Trafikanalys Drömgården



Relevanta dokument
PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

Trafikutredning BROPORTEN. Tillhörande planprogram för Kärrängen Klöv, Upplands-Bro kommun. BROPORTEN Logistikcenter E18. Beställd av Structor

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER

Centrala Nacka trafikutredning

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

Motion om säkrare gång- och cykelvägar

Trafikutredning Röhult I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Hjälmared, Alingsås

Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering

Trafikutredning Lilljansberget

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008

Etikett och trafikvett

Trafikutredning Isabergstoppen

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg

7 Förstudie väg 1000, Orsa

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM (16)

Trafikutredning Duvehed II

Väg 1710 och berörda korsningar mellan Barkåkra och Pomona

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.

E18 Norrtälje Kapellskär. Samrådsunderlag arbetsplan

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder

Rävåsskolan GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Detaljplaner för Gårvik och Bergsvik, Munkedals kommun

Almöstrand och Tjörns entré, Tjörns kommun

Utbyggnad av Kungsmässans köpcentrum, Kungsbacka. Trafik- och parkeringsutredning

Trafikutredning Måby Hotell

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

Förstudie väg 42 förbifart Sjöbo

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

Samrådet Sakägare. Miljönämnden Trafikverket. Socialnämnden Öresundskraft Kultur- och. fritidsnämnden Länsstyrelsen. de inkommit.

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg

Moped klass II Kunskapsprov 2

Bildhuggaren. Trafikutredning

Cykelplan. Gävle 2010

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern

Måvy hotell och trafikantservice

Ramböll Sverige AB. Idéstudie--- Österåkers kommun. Söralidsvägen. Stockholm

Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns

Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja

Skadade i trafiken 2009

Trafikutredning Sydöstra Hogstad Västanå 2:7 m.fl.

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.

FÖRBIFART BACKARYD TRAFIKVERKET PLANERAR EN FÖRBIFART BACKARYD

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70)

Trafiksäkerhetsutvecklingen

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars

1. Trafikförhållanden

Trafikutredning Gubbängsfältet

KOMPLETTERING AV TRAFIKPLANEN FÖR ÄNGELHOLM

Nyckeltal för trafiknämnden

TRAFIKUTREDNING DETALJPLAN FÖR DEL AV EDA NOLBY 1:38, CHARLOTTENBERG. Tillhörande. Eda kommun, Värmlands län

TRAFIKUTREDNING NYTORP TÄBY KOMMUN

TRAFIKUTREDNING SÄTOFTA CAMPUS

TRAFIKUTREDNING. Röbäck - åtgärdsalternativ i och kring Röbäck Umeåprojektet, Västra länken, ny E12 delen Röbäck - Tvärvägen

Protokoll från samråd med boende på orten

S we c o In fra s tru c tur e A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

STRADA information Fotgängarnas singelolyckor i Skåne

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

Busstrafik på Storsvängen i Karlstad

Fråga 1: Övergångsställen

Detaljplan för Klövern 5 och del av Västerås 4:90 Gideonsberg, Västerås

Trafiksäkerhetsprogram för Båstads kommun

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik TU , Dnr 1380/11

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:

DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.

Västerdalsbanan Förslag till återupptagen persontrafik

SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun

Diseröd. Kungälvs kommun. Trafik- och bullerutredning PM

Jonseredsvägen samt William Gibsons väg i Jonsered

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

RAPPORT: Lösningsförslag på fokuserade problem från rapporten Problembeskrivning av trafiksystemet i centrala Piteå

Åtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA)

TRAFIKUTREDNING FÖR VILLANSKOLAN/NYHEMSSKOLAN,

Uppföljning Nyanställda 2014

PM - Trafik. Bilaga till Hemavan Björkfors Detaljplan Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Mikael Yngvesson.

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen

Korsningsutredning Färjestadsskolan Karlstads kommun

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

PM om trafik för projekt Gångaren 1 0

Yttrande angående den fördjupande översiktsplanen

1 Bakgrund 1. 2 Nuläge Trafikflöde och hastighet Kollektivtrafik 2. 3 Nyetablering 2

Antal omkomna

Trafikförändringar i sommar

Transkript:

Haninge kommun Stockholm

Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506

Sammanfattning Den planerade exploateringen i Arbottna på Muskö kommer att öka trafikmängderna, i huvudsak på Muskövägen och Malmavägen. Ökningen blir stor procentuellt men kommer inte kräva kapacitetshöjande åtgärder på Muskövägen, inklusive Muskötunneln. Malmavägen bör dock få kraftigt höjd standard så att den klarar av nyttotrafik och mötande fordon. Det är också viktigt att säkerställa att god trafiksäkerhet bibehålls, speciellt för oskyddade trafikanter samt att hög service för kollektivtrafik införs. i:\20trf\2013\1320000013\2_allm\rapporter\pm trafik drömgården rev2 130614.docx i

Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3. Nuläge... 2 3.1 Vägnät... 2 3.2 Trafikflöden... 3 3.3 Kollektivtrafik... 4 3.4 Oskyddade trafikanter... 4 3.5 Restider... 5 4. Trafikalstring... 6 4.1 Biltrafik... 8 4.2 Kollektivtrafik... 8 4.3 Oskyddade trafikanter... 8 4.4 Nyttotrafik... 8 5. Kapacitet på vägnätet... 10 6. Olycksstatistik... 11 7. Slutsats och rekommendationer... 14 i:\20trf\2013\1320000013\2_allm\rapporter\pm trafik drömgården rev2 130614.docx ii

(PM/Rapport) 1. Bakgrund Drömgården ligger vid Arbottna på Muskö i Haninge kommun, cirka 6 mil söder om Stockholm. Området kommer att vara ett ekologiskt centrum med fokus på hållbar utveckling och lokalt producerad mat. Inom området kommer hus för andelsboende och permanentboende att byggas. Andelsboendena ska samutnyttjas på så sätt att konferensgäster kan bo i dessa då de står tomma. Bostäder kommer i stor utsträckning vara små hus och stugor, men även lägenheter. Utöver bostäder kommer det finnas restaurang, försäljning av lokalt producerat mat, djurhållning, spa, miljöteknikföretag m.m. Figur 1 Förslag till boendetyper i Arbottna (källa: Programförslag Drömgården) 2. Syfte Detta PM har till syfte att vara ett underlag till planprogram för Drömgården. Områden som berörs är trafikalstring, trafiksäkerhet och kapacitetsfrågor. 1 av 14

3. Nuläge 3.1 Vägnät Muskövägen är huvudvägen mellan väg 73 och Muskö. Sträckan är asfalterad tvåfältsväg utan vägren. Gång- och cykelbana saknas på hela sträckan. Hastighetsbegränsningen är huvudsakligen 70 km/h och vägen är huvudled. Sträckan har flera mindre avtagsvägar och korsningar. Ingen signalreglerad korsning eller cirkulationsplats finns. Sista vägavsnittet innan Muskö går genom en knappt tre km lång tunnel. Tunneln har en begränsad höjd på 4,2 m. Sista vägen ut till Arbottna och Drömgården sker på Malmavägen som är en cirka 1 300 meter lång grusväg. Denna väg har en varierande bredd på cirka 3-4 meter och har låg standard. En översiktig karta kan ses i figur 2. Figur 2 Karta över Muskö och Arbottna (Källa: Google 2013) 2 av 14

3.2 Trafikflöden Trafikmängderna på Muskö är relativt låga och väldigt säsongsvarierande. Sommartrafiken är mer än dubbelt så hög som vintertrafiken. De trafikmätningar som är gjorda är från 2003 och därför något osäkra. Mätpunkterna är dessutom glesa vilket gör att trafikmängderna troligen ändras mer succesivt på Muskövägen än vad figur 3 visar. Det finns dock ingen anledning att misstänka att trafikmängderna skulle ha ändrats i någon högre grad sedan 2003. Inga större etableringar har skett på Muskö de senaste tio åren. Trafikmätning för Malmavägen saknas helt, men trafikmängderna bedöms vara mycket små i dagsläget. Figur 3 Trafikmängder (Ådt) Muskö 3 av 14

Figur 4 Teoretiskt medeldygnsflöde och Ådt Muskövägen (Källa: Trafikverket) 3.3 Kollektivtrafik I dagsläget finns en busslinje, 849 som går ut till Muskö. Denna går som tätast en gång i timman. Bussen går mellan Muskö och Ösmo där anslutningar till fler busslinjer samt pendeltåg till Stockholm finns. Den busshållplats som ligger närmast Arbottna heter Arbottnavägen och ligger ca 1300 m från Drömgården. Busshållplatsen ligger på en smal ficka längs vägen. Utrymmet för väntande passagerare är litet och väderskydd saknas för båda riktningarna. Busstrafiken körs idag av Keolis. 3.4 Oskyddade trafikanter Vägen till Muskö går genom Muskötunneln som inte är tillåten att cykla eller gå igenom. Tidigare har möjligheten funnits att hänga sin cykel på ett cykelställ bakpå bussen, men denna möjlighet har tagits bort på grund av för stor efterfrågan sommartid. Detta gör att det endast är möjligt att gå och cykla lokalt på Muskö, inte till och från ön. Inga cykelvägar finns någonstans på Muskö. 4 av 14

3.5 Restider Det är svårt att i dagsläget beräkna varifrån besökare till Drömgården kommer att resa ifrån. För att ändå få en översiktlig bild av restider har en enkel undersökning gjorts med Stockholm, Haninge och Nynäshamn som startpunkter. I samtliga fall är bil i särklass det snabbaste transportsättet. Väg 73 som är relativt nyupprustad är en bidragande förklaring till att bil är ett snabbt transportsätt. Transportsätt/Startpunkt Stockholm C Haninge C Nynäshamn C Bil 55 min 40 min 30 min Buss- och spårtrafik 1 h, 45 min 1 h, 25 min 50 min Cykel, gång Ej möjligt Ej möjligt Ej möjligt Figur 5 Restider för olika sträckor och transportval 5 av 14

4. Trafikalstring Antalet bostadsetableringar, storlekar på dessa och förhållandet mellan andelsboenden och permanentboenden är i skrivande stund inte helt fastställt. Detta gör att trafikalstringen är relativt grov och baseras på en hel del antaganden. Det kan också bli så att samtlig nybebyggelse kommer att benämnas som bostadsändamål i detaljplanen, vilket försvårar bedömningen av trafiken på lång sikt. För lägenheter där information om bostadsyta saknas har uppskattning om 50 kvm per lägenhet gjorts. Information om antal bostäder och ytor för dessa kan ses i figur 6. Bostäder Antal bostadsenheter Total bostadsyta Summa ~400 st ~42 500 kvm Figur 6 Uppgifter om bostäder Utöver siffror för boende har ytterligare antaganden om verksamheter gjorts. Dessa verksamheter är huvudsakligen jordbruk, matförädling, försäljning och utbildningsverksamhet. Uppgifterna är mycket preliminära och kan ses i figur 7. Verksamheter BTA Antal anställda Summa ~3000 kvm ~60 st Figur 7 Uppgifter om verksamheter Dessa siffror har tillsammans med trafikförutsättningar för Haninge kommun och Muskö använts som indata till trafikverkets trafikalstringsverktyg. Justeringar har sedan gjorts då exempelvis gång och cykel inte är möjliga transportsätt från startpunkter utanför Muskö. Om samtliga av dessa bostäder skulle vara normala permanentboenden bedöms trafikalstringen bli ca 5 900 resor per dygn. Av dessa resor skulle 75 procent ske med bil, vilket motsvarar drygt 4 400 bilresor per dygn. Enligt beräkningar varierar antal personer per bil mellan 1,2-1,8 beroende på restyp vilket resulterar i drygt 3000 fordon per dygn (Ådt). Av dessa resor bedöms ca 95 procent (knappt 2 900 resor) ske via Muskövägen. Där bedöms i sin tur 95 procent (drygt 2 700 resor) av resorna ske söder om Malmavägen (in mot fastlandet) och 5 procent (ca 150 resor) tillkomma norr om korsning med Malmavägen. Fördelningen mellan olika typer av resor kan ses i figur 8. 6 av 14

Uppskattad fördelning av restyper 42% 35% Arbetsresor Inköp/service Fritidsresor 23% Figur 8 Restypsfördelning av resor till och från Arbottna Eftersom möjligheterna till kollektivt resande är relativt begränsade och det inte går att ta sig ut till Muskö genom att gå eller cykla är andelen bilresor hög. På sikt kan båtlinjer till Drömgården tillkomma, men det har inte tagits med som en förutsättning i detta skede. Den sammanlagda färdmedelsfördelningen kan ses i figur 9. Uppskattad färdmedelsfördelning 3% 2% 7% 13% Bil Kollektivtrafik Cykel 75% Till fots Annat Figur 9 Färdmedelsfördelning av resor till och från Arbottna 7 av 14

4.1 Biltrafik Sammanfattningsvis blir den procentuella trafikökningen stor på Muskövägen och Malmavägen, men det är fortfarande relativt låga trafikmängder totalt sett. Biltrafiken kommer nästan uteslutande stå för all trafikökning på Muskövägen och Malmavägen. Muskövägen har kapacitet att klara trafikökningen, men Malmavägen behöver en kraftigt höjd standard med en asfalterad väg där möte kan ske längs hela sträckan. Upprustning av Malmavägen är en förutsättning för projektet och bör prioriteras redan innan byggstart av Drömgården så att byggtrafik kan nå Drömgården på ett smidigt sätt. Malmavägen bör dimensioneras så att busstrafik ska kunna trafikera sträckan. 4.2 Kollektivtrafik Trafikalstringen bedöms resultera i ca 600 bussresenärer per dag. Detta kommer inte påverka trafikströmningarna i den grad att turtätheten för bussarna måste öka i någon större utsträckning för att svara upp mot kapaciteten. På sin höjd bör en extra insatt buss på morgonen och en extra insatt buss på eftermiddagen kunna täcka behovet. Följden av detta är att ingen särskild trafikalstring kommer att ske inom kollektivtrafiken. Däremot kan turtätheten behöva höjas för att säkerställa hög service. Drömgården kan bli ett attraktivt besöksmål för turister, men kommer då sannolikt generera huvudsakligen biltrafik eller busstrafik i form av charterbussar från Stockholm. Stockholms Lokaltrafik (SL) har i skrivandets stund inga planer på ändrade turtätheter mer än säsongsvariationer. 4.3 Oskyddade trafikanter Den största andelen oskyddade trafikanter bedöms färdas på Malmavägen mellan Drömgården och busshållplatsen. Det bör därför finnas lämplig yta bredvid vägen som ökar tryggheten för både gående och cyklister. Ett alternativ till detta är att hänvisa trafikanter till en egen väg som inte ligger i direkt anslutning till bilvägen. Utöver resor till och från busshållplatsen bedöms gång och cykel främst vara den restyp som används vid kortare fritidsresor. 4.4 Nyttotrafik Utöver redan nämnda trafikalstring tillkommer nyttotrafik. Detta är i regel leveranser, service, sophämtning, gods etc. Mängden nyttotrafik i ett område av Arbottnas storlek och geografiska läge skulle schablonmässigt ligga på cirka 500 fordon per dygn. Med anledning av områdets höga miljöprofil bedöms denna siffra kunna skruvas ner 20 procent och hamnar då på cirka 400 fordon per dygn. Nästintill all denna trafik bedöms ske med motorfordon via Muskövägen, och till/från Arbottna via Malmavägen. 8 av 14

Figur 10 Trafikmängder (Ådt) när Arbottna är fullt utbyggt 9 av 14

5. Kapacitet på vägnätet Trots den relativt stora trafikökningen bedöms inte trafikmängderna skapa några kapacitetsproblem. Resande till Drömgården kommer att åka på Muskövägen för att sedan göra en högersväng in på Malmavägen. Denna högersväng innebär inga konflikter eller särskilda säkerhetsrisker. Det är viktigt att skyltning in till Drömgården är tydlig så att hastiga inbromsningar innan Malmavägen för förstagångsbesökare undviks. Vid resa från Drömgården måste fordon göra en vänstersväng från Malmavägen ut på Muskövägen. I denna korsning är sikten god och trafikmängderna små. Eventuellt kan det bli kortare köbildning vid speciella tillfällen på Malmavägen för fordon som ska svänga vänster ut på Muskövägen. Denna eventuella köbildning är varken någon säkerhets- eller kapacitetsbrist som behöver åtgärdas. Vi en beräkning av kapaciteten i CAPCAL ger den högst belastade fordonsrörelsen belastningsgrad 0,23 (räknat med att maxtimmestrafiken består av 10 procent av årsdygnstrafiken). För att god standard ska uppnås i en korsning krävs att belastningen understiger 0,5. Trafiken till och från Drömgården kan mer än fördubblas utan att belastningsgraden överstiger 0,5. Detta gör sannolikt att årets högst trafikerade period (juli) inte heller kommer orsaka kapacitetsproblem. Hela vägen mellan Arbottna och väg 73 (motorväg mot Stockholm) är huvudled och ingenstans på denna sträcka bedöms kapaciteten i korsningar överstigas. Detta innefattar även Muskötunneln. Figur 11 Huvudsakliga svängrörelser för fordon till/från Arbottna 10 av 14

6. Olycksstatistik Den senaste tioårsperioden har en dödsolycka skett på Muskö. Majoriteten av olyckorna är av lindrigare art. Muskövägen är den väg där flest olyckor sker. Ingen olycka har inträffat i korsningen Muskövägen Malmavägen eller på Malmavägen som kommer att vara den huvudsakliga infarten för besökare och boende i Arbottna. Ingen olycka har heller skett inom Arbottna-området. I figur 13 är blå kvadrater polisrapporterade olyckor och röda är sjukvårdsrapporterade olyckor. Figur 12 Olyckor på Muskö de senaste 10 åren (Källa: STRADA) 11 av 14

18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Olycksstatistik 10 år Dödsolyckor Svåra olyckor Lindriga olyckor Dödsolyckor Svåra olyckor Lindriga olyckor Figur 13 Svårighetsgrad av olyckor som inträffat på Muskö under 10 år Generellt sett kan en ökande trend anas. Denna trend beror framför allt på att rapportering till STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) numera sker av både sjukvård och polis. Tidigare skedde denna rapportering endast av polis (som inte alltid är på plats vid alla olyckor). 2012 är det året då flest olyckor rapporterats, både när det gäller svåra och lindriga olyckor. Många olyckor av lindrigare art har sannolikt inte rapporterats in. 5 Svårighetsgrader av olyckor 10 år 4 3 2 Dödsolyckor Svåra olyckor Lindriga olyckor 1 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 14 Svårighetsgrad av olyckor fördelat på årtal 12 av 14

Singelolyckor är i särklass den vanligaste olyckstypen. Denna fördelning är vanlig för lågt trafikerade landsvägar utan gång- och cykelvägar. Efter denna olyckstyp är upphinnande och singelolyckor för oskyddade trafikanter vanligast. Olyckor med oskyddade trafikanter är ofta halkolyckor vintertid. Singel (motorfordon) Möte (motorfordon) Omkörning (motorfordon) Upphinnande (motorfordon) Avsväng (motorfordon) Korsande (motorfordon) Cykel/Moped (motorfordon) Fotgängare (motorfordon) Fotgängare/Cykel/Moped Spårburna fordon Vilt Övriga (Varia) Antal olyckor per olyckstyp 0 2 4 6 8 10 12 14 Figur 15 Antalet olyckor per olyckstyp de senaste 10 åren. Då Drömgården delvis kommer att nyttjas till andelsboende kan man misstänka att en del lokala resor kommer att göras med cykel. Dessa resor kommer till viss del genomföras av oerfarna cyklister och barn. Detta i kombination med avsaknad av cykelbanor och höga hastigheter hos bilar kan vara en risk. En översyn av trygghetsfrågor för cyklister bör därför genomföras. 13 av 14

7. Slutsats och rekommendationer Förändringarna på vägnätet på Muskö kommer inte att bidra till några betydande kapacitets- eller säkerhetsrisker på Muskövägen eller i Muskötunneln. Malmavägens standard måste dock höjas kraftigt och möjliggöra god framkomlighet både för biltrafik och för oskyddade trafikanter. Nedanstående punkter är rekommenderade fortsatta arbeten. Kraftig höjning av standard av Malmavägen. Detta bör ske i tidigt skede så att byggtrafik till Drömgården kan åka på den nya vägen. Inleda dialog med Stockholms lokaltrafik så att adekvat turtäthet kan säkerställas samt att möjligheten till att ta med cykel på buss kan återinföras. Standarden på befintliga busshållplatser bör höjas i avseende på komfort, tillgänglighet och trafiksäkerhet. Utredning av trygghetsfrågor för cyklister på Muskö 14 av 14