Angereds socialdemokratiska kretsens Ja msta lldhets- och Ma ngfaldsplan 2016



Relevanta dokument
Handslag för ett framtidsparti

Planmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan

S-studenters långtidsplan fram till 2020

Kollektivavtal och jämställda löner. Kurt Eriksson

Trygghetsplan för Hällabrottets förskola

1 Den socialdemokratiska föreningens uppgift

Nationella jämställdhetsmål

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/ Gäller från: Fastställd av: Kommunstyrelsen,

Riktlinjer för likabehandling

Trygghetsplan för Borgens förskola. Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET

Jämställdhets- och mångfaldsplan i Fagersta kommun

Verksamhetsinriktning 2016 Förslag till höstmötet

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan för Örebro kommun

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

Trygghetsplan för Blåhusets förskola

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Konsult- och servicekontoret 2007

Trygghetsplan för Solgläntans förskola. Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

Trygghetsplan för Ekeby förskola

Innehåll Innehållsförteckning

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARLSHAMNS KOMMUN

Likavillkorsplan

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering?

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och ungdomspolitisk strategi

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING & LIKABEHANDLINGSPLAN

Reviderad Handlingsplan för värdegrundsarbete. Bara förskolor. Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn

Personalpolicy i Hultsfreds kommun

Studier SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Sophiaskolan. Året 2014/15

SVT:s policy för mångfald och likabehandling

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden till

Arbetsgivarens plan för likabehandling

Hallernas förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

Mångfald och jämställdhet

Grunduppgifter, Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fo rskoleverksamhet. Ansvariga fo r planen: Samtliga pedagoger pa Jo rlanda fo rskola

Trygghetsplan för Matildelunds förskola

Stockholm Till de organisationer som undertecknat beslutet om samverkan

Plan mot kränkande behandling på Kvistens förskola Anderstorp

Jämställdhets- och mångfaldspolicy

Barn har rätt till en trygg skola

Onsjöskolans likabehandlingsplan

Folktandvårdens plan för lika rättigheter och möjligheter inklusive jämställdhet

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

TILL ALLA FÖRÄLDRAR I SVEDALA IF. Svedala IF Din roll som förälder

Likabehandlingsplan. Plan mot mobbning, diskriminering och övrig kränkande behandling. Hillerstorpsskolan 2011/2012

Jämställdhets- och mångfaldsplan

#crossingboarders

Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram

Verksamhetsplan HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Likabehandlingsplan Vasalunds IF

Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan

Digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hästhovens förskola

Påryds förskolas plan för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och främja likabehandling.

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan

[9191 LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. ÖDENÄS FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Arealens Förskola Arealens Förskola A

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Freinetskolan Tallbacken

Snäckans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

TILL ALLA FÖRÄLDRAR I SVEDALA IF

HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/2015

Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Malmberga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Pixbo förskola

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för verksamhetsåret

Riktlinjer för mångfaldsfrämjande arbete och likabehandling

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Vår vision. Syfte. Mål

STADSLEDNINGSKONTORET PERSONALSTRATEGISKA AVDELNINGEN DNR /2008. Rapport från Stockholms stads diskrimineringsfunktionär År 2007

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rödklövergatans förskola Läsår 2015/2016

Tjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014

Hälsa och HBT i Sörmland

Uppföljning, utvärdering och utveckling

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplanen

Transkript:

1 Angereds socialdemokratiska kretsens Ja msta lldhets- och Ma ngfaldsplan 2016 BAKGRUND Partidistriktet antog en jämdställdhets- och mångfaldspolicy med handlingsplan på höstdistriktskongressen 17 oktober 2011. Den antagna policyn innebär att partiorganisationen ska i planering och genomförande av sitt arbete beakta jämställdhets- och mångfaldsaspekterna. Syftet är att motverka diskriminering och ge alla samma möjligheter och rättigheter att engagera sig politiskt, som till exempel att ha ett politiskt förtroendeuppdrag. Det gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionshinder eller ålder. Målet är att medlemskåren ska spegla göteborgssamhällets sammansättning. I planen ingår att starta processer i alla organisationsled för att uppnå målsättningar om jämställdhet och mångfald i organisationen. För att uppnå det behövs samverkan mellan bl. a partidistriktet och grundorganisationerna. År 1994 beslutade partikongressen om "varannan damernas" på samtliga socialdemokratiska valsedlar till riksdags-, landstings- och kommunalval samt att samtliga grupper som tillsätts av socialdemokrater ska bestå av hälften kvinnor och hälften män. År 2010 beslutade Göteborgs partidistrikts valkommitté att andelen politiskt förtroendevalda med annan etnisk bakgrund än svensk ska spegla göteborgssamhällets sammansättning. Övergripande målsättning Målet är att fördelningen av politiska förtroendeuppdrag ska spegla Göteborgssamhällets sammansättning. Partiinterna uppdrag Målet är att fördelningen av partiinterna uppdrag ska spegla Göteborgssamhällets sammansättning. Angeredskretsens värdegrund Angeredskretsens värdegrund bottnar i den socialdemokratiska grundsynen på rättvisa och alla människors lika värde. Alla ma nniskor, oavsett kön, ålder och härkomst ska ges fo rutsa ttningar till ett gott liv. I kretsens och dess föreningars verksamhet ska alla känna sig välkomna och respekterade och lyssnade på. Vad menar vi med jämställdhet och mångfald? Angeredskretsen delar distriktets syn på jämställdhets- och mångfald.

2 Med begreppet ja msta lldhet menar vi att alla medlemmar, kvinnor och ma n, oavsett ålder och härkomst ska ha lika mo jligheter att vara aktiva i kretsens föreningar och aktiviteter genom sitt politiska engagemang i socialdemokratin. I kretsens alla verksamhetsomra den stra var vi efter en ja mn fo rdelning av kvinnor och ma n i representation och beslutsfattande organ. Vi stra var efter att sta rka och ta tillvara ba de ma n och kvinnors kunskaper, erfarenheter och va rderingar. Detta berikar och utvecklar ba de kretsens och dess fo reningars verksamhet, liksom den politiska ide debatten. Med begreppet ma ngfald menar vi va ra olika/lika identiteter sa som: a lder, trosuppfattning, etnisk tillho righet, funktionsnedsa ttning, klass, ko nsidentitet och ko nsuttryck. Vi stra var efter en bred representation av olikheter i syfte att ta tillvara kunskaper och erfarenheter av ma nniskors olikheter. Detta berikar och utvecklar både vår verksamhet och den politiska ide debatten. Vi strävar efter att minst 25 % av personer som väljs till de beslutande organen ska ha invandrarbakgrund, och ytterligare 25 % ska vara i åldern 25 år eller yngre.

3 Hur ser det ut i Angereds stadsdelsföreningar idag? (distriktets statistik 2015-09-21) Sida :2/3 Datum: 2015-09-21 Anders Malmgren Kommentar: Andelen kvinnor och andelen medlemmar både i den yngsta och den äldsta åldersgruppen är underrepresenterade. Statistik på andelen kvinnor och män i de beslutande organen saknas men bedöms vara relativt jämt. Åldersstrukturen i de beslutande organen bedöms likna den befintliga åldersfördelningen i stadsdelens föreningar, d.v.s. de unga och de äldsta är underrepresenterade. Statistik på representationen utifrån mångfald saknas. Andelen medlemmar i föreningar med utländsk bakgrund torde dock vara hög i Angered men det återspeglas troligen inte tillfredsställande i de beslutande organen.

4 Kretsens mål för mångfalds-och jämställdhetsarbetet 2015-2016 Övergripande målsättning Målet är att fördelningen av politiska förtroendeuppdrag ska spegla Angeredssamhällets sammansättning. Partiinterna uppdrag Målet är att fördelningen av partiinterna uppdrag ska spegla Angeredssamhällets sammansättning. Ett jämställdhets- och mångfaldsarbete kra ver en sta ndigt pa ga ende diskussion och en o kad medvetenhet om gamla strukturer, normer och va rderingar. Kretsstyrelsen måste ständigt följa hur befolkningsutvecklingen i Angered motsvarar medlemmarsoch de förtroendevaldas sammansättning. Kretsen ska planera hur man bäst rekryterar medlemmar och förtroendevalda så att målet med jämställdhets- och mångfaldplanen nås och regelbundet utvärdera resultatet i förhållande till planen. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2016 Stimulera och stödja föreningar till att arbeta för att öka andelen kvinnliga medlemmar samt öka andelen medlemmar som är 25 år eller yngre Förbättra kontakten med Unga Örnar och SSU så att de unga även engageras i s-föreningarna och därigenom även når förtroendeposter Eftersträva att behålla medlemmarna som är kring 65 år och äldre, t ex i samarbete med föreningar ordna särskild verksamhet för äldre i form av diskussionsforum i studiecirkelform Ha kommunikation med språkföreningar, fackföreningar och andra intresseföreningar med socialdemokratisk inriktning inom kretsens geografiska område och sträva efter att involvera dessa i kretsens och föreningars verksamhet Årligen kartla gga och utva rdera hur ja msta lldhets- och ma ngfaldsaspekter tagits tillvara i Angeredskretsens beslutande organ, för att därigenom kunna ge faktaunderlag till valberedningar samt vid organisering av medlemsrekrytering. Uppmana föreningar att försäkra sig om genom personligt samtal med medlemmar som uteblir efter en tids deltagande i föreningen, att de känner sig fortsatt va lkomna och trygga i sin förening. Alla medlemmar ska anse sig ha sa lika fo rutsa ttningar som mo jligt med o vriga medlemmar att engagera sig i kretsens -och dess fo reningars olika aktiviteter. Om en medlem anser sig vara föremål för mobbing eller trakasserier enligt diskrimineringslagstiftningens grunder ska vederbörande kunna vända sig till ordfo randen i den verksamhet eller organ där mobbing sker.

5 Möjlighet till aktivt deltagande kan till exempel innebära att överväga behovet att ordna aktiviteter för barn i samband med kretsens/föreningars studiecirklar och möten för att möjliggöra även kvinnors deltagande. Inkludera jämställdhets- och mångfaldsfrågor i introduktions- och studiecirkelverksamheten Med hjälp av kansliet ta fram flerspra kigt material om socialdemokratisk politik samt undersöka möjligheten att ha t ex studiecirklar på andra språk än svenska i samarbete med språkföreningar och medlemmar med utländsk bakgrund för att möjliggöra aktivt deltagande i föreningslivet för medlemmar med bristfällig svenska. Eventuellt behöver då flera kretsar samarbeta för att nå många. Undersöka i så fall om kansliet kan ge t ex administrativt stöd för sådan verksamhet.