Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Sysselsättning och ekonomi hos de statliga myndigheterna en uppdaterad prognos för år 2009 Rapportserie 2009:3 Arbetsgivarverket
Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Sysselsättning och ekonomi hos de statliga myndigheterna en uppdaterad prognos för år 2009 2009-06-18 Dnr 0906-0304-21
Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Undersökningens uppläggning 5 Makroekonomiska förutsättningar 7 Internationell utveckling 7 Sveriges ekonomi 8 Arbetsmarknad 9 Lönebildning 9 Inflation, ränta och utlåning 9 Hur kommer recessionen att påverka statsförvaltningen? 10 Statens generationsväxling 12 Myndigheternas ekonomi 14 Anslagsöverskridande ökar 14 Ökad budgetomslutning 15 Myndigheternas ansvarsområde förblir oförändrat 16 Myndigheternas sysselsättning 17 Antal årsarbeten jämn spridning i svaren 17 Minskad personalomsättning i framtiden 18 Övertidsuttaget minskar något i framtiden 19 Fortsatt hög rekryteringsnivå 20 Bristtalet kvar på samma nivå 20 Uppsägningarna ökar 21 Övertaligheten minskar 21 Brist på arbetskraft sätter inga stora spår i verksamheten 22 Utvecklingen i olika sektorer 23 Affärsverk och infrastruktur 26 Arbetsliv, omsorg och utbildning 26 Ekonomi 27 Kultur 27 Länsstyrelser, regeringskansli och stabsmyndigheter 28 Miljö, teknik och jordbruk 28 Rättsväsendet 28 Universitet, högskolor och forskning 29 Uppdragsmyndigheter 29 Bilagor 31 Bilaga 1. Några enkätsvar 31 Bilaga 2. Myndigheter efter sektor och antal anställda 34 Bilaga 3. Enkätfrågor 40
Figur- och tabellförteckning Figur 1. BNP Årlig procentuell förändring... 7 Tabell 1. Utvecklingen av löneomräkningstalet... 11 Figur 3. Andel och antal myndigheter (oviktade) uppdelat på sektor... 12 Figur 4. Leder verksamhetens resultat till anslagssparande, balans eller anslagsöverskridande (utfall för åren 1997-2008 och prognos för år 2009)... 14 Figur 5. Myndigheternas totala budgetomslutning i reala termer jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren 1997-2008 och prognos för år 2009)... 15 Figur 6. Myndigheternas ansvarsområde enligt instruktion jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren 1996-2008 och prognos för år 2009).... 16 Figur 7. Antal årsarbeten jämfört med föregående år. Fler, oförändrat eller färre (utfall för åren 1997-2008 och prognos för år 2009).... 17 Figur 8. Personalomsättningen jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren 1997-2008 och prognos för år 2009).... 18 Figur 9. Övertidsuttag (den del som kompenseras i pengar) jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren 1997-2008 och prognos för år 2009).... 19 Figur 10. Andelen myndigheter som har rekryterat eller försökt att rekrytera under det senaste halvåret (utfall för mars 1997 november 2008).... 20 Figur 11. Arbetskraftsbrist, uppsägning och förväntad övertalighet... 21 Figur 12. Hur har eventuell brist på lämpliga sökanden påverkat myndigheternas verksamhet?... 22 Figur 13. Brist på lämpliga sökanden uppdelat på sektor... 23 Figur 14. Uppsägningar uppdelat på sektor... 24 Figur 15. Övertalighet uppdelat på sektor... 25 Tabell 2. Andel som uppger att de har haft brist på lämpliga sökanden till någon befattning sedan föregående frågetillfälle, angivet i procent.... 31 Tabell 3. Utvalda prognosfrågor med uppdaterade prognossvar.... 32 Tabell 4. Myndigheter efter sektor och antal anställda... 34
Förord Konjunkturbarometern för den statliga sektorn är ett samarbete mellan Arbetsgivarverket och Konjunkturinstitutet. Syftet är att ge snabb och framåtblickande information om sysselsättningen och den ekonomiska situationen hos myndigheter och organisationer på det statliga avtalsområdet. Informationen fungerar som underlag för Arbetsgivarverkets centrala förhandlingar och kan även användas som underlag i lokala förhandlingar. Undersökningen genomförs två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. På hösten bedömer myndigheterna utvecklingen för kommande år i förhållande till innevarande år avseende sysselsättning och ekonomi. Samtidigt stämmer man av läget under innevarande år i förhållande till föregående år. Under våren revideras prognosen och föregående års utfall presenteras. Undersökningen genomfördes under april och maj år 2009, för tjugosjätte gången sedan starten hösten 1996. Tillfrågade i undersökningen är alla myndigheter med minst 10 anställda. De myndigheter som därmed omfattas av undersökningen sysselsätter mer än 99,5 procent av det totala antalet anställda i staten. I höstens undersökning svarade 264 av de tillfrågade myndigheterna. De myndigheter som besvarat frågorna anställer cirka 99 procent av de statsanställda. I höstens undersökning var svarsfrekvensen något lägre då de tillsammans stod för 86 procent av de statsanställda. Ansvarig för rapporten är Roger Vilhelmsson, ekonom på Arbetsgivarverket. Stockholm i juni 2009 3
Sammanfattning Den globala ekonomin närmar sig botten på en djup recession. En recession som startade som en finans- och kreditkris och som fördjupats och utvecklats till en handelskris där ett litet exportberoende land som Sverige drabbats särskilt hårt. De flesta indikatorer pekar för närvarande nedåt och BNP väntas falla under år 2009. Det finns dock tecken på återhämtning. Inte minst i USA där siffror nu visar att BNP inte faller lika fort och att arbetslösheten inte ökar i samma takt som tidigare. I vissa utvecklingsekonomier i Sydamerika och i Kina tyder mycket på att en vändning redan infunnit sig, medan det i Europa generellt sett ser sämre ut. De flesta bedömare räknar med en vändning i världskonjunkturen under år 2010. Det råder dock en stor oenighet om hur stark och snabb återhämtningen blir. En avgörande faktor är hur den amerikanska konsumtionen utvecklas. Arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas svagt de närmaste åren. Även om ökningstakten i varslen nu börjat sakta ner så ökar arbetslösheten allt snabbare och det dröjer med all sannolikhet fler år innan en återhämtning på arbetsmarknaden kan skönjas. Resultatet av vårens konjunkturbarometer för den statliga sektorn, viktat efter antal anställda, kan sammanfattas i följande punkter: Av de 219 myndigheter som svarat på enkäten är det 28 myndigheter som haft omfattande pensionsavgångar det senaste halvåret. Av dessa 28 myndigheter är det endast nio myndigheter i hela enkäten som svarat att de omfattande pensionsavgångarna haft en negativ inverkan på myndighetens kompetensförsörjning. Dessutom anser åtta myndigheter att det inverkat positiv på myndighetens kompetensförsörjning och 11 stycken att det inte påverkat dem alls. Andelen myndigheter som svarat att de haft brist på lämpliga sökanden när de försökt rekrytera det senaste halvåret föll i höstens barometer och ligger i vårens barometer kvar på samma nivå. Andelen myndigheter med en förväntad övertalighet det närmaste året minskar medan andelen myndigheter som sagt upp personal det senaste halvåret ökar. Personalomsättning och övertidsuttag väntas bli oförändrade i en majoritet av myndigheterna det kommande året jämfört med innevarande år. En större andel än i höstens barometer tror dock på en minskning av personalomsättning. De senaste 6 månaderna har antalet statsanställda varit relativt konstant. I den uppdaterade prognosen för år 2009 finns inte någon tydlig sysselsättningstendens. Svaren är jämt fördelade mellan de myndigheter som tror på en minskning, en ökning och en oförändrad sysselsättning. Budgetomslutningen har ökat i 60 procent av myndigheterna år 2008 jämfört med år 2007. Även i den uppdaterade prognosen för 2009 tror 50 procent av myndigheterna att budgetomslutningen blir större jämfört med år 2008. Intäkter från uppdrag och avgifter minskar dock marginellt. En majoritet av myndigheterna anslagssparade under år 2008 medan nästan hälften av myndigheterna i prognosen för år 2009 tror på ett anslagsöverskridande. 4
Undersökningens uppläggning Barometerundersökningen är en totalundersökning som genomförs bland statliga myndigheter med minst 10 anställda. I vårens undersökning svarade 82 procent av de tillfrågade myndigheterna. De myndigheter som svarat på frågorna anställer cirka 99 procent av de statsanställda. I höstens undersökning var svarsfrekvensen något lägre och de myndigheter som svarat stod tillsammans stod för 86 procent av de statsanställda. Vårens svarsfrekvens är väldigt hög för att vara en enkätundersökning. De statliga myndigheterna sysselsätter cirka 5,5 procent av samtliga anställda i Sverige. Svaren vägs samman utifrån antalet anställda vid respektive myndighet. 1 Eftersom antalet anställda kan variera från 20 000 anställda i några få myndigheter ner till tiotalet anställda på vissa myndigheter behöver svaren viktas för att ge en rättvis bild av utvecklingen. En myndighet med många anställda får alltså större genomslag. I vårens barometerundersökning svarade myndigheterna på hur de tror att år 2009 kommer att se ut i jämförelse med år 2008. Detta svar är en prognos (se figurernas staplar för år 2009). Dessutom redovisade myndigheterna utfallet av förra året jämfört med året innan. Detta s.k. utfall redovisas för åren 1997-2008. För att kunna sätta barometerundersöknings resultat i relation till hur omvärlden utvecklas ger vi i nästa avsnitt en beskrivning av den makroekonomiska utvecklingen. I de efterföljande avsnitten presenteras indikatorer över myndigheternas generationsväxling, ekonomi och sysselsättning. De statliga myndigheterna bedriver verksamheter av vitt skilda slag och myndigheterna är därför indelade i branschgrenar s.k. sektorer. I avsnittet Utvecklingen i olika sektorer redovisas avslutningsvis vissa resultat sektorsvis. Den 1 januari 2008 ändrades denna statliga sektorsindelning. I denna rapport är det emellertid mer relevant att använda den gamla indelningen av sektorer efter branscher (se bilaga 2 och tabell 3 för den sektorsindelning av de statliga myndigheterna som används i undersökningen). Den 1 januari 2009 skedde en rad myndighetsförändringar på det statliga området. Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar har slogs samman till en ny myndighet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 1 Formeln för viktning är j N n j j i 1 n j j myndigheter i urvalet per stratum, där n i 1 W W ij n * i ij n i 1 j 1 W ** ij j W ij och, där Nj är antalet myndigheter i populationen per stratum, n i j 1 * ij 5 n j är antalet W är den totala viktsumman för myndigheten i urvalet per stratum respektive summan vikter per stratum för alla myndigheter som besvarat frågan och där stratum för ett visst svarsalternativ. n i j 1 W ** ij är summa vikter per
En ny myndighet för säkerhet och skydd inom transportområdet, Transportstyrelsen, inrättades. Sjöfartinspektionens verksamhet inom Sjöfartsverket övergår till den nya myndigheten. Luftfartsstyrelsen och Järnvägsstyrelsen upphör samma dag som den nya myndigheten startar och verksamheterna tas över av Transportstyrelsen. Statens ljud och bildarkiv och Svenskt biografiskt lexikon upphör och verksamheterna inordnas i Kungliga Biblioteket respektive Riksarkivet. Ombudsmännen (JämO, DO, Ho och HomO) slogs samman till en ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen. De nya och avvecklade myndigheterna kan av olika skäl inte ge några tillfredsställande svar på fler av dessa frågor och ingår därför inte i undersökningen. Tolkningsanvisning till rapportens figurer Frågorna är av barometertyp, vilket innebär att myndigheterna svarar på frågor om en variabel (här antal årsarbeten, övertid osv.) väntas öka, minska eller bli oförändrad. I figurernas staplar motsvarar andelen över nollstrecket den andel som svarat att variabeln väntas öka. Andelen under noll är den andel som svarat att variabeln väntas minska. Andelen som svarat att variabeln väntas bli oförändrad syns endast indirekt i figuren. Ju högre en stapel är, desto mindre är andelen myndigheter som angett att variabeln blir oförändrad. Ju lägre en stapel är, desto större är andelen myndigheter som angett att variabeln väntas bli oförändrad. Skillnaden mellan den andel som räknar med en ökning och den som räknar med en minskning kallas nettotal. Linjen i figurerna visar nettotalets utveckling. Ett positivt nettotal tyder på en ökning och ett negativt nettotal tyder på en minskning för variabeln ifråga. Eftersom myndigheterna endast svarar på frågan åt vilket håll en eventuell förändring går och inte på hur stor den väntas bli, kan nettotalet i undantagsfall ge en missvisande bild. Erfarenheterna visar att nettotalet i allmänhet ger en bra uppskattning av trenderna i de olika variablerna. 6
Makroekonomiska förutsättningar Internationell utveckling Världsekonomin är inne i en mycket lång och djup recession. Recessionen tog sin början i den subprime- och finanskris 2 som drabbade USA och världen när ekonomin redan var på väg in i en fas av lite lugnare ekonomisk aktivitet. Den globala finanskrisen ledde snabbt till stor osäkerhet, svag tillit och kreditfrossa vilket spillde över på den reala ekonomin. Företag, institutioner och konsumenter intog en avvaktande hållning vilket snabbt ledde till sjunkande investeringar och sjunkande privat konsumtion. Sparande och konsolidering gav upphov till en globalt sjunkande efterfrågan som utmynnade i en handelskris. Efter att världshandeln haft en stabil årlig tillväxt på cirka 8 procent det senaste fem åren började världshandeln att försvagas i början av 2008 för att sedan nästintill tvärnita under det sista kvartalet år 2008. Figur 1. BNP Årlig procentuell förändring 6 4 2 0-2 -4-6 1990 1992 1994 1996 Sverige 1998 2000 2002 USA Tyskland 2004 2006 EU-15 2008 2010 Anmärkning: Prognos från Eurostat för år 2009 och år 2010. Källa: Eurostat 2 Subprime är bolån som beviljats husköpare med sämre ekonomiska förutsättningar. För att finansiera långivningen och för att sprida risken ompaketerade bankerna sina fordringar och sålde lånen vidare i form av obligationer över hela världen. Tanken var att sprida dessa riskfyllda lån i form av obligationer över hela världen så att alla aktörer absorberade och dela på risken. Effekten av denna globala riskfördelning skulle i stället visa sig mer likna en pandemi. När amerikanska subprimelåntagare fick svårt att klarar av sina lån tvingades bankerna ta över husen. Det gjorde att europeiska banker med subprimeobligationer helt plötsligt var bland de största ägarna av småhus i USA. Samtidigt föll priserna på den amerikanska bostadsmarknaden vilket gjorde det svårt att på nytt belåna, eller återfinansiera, hus. När subprimelånen började förfalla blev de obligationer som utfärdats med bolånen som grund värdelösa. Eftersom stora mängder obligationer sålts internationellt grundlades en global kreditkris. När det stod klart att många banker suttit med stora mängder av dessa obligationer tvingades de till omfattande nedskrivningar av sina bokförda tillgångar. Eftersom det rådde en mycket stor osäkerhet kring vilka banker och aktörer som satt på dessa obligationer infann sig en ovilja bland banker att låna ut pengar till andra aktörer på marknaden vilket resulterade i att den globala kreditmarknaden brakade samman. 7
Världshandeln väntas enligt OECD rasa med 13 procent nästa år. 3 Denna tillbakagång av handeln är utbredd, påverkar det flesta regioner och är den värsta sedan OECD började samla in data år 1965. Resultatet av denna handelskris blev att BNP föll dramatiskt under det fjärde kvartalet år 2008 och väntas fall även under 2009 enligt OECD. Även om det ännu inte vänt så finns det tecken på att en inbromsning påbörjats. Inte minst i USA där siffror nu visar att BNP inte faller lika fort och att arbetslösheten inte ökar i samma takt som tidigare. I vissa utvecklingsekonomier i Sydamerika och i Kina tyder mycket på att en vändning redan infunnit sig, medan det i Europa generellt sett ser sämre ut. De flesta bedömare räknar med en vändning i världskonjunkturen under år 2010. Det råder dock en stor oenighet om hur kraftfull och snabb återhämtningen blir. Oenigheten är bl.a. kopplad till den amerikanska ekonomin, där optimisterna tror att kraftiga finanspolitiska stimulanser tillsammans med den traditionellt köpglada amerikanska befolkningen kan vara ett draglok som resulterar i en snabb och kraftfull uppgång. Pessimisterna å andra sidan tror att den amerikanska befolkningen är för skuldtyngd och mer sparbenägen för att uppgången ska bli snabb och kraftfull. Mot optimisterna talar också en nödvändig sanering av de stora budgetunderskott som USA dragit på sig under krisen. Sveriges ekonomi Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) minskade Sveriges BNP med 6,5 procent första kvartalet 2009 jämfört med motsvarande kvartal 2008. En kraftig minskning av investeringar bidrog till BNP-utvecklingen. Produktionen i tillverkningsindustrin sjönk med hela 24 procent första kvartalet jämfört med samma kvartal 2008. Hushållens inkomster ökade visserligen med 6,1 procent, men privat konsumtion minskade med 3 procent och sparkvoten uppgick till 16,1 procent (fem procentenheters ökning). Offentlig konsumtion ökade å andra sidan med 2,3 procent. Hur ser då framtiden ut i Sverige? Enligt Konjunkturinstitutets (KI) senaste konjunkturprognos väntas Sveriges BNP falla med 5,4 procent år 2009 och växa med 0,8 procent år 2010. 4 Först år 2011 uppnås en BNP-tillväxt som är i linje med det historiska genomsnittet. Den mest dramatiska försämringen sker i exportindustrin där exportefterfrågan i år väntas minska med nästan 10 procent. Enligt Exportrådets exportchefsindex för andra kvartalet finns dock vissa ljusningar i svensk export. 5 Psykologi är en viktig komponent i sämre tider. Enligt KI:s barometer 6 har hushållens syn på ekonomin ljusnat rejält i maj jämfört med i april. Inställningen till både den egna och den svenska ekonomin har förbättrats, men är fortfarande betydligt mer pessimistiska än normalt. Även för företagen visar KI:s barometer upp gladare tongångar än på mycket länge. För första gången på två år har KI:s indikator för näringslivet stigit två månader i rad. Indikatorn visar dock fortfarande på att läget i näringslivet är mycket svagare än normalt och flertalet företag räknar med fortsatta personalnedskärningar. Näringslivets finansieringsmöjligheter förbättrades i maj. Även inom kommunsektorn väntas nedskärningar av personalen till följd av minskade skatteintäkter och ökade utgifter för försörjningsstöd. Till viss del lindras detta av det stöd som regeringen presenterar i vårbudgeten. 3 Se OECD:s senaste rapport, OECD (2009), OECD Economic Outlook Interim Report, mars 2009. 4 Se Konjunkturinstitutet (2009), Konjunkturläget, juni 2009. 5 Se Exportrådet (2009), Exportchefsindex EMI, maj 2009. 6 Se Konjunkturinstitutet (2009), Konjunkturbarometern Företag och hushåll, maj 2009. 8
Arbetsmarknad Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden ökade under år 2007 och en bit in på år 2008. Utvecklingen resulterade i en ökad sysselsättning med brist på arbetskraft inom vissa yrken. Under senare delen av år 2008 började efterfrågeläget i ekonomin plötsligt att försämras. Produktionen föll tillbaka och många företag började nu dra ner på sin personal i syfte att minska den stora överkapacitet som nu uppstod. Under maj varslades enligt Arbetsförmedlingen 8 700 personer (5 100 i maj förra året). Antalet varsel har dock sjunkit jämfört med de senaste månaderna. Högsta varselnivån finner vi i tillverkningsindustrin och uppdragsverksamheten. Andelen uppsagda av de varslade har inte ökat de senaste månaderna, men de verkställda uppsägningarna har i fler fall övergått till arbetslöshet (cirka 30 procent första halvåret 2008 och 58 procent i november 2008). 7 Enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning i april var antal arbetslösa 403 000 och det relativa arbetslöshetstalet var 8,3 procent. En ökning med 2,3 procentenheter på ett år. Enligt KI:s prognos stiger arbetslösheten till 11,5 procent år 2010 och 11,7 procent år 2011. Lönebildning När resursutnyttjande på arbetsmarknaden minskar leder det alltid till lägre löneökningar. Det är högst sannolikt att löneökningarna bromsar in under de kommande åren. Enligt Konjunkturinstitutet håller de centrala avtalen till viss del upp löneökningarna och utgör en begränsning nedåt för löneökningarna. I det svaga arbetsmarknadsläget är det dock sannolikt att lokala förhandlingar endast ger små eller inga påslag utöver det som garanteras i de centrala avtalen. Avtalsrörelsen år 2010 inleds och slutförs när resursutnyttjandet på arbetsmarknaden är extremt lågt och vinstläget i privat sektor försämrats avsevärt. Ett sådant utgångsläge kommer naturligtvis påverka avtalsförhandlingarna och resultera i mycket låga lönenivåer. Lägst löneökningar kommer vi sannolikt hitta inom de internationellt konkurrensutsatta branscherna. Enligt Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet är det framför allt inom industrin som löneökningarna bromsar in, men även inom offentlig sektor spås löneökningarna minska. Trots att löneökningarna bromsar in väntas de ge upphov till reallöneförbättringar eftersom inflationen samtidigt väntas bli lägre än på mycket länge. Ett annat tecken på mer återhållsamma krav är KI:s barometer där hushållen förväntar sig att lönerna kommer att öka med i genomsnitt 1,9 procent de närmaste 12 månaderna. Förra månaden var motsvarande siffra 1,8 procent. Förväntningarna på löneutvecklingen har sjunkit en del det senaste halvåret, i november förväntade sig hushållen att lönerna skulle öka med i genomsnitt 2,4 procent. Inflation, ränta och utlåning Inflationstakten, räknad som förändringen under de senaste tolv månaderna, var -0,4 procent i maj (-0,1 % i april) enligt SCB. Minus två månader i rad ökar deflationsförväntningarna. Konsumentpriserna steg dock med i genomsnitt 0,1 procent från april till maj (ökade 0,4 procent samma period förra året). Enligt KI:s barometer uppgår hushållens inflationsförväntningar på ett års sikt till 1,8 procent i maj jämfört med 1,7 procent i april. 7 Se www.arbetsformedlingen.se 9
Figur 2. Reporänta med osäkerhetsintervall, Procent, kvartalsmedelvärden 6 5 4 90% 75% 50% Reporänta 6 5 4 3 2 1 0 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Anmärkning: Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn till nollränterestriktionen Källa: Riksbanken 3 2 1 0 För att klara inflationsmålet på 2 procent och för att mildra konjunkturnedgången har Riksbanken (RB) sänkt sin reporänta i flera steg. I april sänktes den till 0,5 procent och räntan väntas ligga kvar på en låg nivå till början av 2011. 8 Finanskrisen har varit en förtroendekris där osäkerheten om vilka låntagare som är kreditvärdiga har minskat tillgången på krediter. Många centralbanker har också ökat sin utlåning och tillfört de finansiella systemen ny likviditet. Nu kan vi dock skönja en förbättring på området. De så kallade TED- och Basis-spreadarna 9 som mäter graden av osäkerhet på de finansiella marknaderna har sjunkit i både USA och Europa. Ett stort orosmoln är dock de svenska bankernas utlåning i Ukraina och Baltikum där betydande kreditförluster finns. Utvecklingen följs mycket noggrant av Finansinspektionen och Riksbanken vars viktigaste uppgift det kommande året blir att upprätthålla kapitaltäckningen hos svenska banker. Hur kommer recessionen att påverka statsförvaltningen? Svaret på frågan kan med fördel delas upp på vad som sker på kort och lång sikt. De myndigheter som först kommer att känna av recessionens återverkningar är myndigheterna inom t.ex. uppdragssektorn. På kort sikt tillförs delar av den offentliga sektorn mer pengar under en lågkonjunktur. Den statliga sektorns ekonomiska utveckling är oftast kontracyklisk. Att de statliga myndigheterna får mer pengar i en lågkonjunktur har inte bara keynesianska förtecken, det beror främst på att viss verksamhet som tillhandahålls av t.ex. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, universitet och högskolor m.fl. ansträngs mer i en lågkonjunktur dvs. en del av det som brukar kallas automatiska stabilisatorer. Vidare finns det i ramanslagssystemets pris- och löneomräkning en eftersläpning på två år vilket oftast också resulterar i en kontracyklisk resursfördelning. Nästa år ser systemet ut att gynna statsförvaltningen. Löneandelen i ramanslagen räknas upp med vad som kallas AKI(ram), som är ett index för utvecklingen av arbetskraftskostnaderna för tjänstemännen inom tillverkningsindustrin med en eftersläpning på just två år. I ramanslagssystemet finns också ett inbyggt produktivitets- och effektivitetskrav. Därför reduceras AKI(ram) med ett 8 Se Riksbankens penningpolitiska uppföljning april 2009, www.riksbank.se. 9 TED-spread är skillnaden mellan räntan på 3-månaders statspapper och en 3-månaders interbankränta (den ränta som banker betalar för lån mellan varandra). Basis-spread är skillnaden mellan räntan på interbankmarknaden och den förväntade reporäntan. 10
produktivitetsavdrag som beräknas som ett tioårigt glidande genomsnitt av den uppmätta produktivitetsutvecklingen inom den privata tjänstesektorn. Även produktivitetsavdraget har en eftersläpning på två år. När produktivitetsavdraget dras från AKI(ram) erhåller vi ett löneuppräkningstal. I tabell 1 ser vi hur detta tal har utvecklats de senaste åren. Det AKI(ram) som påverkar myndigheternas anslag för år 2010 har SCB beräknat till 5,90. En anledning till detta relativt höga index är de relativt höga arbetskraftskostnader som uppkom inom tillverkningsindustrin under år 2008. Även produktivitetsavdraget blev lågt eftersom produktiviteten de senaste två åren haft en mycket svag utveckling. En utveckling som bl.a. beror på att grupper med lägre produktivitet som tidigare stått utanför arbetsmarknaden börjat jobba. Som framgår av tabellen ovan har omräkningstalen 2007 2009 legat runt en procent. För år 2010 gäller det avsevärt högre omräkningstalet på 4,43 procent. 10 Tabell 1. Utvecklingen av löneomräkningstalet Budgetår AKI(ram) PEK Tillämpat löneomräkningstal 2006 4,64 1,85 2,83 2007 2,97 1,96 1,01 2008 2,88 2,10 0,78 2009 3,12 1,98 1,14 2010 5,90 1,47 4,43 Källa: Arbetsgivarverket På kortare sikt kan vi också se fördelar av ett bättre rekryteringsläge när arbetsmarknaden nu försvagas. På lite längre sikt får vi dock räkna med att en försvagning av arbetsmarknaden leder till lägre lönenivåer inom tillverkningsindustrin, vilket om några år påverkar statens löneomräkningstal negativt. En lågkonjunktur där de något mindre produktiva blir arbetslösa kommer samtidigt att driva upp produktivitetstalen och sätta ytterligare ekonomiskt tryck på de statliga myndigheterna genom ett högre produktivitetsavdrag. Efter den djupa recession som vi nu går igenom, där en expansiv finanspolitik ser ut att bli nödvändig, får vi räkna med att ett relativt stort budgetunderskott genererats. När ekonomin vänder måste statsfinanserna saneras och besparingar blir då nödvändiga. Dessa kommer med stor sannolikhet också drabba de statliga myndigheterna. På lite längre sikt vänder också arbetsmarknaden. Enligt KI ser det ut som arbetsmarknaden återhämtar sig under år 2012. Ett högre resursutnyttjande på arbetsmarknaden innebär att rekryteringsläget för statliga myndigheter blir sämre och att trycket på högre lön ökar. Saneringen av statsfinanserna och det sämre rekryteringsläget ser tyvärr ut att sammanfalla med den tidpunkt då de statliga pensionsavgångarna kulminerar år 2013. 10 För lokalkostnader och övriga förvaltningskostnader gäller andra indexuppskrivningar, som för 2010 har beräknats till 2,79 procent resp. 1,55 procent. För en myndighet med genomsnittlig resursmix innebär det en löne- och prisomräkning för år 2010 på 3,36 procent. Om myndigheten har en annan resursmix blir uppräkningen i motsvarande mån en annan. 11
Statens generationsväxling Skaran av äldre i Sverige, liksom i hela västvärlden, växer nu snabbt. Den generation som föddes under 1940-talet de s.k. fyrtiotalisterna är betydligt större än generationerna både före och efter. När fyrtiotalisterna går i pension står vi inför en generationsväxling. I den statliga sektorn har den generationsväxlingen redan börjat. I vårens statliga konjunkturbarometer ställs för första gången två frågor om den statliga generationsväxlingen. Den första frågan som ställs är huruvida myndigheten haft omfattande pensionsavgångar det senaste halvåret. Vad som uppfattas som omfattande är, och bör så förbli, myndighetens bedömning utifrån dess egna perspektiv. Myndigheternas verksamhet skiljer sig avsevärt åt i flera avseenden. Inte minst, när det gäller antal anställda och pensionsavgångar. Endast den enskilda myndigheten kan avgöra i vilken utsträckning pensionsavgångarna varit omfattande eller inte. För de myndigheter som haft omfattande pensionsavgångar följs denna fråga upp med hur det påverkat myndighetens kompetensförsörjning. Resultatet av dessa två frågor redovisas i figur 3 nedan. Svaren visar att det till antalet är 28 av 218 myndigheter (oviktat 13 procent) som upplevt att de haft omfattande pensionsavgångar. Resterande 190 myndigheter anser inte att de haft några omfattande pensionsavgångar. Figur 3. Andel och antal myndigheter (oviktade) uppdelat på sektor 100% 90% 80% 70% 60% 50% 190 35 31 13 16 22 25 23 15 6 40% 30% 20% 10% 0% 3 8 7 2 2 11 1 3 3 9 1 1 1 1 2 1 Staten UHF LRS UPP MTJ EK KULT AOU RÄTTS AFF Negativt Inte alls Positivt Ej omfattande pensionsavgångar Anmärkning: Antal myndigheter avläses i stapeln och andel myndigheter avläses på vertikal axeln. AFF=Affärsverk och infrastruktur, AOU=Arbetsliv, omsorg och utbildning, EK=Ekonomi, KULT=Kultur, LRS=Länsstyrelser, regeringskansli och stabsmyndigheter, MTJ=Miljö, teknik och jordbruk, RÄTTS=Rättsväsendet (obs. Försvaret ingår ej), UHF=Universitet, högskolor och forskning, UPP=Uppdragsmyndigheter. 12
Viktas svaren utifrån antal anställda är det 20 procent (obs viktade siffror syns ej i figuren) som haft omfattande pensionsavgångar och 80 procent som inte haft omfattande pensionsavgångar. Det antyder att det i större utsträckning är större myndigheter som haft omfattande pensionsavgångar. Enligt figuren ovan så är det totalt i undersökningen 190 av myndigheterna som inte haft några omfattande pensionsavgångar (se blå stapel) och 28 myndigheter som haft omfattande pensionsavgångar. Av de 28 myndigheter som haft omfattande pensionsavgångar hittar vi 8 myndigheter som anser att det inverkat positiv på myndighetens kompetensförsörjning (se ljusblå del av stapel), 11 stycken som inte påverkats alls (se grön del av stapel) samt 9 myndigheter där avgångarna haft en negativ inverkan på sin kompetensförsörjning (se röd del av stapel). I vissa sektorer är antalet myndigheter som anser att omfattande pensionsavgångar haft en positiv inverkan på sin kompetensförsörjning större än i andra sektorer. Det gäller t.ex. sektorn Universitet, högskolor och forskning (UHF) där tre myndigheter bedömer att pensionsavgångar haft en positiv inverkan på kompetensförsörjningen. Bland de sektorer som har ett större antal myndigheter vars kompetensförsörjning påverkats negativt finner vi t.ex. Rättssektorn (RÄTTS) med tre myndigheter som påverkats negativt. 13