Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012 www.lj.se Sök Aptit för livet
Förmiddag Välkomna Vad är Aptit för livet? Nutrition och näringslära Från Stigs perspektiv Lunch Eftermiddag Processkartläggning Förbättringskunskap Hemuppgift Dagens erbjudande
Aptit för livet Kartläggning Rutiner på Kirurgavdelning Lust att äta Lärandeseminarier
I dag är det en sån där bra dag Lilly, 95
Hur lär du dig nya saker?
Aptit för livet - hur ser resan ut? HEMMA 1 Förankrat uppdrag Rigga teamet HEMMA 2 Förankra mål Gör klart processbild Påbörja ett PGSA Effektiva möten HEMMA 3 Testa en förändring Följa förändring över tid mät Gör en enkel poster HEMMA 4 Spridning Nu börjar resan LS 1 LS 2 LS 3 Motiv och mål Näring/nutrition Ur den äldres perspektiv Processkartläggning Förbättringskunskap Telefon möte Presentera nuläge och tester Fördjupning nutrition Mätning Förbättringskunskap Gott exempel Telefon möte Posterredovisning Fördjupning nutrition Coachning Förändringspsykologi Uppföljning Mål/Förbättringsområden
referens
Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med nya ögon Marcel Proust
Att arbeta med nutrition kan vara. Röda Korsets Sjukhus, Stockholm (äldreomsorg)
Röda Korsets Sjukhus, Stockholm (äldreomsorg)
Kartläggning dokumentation Maj 2009-april 2010 58 patienter kirurg-, geriatrik och medicinavdelning på Ryhov samt vårdcentralerna Hälsan 1 och Hälsan 2
Senior Alert - MNA Medelvärde på MNA 8 p dvs alla patienter i projektet har risk för undernäring. Hur används MNA? Senior Alert: 100% har MNA registrerat Meddix: 9% har MNA registrerat
Vikt Senior Alert: 100 % har en vikt Slutenvård: 74 % har en vikt Primärvård: 5 % har en vikt Viktutveckling Senior Alert: 100 % har två vikter Slutenvård: 43 % har mer än en vikt Förslag på vägning Slutenvård: Vid inskrivning och utskrivning, 1g/vecka vid längre sjukhusvistelse Särskilt boende: 1 g/månad Hemtjänst: 1 g var tredje månad Resultat: Vikt Faxén, Karlström, Rothenberg. Geriatrisk nutrition: 2010
Slutsats Vi upptäcker många viktiga saker när patienten är inneliggande: ex aptitlöshet, viktnedgång Åtgärder startas upp för att komma till rätta med problem, ex energi- och proteinberikad kost, information till patient och anhöriga, energihutt, måltidsordning, konsistensanpassning MEN: överföring till nästa vårdgivare? Om inte viktig information dokumenteras och följer med mellan olika professioner i vårdkedjan kan det få allvarliga konsekvenser både för patientsäkerheten och vårdeffektiviteten!
Mål för nutritionsomhändertagande och behandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion SoS-rapport 2000:11
Förekomst av undernäring på sjukhus och inom äldreomsorg Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda. Näring för god vård och omsorg Socialstyrelsen 2011
Orsaker till undernäring Läkemedel Sjukdom Munstatus Tandstatus Kulturella faktorer Låg fysisk aktivitet Depression Sorg Nedsatt förmåga smak/lukt Ensamhet Förvirring sväljningssvårigheter Funktionsnedsättningar
Malnutrition hos äldre beror ofta på kombinationen av för lite mat och för låg fysisk aktivitet. Ingen åldersgrupp har så stor nytta av fysisk aktivitet som de äldre Vetenskapligt underlag till råd om bra mat i äldreomsorgen Livsmedelsverkets rapportserie nr 3/2011
Konsekvenser av undernäring Muskelsvaghet, orkeslöshet Ökad risk för fall Ökad utveckling av trycksår och nedsatt läkningsförmåga Ökad risk för infektioner Apati, depression, irritabilitet, social tillbakadragenhet Nedsatt välbefinnande, ökat lidande hos patienten Förlängda vårdtider och högre kostnader Nedsatt näringsstatus, lågt BMI, viktförlust och aptitlöshet är alla oberoende riskfaktorer för död hos äldre.
Tidiga tecken! Det är enklare att förebygga undernäring än att behandla den.
Vår process Arbetet kan startas, fortgå och avslutas hos olika vårdgivare. Det är därför viktigt att kommunikationen fungerar mellan alla. Riskbedömning Identifiering av bakomliggande orsaker Åtgärder Uppföljning
Åldersförändringar Försämrad smak och lukt Försämrat immunförsvar Förlust av muskelmassa Förändringar i mag-tarmkanalen Ibland försämrad munhälsa Ofta mycket läkemedel
Energibehov Mindre energi men lika mycket näring Energibehovet sjunker ofta med stigande ålder man behöver mindre mat/energi Normal viktminskning? Man behöver i stort sett samma mängd vitaminer och mineraler - eller mer BMI mellan 25 och 30 är det optimala intervallet förenat med långt liv hos äldre BMI under 23 hos äldre är kopplat till ökad dödlighet Näring för god vård och omsorg, Socialstyrelsen
Måltidsordning Lättare att få i sig mer energi om man har fler mindre mål Gärna små energirika mål Måltider bör serveras jämnt fördelade över dagen 3 huvudmål och 2-3 mellanmål Efterrätter och energirika mellanmål Viktigt att inte nattfasta blir för lång max 11 h = extra mellanmål, ex sent på kvällen, tidigt på morgonen eller på natten om man är vaken
Rekommenderad måltidsordning Måltid Tider Energifördelning (%) Energifördelning kcal (vid måltid på ca 2200 kcal) Frukost 07:00-08:30 15-20 % 320-430 kcal Mellanmål 09:30-10:30 10-15 % 210-320 kcal Lunch 11:00-13:00 20-25 % 430-540 kcal Mellanmål 14:00-15:00 10-15 % 210-320 kcal Middag 17:00-18:30 20-25 % 430-540 kcal Kvällsmål 20:00-21:00 10-20 % 210-430 kcal Ur: Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg, sid 13
Rekommenderad måltidsordning 30-45 % av dagens intag från mellanmål Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kvällsmål Ur: Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg, sid 13
Tallriksmodellen Potatis, pasta ris, bröd, flingor och gryn, gröt Frukt och grönsaker Kött, fågel, fisk, mejeriprodukter, ägg
För viktstabilitet krävs energibalans! Energiintag: 2 000 kcal Energibehov: 2 300 kcal 1 dag - 300 kcal - 43g 1 vecka - 2 100 kcal - 3hg 1 månad - 8 400 kcal - 1,2kg 6 månader - 50 400 kcal - 7,2kg
Lite kan göra stor skillnad
Meny 1 Frukost: Havregrynsgröt, mellanmjölk, sylt Lunch: Omelett med svampstuvning, vatten Mm: Kaffe, veteskiva Middag: ½ port fiskgratäng med potatismos, vatten Kväll: 1 glas ProViva nyponsoppa, 1 smörgås, lättmargarin, skinka 1075 kcal
Meny 1 Meny 2 Frukost: Havregrynsgröt, mellanmjölk, sylt Lunch: Omelett med svampstuvning, vatten Mm: Kaffe, veteskiva Middag: ½ port fiskgratäng med potatismos, vatten Kväll: 1 glas nyponsoppa, 1 smörgås, lättmargarin, skinka Frukost: Havregrynsgröt, 1 msk olja, standardmjölk, sylt Mm: Fortimel energy 200ml Lunch: Omelett med svampstuvning (gjord på grädde), standardmjölk Mm: Kaffe, veteskiva Middag: ½ port fiskgratäng, lättöl, kräm + standardmjölk Kväll: 1 glas nyponsoppa, 2 msk vispgrädde, 1 smörgås, 80% margarin, skinka, ost 30% 1075 kcal 2251 kcal
Var är vi? Frisk, bor hemma Hemsjukvård = Nutritionsbehandling Sjukdom Sjukhus: Viktminskning = Nutritionsbehandling Korttidsboende = Nutritionsbehandling
och åtgärd och uppföljning fortsätter Hemsjukvård = Nutritionsbehandling följs upp av DSK och HT Vart vill vi? Frisk, bor hemma Anamnes Sjukdom Sjukhus: Viktminskning = Nutritionsbehandling Rapporteras vidare vid utskrivning Korttidsboende = Nutritionsbehandling följs upp Rapporteras vidare vid utskrivning
Mål för nutritionsomhändertagande och behandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion SoS-rapport 2000:11
Mellanmål?
Om mellanmål Ledord Vackert Energiberika Kvalitet Lättätet Lilla tallriksmodellen Inte bara sött - gärna salta tilltugg
Om mellanmål Exempel
Tabell berikning Livsmedel Mängd Kcal Honung 1 tsk 23 Grädde ovispad 1 msk 60 Grädde vispad 1 msk 30 Kaviar 1 msk 60 Majonnäs 1 msk 110 Rapsolja 1 msk 140 Ost, 28% 10 g = 1 skiva 40 Sirap, ljus 1 tsk 23 Smör 1 msk 100 Socker 1 tsk 20 Sockerbit 1 st 20 Sylt 1 msk 40 Äggula 1 st 50 Berikningsmedel/energimodul Mängd Kcal Calogen 1 msk 67,5 1 dl 450 Nutrical 1 msk 37 1 dl 247 Maxijul 500 1 msk 32 1 dl 200 Resource Energi 1 msk ca 25 1 dl 190.
Mellanmål som innehåller lika mycket som de flesta näringsdrycker (300 kcal) Kneckis/rån med pålägg, yoghurt och 1 glas mjölk - 2 dl mellanmjölk - 2 smörgåsrån eller knäckebröd med 1 tsk 80% smör eller margarin - 1-2 ostskivor (minst 28% ost) - 1 dl yoghurt (minst 5 % fett) Yoghurt med honung och nötter -1 dl turkisk yoghurt - 1 msk honung - 2,5 msk cashewnötter Glass med kex, sylt och grädde 1 dl gräddglass 1 msk sylt 2 bragokex 1,5 msk vispgrädde Avocado med creme fraiche och skinka ½avokado 2 msk creme fraiche (30%) 1 skiva rökt skinka 1 tsk olja 1 msk majonnäs (80 % fett) Mannagröt med grädde och sylt 1,5 dl mannagrynsgröt 2 msk vispgrädde 1,5 msk sylt 1 tsk socker Ostkaka och vispad grädde 1 dl ostkaka 2 msk vispad grädde Digestive med brieost 2 digestivekex 2 bitar brieost (totalt ca 50 g)
Om mellanmål Dagens mellanmål
Att arbeta med förbättringar för att nå. Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion SoS-rapport 2000:11
Risker Sverige (65+) 58 %
http://www.youtube.com/watch?v=ahg6qcgoay4 Hur många passningar gör det vita laget?
Det är lätt att missa det du inte letar efter!
UNDVIK SKADA GÖR SÅ HÄR!
Hur genomför ni förbättringar i Beskriv ett lyckat förbättringsarbete du har varit med om. Vad gjorde skillnad? er verksamhet?
Små saker som du fått f gjorda, är r bättre b än n stora saker du planerar att görag ra
Professionell kunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter Värderingar, etik Förbättringskunskap System Variation Förändringspsykologi Lärandestyrt förändringsarbete Förbättringar av diagnos och behandling + Förbättringar av processer och system i vård och omsorg Ökat värde för dem vård och omsorg finns till för Demings
Vad är er vision / ert mål?
Hitta gapen, bena ut orsakerna och gör små tester för att minska gapen 1. 2. 3. Vi beskriver vårat nuläge utifrån dem vi är till för Via kartläggning om dagens arbetssätt Var finns de största gapen mellan nuläget och bästa möjliga arbetssätt? Fiskbensdiagram Definiera problemet Ställ frågan varför, varför, varför Brainstorming om tänkbara orsaker Sortera och gruppera i kategorier. Låt många vara med och rösta Planera små tester (sätt mål, mått och tid) Genomför testet Studera resultatet blev förändringen också en förbättring? Ta beslut nytt test? Agera Studera Planera Gör
Gör en processkartläggning Hur bidrar vi till välnärda äldre (när de är hos oss)? Från inskrivning till utskrivning inom området nutrition Vad görs? Vem gör vad? Den äldres roll Hur vet alla som behöver veta: Att patienten har risk för undernäring? Vilka åtgärder som ska göras? Hur reflekterar ni över utfallet ex vikten? Hur överför ni information om risker/åtgärder gällande nutrition till nästa vårdgivare?
Att göra ett fiskben Definiera problemet Brainstorming om tänkbara orsaker Ställ frågan varför, varför, varför Sortera och gruppera i kategorier. Multi-rösta
Fiskbensdiagram Orsak 1 Orsak 3 Problem Orsak 2 Orsak 4
Förbättringsmodell efter T Nolan, E Deming m fl Vad vill vi åstadkomma? Mål! Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Mått! Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Idéer! PGSA-cirkeln Agera Studera Planera Göra Test!
Du vet väl hur man knyter en rosett, eller? Det går inte att tänka sig in i ett nytt agerande man måste agera sig in i ett nytt tänkande
Mål:.. PGSA-cykel nr:.. Mätning:.. Förändring att pröva:. Agera: Vilka slutsatser drar vi av testet? behöver vi testa i större skala? Vilka förändringar bör göras mot bakgrund av de resultat testet visade? Planera: Vem ska göra vad, var och när: Agera Planera Studera/analysera: redovisa och tolka era data (bifoga diagram med tidsaxel). Studera Göra Göra: Genomför förändringen enligt planen ovan. Beskriv eventuella svårigheter, avvikelser från planen och oförutsedda effekter.
Hemuppdrag Färdigställ processkartläggningen/fiskbenet Påbörja ett PGSA utifrån ett förbättringsområde. Mätning? Gör en fotoresa utifrån den äldres perspektiv Nästa tillfälle: redovisning av nuläget gärna en enkel poster
Telefonmöte 13 juni kl 13.30 1 person/team 0771-400800 Kod 0524