Lokalförsörjningsplan för Mälardalens högskola

Transkript

1 Lokalförsörjningsplan för Mälardalens högskola

2 Inledning I lokalförsörjningsplanen fastställer högskolestyrelsen årligen högskolans övergripande strategi för lokalplaneringen. Planen är avsedd att vara en utgångspunkt för lokalplaneringen i ett längre perspektiv och är ett grundläggande dokument för campussektionens arbete. Lokalförsörjningsplanen revideras en gång per år och utgör underlag för högskolans årliga budgetunderlag. Planen beskriver lokalinnehav och hyreskostnader samt beslutade och planerade förändringar de kommande tre åren eller längre. Planen redovisar lokaler som hyrs av Mälardalens högskola. Förändringar med effekt på lokalplaneringen Lokalplaneringen bygger på högskolans verksamhetsplanering med avseende på grundutbildning och forskning. Forskningsverksamheten utgör ungefär en fjärdedel av högskolans totala verksamhet och omfattningen förväntas vara oförändrad eller svagt ökande framöver. Grundutbildningen har ökat markant de senaste tre åren. Med hänvisning till bland annat minskade årskullar som lämnar gymnasieskolan, färre utländska studenter till följd av avgiftsbeläggning samt uteblivna examensrätter inom lärarutbildningen, minskas högskolans takbelopp fram till och med Takbeloppet anger hur mycket anslag som kan erhållas och minskningen som aviserats i budgetpropositionen innebär sänkta årliga anslag för grundutbildningen med nästan 8,5 procent 2016, jämfört med utfallet Högskolan förbereder sig för förändringen genom att planera för ett minskat utbildningsutbud och redan nu se över sina kostnader. För lokalplaneringen har konsekvensen blivit att högskolan förtätat och sagt upp lokaler, aktivt arbetat med att hyra ut vakanta lokaler samt arbetar med att sänka driftskostnaderna. Detta arbetet har pågått sedan 2010 och högskolan har nu en väl anpassad lokalportfölj för verksamheten de närmsta åren. Högskolan genomförde 2010 även en förändring av internhyressystemet för att öka kostnadsmedvetenheten vid användandet av lokaler. Förändringen innebär att huvuddelen av lokalkostnaderna fördelas ut på hyresgästerna och endast en mindre del finansieras centralt. Därtill har högskolan generellt ökat avskrivningstakten för att kunna genomföra hyressänkningar när studentkullarna minskar. 2

3 Lokalinnehav vid ingången av 2013 Lokalinnehavet fördelas mellan i huvudsak Eskilstuna och Västerås. Högskolan finns även etablerad i mindre omfattning på ytterligare tre orter, varav inhyrda lokaler finns på två, Nacka och Nyköping. I Södertälje finns högskolan som verksamhetsutövare men hyr inte egna lokaler. Högskolans totala lokalinnehav vid ingången av 2013 är ca kvm. Av dessa finns 58 % i Västerås, 41 % i Eskilstuna och cirka 1 % i Nacka och Nyköping. Under 2012 har högskolan lämnat lokaler om ca kvm i hus S, kv. Gåsmyrevreten i Västerås. Beslutet är ett led i att förtäta och effektivisera lokalanvändandet i övriga befintliga byggnader i Västerås. Utrymmen som lämnats består av såväl lokaler för administrativ personal, specialsalar som lärosalar för undervisningen. Högskolan fattade beslut att hyra ytterligare ett plan i Västerås slott för avdelningen för musik, som från och med hösten 2012 helt är förlagd till slottet. Båda planen har anpassats och byggts om för att passa den specifika verksamheten som bedrivs i lokalerna. Den totala arean uppgår till 981 kvm. Den totala hyreskostnaden 2012 var 85,9 MSEK, vilket är en minskning med 6,4 MSEK på helåret jämfört med Högskolan har som riktlinje att lokalkostnadernas andel av de totala kostnaderna inte ska överstiga 13 %. Sedan 2007 har lokalkostnaderna legat runt 13 % men sjönk under 2012 till 12,4 %. 3

4 Diagram över högskolans lokalkostnader i förhållande till högskolans totala kostnader för åren samt prognos för Lokalrelaterade driftskostnader De största lokalrelaterade utgiftsposterna, förutom hyreskostnaden, är lokalvård, elkostnader, vaktmästeri samt bevakning. Högskolan arbetar kontinuerligt med uppföljningar och åtgärder för att sänka driftskostnaderna. Under perioden 2010 och 2011 skrevs nya avtal för el, lokalvård och bevakning och i samband med detta sjönk högskolans driftskostnader. Driftskostnader kr/kvm Kr/kvm PROGNOS 2013 Elkostnad Lokalvård Bevakning Vaktmästeri Diagram över högskolans driftskostnader för åren samt prognos för 2013 Vakansgrad i högskolans lokaler 2012 Tillgången på föreläsningssalar, mindre lärosalar och datorsalar har legat på en fortsatt hög nivå under året. I samband med att högskolan lämnade hus S vid halvårsskiftet minskades dock antalet salar och nyttjandegraden ökade med cirka 6 procent totalt, både i Västerås och i Eskilstuna. Cirka 18 procent av högskolans lokalyta är utbildningssalar. Vakansgraden i utbildningssalarna låg i genomsnitt på cirka 64 procent under Variationen mellan utbildningssalarna är dock stor. De utbildningssalar som har högst vakansgrad är datorsalar där användningsgraden är mellan 10 och 15 procent vilket ger en vakansgrad på cirka 80 procent. De mest använda utbildningssalarna är de för personer, där vakansgraden ligger på cirka 50 procent. Vakansgraden i utbildningssalar mäts som bokade timmar mellan 8-17, måndag till fredag under terminstider. Vakansgraden i kontorslokaler är dock låg, 0,5 %, vilket är något lägre än Vakansgraden i kontorslokaler mäts som antalet outhyrda kvadratmeter i förhållande till det totala uthyrbara arean av kontorslokaler. 4

5 Avtalsportfölj Under 2008 och 2009 omförhandlades samtliga lokalkontrakt i Västerås och Eskilstuna. Högskolan har i dagsläget en avtalsportfölj som ger högskolan den flexibilitet som behövs för de förändringar som kan uppstå i verksamheten. Inget av högskolans hyreskontrakt sträcker sig längre än till Förfallostruktur hyreskostnad Mnkr kronor Hyre skostnad Diagram över hur högskolans hyreskontrakt förfaller under avtalsperioden uttryckt i mnkr. Genomförda åtgärder 2012 samt planerade åtgärder Genomförda aktiviteter 2012 Västerås Löpande underhållsarbeten. Merparten av lärosalar har utrustats med enhetlig teknisk AV-utrustning. Utflyttning och ombyggnader i samband med utträde från S-huset. Högskolan lämnar kvm vilket innebär att ca 260 medarbetare byter arbetsplats och förtätning sker i lokalerna i Västerås. Etablering av etapp 2 i Västerås slott, uthyrt till Kammarmusiken. Eskilstuna Löpande underhållsarbeten. Merparten av lärosalarna har utrustats med enhetlig teknisk utrustning. Högskolan har tecknat en principöverenskommelse med Eskilstuna kommun avseende byggnation av ett nytt campus. Principöverenskommelsen innebär att Eskilstuna kommun upplåter och bygger ett nytt campus till högskolan på tomten där badhus och sporthall ligger i dag. År 2017 ska den nya byggnaden enligt plan vara klar för användning. Högskolan har även tagit fram ett lokalprogram för det nya campuset. Den totala yta som högskolan har behov av uppgår till cirka kvm vilket innebär en nettominskning jämfört med i dag cirka kvm, detta möjliggörs genom att verksamheten samlas till ett hus och planeras enligt modern standard med mindre arbetsplatser och färre undervisningssalar. 5

6 Planerade åtgärder Västerås Upprustning av enhetlig AV-teknik i alla högskolans stora föreläsningssalar. Byggande av Studenttorg, feb-mars. Avetablering av expeditioner på akademierna. Större ombyggnation/renovering av Omegasalen under maj augusti. Löpande underhåll, specifikt underhåll under sommaren. Eskilstuna Byggande av Studenttorg, feb-mars. Avetablering av expeditioner på akademierna. Byggnation av Forskarskola Innofacture, ett projekt i samarbete med näringslivet. Fortsatt arbete med planering av ett nytt campus i Eskilstuna, vilket innebär: Detaljplanearbete En arkitekttävling ska utlysas och genomföras Fortsätta det interna förankringsarbetet Miljö Energiförbrukning tillhör de områden där högskolan har störst klimatpåverkan. Högskolan arbetar med att sänka energiförbrukningen bland annat genom: beteendeförändringar hos personalen, energimedvetenhet att påbörja utbyte av traditionell styrning av rumsbelysning till närvarostyrd fortsatt arbete med att byta ut befintlig belysning till mer energisnåla alternativ. Koldioxidstyrd ventilation är en åtgärd som högskolan har infört och successivt övergår till i samband med ombyggnader. Detta bidrar till en bättre rumsmiljö och spar även energi, då aggregaten arbetar med olika frekvenser beroende på belastning. Vid samtliga lokalförändringar beaktas miljöaspekten vid val av material och lösningar. Högskolan använder endast sådana byggnadsmaterial som är godkända enligt BASTA, som är byggindustrins databas för godkända byggmaterial ur miljösynpunkt. Åtgärder som förbättrar högskolans miljöarbete ska prioriteras vid ombyggnader om det är ekonomiskt försvarbart. Diagram över högskolans energianvändning för åren samt prognos för

7 Tabell 5 Lokalförsörjning Redovisning av lokaler (mnkr) Prognos Area, kvm LOA, utifrån lokalförsörjningsplanen -föregående års utgång , , , , ,0 -ökning under året 705,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -minskning under året ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -vid årets utgång (A) , , , , ,0 Förbättringsutgift på annans fastighet 2014 Ber Ber Ber. 19,0 20,7 21,9 22,8 23,4 -nyinvesteringar 10,1 10,0 10,0 10,0 10,0 -avskrivningar -7,8-8,3-8,8-9,1-9,4 Total årshyra enligt hyresavtal, utifrån 85,9 85,9 85,9 85,9 85,9 lokalförsörjningsplan (B) 1 Genomsnittlig hyra (kr/kvm LOA) Lokalkostnader (C) 100,9 100,9 100,9 100,9 100,9 Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 12,4% 12,0% 11,9% 12,0% 12,1% 1 Total årshyra är beräknad som hyreskostnad på helår för samtliga gällande hyresavtal vid respektive års utgång. 7

8 Box 883, Västerås Tfn: Box 325, Eskilstuna Tfn: E-post: Webb: Mälardalens högskola,