Kallelse till sammanträde med högskolestyrelsen 2 oktober 2012

KALLELSE Ordföranden 2012-09-20 Nr 3:2012 MDH 2012/422 Högskolestyrelsens ledamöter Företrädare för arbetstagarorganisationer (Saco /S och OFR/S) Prorektor Förvaltningschefen Övriga för kännedom enligt sändlista Kallelse till sammanträde med högskolestyrelsen 2 oktober 2012 Plats: Sundbyholms slott Tid: Kl 09.00 12.15 Förslag till dagordning Ärende Åtgärd Bilaga 1. Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson Beslutas 3. Fastställande av dagordning Enligt förslag 4. Protokoll från sammanträdet den 14 maj 2012 Anmäls Bil 1 5. Rektor rapporterar Föredragande: Rektor 6. Verksamhetsuppföljningsrapport, inklusive - Delårsrapport - Intern styrning och kontroll (ISK) Föredragande: Björn Magnusson, Hans Berggren och Malin Gunnarsson 7. Budgetproposition 2013 Föredragande: Rektor och Björn Magnusson Föredras Föredras Bil 2 Föredras Paus

KALLELSE Ordföranden 2012-09-20 Nr 3:2012 MDH 2012/422 8. Rektors verksamhetsmål, uppdrag och budget 2013 9. Föredragande: Björn Magnusson, Hans Berggren och Malin Gunnarsson 10. Campus Eskilstuna- tillägg till principöverenskommelsen Föredragande: Elin S Olander och Björn Magnusson Föredras Beslut Bil 3 11. Utvärdering av Samhällskontraktet Föredragande: Rektor 12. Internrevisionens rapporta) verkställighet av beslut Föredragande: Ulla Andersson b) Högskolans svar på internrevisionens rapport Föredras skriftligt 13. Studentkåren och doktorandrådet rapporterar Föredragande: Mikael Broman och Louise Sund 14. Anmälan av uppdrag givna från styrelsen till rektor Föredras Beslutas Bil 4 Bil 5 Föredras Bil 6 Anmäls Bil 7 15. Övriga frågor 16. Mötets avslutande Lunch innan avfärd Besked om förhinder att delta vid styrelsesammanträdet lämnas senast fredag 2012-09-28, e-post: christina.ljunggren@mdh.se, alt 021-101353. Enligt uppdrag Christina Ljunggren Rektors sekreterare

Utbildnings- och forskningssektionen Rapport Sida 1 av 18 2012-09-20 Dnr: MDH 1.1 301/11 Verksamhetsuppföljning och ekonomisk rapportering Denna rapport innehåller uppföljning av de mål som högskolestyrelsen fastställt i Mälardalens högskolas långsiktiga plan för 2011-2014, samt verksamhetsuppföljning i övrigt. Strukturen följer den långsiktiga planens uppdelning på grundutbildning, forskarutbildning respektive forskning. Intern styrning och kontroll och ekonomi kommenteras i särskilda avsnitt. Olika delar av informationen uppdateras vid olika tillfällen. Det styrs normalt sett av tillgången till registrerade data i olika stödsystem. För att ge en helhetsbild omfattar rapporten även viss information som inte uppdaterats sedan föregående uppföljning. 1. Mål enligt långsiktig plan för 2011-2014, översikt Nedanstående tabell visar status för de mål som fastställts i högskolans långsiktiga plan för 2011-2014. Följande färgmarkeringar används; Grön: Gul: Orange: Röd: Målet är uppnått Målet är ännu inte uppnått men bedömningen är att det kommer att kunna nås under året Det finns stor risk att målet inte kommer att nås Det är klart att målet inte kommer att nås. Måluppfyllelsen för flera av målen mäts först under hösten eller i samband med bokslutet. Om inte tydliga indikationer ändå finns att det är stor risk att dessa mål inte kommer att nås blir färgmarkeringen gul. För följande mål är bedömningen redan nu att risken är stor att de inte kommer att nås: Mål: Högskolan ska årligen examinera minst 80 högskoleingenjörer. Mål: Andelen av underrepresenterat kön ska inte understiga 30% på något program. Kommentar: Målet uppnås inte inom vårdprogrammen, ingenjörsprogrammen eller lärarprogrammen. Mål: Senast under 2013 ska examensrätt erhållas för utbildning på forskarnivå inom utbildningsvetenskap. Kommentar: Ansökan är framskjuten så att examensrätt kan erhållas tidigast 2014.

Sida 2 av 18 Dnr: MDH 1.1 846/10 Mål enligt långsiktiga planen för 2012-2014 Grundutbildning Examina Högskolans examnensprofil ska möjliggöra progression från utbildning på grundnivå till utbildning på forskarnivå inom samtliga prioriterade inriktningar Examensprofilen ska vara sådan att utbildning vid Mälardalens högskola leder till jobb. Det innebär att en examen från Mälardalens högskola ska kännetecknas av relevant yrkeskunskap och göra studenten anställningsbar. 80 procent av studenterna vid Mälardalens högskola ska ha ett jobb efter examen, inom ett område som ligger i linje med det studenten utbildat sig till. Måluppfyllelse Kommentar Andelen etablerade på arbetsmarknaden 2009 av studenter som examinerades vid MDH läsåret 2007/08 var 81,1 procent enligt HSV (Etableringen på arbetsmarknaden 2009 examinerade läsåret 2007/08, Rapport 2011:16 R). Högskolan ska årligen examinera minst: 1560 850 Högskoleingenjörer 80 23% 13 högskoleingenjörsexamina Lärare 220 45% 99 lärare Sjuksköterskor och sjukgymnaster 310 95% 296 varav 265 sjuksköterskor och 31 sjukgymnaster Civilingenjörer 50 18% 9 civilingenjörsexamina Specialistsjuksköterskor, inkl. barnmorskor 80 61% 49 varav 33 specialistsjuksköterskor och 16 barnmorskor Filosofie-, ekonomie- och teknologie kandidater 64% 319 kandidater varav 296 filosofie, 18 ekonomie och 5 500 teknologie Filosofie-, ekonomie- och teknologie magistrar 300 16% 49 varav 40 filosofie, 3 ekonomie och 6 teknologie Filosofie-, ekonomie- och teknologie master 20 80% 17 varav 6 filosofie och 11 teknologie Utbud och rekrytering Utbildningsutbudet ska svara mot studenternas efterfrågan och den regionala arbetsmarknadens behov. Inom samtliga prioriterade inriktningar ska högskolan ha minst 30 procent internationella masterstudenter. Andelen studenter av underrepresenterat kön ska öka inom utbildningsprogram med sned könsfördelning så att inget program understiger en fördelning på 70-30. Avgiftsbeläggningen höstterminen 2011 har försämrat förutsättningarna att uppnå målet. Av de registrerade vårterminen 2012 är cirka 80 procent kvinnor och flera program kommer med största sannolikhet att uppvisa obalanser i könsfördelningen. Studentinflytande Mälardalens högskola ska ha studentrepresentation i samtliga sina beslutande och beredande organ som behandlar grundutbildningsrelaterade frågor. Minst 90 procent av studenterna ska vara nöjda med sin utbildning. Nöjdhet med utbildningen kan mätas med hjälp av MDH:s kursvärderingssystem. Av de 10762 svar som lämnats på frågan "Sammanfattande omdöme av kursen. Hur bedömer du kursen som helhet?" under vår- och höstterminen 2011 svarar 66,1 procent att de är nöjda eller mycket nöjda (svarsfrekvens 32,8 procent).

Sida 3 av 18 Dnr: MDH 1.1 846/10 Mål enligt långsiktiga planen för 2012-2014 Måluppfyllelse Kommentar Utbildning på forskarnivå Examina Högskolan ska ha examensrätt för utbildning på forskarnivå inom samtliga prioriterade inriktningar. Långsiktigt ska varje prioriterad inriktning årligen examinera minst fyra doktorer. För perioden 2011-2014 ska högskolan årligen examinera minst: Forskarutbildningsområde Ant/å Målet är 22 per år exkl Hälsa Välfärd. r Inbyggda system 8 25% 2 har disputerat under 2012 Industriell ekonomi, arbetsliv och styrning 4 50% 2 har disputerat under 2012 Innovation och produktrealisering 2 100% 2 har disputerat under 2012 Miljö, energi och resursoptimering 6 50% 3 har disputerat under 2012 Didaktik ( på sikt utbildningsvetenskap) 2 50% 1 har disputerat under 2012 Hälsa och välfärd Målet är inte fastställt av styrelsen. Senast under 2013 ska examensrätt erhållas för utbildning på forskarnivå inom utbildningsvetenskap. Ansökan framskjuten och examensrättighet kan tidigast erhållas 2014. Utbud och rekrytering Högskolan ska bedriva utbildning på forskarnivå inom samtliga prioriterade inriktningar. Inom samtliga prioriterade inriktningar ska det finnas företags-, kommun- eller landstingsdoktorander. Könsfördelningen bland aktiva forskarstuderande för hela högskolan ska vara sådan att det underrepresenterade könet inte understiger 40 procent. Studentinflytande Mälardalens högskola ska ha representation av forskarstuderande i samtliga beslutande och beredande organ som behandlar forskarutbildningsrelaterade frågor. Minst 90 procent av de forskarstuderande ska vara nöjda med sin utbildning.

Sida 4 av 18 Dnr: MDH 1.1 846/10 Mål enligt långsiktiga planen för 2012-2014 Forskning Forskningsprofil Högskolan ska bedriva forskning av hög nationell och internationell kvalitet inom samtliga etablerade inriktningar. Inom samtliga inriktningar ska det finnas långsiktiga kontrakt om samproduktion med företagare, offentliga aktörer och andra högskolor. Inom minst två av högskolans etablerade inriktningar ska regional-globalt forskningssamarbete ha utvecklats under perioden. Prestationer Antalet vetenskapligt granskade publiceringar ska öka inom samtliga etablerade inriktningar. Anställda Minst 50 procent av nyrekryterade professorer ska vara kvinnor så att en jämn könsfördelning uppnås. Andelen disputerade lärare ska öka inom samtliga etablerade inriktningar, ingen inriktning ska ha mindre än 50 procent disputerade lärare i undervisningen. Andelen docenter och professorer inom programområdena lärarutbildning, ekonomiutbildning, vårdutbildning och teknikutbildning ska öka. Samtliga handledande lärare inom utbildning på forskarnivå ska ha genomgått handledarutbildning senast ett år efter att de tillträtt som handledare. Ekonomi Högskolans myndighetskapital ska över tid för grundutbildningen vara i intervallet 7-10 procent av de totala anslags-, bidrags- och uppdragsintäkterna inom verksamheten. Myndighetskapitalet inom grundutbildningen ska vid utgången av 2012 vara minst 9 procent av intäkterna. Måluppfyllelse Kommentar Var vid utgången av 2011 drygt 15 procent. Sänkta takbelopp fram till 2015 innebär att del av kapitalet beräknas användas i samband med omställning till mindre uppdrag. Allt talar för att så kommer att vara fallet, med hänsyn till höga nivån vid ingången av året (se kommentar ovan) Högskolans myndighetskapital ska över tid för forskning och forskarutbildning vara i intervallet 5-10 procent av de totala anslags-, bidrags- och uppdragsintäkterna inom verksamheten. De forskningsinriktningar som internt tilldelas ökade anslag ska öka den externa finansieringen i motsvarande grad. Var vid utgången av 2011 knappt 20 procent. Sannolikt tar det ett par år innan det är inom givet intervall. Har ej uppnåtts för 2011. Särskild satsning görs för att nå målet. Anslagen till forskning ska öka till 200 Mkr per år. Projektet "Ett starkt MDH" fortgår till våren 2012

Sida 5 av 18 Dnr: MDH 1.1 846/10 2. Verksamhetsuppföljning 2.1 Utbildning på grund- och avancerad nivå 2.1.1 Omfattning av verksamheten Intäkter för utbildning på grund- och avancerad nivå År 2007 2008 2009 2010 2011 Miljoner kronor 550 560 570 632 649 Andel av tot intäkter 77% 75% 74% 77% 78% Källa: ÅR2007-2011

Sida 6 av 18 Dnr: MDH 1.1 846/10 2.1.2 Rekryteringsmål och rekrytering av programstudenter Diagrammet för sök- och rekryteringsstatistik för höstterminer visar att högskolan har ökat antalet förstahandssökande till HT12 med 13 procent jämfört med förgående hösttermin och att fler studenter antagits i både urval 1 och 2. Vid tiden för upprättandet av denna rapport fanns inga sammanställda uppgifter över antalet registrerade vid terminsstart. Blir registreringssiffror tillgängliga innan högskolestyrelsens möte kommer dessa att presenteras för styrelsen på mötet. Civilingenjörsutbildningarna, som ökade markant inför HT11, har även i år många studenter, 205 antagna i urval 2. Även intresset för högskoleingenjörsutbildningarna håller i sig med 202 antagna HT12 jämfört med 174 antagna HT11. Kandidatprogram (här ingår bl.a. beteendevetenskapliga programmet, datavetenskap, ekonomprogram, informationsdesign och innovationsprogram) har 805 antagna HT12 vilket är något fler än HT11. Lärarutbildningar har nästan 100 st fler antagna i urval 2 HT12 än HT11. Nästan hela ökningen förklaras av att totalt 180 studenter antagits till något av högskolans förskollärarprogram jämfört med 90 antagna HT11. Sjuksköterske-, sjukgymnast- och socionomprogram har fortsatt gott om antagna i urval 2.

Sida 7 av 18 Dnr: MDH 1.1 846/10 Påbyggnadsprogrammen har ökat antalet antagna i urval 2 med 40 till 366 HT12. Antalet antagna till svenska magistrar är i nivå med föregående år. Magisterprogram i företagsekonomi upplever ett ökat intresse med 20 fler antagna i urval 2 HT12 jämfört med HT11. Svenska masterprogram har antal antagna i nivå med föregående år. Yrkesspecialistutbildningar d.v.s. speciallärare, specialpedagoger, specialistsjuksköterskor, har 217 antagna i urval 2 vilket är drygt 30 fler än föregående år. Rekryteringsmålet var att rekrytera fler i år. De engelska programmen har antal antagna i urval 2 i nivå med föregående år trots att antalet förstahandssökande till HT12 var markant högre än HT11.

Sida 8 av 18 Dnr: MDH 1.1 846/10 2.1.3 Studentvolymer Helårsstudenter (HÅS) Utfallet för antal helårsstudenter 2011 blev 8101 vilket innebär att antalet helårsstudenter har ökat tre år i följd. Utbildningsområde 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Humaniora 705 649 562 662 727 715 Samhällsvetenskap 2 565 2 368 2 228 2 032 2 259 2307 Undervisning 655 686 671 671 740 726 Naturvetenskap 964 787 736 863 895 1016 Teknik 1 487 1 447 1 328 1 441 1 497 1464 Vård 1 238 1 170 946 922 927 826 Medicin 339 394 700 620 712 743 Design 95 112 170 176 169 180 Musik 58 72 72 91 87 93 Teater 12 12 24 17 28 31 SUMMA 8 118 7 697 7 437 7 495 8 041 8 101

Sida 9 av 18 Dnr: MDH 1.1 846/10 2.1.4 Prestationer Helårsprestationer (HÅP) Antalet helårsprestationer 2011 blev 6568 vilket är en ökning jämfört med föregående år. Ökningen är delvis en följd av det ökade antalet helårsstudenter. Utbildningsområde 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Humaniora 500 436 393 430 433 475 Samhällsvetenskap 1 962 1 750 1 649 1 537 1 611 1726 Undervisning 530 610 605 584 630 675 Naturvetenskap 783 680 595 691 681 748 Teknik 1 217 1 143 1 121 1 018 1 195 1188 Vård 1 172 1 118 867 838 833 780 Medicin 310 338 597 606 623 718 Design 83 83 138 139 138 144 Musik 47 59 77 82 43 91 Teater 11 10 11 24 24 23 SUMMA 6 615 6 227 6 053 5 949 6 211 6 568

Sida 10 av 18 Dnr: MDH 1.1 846/10 Prestationsgrad Högskolestyrelsen har satt målet för den genomsnittliga prestationsgraden (HÅP/HÅS) till 83 procent. Den har varit kring 81 procent under perioden 2006-2011 med undantag för 2009-2010. Den genomsnittliga prestationsgraden vid MDH har därmed generellt legat på eller strax över den genomsnittliga prestationsgraden för riket totalt under perioden. Prestationsgraden har efter ett par års nedgång ökat och ligger på samma nivå som 2006-2008. Utbildningsområde 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Humaniora 0,71 0,67 0,7 0,65 0,6 0,66 Samhällsvetenskap 0,76 0,74 0,74 0,76 0,71 0,75 Undervisning 0,81 0,89 0,9 0,87 0,85 0,93 Naturvetenskap 0,81 0,86 0,81 0,8 0,76 0,74 Teknik 0,82 0,79 0,84 0,71 0,8 0,81 Vård 0,95 0,96 0,92 0,91 0,9 0,94 Medicin 0,91 0,86 0,85 0,98 0,88 0,97 Design 0,87 0,74 0,81 0,79 0,82 0,8 Musik 0,81 0,82 1,07 0,9 0,49 0,98 Teater 0,92 0,83 0,46 1,41 0,86 0,74 Genomsnitt 0,81 0,81 0,81 0,79 0,77 0,81

Sida 11 av 18 Dnr: MDH 1.1 846/10 2.1.5 Utfärdade examina Examina utfärdas allteftersom studenterna ansöker om det. Alla studenter tar inte ut sin examen samma år som de slutfört sin utbildning utan väntar av olika anledningar. Statistiken för utfärdade examina hänförs i denna redovisning till det år studenten var klar med sin utbildning. Det betyder att antalet, särskilt för de senaste åren, kan komma att öka (den blå delen av staplarna) allt eftersom eftersläntrarna tar ut sina examina men värdena stabiliseras med tiden. Antal utfärdade examina - per 2012-08-08 Siffran för 2012 avser de examina som utfärdats hittills under året. Jämfört med den senaste verksamhetsuppföljningsrapporten har för år 2012 ytterligare cirka 550 examina utfärdats och totalsiffran för året är nu 854 utfärdade examina. Även den blå delen av de övriga staplarna har ökat något för samtliga år.

Sida 12 av 18 Dnr: MDH 1.1 846/10 Fördelning av antal slutförda examina under 2011 Den procentuella fördelningen i kategorierna (generell examen grundnivå, generell examen avancerad nivå, yrkesexamen grundnivå och yrkesexamen avancerad nivå) av slutförda examina under år 2011 är i stort sett samma som för år 2010. Per den 8 augusti 2012. Förändring över tid för antal utfärdade examina inom de fyra huvudkategorierna Per den 8 augusti 2012.

Sida 13 av 18 Dnr: MDH 1.1 846/10 Forskarutbildning 2.2.1 Omfattning på verksamheten Under framtagande 2.2.2 Rekrytering till forskarutbildning Antagna till doktorsexamen per termin Ett tvåårigt glidande medelvärde är inlagt i diagrammet ovan. Resultatet sträcker sig till början av det tredjekvartalet 2012. 1 Den kraftiga ökningen beror fram för allt på HVV:s nystartade forskarutbildning med 21 nyantagna doktorander. Antagna till licentiatexamen per termin Ett tvåårigt glidande medelvärde är inlagt i diagrammet ovan. Resultatet sträcker sig till början av det tredjekvartalet 2012. 1 Uppgifterna i detta avsnitt baseras på ett uttag ur Ladok per den 19 september 2012.

Sida 14 av 18 Dnr: MDH 1.1 846/10 2.2.3 Volymer och avhopp I dagsläget är 272 forskarstudenter registrerade (229 HT11). 2 169 av dessa hade vid utfört uttaget från Ladok anmält en aktivitet om 2-100% (163 HT11). 64 forskarstuderande hade en anmäld aktivitet om noll procent. För 39 doktorander saknas information rörande aktivitetsgrad, 37 av dessa är nyantagna under 2012 och aktivitetsgraden har ännu inte rapporterats in första gången. Medelaktiviteten för de 169 studenter ligger HT12 på 70% vilket motsvarar 118 helårsdoktorander. Motsvarande siffror låg efter HT11 på 70% aktivitetsgrad motsvarande 114 helårsdoktorander. Aktivitetsgraden hos de forskarstuderande ligger således jämt över tiden. Däremot återspeglar siffrorna en ökande trend i antalet studenter antagna till utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola. Forskarutbildningen inom området Hälsa och Välfärd har nu startat upp. 21 doktorander är registrerade på forskarutbildningen och har påbörjat sin utbildning på forskarnivå under september 2012. 2.2.4 Prestationer Under framtagande 2 I styrelsens verksamhetsrapport för maj angavs 215 registrerade doktorander första kvartalet 2012 respektive 206 doktorander för ht2011. Dessa siffror exkluderade de doktorander som erhållit en licentiatexamen, men har doktorsexamen som slutmål, vilket var felaktigt då dessa doktorander fortfarande var registrerade på forskarutbildningen. Detta är korrigerat i denna rapport.

Sida 15 av 18 Dnr: MDH 1.1 846/10 2.2.5 Examina Högskolestyrelsens mål Endast två av de prioriterade utbildningarna på forskarnivå levde 2011 upp till högskolestyrelsens uppsatta mål för antal doktorsexamina per år, se nedanstående tabell. Forskningsområde på MDH Mål: Antal doktorsexamina per år Examinerade 2011 a Inbyggda system 8 8 Miljö, energi och resursoptimering 6 3 Hållbar utveckling, arbetsliv och 4 2 styrning Innovation och produktrealisering 2 1 Didaktik och interkulturell 2 2 kommunikation Hälsa och Välfärd 5 (fr.o.m. 2017) b - a Licentiatexamina per forskningsområde ej inräknat. b Mål för forskarområdet Hälsa och Välfärd är ej fastställt av styrelsen då tidigare rättigheter att bedriva forskarutbildning inom området saknades. Dessa erhölls sommaren 2011. Doktorsexamina per forskningsområde Källa Ladok 2012-09-19 Under 2012 har hittills 10 stycken disputerat, utspridda över alla etablerade forskningsinriktningar (med undantag för HV som just har invigt sin forskarutbildning). Under 2011 disputerade totalt 16 personer. Kategorin Övrigt innefattar forskarutbildningsämnena Biokemi och Kemiteknik som är under avveckling.

Sida 16 av 18 Dnr: MDH 1.1 846/10 Licentiatexamina per forskningsområde Källa Ladok 2012-09-19 Under 2012 har 15 stycken forskarstuderande avlagt licentiatexamen. Under 2011 avlade nio stycken en licentiatexamen. Kategorin Övrigt innefattar forskarutbildningsämnena Biokemi och Kemiteknik som är under avveckling.

Sida 17 av 18 Dnr: MDH 1.1 846/10 2.3 Forskning 2.3.1 Omfattning av verksamheten Intäkter för forskning och forskarutbildning ÅR 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Milj kr 142 161 185 202 193 188 Andel av tot intäkter 20% 23% 25% 26% 23% 22% Källa: ÅR för åren 2006-2011 2.3.2 Forskningsprestationer Vetenskapliga publikationer Antalet refereegranskade vetenskapliga publikationer som har registrerats i publikationsdatabasen DIVA under ett år används här som ett prestationsmått på forskningen vid MDH. Även böcker och kapitel i bok följs upp. 2008 2009 2010 2011 236 249 217 221 165 163 132 124 73 52 54 37 13 14 8 10 Artikel i tidskr. Konferens Kapitel i bok/del i antologi Bok Antal publikationer av forskare och forskarstudenter anställda vid MDH inklusive de som publicerats tillsammans med externa medförfattare.

Sida 18 av 18 Dnr: MDH 1.1 846/10 3. Löpande avrapportering av arbetet med intern styrning och kontroll Den interna styrningen och kontrollen är den här gången föremål för en större avrapportering. Denna har lyfts ut ur verksamhetsuppföljningsrapporten och återfinns som ett eget dokument.

Sida 19 av 18 Dnr: MDH 1.1 846/10 4. Ekonomi Årets andra prognos har gjorts i samband med att delårsbokslut upprättats. Delårsbokslutet framgår av bilaga till denna rapport.

2012-08-24 Bilaga 1 1 (10) MDH 1.1-301/11 Delårsbokslut 2012 med prognos för helårsutfall 1 Inledning Delårsbokslutet avser det ekonomiska utfallet för perioden 2012-01- 01 2012-06-30. Det görs med vissa förenklingar jämfört med helårsbokslutet men är ändå på en så detaljerad nivå att det ger en rättvisande bild av det ekonomiska utfallet för årets första sex månader. De största förenklingarna avser redovisade grundutbildningsanslag samt semesterlöneskulden. Intäkter av grundutbildningsanslag redovisas till halva förväntade helårsintäkten eftersom det inte finns krav från departementet på en korrekt avräkning för perioden och inte heller rutiner för att göra det. Semesterlöneskulden redovisas till skulden per 1 januari korrigerad med halva förväntade förändringen för hela året. I samband med delårsbokslutet görs också en prognos för det ekonomiska utfallet för hela året. Resultaträkning samt helårsprognos framgår av tabell 1. Balansräkning framgår av tabell 2. Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00 Fax: 016-15 36 30 Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Fax: 021-10 14 00 Webb: www.mdh.se E-post: info@mdh.se Org.nr: 2021002916

RESULTATRÄKNING UTFALL FÖR PERIODEN 2012-01-01--2012-06-30 OCH PROGNOS FÖR BUDGETÅRET 2012 tkr 2 (10) Kalenderår Kalenderår Prognos helår Budget helår Period 2012-01-01-- 2012-06-30 Period 2011-01-01-- 2011-06-30 Period 2012-01-01-- 2012-12-31 Period 2012-01-01-- 2012-12-31 VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av anslag 335 976 320 278 671 860 648 440 Intäkter av avgifter och andra 21 515 21 800 40 000 38 000 ersättningar Intäkter från bidrag 65 808 62 957 125 000 130 000 Finansiella intäkter 2 846 2 194 5 000 3 000 Summa 426 144 407 230 841 860 819 440 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal -267 347-257 350-542 000-543 000 Kostnader för lokaler -50 840-49 958-102 000-102 000 Övriga driftkostnader -79 391-73 422-150 860-151 940 Finansiella kostnader -623-362 -2 000-1 500 Avskrivningar och -10 138-7 753-20 000-21 000 nedskrivningar Summa -408 339-388 844-816 860-819 440 VERKSAMHETSUTFALL 17 805 18 385 25 000 0 TRANSFERERINGAR Medel som erh fr myndigheter 6 335 8 498 13 000 för fin av bidrag Övriga erh medel för fin av 150 0 0 bidrag Lämnade bidrag -6 485-8 498-13 000 Saldo 0 0 0 0 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 17 805 18 385 25 000 0 Tabell 1 Resultaträkning 2012-01-01 2012-06-30 samt prognos för helåret 2012

BALANSRÄKNING tkr 3 (10) TILLGÅNGAR 2012-06-30 2011-06-30 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Rättigheter o andra immateriella anl tillg 1 176 1 593 Summa 1 176 1 593 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Förbättringsutgifter annans fastighet 20 336 11 729 Maskiner, inventarier, installationer m m 26 445 22 333 Pågående nyanläggningar 562 8 241 Summa 47 343 42 303 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Andra långfristiga värdepappersinnehav 0 0 Summa 0 0 FORDRINGAR Kundfordringar 8 347 3 390 Fordringar hos andra myndigheter 10 608 7 100 Övriga fordringar 171 94 Summa 19 126 10 584 PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Förutbetalda kostnader 26 776 28 740 Upplupna bidragsintäkter 24 192 26 169 Övriga upplupna intäkter 295-48 Summa 51 262 54 861 AVRÄKNING MED STATSVERKET Avräkning med statsverket -58 474-71 428 KASSA OCH BANK Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 324 286 269 401 Kassa, postgiro och bank 17 412 13 280 Summa 341 698 282 681 SUMMA TILLGÅNGAR 402 131 320 594 KAPITAL OCH SKULDER MYNDIGHETSKAPITAL Balanserad kapitalförändring -132 362-82 596 Kapitalförändring enligt resultaträkningen -17 805-18 385 Summa -150 167-100 981 AVSÄTTNING FÖR PENSIONER O LIKN FÖRPLIKTELSER Avsättningar -4 196-5 837 Övriga avsättningar -6 891-7 353 Summa -11 087-13 190 SKULDER M M Skuld till Riksgäldskontoret Lån i Riksgäldskontoret -40 730-32 716 Skulder till andra myndigheter -17 973-18 758 Leverantörsskulder -17 819-13 193 Övriga skulder -11 195-10 000 Depositioner 0 0 Förskott från uppdragsgivare och kunder 0 0 Summa -87 718-74 667 PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Upplupna kostnader -45 202-42 945 Oförbrukade bidrag -95 234-76 308 Övriga förutbetalda intäkter -12 723-12 503 Summa -153 159-131 756 SUMMA SKULDER OCH KAPITAL -402 131-320 594 Tabell 2 Balansräkning 2012-06-30

2 Delårsbokslut Belopp för motsvarande period föregående år anges inom parantes. 4 (10) 2.1 Resultaträkning Utfallet för perioden är +17 805 tkr, att jämföra med +18 385 tkr för motsvarande period föregående år. Intäkterna har ökat med 18 914 tkr medan kostnaderna ökat med 19 495 tkr. Bland intäkterna är det främst anslag som ökat, medan det på kostnadssidan är i första hand personal- och driftskostnader som ökat. 2.1.1 Intäkter Av anslagsintäkterna på totalt 335 976 tkr (320 278) avser 38 932 tkr (37 692) forskning/forskarutbildning vilket motsvarar hälften av årets anslag till denna verksamhet enligt regleringsbrev. Resterande 297 044 tkr (282 436) är anslag till grundutbildning och motsvarar hälften av de förväntade intäkterna för hela 2012. Takbeloppet för 2012 är 566 493 tkr. Prognosen för hela 2012 för avräkningen mot takbeloppet är 590 000 tkr, alltså en överproduktion motsvarande 23 507 tkr. Då högskolan tidigare år inte avräknat fullt ut mot varje års takbelopp finns ett så kallat anslagssparande. Anslagssparandet får vid varje års ingång motsvara maximalt 10 procent av föregående års takbelopp. Högskolans anslagssparande vid ingången av 2012 var 58 612 tkr vilket innebär att den överproduktion som prognosen nu visar kan avräknas mot detta. Externa intäkter i form av avgifter, andra ersättningar och bidrag uppgår totalt till 87 323 tkr (84 757). Erhållna externa medel redovisas i praktiken som intäkter i samma omfattning som aktuella projekt belastas med kostnader. Vid delårsbokslut görs inte en lika noggrann fördelning av kostnader på olika projekt som vid helårsbokslutet men det är ändå tillräckligt noggrant för att kunna konstatera att intäkterna är i ungefär samma nivå som de tre senaste åren för motsvarande period. De finansiella intäkterna uppgår till 2 846 tkr (2 194), en ökning jämfört med föregående år med 651 tkr. Ökningen beror på en förbättrad likviditet som i sin tur har sin förklaring i de senaste årens överskott. 2.1.2 Kostnader Personalkostnaderna är 267 347 tkr (257 350), en ökning med 3,9 procent. Ökningen förklaras till övervägande del av högre lönenivåer men även antalet tillfälliga anställningar har varit högre än föregående år. Lokalkostnaderna uppgår till 50 840 tkr (49 958). Lokalytor lämnas under andra halvåret och hyreskostnaderna kommer då att minska. Omställningen kommer inledningsvis att kräva en viss ökning av andra fastighetsknutna kostnader vilket gör att de totala

lokalkostnaderna andra halvåret förväntas bli ungefär lika stora som för första halvåret. 2013 kommer sedan lokalkostnaderna att minska. Driftskostnaderna har ökat något och uppgår till 79 391 tkr (73 422). Detta kan främst härledas till en viss ökning av den totala forskningsverksamheten vilket är i enlighet med budget. 5 (10) 2.2 Balansräkning Som myndighet ska högskolan låna till investeringar samtidigt som utbetalningssystemet avseende anslagen gör att likviditeten är mycket god. Såväl likvida tillgångar som lån hanteras via riksgäldskontoret. Allt detta gör att balansräkningen inte är av riktigt samma intresse som om högskolan fritt kunnat göra placeringar och välja långivare. Anläggningstillgångarnas bokförda värde är 47 343 tkr (42 303). Investeringar har främst skett i lokalerna. De senaste åren har stor vikt lagts vid att inte lägga för långa avskrivningstider på nya investeringar och bedömningen är att bokförda värden väl svarar mot reella värden. Den stora posten Avräkning med statsverket är den del av tilldelade, och till högskolan utbetalade, grundutbildningsanslag som inte avräknats mot takbeloppen och inte heller återbetalats till statskassan. Att återbetalning inte skett fullt ut beror på de regler regeringen satt upp för hur detta ska ske. Effekten blir också att behållningen på räntekontot är mycket stor. Myndighetskapitalet uppgår per 30 juni till 150 167 tkr. För båda verksamhetsgrenarna (grundutbildning och forskning/forskarutbildning) är kapitalet därmed över det mål som styrelsen har satt upp. Se vidare under sammanfattande kommentarer nedan. 3 Prognos för helårsutfallet Belopp för motsvarande period föregående år anges inom parantes. 3.1 Allmänt Prognosen är en uppskattning av det slutliga ekonomiska utfallet för högskolan 2012. Den bygger dels på det ekonomiska utfallet enligt delårsbokslutet, dels på en summering av samtliga organisatoriska enheters prognoser och kommentarer till dessa. Prognosen för högskolan framgår av tabell 1 ovan. I tabell 3 nedan redovisas prognoser lämnade av enskilda enheter samt korrigeringar på övergripande nivå. 3.2 Totalnivå Prognosen för 2012 är ett överskott på 25 000 tkr. Budget för 2012 är ett nollresultat. Överskottet är inom grundutbildningen. Faller prognosen in innebär det att myndighetskapitalet vid årets slut uppgår till ungefär 157 000 tkr, fördelat på verksamhetsgrenarna med

121 000 tkr för grundutbildningen och 36 000 tkr för forskning/forskarutbildning. Detta motsvarar cirka 19% av intäkterna från anslag, bidrag och uppdrag för respektive verksamhetsgren. 6 (10) 3.2.1 Intäkter Anslagsintäkterna till grundutbildningen förväntas bli högre än budgeterat. I prognosen är avvikelsen ca +23 500 tkr. Det faktiskt inrapporterade utfallet i Ladok stöder prognosen samtidigt som det finns relativt stor osäkerhet om höstens antagning. Uppdragsintäkterna inom både grundutbildningen och forskningen är relativt låga och förväntas vara på samma nivå som 2011. Bidragen till forskningsverksamheten minskade 2011 jämfört med året innan. För 2012 är prognosen att intäkterna återigen ökar något, till samma nivå som var 2010. Till följd av medfinansieringskrav från bidragsgivare kommer det inom vissa delar av verksamheten att vara svårt att öka de externa bidragen i någon nämnvärd omfattning utan högre anslag. Inom andra områden är bedömningen att det finns potential att på sikt öka bidragsintäkterna. 3.2.2 Kostnader Personalkostnaderna förväntas bli i nivå med budget. På akademinivå noteras en viss ökning som beror på den ökade studentvolymen, samtidigt ser utfallet ut att bli något lägre än budgeterat för övriga enheter. I kombination med något lägre pensionskostnader än beräknat väger detta upp ökningen på akademinivå. Även för lokalkostnaderna är prognosen i nivå med budget. Det innebär något lägre kostnader än för 2011. Kostnaderna kommer sjunka ytterligare 2013 till följd av att ytor i Västerås lämnas under andra halvåret 2012. Driftskostnaderna beräknas till 151 000 tkr (146 082). Ökningen beror på en förväntad ökning av forskningsverksamheten. Samtidigt pågår arbetet med att effektivisera inköpsprocesserna och införa e- handel, vilket på sikt ska leda till lägre kostnader. Kostnaderna för avskrivningar och nedskrivningar beräknas bli 20 000 tkr (17 929). Liksom förra året kan vissa nedskrivningar bli aktuella avseende installationer och andra investeringar i lokaler som lämnas eller får ändrad användning. Prognosen är ändå 1 000 tkr bättre än budget. Lokaler kommer att lämnas i Västerås under 2012. Förändringar i kvarvarande lokaler blir nödvändiga för att tillgodose verksamhetens behov och avskrivningskostnaderna kan därför komma att öka något 2013.

3.3 Enhetsnivå Då de flesta enheter är försiktiga i sina prognoser ger en rak summering ett sämre utfall än helhetsbedömningen utifrån delårsbokslutet. I tabell 3 redovisas ändå respektive enhets lämnade prognos, korrigeringar utifrån helhetsperspektivet har gjorts på separata rader som benämns centrala korrigeringar. Den interna resurstilldelningen till grundutbildningen baseras till helt övervägande del på det statliga tilldelningssystemet, det vill säga ersättning ges för antal helårsstudenter och helårsprestationer med olika belopp beroende på utbildningsområde. Grundtanken är att den interna resurstilldelningen av anslag, kombinerat med de externa intäkter respektive akademi erhåller, ger det ekonomiska utrymmet för varje akademi. En viktig förändring för akademiernas prognoser jämfört med tidigare år är att anslagsintäkterna inom grundutbildningen inte korrigeras för eventuell överproduktion av hås och håp jämfört med givna budgetförutsättningar. Den överproduktion som blir 2012 redovisas istället i prognosen på en egen rad, Överproduktion mot takbeloppet. De senaste åren har det redan vid ingången av verksamhetsåren varit klart att takbeloppet inte kommer att nås, vilket gett utrymme för att alltid ge intern ersättning för faktiskt utfall. Då högskolan nu går in i en period där de årliga takbeloppen sänks kommer de interna uppdrag som ges att motsvara takbeloppen och därmed finns inget utrymme för interna justeringar i resurstilldelningen. Visserligen finns ett anslagssparande men detta kommer att ingå i de interna uppdrag som ges för 2013 och 2014. Två av akademierna redovisar prognoser med relativt stora underskott mot budget. Båda har avsevärt fler studenter än planerat men erhåller alltså inte ökad anslagstilldelning, i enlighet med det som beskrivits ovan. Personalstyrkan har utökats för att klara den utökade verksamheten. Det viktigaste är att kostnaderna snabbt kan justeras ner till 2013 för att vara i nivå med uppdraget för det året och bedömningen är att detta kan ske. Samtliga administrativa enheter förväntas minst hålla budget. Även för övriga budgetposter ser det sammantaget något bättre ut än budget. 7 (10)

2012 Per enhet Budgetavvikelse Nettobudget 2012 Prognos AKADEMIER IDT Innovation, design och teknik -1 320 000-1 650 000-330 000 1) HST Hållbar samhälls- och teknikutv -250 000-460 000-210 000 2) HVV Hälsa, vård och välfärd -600 000-4 416 000-3 816 000 3) UKK Utbildning, kultur o kommunikation 0-6 500 000-6 500 000 4) Central korrigering 2 026 000 2 026 000 5) Delsumma akademier -2 170 000-11 000 000-8 830 000 6) 8 (10) ÖVRIGA RESULTATENHETER EER (inkl Idélab) 0 0 0 Delsumma övriga resultatenheter 0 0 0 AVSÄTTNINGAR Avsättning av anslagsmedel 32 560 000 32 560 000 0 Överproduktion mot takbeloppet 23 420 000 23 420 000 6) Rektors strategiska medel -12 560 000-10 000 000 2 560 000 Särskilda projekt, forskning/forskarutb. -500 000-500 000 0 Strategiska satsningar -21 000 000-17 000 000 4 000 000 Delsum avsättningar/ Centralt kapital -1 500 000 28 480 000 29 980 000 GEMENSAM VERKSAMHET Budgetramar 2012 Interna avsättningar t gem verksamhet 201 600 000 202 000 000 400 000 Rektor och nämnder, drift -13 400 000-12 000 000 1 400 000 Revision -1 500 000-1 500 000 0 Förvaltning -109 300 000-109 300 000 0 Bibliotek -30 600 000-30 600 000 0 Ramanslag EER -7 000 000-7 000 000 0 PIL -3 600 000-3 600 000 0 Studieverkstad -1 000 000-1 000 000 0 Mynd specifika system och avtal -9 900 000-9 900 000 0 Studenter m funkt.hinder -2 500 000-2 500 000 0 Gemensamma lokalytor -7 400 000-7 400 000 0 Gemensamma datorsalar -3 600 000-3 600 000 0 Tomma lokaler -3 800 000-3 800 000 0 Lokalförsörjning övrigt 0 2 000 000 2 000 000 Studentresor -4 000 000-4 000 000 0 Gemensamma personalkostnader -4 000 000-3 500 000 500 000 Delsumma gemensam verksamhet 0 4 300 000 4 300 000 ÖVRIGA CENTRALA BUDGETPOSTER Avräkning pensioner mm 0 0 0 Räntenetto 1 500 000 3 000 000 1 500 000 Delsumma övr centrala budgetposter 1 500 000 3 000 000 1 500 000 central korrigering, poster exkl akademierna 2 170 000 220 000-1 950 000 5) TOTALT 0 25 000 000 25 000 000 1) Underskott budgeterat på grundutbildningen. Uppdrag från rektor är 0-resultat men i väntan på besked om utbildningsuppdrag inför 2013 är det svårt att veta var kostnadsbesparingar ska göras. Sannolikt svårt få effekt av åtgärder under året så med försiktighet har detaljerad budget lagts med mindre underskott. Prognosens underskott är helt Grundutbildning. 2) Budgeterat underskott inom forskning; stort ack kapital finns. Underskott enligt prognosen är nästan helt för forskningen. 3) Budgeterade underskottet inom forskningen, där ackumulerat kapital finns. 4) Prognosens underskott beror på ökade personalkostnader. Akademin har avsevärt fler studenter än vad budget bygger på och personalstyrkan har utökats för att klara verksamheten. Det ökade studentantalet kommer ge mer intäkter till högskolan men en budgetförutsättning för 2012 har varit att intäkter utöver grunduppdraget inte tilldelas internt. Detta som en anpassning till 2013 och framåt då takbeloppen sänks och det inte kommer finnas utrymme för justeringar uppåt i den interna resurstilldelningen. 5) Korrigering med utgångspunkt i totalutfallet. Redovisad prognos för respektive organisatorisk enhet är i enlighet med den prognos som lämnats av varje enhet. Tabell 3 Prognos per organisatorisk enhet

9 (10) 4 Sammanfattande kommentarer Normalt sett är delårsprognosen avseende kostnader tillförlitlig medan prognosen för anslagsintäkterna till grundutbildning (den största intäktsposten) är svårare att göra och det som orsakat avvikelser mot faktiskt utfall de senaste åren. Även i år finns relativt stor osäkerhet avseende grundutbildningsanslagen. Utgångspunkt i både prognoser och all planering har varit att inte vara överoptimistiska men vi vet bättre först några veckor in på höstterminen då vi ser hur många studenter som faktiskt kommit in. Avvikelser på +/- 10 000 tkr från prognosen på + 25 000 tkr är inte osannolikt med hänsyn till osäkerheten avseende grundutbildningsanslagen. Men även i ett negativt scenario är det alltså hög sannolikhet att utfallet för 2012 blir bättre än det budgeterade nollresultatet. Målet för myndighetskapitalet är att det för grundutbildningen ska vara i intervallet 7-10 procent av intäkterna från anslag, uppdrag och bidrag. För forskningsverksamheten är motsvarande mål 5-10 procent. Prognosen skulle ge ett myndighetskapital vid utgången av 2012 som för båda verksamhetsgrenarna ligger över målet. Fram till 2015 aviseras sänkta takbelopp. Jämfört med 2012 är sänkningen 38 Mkr och jämfört med det faktiska utfallet för 2011 är sänkningen cirka 60 Mkr (allt i 2012 års prisnivå). Se tabell 4. Denna förändring innebär en stor utmaning för ekonomin. Erfarenhet av tidigare förändringar av utbildningsutbudet i den omfattning som kommer krävas, visar att det tar relativt lång tid att anpassa kostnadsnivån till nya förutsättningar. Den stabila ekonomiska situation som högskolan befinner sig idag ger goda förutsättningar att klara omställningen; anslagssparandet vid ingången av 2012 är drygt 58 Mkr, myndighetskapitalet är på en hög nivå och organisationen har generellt en väl fungerande ekonomisk planering och god kostnadskontroll. Anslagssparandet ger möjlighet att få anslag utöver enskilda års takbelopp medan myndighetskapitalet ger möjlighet att under en period ha högre kostnader än intäkter och redovisa underskott. Sammantaget är bedömningen att en väl genomförd förändring innebär att delar av myndighetskapitalet används fram till och med 2015 men verksamheten återigen kan vara i ekonomisk balans senast i slutet på 2016, samtidigt som myndighetskapitalet inte understiger den nedre gräns som styrelsen angivit som långsiktigt mål. För forskningsverksamheten gäller fortsatt att expansion måste ske genom ökad extern finansiering, då regeringen aviserat oförändrad anslagsnivå fram till 2015. Den nya forsknings- och utbildningsstrategin för 2013-2016 framhåller vikten av en forskningsbaserad utbildning samtidigt som spets- och utvecklingsmiljöer har utpekats för perioden. Särskilt betonas också vikten av en stark extern finansiering som en grundförutsättning för att nå högskolans långsiktiga vision. Ekonomiska förutsättningar och

incitament ska anpassas till detta. En ny modell för den interna resurstilldelningen är under framtagande, med den nya forskningsoch utbildningsstrategin för 2013-2016 som utgångspunkt. Myndighetskapitalet inom forskningsverksamheten är högre än styrelsens mål. De anslag som inte har förbrukats de senaste åren har gett redovisade överskott, då anslag inte kan periodiseras. När dessa ansamlade överskott används kommer på motsvarande sätt underskott att redovisas. Det är viktigt att de årliga anslagen används löpande och under perioden 2013-2016 planeras även för en användning av myndighetskapital, så det vid periodens slut är inom det intervall som angivits som långsiktigt mål av styrelsen. 10 (10) 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Takbelopp 514 148 556 679 569 268 574 225 573 986 590 656 586 124 566 493 541 566 534 186 528 438 Utfall 522 315 509 882 502 764 507 754 519 536 565 064 584 480 590 000 560 000 550 000 528 000 Takbelopp - Utfall 600 000 580 000 560 000 540 000 520 000 tkr 500 000 480 000 460 000 440 000 420 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Takbelopp Utfall Belopp för perioden 2012-2015 är i 2012 års prisnivå. Övriga värden är faktiska belopp. Tabell 4 Grundutbildningsanslag; takbelopp och utfall

2012-09-03 Löpande avrapportering av intern styrning och kontroll Vid sitt sammanträde i februari 2012 beslutade styrelsen att arbetet inom intern styrning och kontroll under året ska fokusera uppföljning av befintliga risker och kontrollåtgärder samt på att ytterligare stärka kopplingarna mellan riskanalyser, verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser. Den löpande avrapporteringen innehåller denna gång huvudsakligen en redovisning av fördjupad uppföljning av ett antal utvalda kontrollåtgärder. Därtill lyfts arbetet med att förstärka kopplingar mellan riskanalyserverksamhetsplaner-verksamhetsberättelser, Högskoleverkets slutrapport från tillsynsbesöket hösten 2011 samt några aktuella ärenden som har kopplingar till styrelsens riskhanteringsplan. 1 (3) Vid högskolestyrelsens sammanträde i februari 2012 redovisades nedanstående översiktsbild med risker, riskvärderingar och förändringar som skett under 2011. Bilden kan i det här sammanhanget fungera som en översikt av och påminnelse om risker och riskvärden som finns i styrelsens riskhanteringsplan. MDH:s riskhanteringsplan - riskerna och hur de begränsats Risker Sannolikhet (låg-hög, 1-4) Konsekvens (obetydligallvarlig, 1-4) Riskvärde (1-16) Förlora examensrätt inom utbildning på grund- och 3 4 12 avancerad nivå utifrån Högskoleverkets granskningar Oförmåga att anpassa verksamheten efter minskande 3 3 9 studentunderlag (exempelvis på grund av minskande studentkullar, färre internationella studenter eller mindre marknadsandel) Låg genomströmning i högskolans utbildningar 3 4 >> 3 9 (studenter fullföljer inte sin utbildning) MDH förlorar/erhåller inte forskarutbildningsrättigheter 3 3 9 MDH examinerar för få doktorer per år till följd av för få 4 4 16 antagna Nettostudietiden för att nå doktorsexamen överskrider 3 3 9 fyra år Personer anställs som doktorand innan dessa är 4 >> 3 2 6 antagna till forskarutbildning Otillräcklig forskningsfinansiering 4 4 16 MDH presterar få vetenskapligt granskade publikationer 4 3 12 (i förhållande till anslag och externa bidrag) Rektorsbeslut och uppdrag genomförs inte enligt plan 3 >> 2 3 6 Nyckelpersonberoende 3 >> 2 3 6 Väsentlig information är otillgänglig, otillförlitlig eller 4 >> 3 3 9 förloras Driftstörningar i väsentliga system (exempelvis att 4 >> 2 4 8 webben går ner under kritiska perioder som ansökningstider eller vid tentamensanmälan) Föråldrad eller inte ändamålsenlig teknisk infrastruktur 4 4 16 MDH blir återbetalningsskyldiga vid en revision av något EU-finansierat projekt samt att MDH använder felaktiga finansieringskällor som följd av återbetalningsregler 3 >> 2 4 8 Brott mot Lagen om Offentlig Upphandling 4 >> 3 3 9 Blåfärgad skuggning markerar hur risker omvärderats under år 2011.

Uppföljning av kontrollåtgärder Under våren 2012 har uppföljningsmöten med förvaltning och akademier genomförts där fokus har varit uppföljning av ett antal utvalda kontrollåtgärder från styrelsens riskhanteringsplan. Kontrollåtgärderna har valts ut huvudsakligen därför att de varit orange-färgade eller därför att de bedömts angelägna för att begränsa en risk som har hög riskvärdering. Ytterligare en aspekt vid urvalet har varit att kontrollåtgärderna ska vara uppföljningsbara. Nedanstående är en redogörelse från dessa uppföljningsmöten men utgör i sig inte en bedömning av huruvida kontrollåtgärderna faktiskt är de rätta. 2 (3) RISK 1: Förlora examensrätt inom utbildning på grund- och avancerad nivå utifrån Högskoleverkets granskningar Kompetensförsörjningsplaner Mall för kompetensförsörjningsplan för akademier håller på att utvecklas av Personalsektionen och kan finnas med i instruktionerna till verksamhetsplanerna (VP) för 2013. Akademierna överlag uppger sig ha relativt god kännedom om eventuella pensionsavgångar och kompetensbehov men menar däremot att det tidvis är svårt att rekrytera rätt kompetens. Samtliga akademier har inte kompetensförsörjningsplaner i sina VP:s och akademi HVV uppger att uppföljning görs i verksamhetsberättelsen (VB). På akademi IDT pågår en sammanställning av individers kompetensutvecklingsplaner och detta kan i sig bli en kompetensförsörjningsplan. Årlig granskning av akademiernas strategier för sina ämnesområden (enligt Anställningsordning för lärare vid MDH) har inte gjorts. Åtgärden är inte till fullo på plats och bör vara fortsatt orange. Akademierna ska beakta behovet av att rekrytera och behålla nyckelpersoner avseende forskningstid och lönesättning.! Beskrivning av hur akademierna har beaktat kontrollåtgärden ska redovisas i VB:s men framgår inte tydligt. Däremot uppger akademierna att man i olika utsträckning försöker använda lön och forskningstid som incitament. På akademi HVV finns så kallade meriteringsmånader. På akademi UKK sker beaktande vid lönerevision och enligt UKK:s handlingsplan för användande av fakultetsmedel. Akademi IDT beaktar behovet och åtgärd (främst lönesättning) vid nyanställning medan forskningstid går lättare att fördela löpande, vilket också görs. På akademi HST har man stimulerat och bekräftat viktiga forskningskompetenser lönemässigt men på samhälls-ekonomi-sidan uppger akademin att pengarna inte räcker till. Man har konstruerat en pott där det är möjligt att söka forskningstid (inom INAS). På det hela taget är åtgärden väl känd, används och kan antas fungera och bör vara fortsatt grön. Genomföra utbildning för handledare av examensarbeten på grundnivå och avancerad nivå inför kommande examensrättsgranskningar Utbildning har upprättats av PIL och påbörjats våren 2012. Det fanns 17 anmälda (varav 13 påbörjat och fortsätter) och deltagarna kommer från alla akademier utom HST. Första omgången avslutas i oktober 2012. Eftersom utbildningen avslutas först i oktober är det lämpligt att utvärdera den fulla riskbegränsningseffekten tidigast då men det faktum att utbildningen kommit igång och har gott om deltagare gör att åtgärden bör markeras med grönt (har tidigare varit markerad orange).

RISK 3: Låg genomströmning i högskolans utbildningar (studenter fullföljer inte sin utbildning) Förebygga avhopp (KLOK och studievägledning på akademinivå och vid STC) Efter uppföljningsmöten i förvaltningen framgår att den centrala studievägledningen inte är någon direkt åtgärd mot att förebygga avhopp och öka genomströmningen. Av STC:s VB för 2011 framgår att det har funnits ett uppdrag om uppföljning av studieresultat som skulle genomföras i samarbete med akademierna men att det ej genomfördes då beslutet om aktiviteten upphävdes. Studenthälsans uppdrag finns angivet i STC:s VP och återrapporteras delvis i STC:s VB. Återrapporten i VB svarar inte på frågan i vilken utsträckning arbetet förebygger avhopp och bidrar till kvarvaro. Akademi UKK har redogjort för KLOK i årsredovisningen för 2011 och antalet supporttillfällen och kursdeltagare är stort men det är svårt att avgöra i vilken utsträckning support och kurser förebygger avhopp. Arbetet med att förebygga avhopp exemplifieras i riskhanteringsplanen med KLOK och Studievägledning men av det underlag som finns att tillgå går det inte att avgöra om befintliga åtgärder har en önskvärd nivå av riskbegränsning. Mot denna bakgrund bör åtgärden vara fortsatt orange.! 3 (3) Kursvärderingar och kursanalyser (inom ramen för kursvärderingssystemet) Akademierna använder webbverktyget för kursvärderingar (kritik mot att systemet leder till låg svarsfrekvens vilket hämmar det kvalitetsförbättrande arbetet finns) men akademiledningarna har inte kännedom om huruvida det görs kursanalyser eller inte. En orsak till bristen på kännedom bör vara att kursanalyser inte dokumenteras och registreras enligt den rutin som högskolans arkivarie lagt fram. En allmän utsaga från akademierna är att det görs kursanalyser men att omfattningen är varierande. På akademi IDT har en blankett för kursanalys tagits fram som stöd och utbildningsråden har i uppgift att följa kursvärderingar/kursanalyser. På akademi HVV pågår en kraftsamling för att öka svarsfrekvens och här ingår delvis att förbättra arbetet med kursanalyser. Mot bakgrund av att kursvärderingssystemet används och att frågan om kursanalyser har lyfts kan statusen vara fortsatt grön men åtgärden bör vara under fortsatt bevakning med risk för att övergå i orange om det exempelvis visar sig att kursanalyser inte görs i tillräcklig omfattning. RISK 5: MDH examinerar för få doktorer per år till följd av för få antagna Dimensioneringen av forskarutbildning Mål för hur många forskarstuderande som ska antas årligen anges i akademiernas verksamhetsplaner. På akademi UKK är området under uppbyggnad med två nya forskarskolor och Mälardalens kompetenscentrum för lärande. Anslagsmedel räcker delvis och man är beroende av externa medel. På akademi HVV uppger man att finansiering sker med grundutbildningsmedel, anslagsmedel och externa medel. Akademi IDT uppger att dimensioneringen svarar mot målen och att målen nås över tid. På akademi HST uppger man att finansiering kan vara ett problem. Uppföljning enligt riskhanteringsplanens uppföljningskolumn har inte genomförts. Mot bakgrund av att det finns frågetecken kring uppföljningen bör statusen vara fortsatt orange och frågan om huruvida risken kan omvärderas (om kontrollåtgärderna har tillräcklig riskbegränsande effekt) kvarstår.!