Fetter Fetter Fettkonsumtionen och dess verkningar Matindustrin har fått fett att framstå som ett negativt ord. Reklam, TV-program och uttalanden från kändisar har fått människor att minimera sitt riktiga fettintag och i stället äta fel. Det finns också läkare som säger att vårt fettintag borde minska, vilket delvis är rätt men det borde också sägas vilka typer av fett som ska minskas och varför. Att ta bort fetterna och ersätta dem med lightprodukter, margarin, kolhydratrik mat och liknande produkter är helt förkastligt. Idag vimlar det av feta människor och det märkliga är att de flertalet av dem svälter. Ur detta skapar fettmotståndarna grogrund för många svåra sjukdomar. Varför har det blivit så? Orsaken ligger till stor del hos profithungriga matproducenter. Ett annat skäl är att vi människor är så dåligt insatta i vad vår kropp behöver. Äter man rätt, kan man använda exempelvis smör och grädde i sin matlagning. Nödvändigt är det att undvika all junk food. Vi människor är väldigt förtjusta i fett och socker. Många tror att denna förkärlek ligger i våra gener som ett minne från fordom då det var nödvändigt att lagra energi i goda tider för att ha under svältperioder. Denna överlevnadsstrategi behöver vi inte i dag. Att äta för mycket av det dåliga kolhydratrik och sockerrik mat orsakar fetma och övervikt. Att äta feta mejeriprodukter och kött där man inte tar bort fettet på är helt ok Men däremot bör du undvika typ margarin dels för sina transfetter och för att du kan få i dig för mycket omega 6 som är ett inflammatoriskt ämne. Observera att det är inte farligt äta fett, problemet är att äta för mycket fett och annat. Inte nog med detta, ju fetare människor desto svårare sjukdomar, exempelvis cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Föräldrar som slarvar med sin egen mat för också över vanorna på sina barn och gör dem överviktiga och försvarslösa inför framtiden. Den som ständigt äter färdiglagad mat, fryst eller halvfabrikat, får ett kaloriintag som till cirka 50 % kommer från fett och det är definitivt inte hälsosamt. Den maten medför också för höga kolhydratintag och brist på vitaminer, mineraler och alla andra nödvändigheter. Snabbmaten får endast användas tillfälligtvis. Var och en måste helt enkelt börja agera själv. Det går inte att skylla på att man inte hinner, inte har tid, inte har kunskap. Varje individ måste själv ta beslut om sina matvanor, det kan ingen annan göra, men man kan behöva lite hjälp på vägen. Det är endast den enskilda människan du själv som kan ta det fulla ansvaret för sin kropp, allt annat är bara information att väga och värdera och
det finns bara en väg att gå, förändra kostvanorna ät mindre kolhydrater mer fet ost och mjölk motionera och styrketräna mer! Fettinnehåll, 60 gram fett per dag motsvaras av 2 st avokados 3 st hamburgare 5 st ägg 20 st kycklingbröst 60 st äpplen 5 msk olivolja 5 tsk majonnäs 3 dl crème fraiche 6 dl glass 100 gram mandel 100 gram mjölkchoklad 150 gram bacon 180 gram potatischips 200 gram brieost 300 gram kalkon 300 gram lammkött 300 gram mozzarella 300 gram sojabönor 550 gram färsk lax 3 kilo fullkornspasta 3 kilo hallon 3 kilo linser 3 kilo råris
6,5 kilo broccoli 7 kilo torsk Mättat och omättat fett Fetter består endast av kol, väte och syre och lämnar inga slaggprodukter efter sig vid förbränning. De molekyler som bildar fett, kräver mycket energi för att sättas samman och frigör mer energi när de förbränns. Fettet är det mest kaloritäta näringsämnet med sina nio kilokalorier per gram. Det finns några olika fettyper som skiljer sig från varandra på grund av sin sammansättning, mättade fetter (SFA), enkelomättade fetter(mufa) och fleromättade fetter(pufa). Några är essentiella vilket betyder att de måste tillföras med födan för att vissa kroppsfunktioner skall fungera. I mättade fettsyror är alla kolbindningar i molekylerna upptagna av väteatomer. När fett oxiderar och de farliga föreningarna uppstår härsknar fettet vilket känns på lukten. Den som inte vet hur härsket fett luktar bör lära sig det. Härsket fett är inte bra för vissa kroppsfunktioner. Ju mer omättat fett en produkt innehåller desto fortare härsknar den i kontakt med luft. Tistelolja och linfröolja är två oljor som mycket snabbt härsknar. Detta kan i viss mån hejdas om man blandar i E-vitamin som är en antioxidant. Många säger ät inte mättade fetter, drick lättmjölk, ät mager ost, ta bort fettet på köttet osv, det mesta av detta resonemang är rena nyset och stämmer inte alls med verkligheten, det är helt andra faktorer som ligger bakom dessa råd, utan ät omättade fetter istället säger livsmedelsverket. Det finns även andra risker med omättade fetter som hettas upp eller behandlas kemiskt. Molekyluppbyggnaden hos en del fettsyror är så att säga förprogrammerade till en viss form som kallas cis-, som är den naturliga formen, denna ändras dock till en onaturlig form som kallas trans-. Transfettsyror (TFA) finns inte i naturen och man vet inte vad kroppen gör med dem. Däremot vet man att cis-fettsyror används till att bygga upp cellmembran och hormoner. TFA kan vara giftigt eftersom det inte är ett naturligt ämne. Margarin och många liknande produkter innehåller stora mängder TFA som bildas när fett upphettas med vätgas till cirka 200 grader så att dubbelbindningarna spräcks. Detta kallas hydrogenerering och resultatet blir härdat fett, en rent kemisk produkt. Exempelvis palmolja behandlas med hydrogenerering för att få en hanterlig produkt till bordsmargariner. TFA höjer blodets halt av dålig kolesterol (LDL) och sänker det goda kolesterolet (HDL), ökar fettsyntesen och ändrar immunförsvarets respons. TFA är en av de främsta orsakerna till många svåra sjukdomar.
Många studier bevisar att TFA är skadligt men trots detta används det i chips, bakverk, choklad, majonnäs och mycket annat. Om TFA ingår i en produkt framgår inte alltid av texten på förpackningen, men om det står härdade fetter, hydrerande eller hydrogenererande fetter så bör det undvikas. Det finns forskning som varnar för TFA och det vet livsmedelindustrin men använder det ändå. Alla tror inte på de skadliga verkningarna hos TFA och var och en bestämmer ju själv sin kost. Under de senaste decennierna har vi människor drabbats av alltfler svåra sjukdomar som har okända eller svårbestämbara orsaker. Stress, fel kostvanor och för litet motion skapar dock, som vi vet, många sjukdomar. Det kan vara så att TFA långsamt förändrar eller skapar oordning i våra cellers funktioner och därigenom gör oss mera mottagliga för sjukdomar, påskyndar åldrandet och förkortar våra liv. Som regel tar det årtionden innan de riktigt svåra krämporna kommer och då är den matkultur som förorsakat eländet sedan länge etablerad och accepterad. Eftersom både mättat och omättat fett är farligt kan man undra vad man ska ta sig till, men vi behöver vissa mängder av båda sorterna för att överleva. Det är också viktigt att komma ihåg att maten som innehåller fett måste i görligaste mån vara bra. Boskapen som ger kött får inte vara manipulerad eller uppfödd på antibiotika och konstfoder. Kroppen omvandlar lätt glykos till fett. All mat som kan brytas ned till glykos kan således även omvandlas till fett. När kaloriintaget överstiger behovet lagrar kroppen överskottet som fett. Det handlar helt enkelt om att skära ned på så kallad skräpmat. Det är inte nödvändigt att sluta med godsakerna bara äta mindre och mera sällan. Skillnaden kommer att märkas och så småningom går det att minska ytterligare eftersom kroppen själv kommer att hjälpa till. Man måste vara mycket uppmärksam när man handlar och speciellt på kaloriinnehållet, fettinnehållet i olika varor. Livsmedelstillverkarna har skenbart blivit bättre på att deklarera innehållet eftersom det finns lag på det. Men om det verkligen skrev riktiga innehållsdeklarationer ärligt och fullt läsbart för konsumenten skulle de tvingas att producera en helt sorts annan mat.. Fettspektrat visar hur mättat, omättat och enkelomättat fett förhåller sig till varandra. Om man antar en rak linje så finns på ena sidan mättat fett, på den andra omättat fett och i mitten på linjen enkelomättat fett. Att fettet hamnar olika på skalan beror på kemiska förutsättningar som kallas dubbelbindningar av kolatomer. Alla fetter ser olika ut beroende på hur många procent av de tre olika huvudnamnen som finns, mättat, omättat, enkelomättat och hamnar därför på olika platser i
fettspektrat. Sammanställning över några oljor och deras fettinnehåll Avokado, mestadels omättad. Jordnötsolja, innehåller en hög andel enkelomättat fett. Den har mer mättat fett än rapsolja och mer fleromättat än olivolja. Användes med måtta. Kakaofett verkar vara mättat, men det kan ändå vara så att det inte är skadligt eftersom kroppen omvandlar dess huvudsakliga mättade fettsyror (stearinsyra) till en enkelomättad (oljesyra). Kycklingfett, ister, fett från nötkött. Dessa fetter är alltför mättade och innehåller i motsats till vegetabiliskt fett kolesterol. Undvikes helt eller minimeras. Margarin innehåller en blandning av mättade och omättade fetter, men oljorna har förändrats genom kemisk processer. Undvikes. Nötoljor. Smakrika fleromättade oljor, används i små mängder i sallader och kalla rätter. Olivolja innehåller mer enkelomättat fett än någon annan olja. Kan användas både i kalla och varma rätter. Oljan ska vara kallpressad. Palmolja, kokosfett. Dessa fetter har alltför höga halter av mättat fett. Undvikes. Rapsolja är i huvudsak enkelomättad och innehåller mindre mättat fett än någon annan olja, mindre än hälften jämfört med olivolja. Det är en mycket bra olja, lika bra som olivolja, smaken är dock neutral, används i all matlagning. Smörfett. Smör är det mest mättade av allt animaliskt fett och innehåller mer kolesterol än något annat fett. Smör, glass och helmjölksprodukter minimeras. Sojaolja påminner om majsolja, vanligen fleromättad, användes med måtta och bör inte hettas upp. Solros-, majs och sesamolja innehåller en hög andel omättat fett, används lite lagom, bör inte hettas upp.