Slutrapport från projekt LaRS- Stadsdelsutveckling i Lagersberg, Råbergstorp och Stenby 2013-2015

Kommunstyrelsen 2015-12-30 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2015:560 Tryggve Lundh 016-710 55 19 1 (3) Kommunstyrelsen Slutrapport från projekt LaRS- Stadsdelsutveckling i Lagersberg, Råbergstorp och Stenby 2013-2015 Förslag till beslut 1.Rapporten läggs med godkännande till handlingarna 2.Kommunledningskontoret ges i uppdrag att implementera rekommendationer och förslag Ärendebeskrivning Projektet LaRS lämnar nu en slutrapport över utvecklingsarbetet under verksamhetsåren 2013-2015. Rapporten innehåller en redovisning av måluppfyllelse och aktiviteter som grundats i kommunfullmäktiges antagna strategi för stadsdelsutveckling (2013-03-13) och i den av kommunstyrelsen 2013-02-12 antagna Plan för stadsdelsutveckling. Kommunstyrelsen har under projekttiden erhållit delrapporter och tillställts informationsmaterial, bland annat genom områdestidningen LaRS-bladet. Arbetet har växlats in i verksamhetsplaner och i kommunala åtaganden. En särskilt inrättad styrgrupp för stadsdelsutveckling har under 2015 följt även detta arbete, parallellt med det pågående stadsläkningsarbetet i regi av stadsbyggnadsförvaltningen. Olika workshops har hållits och samspelet med Kommunfastighetser AB:s (KFAST) områdesarbete Sköna, gröna Lagersberg har varit nära och fruktbart. Under projekttiden har även en certifieringsmodell för stadsdelar diskuterats och prövas utifrån SGBC- Sweden Green Building Councils anpassning av det engelska BREEAM-konceptet. Projektet har dock inte gått vidare i det arbetet, men 2016 knyts stadsdelsutvecklingsarbetet till ett förbättrat koncept, Citylab. Detta koncept, också framtaget av SGBC, beskrivs här i ärendet i ett bilagt dokument. Arbetet har koordinerats genom kommunledningskontoret, Demokrati och Välfärd, letts av utvecklingsdirektören som utsett projektledare. Rapporten har framskrivits av projektledaren Iréne Karlbom Häll, Demokrati och Välfärd. Eskilstuna den stolta Fristaden

Eskilstuna kommun 2015-12-30 / 2 (3) Till arbetet har även en resursgrupp för stadsdelsutveckling varit knuten. Resursgruppen har varit verksam också vid framtagandet av den nedan beskrivna modellen för stadsdelsutveckling som bilagts rapporten. Detta arbete har samordnats av Helena Andersson Tsiamanis, Demokrati och Välfärd. Rapporten beskriver och värderar arbetets dubbla syften, dels att stabilisera utvecklingsarbetet och mobilisera för ytterligare kvalitativ utveckling och dels att få till stånd en hållbar modell och praktik för utvecklingsarbetet som på olika sätt lyfter området och blir mönsterbildande för kommunens fortsatta stadsdelsutveckling. Projektet har av denna anledning också beforskats av Mälardalens Högskola inom ramen för Samhällskontraktet. Två rapporter har här publicerats och den tredje rapporten, slutrapporten, publiceras och sprids under januari 2016. Rapporten innehåller också särredovisning av utfall i en enkät om trivsel och av ett Delprojekt Navigeringshjälp. Se bilaga 1 och 2. Arbetet sammanfattas i en rekommendation om fortsatta satsningar på barn och unga i form av aktiviteter, mötesplatser för alla och ökade åtgärder för trygghet. Dessutom förordas bred extern samverkan på platsen och fokus på kommunala verksamheter i stadsdelen och på insatser för arbete och utbildning. Kommunledningskontorets synpunkter Då kommunledningskontoret (KLK) koordinerat arbetet och framskrivit rapporten har KLK inga ytterligare synpunkter förutom bedömningen att det är viktigt att det framtida arbetet hålls samman, gärna i en styrgrupp, och att de olika koncepten bör förenas så att de hittills beslutade planerna, empirin i arbetet, lärandet från forskningsresultaten integreras i framtagna modellen, intentionerna med stadsläkning och det här aviserade arbetet inom ramen för Citylab. Detta för att få en prioriterad, men också balanserad stadsdelsutveckling som bygger på samtliga tre hållbarhetsdimensioner: Social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. KLK vill också framhålla hur denna rapport samspelar med rekommendationer och förslag i de framtagna rapporterna om barns- och ungas hälsa, social oro, verksamhetsplanen för Trygga Eskilstuna och den under arbete varande revisionen av Handlingsplan för folkhälsa 2012-2015 med en Strategi för god och jämlik hälsa. Framtiden för LaRS KLK bedömer i samspel med KFAST att det vore olyckligt om det profilerade stadsdelsutvecklingsarbetet nu efter 2015 lämnar LaRS och har därför enats om att föreslå fortsatt arbete i stadsdelen, något som möjliggörs 2016 genom resurser ur anslag för bosociala åtgärder. Eskilstuna den stolta Fristaden

Eskilstuna kommun 2015-12-30 / 3 (3) Särskilt viktigt bedöms här vara fortsatt satsning på samverkan, områdestidning och riktade aktiviteter till barn och unga. Denna fortsättning beskrivs också i särskilt ärende till KS om disposition av bosociala medel och den trygghetssatsning som föreslås bland annat i Lagersberg och Råbergstorp. Finansiering Projektet har finansierats genom medel i KLK:s Demokrati och Välfärds ram, genom årsbidrag från KS allmänna anslag och genom delar i anslag för bosociala åtgärder. Budget för samhällskontraktet har finansierat högskoleforskningen genom stöd till samverkansområdet Hållbar Samhällsutveckling (HSU). Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Projektet bedöms ha lett till förbättringar i stadsdelen och betytt mycket för skapandet av en empiri och modell för fortsatt arbete. På så sätt bidrar arbetet till ökad uppfyllelse av de strategiska målen Attraktiv stad och Social uthållighet. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Pär Eriksson Kommundirektör Tryggve Lundh Utvecklingsdirektör Eskilstuna den stolta Fristaden

Kommunstyrelsen Datum Kommunledningskontoret 2015-12-23 Demokrati och Välfärd Irène Karlbom Häll, 0700866239 1 (28) Slutrapport från projekt LaRS- Stadsdelsutveckling i Lagersberg, Råbergstorp och Stenby 2013-2015 Eskilstuna den stolta Fristaden

Eskilstuna kommun Datum 2 (28) Innehåll Inledning- nuläge 3 Bakgrund och syften 4 Aktivitetsrapport 2013-15 5 Mobilisera med kultur 6 Stötta befintliga verksamheter 7 Utbyta information 8 Sociala insatser 9 Ekonomi och materiella resurser 11 Organisation 12 Rekommendation inför framtida arbete i stadsdelen 14 Bilaga 1: Enkät från 2014 15 Bilaga 2: Delprojekt myndighetshjälp 20 Bilaga 3: LaRS-bladet no 5 2015

Eskilstuna kommun Datum 3 (28) Inledning- nuläge När LaRS-projektet nu avslutas efter två och ett halvt år är Lagersberg-Råbergstorp-Stenby en stadsdel i stark förändring och med många nya aktiviteter som nyss satts i gång och fler som ligger i startgroparna. En ideellt driven barnverksamhet blomstrar och har med stöd av projektet dragit igång två nya projekt: Lilla Fritidsgården för 10-13-åringar och en öppen förskola. De är båda välbesökta och välbehövliga. Kommunpolisen satsar med stor närvaro av polis och volontärer. På fritidsgården pågår ett framgångsrikt förändringsarbete. Arbetsförmedlingen har anmält intresse för att placera en person i stadsdelen på halvtid. Stadsdelstidningen LaRS-bladet kommer sedan 2 år ut ungefär varannan månad med information om allt som händer och familjefesterna på Träffpunkten är efterfrågade. Renoveringen som genomförts av Kommunfastighet i Lagersberg börjar bli klar och i Råbergstorp finns en ny privat fastighetsägare, Victoria Park, som satsar mycket på att rusta upp och involvera boende. Båda har varit goda samarbetspartners för projektet, liksom skola, fritidsgård, och inte minst den lokala hyresgästföreningen i Lagersberg. För att bara nämna några. En stor enkät från sommaren 2014 visar klart ökad trivsel i de delar där det hänt mest. (bilaga 1) Det tar tid för projekt att få förtroende i projekttrötta stadsdelar och LaRS-projektet har jobbat upp ett förtroende för kommunen som det är viktigt att slå vakt om. Också små insatser gör att fler boende känner att det är värt att själva engagera sig. Rapporten avslutas med en rekommendation inför framtiden.

Eskilstuna kommun Datum 4 (28) Bakgrund och syften Projektet initierades av Kommunstyrelsen i syfte att stabilisera utvecklingsarbetet, samla aktörer och mobilisera för ytterligare kvalitativ utveckling av stadsdelen Lagersberg, Råbergstorp och Stenby, det som kom att förkortas LaRS. Det är detta arbete som redovisas i denna rapport. Ett parallellt syfte var att få till stånd en hållbar modell och praktik för utvecklingsarbetet som på olika sätt lyfter området och blir mönsterbildande för kommunens fortsatta stadsdelsutveckling. Denna modell biläggs i en separat rapport, då arbetet med modellen kom att ske i samverkan med resursgruppen för stadsdelsutveckling och samarbetsprojektet Samhällskontraktet på Mälardalens Högskola. Detta ger modellen en bredare bas och högre grad av empiri än om den hade byggt på ett enskilt projekt.

Eskilstuna kommun Datum 5 (28) Aktivitetsrapport 2013-15 Mobilisera med kultur Bild från konstfotokursen Foto: Somaya Yusuf Projektet inleddes med en Konstfotokurs juli-augusti 2013 där åtta ungdomar i stadsdelen under ledning av konstnären och doktorn i fotografi Nina Bacos fick ge sin egen bild av sin stadsdel och sin vardag. Kursen avslutades med utställning på Konstmuseet och projektet fick en stor bildbank som använts flitigt i olika sammanhang sedan dess. Det blev en projektpolicy att i största möjliga mån utgå från och använda boendes egna bilder i all information. Konstfotoprojektet blev upprinnelsen till många idéer som sedan genofördes under projektet, familjefetsrena, tidningen LaRS-bladet mm. Man fortsatte med en Poetry Slam-säsong 2013 med sammanlagt 11 evenemang med gästpoet och tävling -10 kvaltävlingar och en final varav 5 på Konstmuseet och resten på Träffpunkten. I

Eskilstuna kommun Datum 6 (28) genomsnitt 25 i publiken, sammanlagt 275-300 besök. Ett lag som tävlade i SM deltog i en workshop och det gjorde även skrivarelever på Lagersbergsskolan. Den skrivarpedagog som tillhandahölls av projektet blev senare åter inbjuden av skolan inom ramen för Skapande Skola. LaRS-laget framträdde på Springpride mm. Öppen scen foto: Vincent Younis Kulturkvällar, kallade Musikaliska Bazarer på Träffpunkten Lagersberg anordnades i genomsnitt en gång/månad under 2013-15, med 50-70, ibland uppåt 100 besökare per gång. Kulturkvällarna tenderade dra allt fler ensamma barn, en strikt tillämpad 12-årsgräns ledde på sikt till att barnen fick dit sina föräldrar och det utvecklades till familjefester. Ett populärt inslag var Öppen Scen där barnen själva fick sjunga i mikrofon. Många barn utvecklades starkt under perioden till att vara allt mer förberedda, repetera och samarbeta med varandra kring gruppuppträdanden. Föräldrar kom allt oftare, filmade sina barn och fick ett större förtroende för projektet. Två större arrangemang i samma stil anordnades på skolan. Samma koncept har också använts på områdesdagarna då barn som övat sig på kulturkvällarna kunnat uppträda inför hela sin stadsdel.

Eskilstuna kommun Datum 7 (28) Fyra sommarbazarer i Råbergstorp sommaren 2014 drog 40-60 per gång, sammanlagt 200 besök. Vid dessa tillfällen har inbjudna artister, föreningar med flera agerat lok och Öppen scen anordnats vid några tillfällen. Räddningstjänstens brandvärd hade brandinformation där vid tre tillfällen. Stötta befintliga verksamheter Verksamhet riktad till barn F-6 Överlag har verksamheter för barn varit framgångsrika. Ungdomar från åk 7 och uppåt går i skola utanför stadsdelen och de flesta nyttjar hela Eskilstunas utbud för unga. Vad gäller barn upp till åk 6 har situationen varit annorlunda. De är mer låsta i sin stadsdel och saknar fritidsaktiviteter. Många familjer är barnrika och trångbodda och löser detta genom att släppa ut de lite större barnen. De har ett ganska fritt liv i den rent fysiskt barnvänliga miljön men behöver stöd och vuxna förebilder. Eskilstuna Friidrott och Sörmlandsidrottens Idrott för alla -projekt är ett projekt som jobbar med detta, och även den nya Lilla Fritidsgården. Barnen behöver språk- och färdighetsträning efter skolan. De behöver beredas tillfälle att utveckla sina individuella talanger på samma villkor som andra barn. Tidigare försök med aktivitetscheckar och liknande har inte fallit så väl ut då de förutsätter stort föräldraengagemang och förmåga att tolka information. Det är tacksamt att vända sig till barn i just mellanstadieåldern när deras intresse är på topp. De här barnen är morgondagens ungdomar och det är nu man kan påverka deras attityd till samhället och upplevelse av delaktighet/utanförskap.

Eskilstuna kommun Datum 8 (28) Barnverksamheten i Träffpunkten. Foto: Annika Dahlgren Barnverksamheten i Träffpunkten som bedrivits i decennier i hyresgästföreningens regi har stärkts av regelbundna gästlärarbesök av personal från LaRS-projektet, av pedagoger från Konstmuseet, Stadsmuseet och Sörmlands Museum. En barnfilmklubb har successivt fasats över på en projektasistent, vilket fungerat väl. Verksamheten har utökats under våren i form av öppen förskola för de yngsta samt med en extra kväll med fritidsgårdsverksamhet för 10-13-åringar. Den senare drog hyresgästföreningen igång ideellt på villkor att projektet bidrog med en manlig ledare som kompletterar de kvinnliga. Detta skedde också med en av två flerspråkiga boende med bakgrund som lärare i Syrien som genom LaRS-projektet genomgått en slöjdklubbsledarutbildning i Sörmlands länsmuseums regi. Hans närvaro fick till effekt att fler pappor engagerade sig. Att slå vakt om denna verksamhet bör prioriteras. Utbyta information

Eskilstuna kommun Datum 9 (28) Både Stadsdelsgrupp och stadsdelstidning är sätt att utbyta information, vilket behövs. En stadsdelstidning, LaRS-bladet, har kommit ut med fem nummer/ år, sammanlagt 13 nr under 2013-15 och har distribuerats till samtliga hushåll och institutioner i stadsdelen av de två fastighetsbolagen. Tidningen har gjorts ömsom av en inhyrd redaktör ömsom av projektledaren, även ungdomar bosatta i området blandat. Tidningen har satt sig och blir definitivt läst. Det har varit till fördel att huvudansvaret legat inom projektet, då mycket information automatiskt kommer dit. Det är också lätt att få tillstånd att intervjua och fotografera folk när en kontakt redan finns, och vice versa! Tidningen har varit ett bra verktyg för att få information och kontakt med boende och institutioner. Det är till fördel att erbjuda något konkret som ett tidningsreportage. Alla vet vad det är och alla ser vad man gör av informationen. Man kan säga att tidningen utgör praktisk stadsdelsutveckling med full transparens. Språksvårigheter möts med en stor andel foton i tidningen och ett stort antal personer man känner eller känner igen. Bilaga 2. En stadsdelsgrupp är en annan informationsutbyteskanal. En sådan har funnits 2014 och 2015 och sammakallats av projektledaren. Gruppen har haft regelbundna öppna möten varav många handlat om trygghet ur olika perspektiv. Dessa har väckt idéer och skapat nya kontakter inom stadsdelen. En storsatsning på nattvandring har genomförts. Nattvandringsgrupper har periodvis verkat i både Lagersberg och Råbergstorp. Det har dock inte varit lätt att engagera boende. Rädslan är stor, alla vet var alla bor och boende är rädda att uppfattas som vakter och stöta sig med gängen. Trots det har en del av dem visat stort civilkurage. Detta har skett efter att polisen

Eskilstuna kommun Datum 10 (28) ökat sin närvaro, skyltat och fällt bilister för olovlig körning. Det finns ett påtagligt samband mellan polisiär närvaro och boendes eget ansvarstagande. Stadsdelsgruppen har även haft morgonmöten för de som jobbar i stadsdelen, som varit värdefulla ut informationsutbytessynpunkt. Alla som jobbar kan inte närvara kvällstid, och dessa möten har fått en mer professionell prägel. Flera försök har gjorts att under 2015 överföra ansvaret för sammankallandet på någon annan part, men utan framgång. Bedömningen är att mötena uppskattas men att kommunens status behövs för att alla ska hörsamma kallelserna. Det är av vikt att mötena även framöver sammankallas av någon från kommunen. Det är några få men viktiga arbetstimmar. Stora möten kring demokrati och trygghet har genomförts i Träffpunkten med 40-50 deltagare, de har varit tankeväckande och deltagarnas synpunkter och förslag dokumenterats och tagits tillvara. Sociala insatser Det har gjorts många arbetsmarknadsprojekt i Eskilstuna som haft positiv effekt utan att de varit inriktade på LaRS-stadsdelen specifikt. Traineejobb och feriepraktiker har betytt mycket för enskilda personer i stadsdelen och deras familjer. Arbetsförmedlingen har hållit 2 workshops i Träffpunkten/skolan, som drog relativt få besökare. En ursprunglig målsättning i projektplanen att arbeta med sysselsättning gick ej genomför enligt plan a då Arbetsförmedlingen fick nya direktiv och drog sig ur. De har dock nyligen (november 2015 ) återkomit angående insatser på plats i stadsdelen. Det är viktigt att man trots att LaRSprojektet nu avslutas, från kommunens sida tar vara på detta initiativ. Kurser i cnc-teknik (dataprogram för utskrift av föremål i 3-d) genomfördes av Komtek / LaRS under september 2014, men drog mest barn, istället för, som det var tänkt från början, ungdomar. Verksamheten anpassades då till att bli mer barninriktad.

Eskilstuna kommun Datum 11 (28) Feriepraktikanter, projektledare och projektassistent på plats i Råbergstorp. Feriepraktikanter Sammalagt åtta ungdomar har haft feriepraktik i projektet. Av dessa har flera fått fortsatt extraarbete i projektet med barnverksamhet mm. Dessa praktikperioder har varit ett utomordentligt sätt att skapa kontaktytor i stadsdelen. Under 2015 har före detta feriepraktikanter medverkat vid arrangemang, affischerat samt skrivit och fotograferat för LaRS-bladet. Två projektassistenter med koppling till stadsdelen har periodvis jobbat vid sidan av projektledaren. För den ene, som jobbade längst, bidrog erfarenheten med LaRS-projektet till att han kunde gå från tillfälliga deltidsjobb som språkstöd, tolk mm till en kvalificerad heltidstjänst på ett privat företag.

Eskilstuna kommun Datum 12 (28) Samira Liban, socionomstudent på MDH på plats på Träffpunkten. Foto: Vincent Younis Ett projekt med navigeringshjälp till främst somalisktalande genomfördes på Träffpunkten i samarbete med socionom- och beteendevetarstudenter från MDH under våren 2014 (Bilaga 3). Man har hjälpt till med vardagsjuridik men även i viss mån med CV-skrivning och liknande. Efter en tid fortsatte verksamheten på biblioteket i Lagersbergsskolan med en person som avlönades av LaRS-projektet. Bibliotekspersonalen var nöjda och såg verksamheten som en tillgång på flera sätt, då fler vuxna kom och LaRS projektassistent kunde dämpa stökiga ungdomar. De två somalisktalande MDH-studenter som jobbat med projektet när det låg i Träffpunkten har även fortsatt jobba i Eskilstuna Kommun med bland annat valinformation. Ekonomi och materiella resurser Lokaler och utrustning Projektet har haft utrymmen på Träffpunkten samt ett kontor i en etta i Råbergstorp som sponsrats av Victoria Park. Vissa mindre investeringar i teknik, bland annat en portabel ljudanläggning, och rekvisita har skett. Projektet genomför de flesta aktiviteterna i Träffpunkten Lagersberg i av utrymmesskäl. Lokalen i Träffpunkten används även till möten. Kontoret i Råbergstorp har

Eskilstuna kommun Datum 13 (28) fungerat förutom som kontor- som ett ställe där man kan koka kaffe och förvara glass, kylda drycker mm vid sommarbazarerna. Ekonomi 2013 Kostnaderna för projektet var 268 472 kr Intäkterna 150 000 kr från Bostadssociala samt 300 000 kr inom ram. Detta innebar +181 694,46 kr då projektledaren, vars lön var den tyngsta enskilda posten, började först andra halvåret. 2014 Kostnaderna var 832 370 kr Intäkterna var 300 000 kr från Bostadssociala,151 000 i övriga intäkter och 300 000 inom ram. Resultatet blev -81 370 det året. Mycket som planerats året innan genomfördes under det året. 2015 Kostnaderna uppgick i oktober till 441 953 och än så länge inga intäkter från Bostadssociala (dock 150 000 lovade) och 300 000 kr inom ram (=pl halvtid) 141 953,61 kr i oktober 2015. Organisation Styrgrupp och projektsponsor Under 2013 och 14 bedrevs projektarbetet med Tryggve Lundh som projektsponsor. En styrgrupp för stadsdelsutvecklingen i Eskilstuna Kommun bildades i början av 2015. Denna styrgrupps ansvarsområde innefattade all stadsdelsutveckling i Eskilstuna Kommun, inklusive LaRS-projektet, som dock var rätt långt framskridet. Projektledare I mitten av maj månad 2013 anställdes en projektledare på halvtid. Då ingick även arbetet med att förbereda och genomföra en betatestning av stadsdelen i samarbete med Sweden Green Building Council. Under 2014 arbetade projektledaren 75% och under 2015 50% med LaRSprojektet.

Eskilstuna kommun Datum 14 (28) Arbetssätt och konsekvenser Konsekvensen av att börja projektet nedifrån och upp har varit positiva så till vida att det praktiska arbetet går snabbt och smidigt när det ligger direkt under en chef/projektsponsor. Saker som inte kunnat göras inom ramen för ordinarie verksamhet har gjorts inom projektet. Projektet har kunnat leverera snabba resultat och reagera snabbt på förslag och inspel från aktörer och boende vilket skapat förtroende hos dem. Själva den kvalitativa utvecklingen av LaRS har troligtvis gått snabbare tack vare detta arbetssätt. Kontakten mellan LaRS och Eskilstuna Kommunfastigheter via Gröna Sköna Lagersberg har varit stark och det är också Eskilstuna Kommunfastigheter som framförallt stöder en fortsättning för projektets aktiviteter under 2016. Organisationen har medfört att arbetet till stor del handlat om stadsdelsutveckling på golvet här och nu och i mindre utsträckning arbetat strategiskt. Generellt har det varit svårt att få till ett samarbete med förvaltningarna uppifrån och ned på det sätt som planen skisserar. Däremot har projektet samverkat väl med verksamheterna på plats i stadsdelen. Ett stöd till andra projekt Projektet inleddes med en workshop på Lagersbergs Säteri i januari 2013. Deltagarna gjorde bland annat en SWOT-analys. Workshopen utmynnade i en projektplan som antogs av kommunstyrelsen våren 2013. En effekt av detta har varit att förvaltningar dragit igång parallella projekt riktade mot just Lagersberg. Dessa har dock i liten eller låg grad kopplats till det LaRSprojekt underställt KLK som redovisas i denna rapport. En brandvärd sändes ut av Räddningstjänsten i LaRS-stadsdelen med uppdraget att få kontakt med boende och genomföra brandinformationsmöten i deras hem, ett svårt uppdrag där LaRSprojektet stöttade med lokal och kontakter. Samma sak gällde en mobil mötesplats för seniorer. LaRS-projektet stöttade alltså andra, fristående mindre projekt i samma stadsdel utan att de var direkt samordnade. Detta stöd har även gällt för projekt på regional nivå, som Sörmlands Museums projekt Kulturarv och språk

Eskilstuna kommun Datum 15 (28) som i ett inledningsskede fick kontakt med LaRS-projektet vilket resulterade i ett samarbete med LaRS och Gröna Sköna Lagersberg där man under två sommarveckor byggde en grillplats med hjälp av boende och feriepraktikanter. Det är för övrigt det vi ser på omslaget till denna rapport. Rekommendation inför framtida arbete i LaRS-stadsdelen. När resurserna är små är det viktigt att samla insatserna där de gör mest nytta, och i fallet LaRS är projektets rekommendation att satsa på barnen F-6, i och utanför skolan. Detta hjälper också de föräldrar som på grund av stora barnaskaror och dålig ekonomi blir fastlåsta i sin stadsdel. Ungdomar och vuxna får idag stöd via AF och Ung Fritid. Att sysselsätta och stötta barn i mellanstadieåldern är viktigt för att åstadkomma en social förvandling. Barn i dessa områden har en viktig roll, då de ofta är de i familjen som har mest kontakt med samhället och bäst språkkompetens. Särskilt pojkarna utgör en rekryteringsbas för kriminella grupper och när de kommer i tonåren är det svårare att påverka. Satsningarna kan ske i form av fler barnaktiviteter på kvällstid enligt den modell som praktiseras av ideella krafter idag, men även i form av stöd till skola och fritis. En lokal liknande Träffpunkten även i Råbergstorp skulle med stor sannolikhet fyllas snabbt av frivilligkrafter. Där vore det bra om Eskilstuna Kommun inledde samtal med Victoria Park. För de boende som är mer rörliga kan den större satsning på allaktivitetshus i Fröslunda som planeras bli en tillgång även för de som bor i LaRS, men i sådana fall kan den med fördel förses med satelliter, till exempel på Träffpunkten, som kan vända sig till yngre barn som vistas i närheten av sina hem. Därtill behövs fortsatt ökad närvaro av polis och områdespolis, då deras aktiva närvaro stärker de goda krafterna i stadsdelen. Särskilt viktigt är detta under sommarmånaderna. Det är till fördel om stadsdelgruppen och stadsdelstidningen kan leva kvar och kanske på sikt slås samman med och vara en del av de aktiviteteter som finns i Fröslunda, som är en stadsdel med liknande social

Eskilstuna kommun Datum 16 (28) sammansättning som LaRS. Dessa två områden har idag täta kontakter och ett flöde av människor mellan sig. Bilaga 1: Enkät om trivsel i stadsdelen LaRS- Lagersberg, Råbergstorp och Stenby Inledning LaRS-enkäten genomfördes 23/7 till 3/8 2014 inom projektet LaRS med hjälp av fyra feriepraktikanter, 16-19 år gamla. Samtliga talade svenska och somaliska och två av dem var även bosatta i LaRS-området. De fyra kompletterades under andra och tredje veckan av en kvinnlig arabisktalande intervjuare, för att undvika snedfördelning i svaren vad gäller genus/språk (vilket fungerade, det jämnade ut sig). De fem intervjuarna handleddes av mig, Irène Karlbom Häll och projektassistenten Simon Ali Dirie från LaRS-projektet. Syftet med enkäten Enkäten gjordes som svar på ett direkt direktiv i planen för stadsdelsutveckling antagen av kommunstyrelsen 2013-02-12, där ett mål är att enkäter till boende redovisar höjd trivsel i stadsdelen. Vi tog del av enkäter som utdelats av Kommunfastighet och Pagoden till sina hyresgäster. Dessa handlar dock till största delen om själva fastigheterna, lägenheternas standard, och service från hyresvärden. Vi beslöt därför göra en egen enkät som mer behandlade området som helhet och få med de delar över vilka kommunen har direkt inflytande. Vi ville se varifrån folk flyttade in och vart de eventuellt ville flytta vidare, detta då det är ett önskemål att man ska

Eskilstuna kommun Datum 17 (28) kunna göra bostadskarriär inom LaRS-stadsdelen. En fråga som ingick handlade om ifall det var bättre, sämre eller likadant som när hen flyttade in, vilket gör att enkäten i sig kan användas som ett mått på ökad/minska trivsel. Det är också möjligt att under samma förutsättningar genomföra ytterligare en enkät till exempel sommaren 2015. Metod Att genomföra en enkät i ett område där en så stor del av innevånarna inte behärskar skriven svenska är en utmaning som vi valde att möta genom att skicka ut fem intervjuare varav tre själva var bosatta i stadsdelen. De kunde förklara frågorna och anteckna svaren på svenska i egen direktöversättning. Naturligtvis innebär det att intervjuarna kan påverka en del och att resultaten kan färgas något men detta tillvägagångssätt gav ändå ett material som hade varit svårt att få på något annat sätt. Dörrknackning var en strategi vi snabbt övergav, alltför få boende var hemma dagtid eller öppnade för obekanta. Intervjuarna rörde sig istället ute området. Det var ett tufft jobb att förmå förbipasserande offra en stund, och bitvis gick vi handledare in och hjälpte till. Dessa förutsättningar till trots fick gruppen in 259 ifyllda enkäter under treveckorsperioden. Detta motsvarar 5-10 % av hela befolkningen i LaRS-stadsdelen. Man kan jämföra med t ex kommunens medborgarenkät, där man får svar av 3-500 av Eskilstuna Kommuns befolkning på 100 000. 250 intervjuade ur 10% av befolkningen ger en felmarginal på c:a +-3,7% förutsatt att intervjupersonerna är slumpmässiga och representativa, vilket jag menar att de är. 1 Resultat och analys. Utfall 259 personer svarade på enkäten. 118 kom från Lagersberg, 92 från Råbergstorp och 49 från Stenby. 129 var män och 126 kvinnor. Cirka hälften var under trettio år, vilket stämmer hyfsat med befolkningens åldersfördelning 2009. 2 Personer från 10 år och uppåt har intervjuades. Hur länge man bott och bostadskarriär De flesta i Lagersberg och Råbergstorp har bott i områdena mindre än fem år: 55 st i Lagersberg hade bott mindre än 5 år, 34 st hade bott 5-10 år och 10 st mer än 10 år. 42 st i Råbergstorp hade 1 Källa: analysmakarna.se 22 Källa: Plan för Stadsdelsutveckling, Lagersberg, Råbergstorp och Stenby.

Eskilstuna kommun Datum 18 (28) bott mindre än 5 år, 20 st hade bott 5-10 år och 20 st mer än 10 år. I Stenby rådde det motsatta förhållandet, där hade 17 bott längre bott mindre än fem år, 14 st hade bott 5-10 år och 21 i mer än 10 år. Det var ett väntat resultat. Det intressanta är de flesta inflyttningarna till Stenby enligt enkäten skett från övriga LaRS-området, sammanlagt 11 st. På andra plats vad gäller inflyttning till Stenby låg Nyfors och Borsökna med 5 var. Tidigare bostadsort I övrigt slås man av att ingen tidigare bostadsort dominerar- 136 kommer från andra delar av Eskilstuna Kommun inklusive själva LaRS-området, jämt utspritt. 46 kommer från andra delar av Sverige, ofta en från varje stad från Kiruna till Flen. Alla har flyttat söderut, ingen norrut. Det som oftast uppgivits som tidigare boendeort är hemland, LaRS - området är alltså första boendet i Sverige. Många av de norrländska orterna som uppges kan vara platser med flyktingmottagning. För många utgör LaRS-området första kontakten med vardagen i Sverige. Orsak till valet av område Vad gäller förklaring till att man bor i just Lagersberg dominerar två orsaker stort: familjeanknytning samt fick lägenhet snabbt. Motsvarande svar för Råbergstorp är familjeanknytning, lugnt/bra område samt slumpen. Skillnaden i svar kan bero på att den ena hyresvärden är kommunal och den andra privat. Kanske hänvisas man mer till Lagersberg medan boendet i Råbergstorp sker genom andra kanaler. I Stenby leder ville ha större/hus följt av familjeanknytning och ville till bättre område (4 st varav 3 från Lagersberg). Trivsel Här hittar vi en påtaglig skillnad mellan områdena, Lagersberg sticker iväg bland de som svarat bättre nu vilket kan bero på att renoveringen av området kommit längre och en påtaglig förändring skett. Faktum att den informella mötesplatsen Träffpunkten och även den officiella i biblioteket ligger i Lagersberg kan också påverkat. De som svarat har bott mellan 1 och 20 år och hur svaren fördelar sig mellan dem har inte undersökts. Men som sagt har de flesta bott mindre än fem år så man kan nog utgå att det är de senaste årens förändringar som avsetts.

Eskilstuna kommun Datum 19 (28) Vad är bäst? I Lagersberg leder gemenskapen med grannar/landsmän/alla tätt följt av utemiljön och fotbollsplanen samt att området är lugnt/bra. I Råbergstorp leder utemiljön samt att det är barnvänligt. 11 i Råbergstorp har angett barnvänlighet mot 4 i Lagersberg. Detta trots att lekplatserna är nya i Lagersberg och nedslitna i Råbergstorp. Däremot är Råbergstorp helt stängt för trafik, vilket inte är fallet med Lagersberg. Det kan vara orsaken. Att granngemenskapen får så pass mycket fler svar i Lagersberg (22 mot 2) kan kanske bero på Träffpunkten och närvaron av skola, bibliotek m fl mötesplatser. I Stenby leder lugnt och bra område, följt av utemiljö och gemenskap, men även närheten till affär (ICA) nämns flera gånger. (6 för Stenby, 4 för Råbergstorp och 1 för Lagersberg vilket stämmer väl överens med det faktiska avståndet till butikerna) Vad är sämst? I Lagersberg svarar man inget i 42 fall, i Stenby i 14 fall och i Råbergstorp i 1 fall. Här är skillnaden så stor att man kan fundera på om de svarande i Lagersberg oftare intervjuats i grupp och påverkat varandra. Men jag tror att den ändå är signifikant. Det stämmer också med resultatet på frågan om trivsel ovan. Efter det är det sämsta med Lagersberg bråk (8), tvättstugorna (6) och sopor (5). Motsvarande för Råbergstorp är sopor, nedgångna hus/lägenheter och slitna lekplatser (8 svar vardera). Inget att

Eskilstuna kommun Datum 20 (28) göra för barn/unga fick intressant nog 9 svar i Stenby medan ingen enda i Lagersberg/Råbergstorp svarade så. Vill man bo kvar? Påfallande många av de som svarade vill bo kvar på obegränsad tid, 20-30% av de boende vill flytta på sikt och 10-15% vill flytta genast. Även här stickar Lagersberg ut om än inte lika mycket som på trivselfrågan. I Stenby ville ingen flytta genast. Sammanfattning De viktigaste slutsatserna att dra av enkäten är att trivseln internt i LaRS är hög, att det förekommer en tydlig bostadskarriär inom området samt att satsningar av den typ som genomförts av Kommunfastigheter i Lagersberg verkar löna sig- de boende upplever påtagligt ökad trivsel jämfört med sina grannar i Råbersgtorp vilket inte genomgått samma förvandling. Med tanke på de renoveringar som nu påbörjats där, och LaRS-projektets ökade fokus på aktiviteter i just Råbergstorp kunde det vara intressant att upprepa enkäten för att se om den visar någon förändring. Irène Karlbom Häll Projektledare LaRS 070 0866239

Eskilstuna kommun Datum 21 (28) Bilaga 2: Delprojekt Navigeringsshjälp-Utvärdering

Eskilstuna kommun Datum 22 (28) Bakgrund och Syften Navigeringshjälp har varit ett delprojekt inom LaRS-Stadsdelsutveckling i Lagersberg, Råbergstorp och Stenby under mars, april och maj månad 2014.

Eskilstuna kommun Datum 23 (28) Syftena har varit två att för LaRS-projektets räkning etablera en kontakt med de boende, inte minst de med somalisk bakgrund, vilket bäst sker genom att erbjuda något de efterfrågar och i samband med det inhämta information från dem och från projektets sida informera om allt möjligt. -att prova att arbeta med myndighetshjälp i form av ett team med studenter från socionomoch beteendevetarprogrammen på Mälardalens Högskola tillsammans med en person som tidigare jobbat som tolk och med information till somalier, Simon Ali Dirie. Förhoppningen var att det skulle kunna bli en win-win situation där eleverna fick värdefull praktik, Simon tvia den tillgång till Högskolan som kunskapsbank, och att teamet kunde stötta varandra i det ofta ganska krävande jobbet. Igångsättning Kontakt etablerades via kontakt med institutionsledningen för socionomprogrammet. Fyra studenter anmälde intresse och kom att arbeta med projektet i cirka tre månader. Två hade somalisk bakgrund, en etiopisk och en var helsvensk. Denna bakgrund var inget som efterfrågats i annonsen, men det föll sig tydligen naturligt för dem att söka sig till detta jobb. Den fjärde och svenska studenten bytte bort sina sista pass och kom att bli den som jobbade minst. Även en femte student, också hon helsvensk jobbade bara ett pass, fann det intressant men upplevde också att hon hade svårt att komma med i leken. Arbetstid, arbetsförhållanden och ersättning Studenterna jobbade på Träffpunkten Lagersberg två timmar på måndagskvällen och två på onsdagskvällen och hade därutöver två timmar till godo för att ta med sig ärenden, ringa samtal på kontorstid mm. De hade en mobil som de delade på. Samma student jobbade både måndag och onsdag i samma vecka för att kunna ta med hemläxa och återkoppla. Alla kontakter dokumenterades för denna utvärdering. Studenterna fick 200 kr/h vilket jag förstått var lite högre än normalt i kommunen. Det skulle också vid en timanställning bli svårt att administrera förtroendetiden på två timmar. Studenterna fick betalt genom utanordning till uppdragstagare då de jobbade ca 1 gång i månaden med det är ju inte det optimala vad gäller försäkringar mm. Anställningsformen skulle därför behöva lösas på ett annat sätt om verksamheten skulle tas upp på nytt och då kanske även ersättningen blir lägre än under denna

Eskilstuna kommun Datum 24 (28) provperiod. Vid utvärderingen menade studenterna dock att det hade varit så pass värdefull praktik för dem att de hade gjort jobbet även med en lägre ersättning. Det är av vikt att mottagningen är på kvällstid. De som söker är bundna till svenskstudier mm på dagtid och förlorar sin ersättning vid frånvaro, därför försöker de hellre få lärare, tolkat, språkstöd m fl att hjälpa dem off the record än att de går till en dagöppen mottagning. Försök med dagöppen verksamhet har resulterat i få besökare och lagts ned. Sidoeffekter av verksamheten Simon Ali jobbade även med annat i LaRS-projektet och delegerade ganska mycket till studenterna, vilket nog till viss del berodde på att de var tvåspråkiga och liksom han själv och många andra unga svensk-somalier haft erfarenhet av den sortens jobb sen barnsben, på gott och ont. Det är till fördel om barn slipper hjälpa till med saker som sina föräldrars skilsmässa och familjeekonomin, och inte minst därför behövs sådan här verksamhet. Det är lättare för föräldrar att behålla sin auktoritet när de har ett alternativ till att fråga sina barn. Föräldrar son inte dignar under praktiska problem har mer energi till sitt föräldraskap. Verksamheten hade en del oplanerade effekter. Alla slags människor, inte bara somalisktalande, sökte hjälp med allt möjligt, inte sällan handlade det helt enkelt om brist på eller problem med egen dator och/eller internet. En tjugoårig tjej i området som varit arbetslös en längre tid fick hjälp med att beställa utdrag ur belastningsregistret och fick omedelbart heltidsjobb i barnomsorgen. Många planer stupar på små praktiska saker som har med det digitala samhället att göra. Sociala effekter Mottagningstiderna låg med flit i anslutning till hyresföreningens aktiviteter för att så många som möjligt skulle se att de fanns. Det uppstod också ett smärre spontanfik runt kontoret, då väntande bjöds på kaffe vilket konkurrerade med hyresgästföreningens caféverksamhet. Jag såg det dock som en fördel att verksamheterna fick trängas lite och förhandla med varandra. Jag tror att det var en fördel för projektet att mottagningen skedde i ett offentligt rum men med möjlighet att stänga en dörr om sig, samt att hjälparna var en man och en kvinna. Simon och studenterna kunde även informera muntligt om andra verksamheter inom LaRSprojektet och få in svar på enkäter mm.

Eskilstuna kommun Datum 25 (28) Besökare Under de tre månaderna besöktes kontoret av cirka fyrtio olika personer, varav många återkom. Dessvärre dokumenterades inte ombesöken, särskilt inte då det gällde samma ärende, vilket var en liten miss. Cirka en fjärdedel kom från LaRS-området, resten från Fröslunda, Brunnsbacken och i något fall Årby. Det de begärde och fick hjälp med var följande (om inget annat anges en gång.) Avbetalningsplaner, fakturor mm (6) Studiemedelsansökan (2 fall) Ansökan om medborgarskap (3) Hjälp med försörjningsstödsblanketter (2) Läkarbesök (inklusive omskärelse) (4) Tandvård (3) Pension (2) Bostadsbidrag (2) Bostadsansökan Andrahandsuthyrning (2) CV (5) Hemutrustningslån (2) Ansökan om föräldrapenning Ansökan om sommaraktivitet Juridiska ärenden :faderskapsmål, skilsmässor mm (3) Reda ut problem på förskola Boka festlokal Mitt intryck var att belastningen var störst i början av perioden, det gick även lite upp och ned i cykler, problem uppstod gärna i slutat av månaden i samband med utbetalningar och räkningar. Kostnad och beräknad kostnad vid en fortsättning i annan regi.

Eskilstuna kommun Datum 26 (28) 1)Den samlade kostnaden för verksamheten under perioden mars-maj var 26 880 (inklusive ett PO-pålägg på 40%). Då satt 2 personer 4 timmar per vecka och med 4 timmars förtroendetid, sammanlagt 16 timmar per vecka. Dock utnyttjades Simons förtroendetid till stor del till annat i projektet. Månadskostnaden var 8 960:- 2) Man skulle kunna dra ned till en timmas förtroendetid och en något lägre ersättning som stämmer bättre med vad som är vanligt vid en timanställning i kommunen. Det skulle bli 12 timmar/vecka och t ex 150kr/h. =2 520:- /mån 3) Med mottagning endast en gång i veckan (t ex måndagar på Lagersbergs Bibliotek/Mötesplats där det redan är kvällsöppet denna dag och där det finns internet.) =1 260:-/mån. Detta är med dubbel bemanning som jag anser att man bör behålla. Även förtroendearbetstiden i någon form är viktig. Detta är ett jobb där man tar med sig hemläxa. Slutsatser av projektet Mina slutsatser är att man för en mycket billig slant kan driva en verksamhet som gör mycket nytta på många plan- de ökar tryggheten hos besökarna, det skapas en mötesplats. Föräldrar kommer till skolan (om man förlägger verksamheten till biblioteket)vilket skolan efterfrågar. Man kan passa på att informera muntligt om verksamheter, evenemang, få in enkätsvar mm. Att informera muntligt har hela tiden givit bättre resultat i den här gruppen än att skicka ut papper och lägga ut på diverse sidor. Det skapar också en värdefull praktik åt de studenter som medverkar. De var djupt engagerade och kom med förslag på förbättringar, hur bemanningen skulle läggas upp för att de skulle kunna följa sina fall mm. De upplevde i alla fall till en början att behovet var stort och tiden för knapp. De fyra studenter jag anlitat har 2-4 år kvar på sina utbildningar och är intresserade av att fortsätta, även nya kan rekryteras. Det förhållandevis höga arvodet var inte avgörande för dem. Det vore dock en fördel om man kan sätta till ytterligare någon sidotid så det team som jobbar kan ha månadsmöten och även då och då kan bjuda in någon kompetens. Ur deras utvärderingar: Jag uppfattade min roll som väldigt viktig. Vi har ju arbetat med att hjälpa människor som brister i det svenska språket med diverse kontakter. krävande och jobbigt för oss, men betyder en hel del för de individer vi hjälper. Jag tycker definitivt att detta är något som borde utvidgas och satsa på då Eskilstuna besitter en hel del människor som brister i det svenska språket

Eskilstuna kommun Datum 27 (28) och som inte riktigt har koll på vem man tar kontakt med när det gäller vissa ärenden osv. Det som dock skulle kunna bli bättre är strukturen för detta arbete. Jag skulle absolut rekommendera andra studenter att göra detta. Det här är något lärorikt och ger oss en insyn i det vi bland annat kommer arbeta med i framtiden. Detta är även en bra merit. Den ekonomiska ersättningen såg jag mer som ett plus, men självklart hade jag kunnat göra det för en mindre summa. Min uppfattning om jobbet är att det var hjälpsamt och betydelsefullt. För min del var det lärorikt. Jättemånga fick hjälp och Lagersberg var i stort behov av detta projekt. Angående ersättning var den bra i förhållande till antal timmar, att det var så få. Annars hade det känt lite mindre värt att jobba. Men jag som person hade gjort jobbet för även en mindre summa. Därmed hoppas jag att de som har ett kommunalt uppdrag att bedriva denna sorts verksamhet kan ha nytta av detta projekt. Om LaRS-projektet kan vara en arena att testa modeller som andra kan ha nytta av är det bra, vi har haft den lilla extra tiden och pengarna till detta vilket inte alltid finns i den dagliga verksamheten. Irène Karlbom Häll Projektledare Stadsdelsutveckling Lagersberg Råbergstorp Stenby Eskilstuna kommun Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd 070-0866239 Kommentar: Efter att denna rapport skrevs och överfördes till KFF fortsatte hjälpen i nedbantad form genom att Simon Ali Dirie satt själv på biblioteksfilialen under ovan nämnda öppna måndagskvällar med lön från LaRS-projektet fram till december 2014. Personalen uppskattade förstärkningen och kunde konstatera att verksamheten hade besökare vilka dock inte längre dokumenterades så noga. Detta var jämte rapporten ett försök att överföra en del av LaRS-projektet på ordinarie verksamhet.

Eskilstuna kommun Datum 28 (28) Bilaga 3:LaRS-bladet no 5 2015.

Övergripande modell för stadsdelsutveckling i Eskilstuna Kommun Förslag på hur man sammanfogar och organiserar verksamheterna Stadsläkning och Stadsdelsutveckling i Eskilstuna Kommun. -Stadsläkning använder CityLab i arbetet med Lagersberg-Fröslunda 1 -Lokala Stadsdelsutvecklingsuppdrag (idag LaRS och Skiftinge) använder Praktisk Modell för stadsdelsutveckling i Eskilstuna 2 Med användande av projektmetodiken XLPM (Excellence in project management) 3 kan dessa två verksamheter sammanföras i ett program 4 enligt följande: En styrgrupp och projektsponsor utses, och en projektbeställning skrivs för projektet och uppdragsbeskrivningar skrivs för uppdragen. Arbetsgruppen för stadsläkning fungerar som projektgrupp. Inom detta projekt arbetar delar av ett eller flera stadsdelsutvecklingsuppdrag med egen verksamhetsplan som gränsöverskridare och samordnare i berörda stadsdelar. Dessa stadsdelssamordnare ingår i arbetsgruppen för stadsläkning och har en nyckelroll vid förstudie 5 och utvärdering. De har ingen egen styrgrupp (men en projektsponsor) och räknas därför som uppdrag i XLPM. De samordnar lokala stadsdelsnätverk i prioriterade stadsdelar. I arbetsmaterialet för CityLab beskrivs en snarlik funktion under processtyrning som gränsöverskridare. 1 Citylab är en metodik framtagen av SGBC, där även Eskilstuna Kommun medverkat. 2 Denna modell är framtagen av resursgruppen för stadsdelsutveckling 2013-2015. Modellen bygger på best practice genom åren sedan Blommanprojekten fram till LaRS och Skiftinge. 3 Detta är den projektmetodik som används i Eskilstuna Kommun för projekt och uppdrag initierade av KLK sedan juli 2014. 4 Ett program är en grupp relaterade uppdrag och projekt som hanteras på ett samordnat sätt för att uppnå fördelar som inte kan fås om uppdragen och projekten hanteras individuellt. 5 Detta har redan gjorts i LaRS och Snyggare Tryggare Skiftinge.

Projektet och uppdragen ingår i samma projektprogram enligt XLPM. Man kan också beskriva uppdragen som delprojekt. De har dock ett allmänt socialt och kulturellt syfte utöver att samverka med Stadsläkningsprojektet kring medborgardialog. De är en fortsättning på det stadsdelsutvecklingsarbete som sedan åttiotalet skett i Eskilstuna Kommun. Not: LaRS och Skiftinge kallades projekt då de startades. XLPM-metodiken hade inte introducerats 2013, när LaRS startades. Skiftingeplanen togs 2015 som ett projekt men utvecklades till ett uppdrag. Modell för stadsdelsutveckling i Eskilstuna Kommun Skede 1: Ett politiskt beslut om prioriterad stadsdel. En projektbeställning och uppdragsbeställningar enligt XLPM görs av projektsponsor/styrgrupp. Skede 2: En nulägesanalys av stadsdelen genomförs med statistik om demografi med flera faktorer som en del av uppdragen och projektet för att ge underlag till plan och säkra delaktighet. Uppdragen medverkar vid förstudien med till exempel SWOT-analyser, arbetsintensiva enkäter 6 och i dialog med lokala aktörer där man är medveten om delaktighetstrappan och dess definition av delaktighetsgrader 7. Skede 3: Plan skrivs för uppdragen och projektet enligt XLPM. Uppdragen har utöver sina roller i projektet även sociala, kulturella och demokratifrämjande inriktningar i de aktuella stadsdelarna. Uppdragen ska ha resurser att kunna ta tillvara initiativ från boende och aktörer och ska inte enbart ägna sig åt informationsinhämtning. Uppdragen ska sammanföra, stimulera och i sista hand komplettera verksamheter i stadsdelen. Här kan så kallade bosociala pengar 8 komma i fråga. Den verksamhet som inte direkt kopplas till projektet behöver därför inte belasta detta ekonomiskt. 6 Arbetsintensiva enkäter som de genomförts ibland annat LaRS och Snyggare Tryggare Skiftinge säkrar ett tillräckligt stort och representativt underlag och undviker stugsittarurval. Fem intervjuare med relevanta språkkunskaper utförde enkäter dagligen under två veckor och strävade aktivt efter en balans i kön och ålder på de svarande, som var från 10 år och uppåt. Denna sorts enkäter behövs i stadsdelar med många språk och genomförs med fördel under sommarhalvåret. Beskriv mer. 7 Information: Information handlar om en envägskommunikation mellan sändare och antingen skriftligen eller muntligen. När informationen sker muntligen finns även möjlighet att ställa frågor. Konsultation: Konsultation ger invånarna möjlighet att tycka till i en fråga. Frågan är oftast avgränsad och det huvudsakliga syftet är att lyssna och samla in synpunkter. Konsultationer är ofta punktinsatser, vilket innebär att invånarna blir tillfrågade vid ett enstaka tillfälle. Dialogen liknar konsultationen, med det finns vissa skillnader. Dialog är ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter, idéer och åsikter, vilket förutsätter att deltagarna får möjlighet att återkomma med repliker och vidareutveckla resonemangen. Därför krävs mer tid än vid en konsultation, till exempel genom att träffar vid flera tillfällen. Inflytande/Samarbete: Samarbete innebär att invånarna får möjlighet att tillsammans, som individer eller genom en förening, med kommunala förvaltningar planera och genomföra konkreta aktiviteter som kan bidra till kommunens mål.

Skede 4: Stadsläkningsprojektet följer sin plan där CityLab är en metod som prövas nu och samverkar med uppdragen för bästa möjliga kunskapsöverföring från båda håll. Skede 5: Projekt avslutas och utvärderas med hjälp av aktuellt stadsdelsuppdrag samt andra former för utvärdering. I slutet av projektet bistår uppdraget till exempel med en uppföljning av de dialogmöten och enkät som genomfördes i skede 1. Stadsdeluppdragen kan därefter avslutas, stå kvar om behov föreligger eller överföras på andra delar av Eskilstuna Kommun. Praktisk modell/checklista för lokala stadsdelsutvecklingsuppdrag Denna modell är framtagen av resursgruppen för Stadsdelsutveckling och bygger på best practice från Blommanpengarna 1999-2004, LaRS och Stadsutveckling i Torshälla samt övrig verksamhet i stadsdelar i Eskilstuna genom åren. Goda exempel från andra kommuner som resursgruppen besökt har också tillvaratagits. Den bygger också på skriften Stadsdelsutveckling- vad är det? 128 sidor erfarenheter och metoder utgiven av Mångkulturellt Centrum i Botkyrka. -Samordnarna bör vara stationerade i stadsdelen och ha sin huvudsakliga arbetsplats där. En samordnare ska fokusera på en stadsdel och etablera sig där i någon slags lokal. -I verksamheten ingår att sammankalla till lokalt nätverk för kommunala och andra verksamheter i stadsdelen, till exempel, polis, föreningsliv med mera. -Kortsiktiga och långsiktiga mål bör finnas. De kortsiktiga ger synliga resultat och stärker förtroendet för verksamheten- vilket underlättar för de långsiktiga. -Uppdragen ska sammanföra, stimulera och i sista hand komplettera verksamheter i stadsdelen. Vattna men inte ta över. -Verksamheten ska samverka med andra kommunala verksamheter och motverka stuprörstänkande. -Arbetet ska fokuseras på kvällstid och arbetstiden vara flexibel. -Arbetet bör kopplas till kvällsöppna mötesplatser, som även skapar trygghet i stadsdelen. -Arbetet ska, särskilt i början ske utan mellanhänder. Samordnaren ska vara tillgänglig och genom verksamhet skapa egna kontakter och inte förlita sig på representanter för olika grupper. -Personer boende i stadsdelen ska så långt som möjligt engageras om behov finns av tjänster och deras arbete ska betalas. Projekt är inte trovärdiga om bara personer utifrån får betalt. -Förankra arbetet och för dialog under arbetets gång med aktörer och boende i hela stadsdelen, inte bara i de delar som kan upplevas ha störst behov. Det är också viktigt att kommunicera kursändringar till alla. 8 Bosociala pengar kommer från vinst i kommunala bolag, bland andra Eskilstuna Kommunfastighet, och går på så sätt tillbaka till dess hyresgäster och övriga boende.