaten 2008 visar att förutsättningarna för den designen hade kraftigt försvagats då olikheterna i sjukfrånvaron kraftigt minskat och de ursprungliga skillnaderna enligt registerdata i stort sett då var borta. Orsakerna till utjämningen tycks bland annat ha varit att många personer med hög sjukfrånvaro lämnat arbetsplatsen de senaste åren. Analyserna har därför skett i högre utsträckning på individnivå där samband mellan olika strategier och arbetsvillkor och utfallen hälsa och kvalitet studerats. Resultat från projektet Projektets huvudsyfte var att undersöka de olika strategier som välfärdstjänstearbetarna använder sig av för att hantera de ökade kraven på individuellt ansvarstagande i arbetet. Hypotesen var att dessa strategier kan vara mer eller mindre konstruktiva med avseende på 1

arbetets kvalitet och individernas hälsa. För att undersöka projektets frågeställningar har vi arbetat med flera olika delstudier, med det kvantitativa enkätmaterialet respektive det kvalitativa intervjumaterialet. En jämförelse av olika copingmönster och deras konsekvenser för hälsa och kvalitet I en av projektets delstudier (Astvik & Melin, submitted) används enkätmaterialet där samtliga medarbetare från alla tre yrkesgrupperna ingår. Syftet med studien var att undersöka välfärdstjänstearbetares strategier att hantera hög arbetsbelastning och typiska obalanssituationer i arbetet och att undersöka samband mellan strategier, arbetsvillkor, hälsa och upplevd kvalitet. Utifrån enkätdata från anställda inom barnomsorg, äldreomsorg och socialtjänst (N=192) genomfördes en klusteranalys som identifierade tre grupper med olika strategiprofiler: kompensatoriska och kvalitetssänkande (n=68), självgående (n=43) och socialt aktiva (n=80). Gruppen med kompensatoriska och kvalitetssänkande strategier karaktäriserades av att de använde många olika typer av kompensatoriska strategier som inkluderade att arbeta mer intensivt när arbetsbelastningen var hög, hoppa över lunchrast och andra pauser, ta med arbete hem eller arbeta över, tänka på arbetet under ledig tid samt att ta på sig mer arbete än vad de egentligen hade tid för. Förutom dessa kompensatoriska strategier så var det också vanligare i denna grupp att sänka kvalitetskraven vid hög belastning liksom att be chefer att prioritera bland arbetsuppgifterna. Den Socialt aktiva gruppen karaktäriserades av att de sa ifrån och mer proaktivt bad om hjälp. Strategierna innefattade att söka stöd och hjälp av arbetskamrater vid svårigheter i arbetet, be såväl kollegor som chef om hjälp vid hög arbetsbelastning, säga ifrån om arbetsbelastningen var för stor, ta upp problem och svårigheter på möten och andra sammankomster samt försöka lösa gemensamma problem i arbetsgruppen. Den Självgående gruppen karaktäriserades av att de använde mycket färre strategier jämfört med de andra två. Gruppmedlemmarna använde sällan kompensatoriska strategier förutom att de arbetade intensivare vid hög arbetsbelastning och tänkte på arbetet på fritiden signifikant mer ofta än individerna i det socialt aktiva klustret men signifikant mer sällan än individerna i det kompensatoriska och kvalitetssänkande klustret. Individerna i detta kluster prioriterade inte bland uppgifter eller sänkte kvalitetskraven. Namnet de Självgående refererar till denna grupps tendens att inte fråga vare sig kollegor eller chef om hjälp och stöd liksom att de inte sa ifrån om de uppfattade problem eller för hög arbetsbelastning. I den jämförande analysen framstår gruppen med kompensatoriska och kvalitetssänkande strategier som en riskgrupp, både avseende upplevelse av arbetsvillkor och hälsa. Resultaten av hierarkiska regressionsanalyser som predicerar hälsa och kvalitet visar att individernas strategier påverkar alla hälsovariabler liksom subjektiv kvalitet. Kompensatoriska och kvalitetssänkande strategier var utan undantag negativt relaterat hälsa och kvalitet, även när bakgrundsvariabler och arbetsvillkor hölls konstanta. Studiens resultat pekar på vikten av att inkludera individers sätt att hantera sitt arbete för att förstå stress och hälsa i arbetslivet och resultaten identifierar ett tydligt riskbeteende för hälsa där anställda kompenserar obalanser mellan arbetskrav och resurser med egna ansträngningar. Ytterligare en slutsats handlar om vikten av att skapa organisatoriska förutsättningar för mer socialt aktiva strategier där det finns goda möjligheter att ta upp problem och svårigheter liksom att ge och ta emot socialt stöd. 2

Publikation: Astvik, W & Melin M. (submitted) Coping with the imbalance between job demands and resources: A study of different coping patterns and implications for health and quality in human service work. Arbetsvillkor, återhämtning och hälsa en studie av förskola, hemtjänst och socialtjänst Den delstudie (Aronsson, Astvik & Gustafsson, 2010), som genomfördes med inriktning på återhämtning, hälsa och arbetsvillkor visade att en stor andel av de anställda hade tecken på ordentliga återhämtningsproblem. Återhämtningsfrågorna täckte hur man kände sig under ett dygn - på morgonen, på jobbet, efter jobbet på kvällen och hur man sov liksom hur återhämtad man kände sig efter ledigheter. I hela studiegruppen var det ungefär 25 procent som kunde klassificeras som ej återhämtade medan 36 procent hade en bra rytm och balans mellan arbete och återhämtning. Den ej återhämtade gruppens arbetsvillkor präglades av hela kedjan av kända riskfaktorer på vilka de svarade med kompenserande strategier, dvs. de försökte klara höga arbetskrav och organisatoriska brister genom att arbeta utöver den vanliga arbetstiden, dra in på raster och arbeta även när de var sjuka. Trots betydligt högre ohälsorapportering hade personer i den ej återhämtade gruppen inte högre sjukfrånvaro, vilket troligen hör samman med att de ersatte sjukfrånvaro med sjuknärvaro och genom att ta ut semesterdagar istället för att sjukskriva sig. Hela 73 procent i den ej återhämtade gruppen rapporterade sjuknärvaro mer än två gånger senaste året, vilket är högt jämfört med andra studier och andra grupper. Socialtjänstens personal var klart överrepresenterade bland de ej återhämtade (45 procent) och bara 24 procent av socialtjänstgruppen kunde kategoriseras som återhämtade. Statistiska riskanalyser visade starka samband mellan bristande återhämtning och sämre självskattad hälsa liksom med andra ohälsosymtom. Publikation: Aronsson G, Astvik W & Gustafsson K (2010) Arbetsvillkor, återhämtning och hälsa en studie av förskola, hemtjänst och socialtjänst. Arbete och Hälsa 2010;44(7) Coping with the imbalance between work demands and resources in social work: implications for health, professional learning and service quality I denna studie (Astvik & Melin, submitted) görs en djupanalys som bygger på 16 individuella djupintervjuer och 4 gruppintervjuer med ytterligare 16 socialsekreterare. De intervjuade socialsekreterarna kommer från tre olika arbetsplatser. Syftet med studien var undersöka vilka individuella och kollektiva strategier socialsekreterarna använde för att hantera obalansen mellan krav och resurser, som framträdde som den största källan till stress i deras arbete. Syftet med studien var också att undersöka strategierna i ett kontextuellt perspektiv, d.v.s. hur olika arbetsvillkor påverkar eller sätter gränser för vilka individuella och kollektiva strategier som var möjliga. I studien analyseras också konsekvenser av olika strategier med fokus på medarbetarnas hälsa och professionella lärande samt kvalitet i arbetsutförandet. I studien identifieras ett antal typer av strategier som vi benämnt: Kompensatoriska strategier, kravsänkande strategier, distanserande/tillbakadragande strategier, protest, exit och till sist självadministrerande strategier. 3

Inför den obalanssituation mellan krav och resurser i arbetet som i stort sett alla intervjuade socialsekreterare erfar verkar vanliga strategier vara att med egna ansträngningar kompensera otillräckliga resurser. Motiven bakom en omfattande användning av kompensatoriska strategier handlar om ett stort personligt ansvar för att arbetet ska bli gjort oavsett de förutsättningar som finns. Många upplever helt enkelt att de inte kan säga nej trots en redan hög arbetsbelastning utan de använder strategier som att jobba över och att gå till arbetet på helger för att kunna jobba ner ärendehögarna. Många går också till arbetet trots att de är sjuka. Kompensatoriska strategier kan också förstås som ett sätt att försöka få kontroll och undvika överväldigande känslor av stress som uppstår i vetskapen av hur mycket jobb som väntar. Kompensatoriska strategier kan vara mindre problematiska ur hälsosynpunkt när arbetsbelastningen fluktuerar men i socialsekreterarnas fall verkar arbetsbelastningen vara kontinuerligt hög vilket försvårar möjligheterna till återhämtning. Ett omfattande användande av dessa strategier verkar dock inte hållbara på lång sikt. Långa perioder av mycket kompensatoriska strategier leder till olika stress- och utmattningssymtom. Här kan en lösning vara exit via sjukskrivning eller exit till nytt jobb internt eller externt. Men för dem som är kvar utvecklas alternativa strategier som att på olika sätt försöka sänka kraven i arbetet. Man tvingas acceptera en lägre kvalitetsstandard och man sänker ribban för vad som kan betraktas som good enough som många socialsekreterare uttrycker det. Dessa strategier åtföljs ofta av en annan typ av stress som mer handlar om moraliska konflikter. Några hanterar detta genom distansering och tillbakadragande. Andra beskriver det som en pågående kamp med dessa moraliska konflikter. De kravsänkande strategierna framstår som i hög grad informella och individuella strategier att hantera en för hög arbetsbelastning och dessa strategier blir därmed vars och ens dåliga samvete. Till de kravsänkande strategierna hör olika sätt försöka reducera sitt ansvar, exempelvis genom att formellt be chef att prioritera eller att skriva under utredningar etc. Ansvaret kan också modifieras i relation till klienterna då socialsekreterarna beskriver en omsorgsideologisk diskurs om ökad tonvikt på klientens eget ansvar som ett sätt att modifiera den egna arbetsbelastningen. För att hantera de moraliska konflikterna kan somliga försöka rationalisera exempelvis den ökade tonvikten på klientens eget ansvar och därmed motivera det egna handlandet som adekvat och önskvärt. En annan typ av strategi som är förknippad med överbelastning handlar om fysisk, kognitiv och emotionell distansering eller tillbakadragande från organisationen och arbetsgrupp. Det handlar om att man kraftigt reducerar sitt engagemang i organisationens och gruppens gemensamma frågor, liksom kollegors eventuella behov av stöd och hjälp. Man drar sig tillbaka från det sociala sammanhanget och fokuserar den egna ärendehögen. Medan de tillbakadragande strategierna ofta är förknippade med känslor av uppgivenhet så är proteststrategier snarare förknippade med någon typ av hopp om förändring. Proteststrategier innebär individuella eller kollektiva försök att protestera mot, diskutera eller belysa rådande omständigheter som bedöms otillfredsställande. Dessa strategier skyddar den professionella integriteten och modifierar den psykiska stressen i arbetet. Att öppet diskutera hur arbetssituationen faktiskt ser ut motverkar eget skuldbeläggande när kvaliteten inte blir som man egentligen önskar. Kollektiv protest eller gränssättande mot ytterligare arbetsuppgifter kan också de facto skydda gruppen genom att protesten leder till en bättre balans mellan krav och resurser. Många av de intervjuade upplever dock att det inte finns några möjligheter till dialog uppåt i organisationen vilket bland annat kan förklara varför proteststrategier inte är så vanligt förekommande som skulle 4

kunna förväntas mot bakgrund av de problem som socialsekreterarna beskriver. I intervjuerna framkommer att många har upplevt starka känslor av otillräcklighet och att kvalitetsbristerna då upplevs handla om en egen oförmåga att hantera den stora ärendemängden. Här finns en relativt outtalad strategi som handlar om normalisering där den höga arbetsbelastningen och kollegors sömnsvårigheter och andra stressymptom blir en del av det normala och vardagliga. Normalisering förstärker användandet av kompensatoriska strategier men verkar motsatt när det gäller proteststrategier. Den mest radikala strategin att hantera obalansen mellan krav och resurser är att helt enkelt fly från situationen via exit från arbetet. I intervjuerna framkommer att en hög personalomsättning i grupperna är ett stort problem och många funderar också på exit som ett alternativ för dem själva. Motiven för exit handlar om att man uppfattar att arbetssituationen utgör ett allvarligt hot mot den egna hälsan och/eller att arbetssituationen inte tillåter ett professionellt utförande av arbetet och utgör därmed ett hot mot den professionella integriteten. Exit eller tankar på exit som strategi kommer således som en följd av kompensatoriska strategier som leder till ohälsosymptom och/eller kravsänkande strategier som leder till moraliska konflikter. En sista typ av strategier som vi benämnt självadministrerande syftar till att organisera och hantera arbetet på ett mer proaktivt sätt inom givna ramar, genom att förutse och hantera vissa förutsättningar innan de blir alltför problematiska. Självadministrerande strategier handlar om att medvetet och avsiktligt definiera, strukturera och styra de egna prestationerna med syftet att hantera arbetet och arbetssituationen bättre. Det kan t.ex handla om att göra tydliga prioriteringssystem, skapa egna återkopplingssystem, undvika att ha alla klientakterna på skrivbordet, sätta tydliga gränser mellan arbete och fritid, vara noga med att bevara och utveckla det sociala stödet kollegor emellan, etc. Samtliga ovan nämnda strategier, har direkta eller indirekta konsekvenser för hälsa, professionellt lärande och kvalitet. I artikeln analyseras strategierna kontextuellt och utifrån ett konsekvensperspektiv med fokus på utfallen hälsa, professionellt lärande och kvalitet. Resultaten i denna studie men även projektets resultat i sin helhet ligger till grund för en ny och beviljad forskningsansökan Strategier för kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling i offentlig sektor (VINNOVA, Dnr 2009-03030, projektledare Marika Melin). Projektet är ett forsknings- och utvecklingsprojekt där vi ska arbeta med organisatoriska interventioner i socialtjänsten. Publikation: Astvik, W & Melin M. (submitted) Coping with the imbalance between work demands and resources in social work: implications for health, professional learning and service quality. Organisation och styrformer i offentlig sektor I projektet Strategier för hälsa och kvalitet i välfärdstjänstearbete har den kunskap som vi erhållit i tidigare forskningsprojektet om styrning i sjukvården utvecklast till en mer generell förståelse av styrning i offentlig sektor där flera professioner är verksamma, såsom socialt arbete, skola och äldreomsorg. I projektet har behovet av att kunns identifiera och studera skillnader och likheter i styrformer mellan förvaltningar och verksamhetsområden lett till fram en mer generell analysmodell. 5

I studier om styrformer och dess effekter i både organisationsforskning och arbetslivsforskning har studierna alla sin egen terminologi vilket i stort settt omöjliggör jämförelser vilket medför svårigheter för en kumulativ kunskapsutveckling i området. Denna brist i metod framträdde som besvärlig när vi skulle analysera olika kommunala verksamheter som har ett svåröverskådligt regleringslandskap. Men i arbetet med kartläggning av styrningen i socialjänst, barnomsorg och äldreomsorg framträdde gemensamma drag som låg i linje med den kunskap vi hade från vårt tidigare sjukvårdsprojekt. Sammantaget ledde detta till att vi, vid sidan av analyserna av specifika styrformer i exempelvis socialtjänsten, fokuserade på att arbeta med metodutveckling för denna typ av analyser. I analysmodellen för styrformer beskrivs åtta olika typer av styrning som alla baseras på olika kunskapsområden; politik i form av direktiv/mål, lagar/föreskrifter, systematisk redovisning, ekonomiska incitament, förändringskunskap/ledning, marknadisering, standardisering samt inspektion (Nordberg, 2009; Bejerot, 2009; Bejerot & Hasselbladh, 2010, artikel för internationell tidskrift är under arbete). Modellen har redan visat sig vara användbar. Den används som grund för ett pågående avhandlingsarbete där modellen transponerats från att gälla överorganisatorisk nivå till kommunal förvaltningsnivå (Björk m fl., 2010a; 2010b). Den har också visat sig användbar för undervisningsändamål där lärare vill förklara för studenter hur styrformer utformas och samverkar i ett regleringslandskap (vad vi känner till används befintliga konferensbidrag i undervisning av socionomer och tandläkare vid Malmö universitet). I de föreläsningar som gjorts av Bejerot för fackliga organisationer, framför allt lärare, men också läkare (se nedan) har modellen fungerat som utgångspunkt för grupparbeten och diskussioner om styrformer. Utifrån den kunskap som genererats i projektet har vi kunnat formulera enkätfrågor om styrformer i vårt nästa projekt (om läkare). Det arbetssätt som vi utvecklat under flera år, där vi pendlar mellan kvalitativa och kvantitativa studier för att belysa ett det mångdiciplinära området organisationsforskning/ arbetslivsforskning presenteras i ett bokkapitel (Bejerot & Härenstam, 2010). Analysmodellen ligger också till grund för en ny beviljad forskningsansökning Överorganisatorisk styrning påverkar arbetsmiljön: en jämförelse mellan kvinnodominerad människovårdande och mansdominerad teknisk verksamhet (AFA försäkring, Dnr 100269, projektledare Tina Kankkunen Forsberg). Där kommer modellen att användas för att analysera likheter och skillnader i styrformer i manligt och kvinnligt genusmärkta organisationer i kommunal förvaltning. Publikationer: Bejerot, E (2009) Överorganisatoriska styrsystem i socialtjänsten prövning av en analysmodell. Papper som presenteras på Arbetet i människors liv, Institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet och Forum för arbetslivsforskning i Sverige, Göteborg 13-14 maj 2009 (full paper). Nordberg, A-C (2009) Den nationella styrningens form, förmedling och fäste i socialtjänstens praktik En studie om gränser och handlingsutrymme, Masterkurs i psykologi, Psykologiska institutionen, Stockholm universitet (handledare Eva Bejerot). Bejerot E & Härenstam A (2010) Reintegrating studies of organizations, work and health some methodological experiences, i S Marklund S & A Härenstam (red) The dynamics of organization and Healthy Work. Arbetsliv i omvandling, 2010:5. 6

Bejerot, E & Hasselbladh, H (2010) Technologies of Hybridization Generic Traits of New Public Management. Full paper presented at 26th EGOS Colloquium Lisbon, July 1-July 3 2010 (full paper). Björk, L, Kankkunen Forsberg, T & Bejerot, E (2011) Modern techniques of control and their practice among managers in gendered local government organizations. (Submitted) Bejerot, E & Hasselbladh, T (2011) Technologies of Hybridization Generic Traits of New Public Management (Subitted) Spridning och kommunikation av forskningsresultat Föreläsningar universitet/högskolor: Magisterutbildning Arbetslivsvetenskap, Mälardalens högskola Beteendevetardagen, Mälardalens högskola Uppdragsutbildning: Arbetsorganisation och förändringsarbete, Mälardalens högskola Psykosocial arbetsmiljö, Mälardalens högskola Psykologprogrammet, Karolinska institutet Beteendevetardagen, Mälardalens högskola Föreläsningar i andra sammanhang UR, Unionen, Stockholm Bilda Studieförbund, Stockholm Nychefsutbildningen Enköpings kommun, Enköping Mentorsprogrammet Ledarinstitutet, Stockholm Arbetsmiljöverket, Örebro Läkarförbundets arbetslivsgrupp, Stockholm 25 maj 2007 Lärarförbundet Täby, medlemsmöte, 4 december 2008 Lärararnas Riksförbund, ordförandekonferens Linköping, 22 januari 2009 Lärarförbundet, Nacka, medlemsmöte, 18 mars 2009 Lärarförbundet, Lärarnas hus, Stockholm, 27 april 2009 Andra sammanhang där forskningsprojektet/resultat presenterats och diskuterats Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, 22 januari 2008 Institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet, 9 juni 2008 HELIX, Linköpings universitet, 29 april 2009 Institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet, 8 september 2009 Psykologiska institutionen/stressforskingsinstitutet, Stockholms universitet, 13 november 2009 Psykologiska Institutionen, Stockholms Universitet, Konferenspresentationer med resultat från projektet: Astvik, W. (2010) Strategier för hälsa och kvalitet i välfärdstjänstearbete. Presentation på Workshop om framtidens vård och omsorg arrangerad av Mälardalens högskola. Inom ramen för det sk Samhällskontraktet, Västerås, 19 feb 2010. 7

Astvik, W & Melin M. (2010) Arbetsvillkor och copingstrategier i välfärdstjänstearbete - konsekvenser för hälsa och kvalitet. Presentation på konferensen Nätverksmöte i arbetsoch organisationspsykologi, 27-28 september, Lund, Institutionen för psykologi, Lunds Universitet i samarbete med Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Bejerot, E. (2007) Effekter av en ny styrningsregim på läkares möte med den nya patienten. Presentation på konferensen Tio år med kvalitet i skolans styrning, Uppsala, 25-26 oktober 2007. Bejerot, E. (2009) Överorganisatoriska styrsystem i socialtjänsten prövning av en analysmodell. Presentation på konferensen Arbetet i människors liv, Institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet och Forum för arbetslivsforskning i Sverige, Göteborg 13-14 maj 2009 (full paper). Bejerot, E & Hasselbladh, H. (2010) Technologies of Hybridization Generic Traits of New Public Management. Full paper presented at 26th EGOS Colloquium Lisbon, July 1-July 3 2010 (full paper). Bejerot, E. (2010) Bortom New Public Management. Presentation på konferensen Den reglera(n)de professionen professioner och politik, Svenska nätverket för professionsforskning, Göteborg 30 september - 1 oktober 2010 (Keynote). Björk, L, Forsberg Kankkunen T, Bejerot, E. (2010 a) New Public Management in Gendered Local Government Organizations. Full paper presented at Gender, Work and Organization, 6th Biennial International Interdisciplinary Conference, Keele University, England, 21st 23rd June 2010 (full paper). Björk, L, Forsberg Kankkunen T, Bejerot, E. (2010b) New Public Management in Gendered Local Government Organizations and its Effects on Managerial work. Full paper presented at Den reglera[n]de professionen professioner och politik, Svenska nätverket för professionsforskning, Göteborg 30 september - 1 oktober 2010 (full paper). 8