Lärares syn på skolgången för särskoleelever

Lärares syn på skolgången för särskoleelever En studie i Sverige och Belgien Abstract Gerd Lindmark Syftet med denna studie är att med en kvalitativ ansats beskriva hur skolgången kan se ut för särskolans elever som går inkluderade i grund- och gymnasieskolan. Studiens frågeställningar Gun syftar Stenmark till att belysa skolpersonalens erfarenheter av särskoleelevernas skolgång. Studien är indelad i två delar. Studiens första del har genomförts i en Uppsatsarbete lärargrupp som 15 undervisar högskolepoäng särskoleelever i grund- och gymnasieskolor. Träffarna med dessa lärare innehöll litteraturstudier, litteraturseminarier, diskussioner VT samt 08 om arbetssätt och metoder, individuella studieplaner, portfolio, samverkan, sociala aspekter på inkludering, anpassning av läromedel, föreläsningar och studiebesök. Erfarenhetsutbytet i grupperna omfattade ambitionen att förbättra lärandemiljön i stort för särskoleelever i grund- och gymnasieskola. I den andra delen beskrivs och analyseras en studieresa till ett europeiskt specialpedagogiskt Examensarbete centrum på med lärarprogrammet, huvudkontor i 15h Bryssel, p Belgien och till Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap

Värdet för barnen att ha en plats också bland barnen utan motsvarande funktionshinder kan sägas grundas i den humanistiska tanken. Att alla tillhör en gemenskap utan undantag samt nödvändigheten av social kontakt och interaktion mellan individer som är olika för att därmed minska det främlingskap som olikheter tenderar att leda till Irene Nordström

Sammanfattning Syftet med denna studie är att med en kvalitativ ansats beskriva hur skolgången kan se ut för särskolans elever som går inkluderade i grund- och gymnasieskolan. Studiens frågeställningar syftar till att belysa skolpersonalens erfarenheter av särskoleelevernas skolgång. Studien är indelad i två delar. Studiens första del har genomförts i en lärargrupp som undervisar särskoleelever i grund- och gymnasieskolor. Träffarna med dessa lärare innehöll litteraturstudier, litteraturseminarier, diskussioner om arbetssätt, metoder, individuella studieplaner, portfolio, samverkan, sociala aspekter på inkludering, anpassning av läromedel, föreläsningar och studiebesök. Erfarenhetsutbytet i grupperna omfattade ambitionen att förbättra lärandemiljön i stort för särskoleelever i grundoch gymnasieskola. I den andra delen beskrivs och analyseras en studieresa till ett europeiskt specialpedagogiskt centrum med huvudkontor i Bryssel, Belgien och till en specialskola i Lessines, en förort till Bryssel. I denna del fokuseras den specialpedagogiska verksamheten i ett europeiskt land när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Enligt lärarna i vår studie är ett tydligt resultat att de sociala och emotionella svårigheterna är mest krävande att hantera för de inkluderade eleverna i behov av särskilt stöd. Likaså är de olika förutsättningarna och behoven hos eleverna i en klass en stor utmaning för lärarna när det gäller organisationen av undervisningen. Ett ytterligare resultat i studien visar att det finns stora likheter i nationella policydokument mellan Sverige och Belgien vad beträffar mål och styrdokument för denna elevgrupp. Samtidigt kunde vi konstatera att i den skola vi besökt tillämpades inte denna policy fullt ut och inkluderingen fungerade därmed inte i praktiken. Vårt arbete har bidragit till att fördjupa förståelsen för de inkluderade särskoleelevernas behov av goda lärandemiljöer, både när det gäller bemötande, delaktighet och tillgänglighet i En skola för alla. En slutsats som dras av genomförandet av studiens båda projekt, är att det som är bra för elever i behov av särskilt stöd är också bra för ALLA elever! Nyckelord: särskola, inkludering, lärandemiljöer, intervjuer, observationer, Belgien, Sverige

Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte och frågeställningar 3 Bakgrund... 4 Internationella styrdokument 4 FN:s barnkonvention 4 FN: s standardregler 4 Salamancadeklarationen 5 Dakaröverenskommelsen 6 Världshälsoorganisationen 6 Nationella styrdokument 6 Föräldrainflytande 7 Regeringens nationella handlingsplan för handikappolitiken 7 Integrering och inkludering i En skola för alla 8 Skolformer i den svenska skolan 8 Den obligatoriska särskolan 9 Gymnasiesärskolan 9 Litteraturöversikt... 10 Metod... 14 Fokusgruppmetod i projekt Särskolans lärandemiljöer 15 Intervjuer och observationer i projekt studieresa Bryssel 16 Etiska överväganden 16 Databearbetning och analys 16 Resultatredovisning... 17 Projekt Särskolans lärandemiljöer 17 Tema 1: Framgångsfaktorer 17 Tema 2: Utvecklingsområden inom lärandemiljöer 19 Specialpedagogik 19 Socioemotionell skolmiljö 19 Resurser 19 Tema 3: Samverkansformer 20 Fungerande lagarbete 20 God dialog med vårdnadshavare 20 Projekt Studieresa Bryssel 21 Tema 1: Framgångsfaktorer 21 Tema 2: Utvecklingsområden inom lärandemiljöer 22 Tema 3: Samverkansformer 22 Diskussion och slutsatser... 23 Reflektioner över metod 25 Avslutande reflektioner 26 Käll- och litteraturförteckning...28 Bilaga 1 Inbjudan till Projekt Särskolans lärandemiljöer Bilaga 2 Litteratur och önskemål för projekt Särskolans lärandemiljöer Bilaga 3 Atrikel ur Les Nouvelles de l Observatoire nr 53 Maj 2005 Projekt européen, Délégation suédoise à Lessines

Inledning Föreställningar kring människor med avvikande utseende eller förmågor i olika avseenden har alltid funnits. Redan i gamla Grekland skrev Platon i boken Staten om sin syn på vad han kallade missbildade barn. De mindervärdiga föräldrarnas barn, även som andra barn, som råkar vara ofärdiga eller missbildade, skola de gömma, som sig bör, på någon hemlig och okänd plats. En tidig svensk pionjär och eldsjäl i arbetet med barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning var Emanuella Carlbeck som föddes 1829 i en prästfamilj i Västergötland (SOU 2 004:98). Hon bestämde sig för att öppna ett hem för sinnesslöa barn 1866. Det blev Sveriges första privata hem enbart för barn med utvecklingsstörning som så småningom blev institutioner för utvecklingsstörda. Med stor optimism utvecklades där en undervisning med tonvikt på läsning, skrivning och räkning samt praktiskt arbete. En anledning till att dessa institutioner började växa upp var bl.a. att det inte fanns möjlighet att transportera barnen mellan skola och hem och de kunde inte alltid få den omvårdnad de behövde i sitt hem. Med dessa pedagogiska åtgärder ville man hjälpa barnen att bli självständiga. I slutet av 1800-talet fanns fem så kallade sinnesslöanstalter som drevs privat med stöd av allmänna medel. En av målsättningarna var att man skulle förvandla dessa barn från odugliga och blott tärande till verksamma och närande samhällsmedlemmar med ett kärleksfullt omhändertagande. Vårdideologin ändrades dock och präglades senare av var föreställningen att samhället skulle skyddas från de sinnesslöa. De ansågs vara en samhällsfara, bland annat som brottslingar och att ekonomiskt ligga samhället till last. Man satte in olika åtgärder såsom Lagen om äktenskapshinder, 1916 och Steriliseringslagen, 1934. Lagen om äktenskapshinder upphörde 1973 och Steriliseringslagen upphörde först 1974. Faktorer som ideologi, ekonomi, arbetsmarknad och syn på kunskap har haft betydelse för vilken inställning som varit framträdande och för hur omsorgsformerna för utvecklingsstörda präglats. Pendlingen inom vårdideologierna mellan en optimistisk och en pessimistisk inställning till människor med utvecklingsstörning beskrivs i Läkartidningen (2004). Under 1900-talets början fördes en rashygienisk diskussion och ett rasbiologiskt institut inrättades i Sverige. De utvecklingsstörda ansågs vara en arvshygienisk fara och det vetenskapliga intresset för arvs- och rashygien ökade under 1920- och 1930-talen. En generellt starkt nedlåtande syn på utvecklingsstörda framträder också i Hemmets Läkarbok i mitten av 1900- talet. Det säger sig självt att idioterna böra omhändertagas på särskilda anstalter. Det är inte ovanligt att deras mödrar inte vilja skiljas från dem, utan i missriktad moderskärlek önska behålla dem i hemmet så länge som möjligt, vilket naturligtvis 1

innebär stora påfrestningar inte bara för modern, utan också för den övriga omgivningen. Karl Grünewald (Läkartidningen 2004, nr 44) I skolsammanhang gjordes ett närmande av särskolan till den obligatoriska folkskolan och försöksskolan genom 1944 års Lag om undervisning och vård av sinnesslöa. Dock fortsatte man under 1950-talet med att avskilja och särbehandla elever med sociala och intellektuella problem i hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn. Även så kallade svagklasser eller B-klasser infördes för barn som inte hörde hemma i hjälpklassen och heller inte i den vanliga klassen. Motståndare till segregering och andra åtgärder fanns emellertid bland folkskolans lärare i Stockholm, som motsatte sig sortering av de normala i bättre och sämre begåvade barn, enligt Grünewald. Förespråkarna för segregering menade däremot att barnen kunde delas upp i fyra grupper: 1) de efterblivna, 2) de fysiskt och psykiskt svaga, 3) de lata och tröga och slutligen 4) de fysiskt och psykiskt normala. Genom att avsöndra dessa grupper från varandra ansåg man att detta skulle ge alla grupper de bästa förutsättningarna. Avsöndringen skulle ske på fullständigt objektiva, fysiologiska och pedagogiska grunder, i samarbete med läraren och läkaren. 1954 års Lag om undervisning av vissa psykiskt efterblivna förbättrade i viss mån skolsituationen för personer med utvecklingsstörning utan tilläggshandikapp. Dock innebar lagen att de med grav utvecklingsstörning fortfarande utestängdes från skolgång (Läkartidningen, 2004, nr 44). Först 1967, genom Omsorgslagen (1967:940) fick barn med utvecklingsstörning oavsett grad av sådan, lagstadgad rätt till undervisning. Skolplikt till 21 års ålder infördes med möjlighet till förlängning till 23 års ålder. Omsorgslagens införande ledde till att den obligatoriska särskolan, omfattande grundsärskola och träningsskola, inrättades med landstinget som huvudman. 1985 överfördes ansvaret för utbildningen från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet (1985 års skollag). Under 1980-talet och 1990-talet överfördes gradvis ansvaret för särskolans genomförande från landstingen till kommunerna och denna process var genomförd fullt ut i hela landet år 1996. Andra förändringar för att stärka funktionshindrades rättigheter tillkom 1993 med Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387), som ersatte Omsorgslagen. LSS innebar bl.a. rätt för personer med funktionshinder att överklaga kommunens beslut, då andra lagar som socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen inte gav tillräcklig hjälp. Den första läroplanen och kursplanen för den obligatoriska särskolan tillkom förhållandevis sent, år 1973. Läroplanen är gemensam för grundskolan och grundsärskolan men kursplanerna är olika för de båda skolformerna. En långsiktig vision för den svenska skolan alltsedan införandet av grundskolan år 1962, är att den ska utvecklas till En skola för alla. Tanken är att barn, ungdomar och vuxna med olika förutsättningar och behov inte ska särskiljas. I samband med grundskolans införande började man också tala om normalisering och integrering av barn med funktionshinder. Magnus Tideman Normalisering och kategorisering. Om handikappideologi och välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning (2000), menar att två tolkningar av normaliseringsprincipen förekommer. Den ena innebär att individen ska tränas att bli 2

normal, och den andra innebär att särskilda insatser i miljön ska möjliggöra att personer med utvecklingsstörning kan leva under samma villkor som befolkningen i övrigt. Han menar vidare att i de skandinaviska länderna är den senare tolkningen dominerande. På liknande sätt menar Bengt Nirje (2003) att normaliseringsprincipen inte ska tolkas som att människor med utvecklingsstörning ska göras normala. Enligt Bengt Persson (2001) var tanken med integrering att den vanliga skolan skulle öppnas för barn från andra segregerade skolformer. Ett större samhälleligt syfte var därtill, enligt Persson, att människor med utvecklingsstörning skulle få möjligheter att leva så likt andra människor som möjligt och inte skiljas ut, utan bo och leva med andra människor i samhället. Vi två som har genomfört denna studie har båda ett djupt engagemang för barn/elever i behov av särskilt stöd, vilket varit huvudfokus i bådas yrkeskarriärer. Den ena av oss, Gerd Lindmark, specialpedagog tillika speciallärare och socionom, är för närvarande utvecklingsledare för särskolan i Umeå kommun. I det nuvarande arbetet ingår bl.a. att besluta om mottagande i särskolan i samverkan med skolpsykolog och skolläkare. Andra uppgifter innebär att ge råd och stöd till rektorer, skolpersonal och föräldrar samt att delta i processen kring mottagandet i skolan av särskoleelever. Goda lärandemiljöer och en kvalitativt god utbildning för inkluderade särskoleelever, är något som Gerd prioriterar. Den andra av oss, Gun Stenmark, undervisar inom området specialpedagogik vid Umeå universitet, och har egen utbildnings- och yrkesbakgrund som talpedagog, speciallärare och lågstadielärare med många års erfarenhet från undervisning inom det specialpedagogiska området inom grundskola, grundsärskola samt inom gymnasiesärskola och särvux. En särskild anledning till att Gun vidareutbildade sig med inriktning mot särskolan var att hon på 70-talet blev förälder till en pojke med utvecklingsstörning. Gun har sålunda många erfarenheter av barn med utvecklingsstörning både som lärare och förälder. Med denna studie vill vi, utifrån våra breda professionella bakgrunder och även i viss mån privata erfarenheter, fördjupa oss i hur skolsituationen och lärandemiljön ser ut för de inkluderade särskoleeleverna i dagsläget. Vi anser att det är angeläget att få fördjupad kunskap om hur lärare och föräldrar upplever villkoren för arbetet med elever som är mottagna i särskolan och som går helt eller delvis i grund- eller gymnasieskolan. Vi vill också undersöka vilka effekter regeringens vision och tankar om inkludering och delaktighet i En skola för alla får för de verksamma lärarna och hur dessa visioner upplevs av de berörda elevernas föräldrar. Uppsatsens disposition inleds med syfte och frågeställningar. I bakgrunden presenteras historik om särskolan, nationella och internationella styrdokument samt de olika skolformerna i den svenska särskolan. Litteraturöversikten presenterar aktuell forskning inom området. Metoddelen innehåller presentation av fokusgrupper, studieresa till Bryssel, etik samt databearbetning och analys. Uppsatsen avslutas med resultat och diskussion. Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med denna studie är mot ovanstående bakgrund, att undersöka och beskriva hur goda lärandemiljöer kan utvecklas och skapas för elever inskrivna i särskolan, som är inkluderade i grund- eller gymnasieskolan. 3

You are reading a preview. Would you like to access the full-text? Access full-text

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Wibeck, Victoria (2000). Fokusgrupper. ISBN 97-891-440-1060-1, Studentlitteratur. Jensen, Mogens Kjaer 1995. Kvalitativa metoder för samhälls- och beteendevetare Umeå: Lärarutbildningen, Umeå universitet, Årsberättelse; Stockholms Överstyrelse (1912). 30

Bilaga 1 INBJUDAN TILL ATT DELTA I PROJEKTET SÄRSKOLANS LÄRANDEMILJÖER Lärare och fritidspedagoger som undervisar elever inskrivna i särskolan som går i grund- eller gymnasieskolan, samt rektorer som har särskoleelever på sin skola, inbjuds att delta i vårt projekt där syftet är att bidra till och utveckla goda lärandemiljöer för särskolans elever. I forskarcirklar utvecklar vi samverkan och kunskapsutbyte mellan pedagoger från kommunen och BUSV; Inst. för barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning vid Umeå Universitet. Arbetet sker i grupper med sex till åtta lärare från de båda verksamheterna i sammanlagt fem träffar, tre under våren och två under hösten. Vi utgår från att lärarna får räkna deltagandet i projektet som fortbildning. Tiderna för våren är: 24/2, 5/4 och 26/5 kl 14.30-17.00. Alla träffar ligger i Samhällsvetarhuset, BUSV: s lokaler, (återkommer med salsnummer). Förslag på teman för träffarna är funktionshindret utvecklingsstörning och dess konsekvenser för inlärning, arbetssätt och metoder, samverkan, sociala aspekter på integrering, anpassning av läromedel, föreläsningar av experter osv. Litteraturstudier ingår och från bifogade litteraturlista får varje deltagare välja en egen bok;obs ange andrahandsval. Vi kommer att skriva läslogg, fortlöpande reflektioner och dagbok som följer processen i grupperna. VÄLKOMMEN med intresseanmälan! Maila Ditt namn, skola, årskurs på eleven/erna som Du undervisar senast den 30/1. Glöm inte att ange Ditt önskemål om bok med andrahandsval. Hör av Er om det finns frågor! Gerd Lindmark, utvecklingsledare för särskolan tel 090/16 12 81; 070/ 602 59 46 gerd.lindmark@umea.se Gun Stenmark, universitetsadjunkt; BUSV 090/786 74 54; 070/499 13 86 gun.stenmark@educ.umu.se 31

Bilaga 2 Litteratur och önskemål för projekt Särskolans lärandemiljöer Andersson,Karin m.fl. (1997) Individuell planering för elever i skolan. SIH-läromedel Asmervik Sverre m fl (2001) Barn med behov av särskilt stöd: grundbok i specialpedagogik Studentlitteratur Bakk, Ann; Grunewald. (1998) Omsorgsboken. En bok om människor med begåvningsmässiga funktionshinder. Stockholm. Liber Fyhr, Guhrli (1999) Hur man möter människor i sorg. Natur och kultur Green, Ross W. (2003) Explosiva barn Cura Bokförlag och Utbildning AB Göransson, Kerstin. (1999) Jag vill förstå. Stiftelsen Ala. Stockholm Haug, Peder (1998) Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning Skolverket Hill Anders & Rabe, Tullie (1996) Boken om integrering. Ide, teori, praktik. Corona AB Hägg, Kerstin och Kuoppa, Svea-Maria (1997) Professionell vägledning med samtal som redskap. Studentlitteratur. Lund Karlsudd, Peter (1999) Särskolebarn i integrerad skolbarnsomsorg. Akademisk avhendling. Institutionen för pedagogik. Lärarhögskolan, Malmö Källstigen, Gun. Riviera, Trinidad; Özmer, Denho. (1997) Att inte vara stöpt i samma form. Om kulturmöten och funktionshinder. SIT. Läromedel. Örebro Nilholm, Claes (2003) Perspektiv på specialpedagogik. Studentlitteratur Nordström, Irene (2002) Samspel på jämlika villkor. Om lindrigt utvecklingsstörda skolbarns samspel och relationer med kamrater.( Avhandling Stockholms universitet) Örebro: Habiliteringens Forskningscentrum Persson, Bengt (2001) Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Liber Peeters,Theo (1998) Autism, från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik. Stockholm. Liber Renblad, Karin (2001) Empowerment: Hur resonerar personer med utvecklingsstörning om inflytande, bemötande, sociala relationer, samt information - /och kommunikation? Lärarhögskolan Stockholm Skolverket (2000) Hur särskild får man vara? En analys av elevökningen i särskolan. DNR2000: 2037 Stockholm. Fritzes Förlag Skolverket (2000) Att arbeta med särskilt stöd. Stockholm. Liber distribution Skolverket (2001) Kvalitet i särskola en fråga om värderingar. Regeringsuppdrag om särskolan, oktober 2001. Dnr 2000:20 37 Skolverket (2002) I särskola eller grundskola? (Rapport 216) Dnr 2002: 2037 Kalmar: Leanders Förlag Skolverket (2002) Kursplaner för den obligatoriska särskolan. Stockholm: Fritzes Förlag Skolverket (2001) Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. Liber distributation. Skolverket (2003) Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan. Liber 32

Tideman, Magnus (1999) I gränslandet mellan grundskola och särskola. Intervjuer med föräldrar till barn som blivit individuellt integrerade. Högskolan, Halmstad. Rapport. Nr 12. Halmstad: Bulls Tryckerier AB Tideman, Magnus (2000) Normalisering och kategorisering. Om handikappideologi och välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning. Studentlitteratur Wahlström, Karin (2001). Kvalitet i särskolan, en fråga om värderingar. Skolverket Dnr. 2000:2037 Wehner Godee, Christina (2000) Att fånga lärandet Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier.liber Stockholm SOU 1998:16 När åsikter blir till handling en kunskapsöversikt om bemötande av personer med funktionshinder. SOU 1998:139 En särskild utsatthet. Om personer med funktionshinder från andra länder.socialdepartementet. Fritzes SOU 2003:35 För den jag är. Om utbildning och utvecklingsstörning.delbetänkande av Carlbeck-kommittén 2003 Fritzes 33

Önskar annan litteratur nämligen: Mitt namn: Jobbar: tel.nr. In an ocean of disability we must create islands of ability otherwise the children will drown Sam Goldstein 34

Bilaga 3 35