Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska ha samma rättigheter flickr sm pjkar ch avsett etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter ch möjligheter avsett diskrimineringsgrunderna. Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering från ch med 1 januari 2015. Alla barn har rätt att vistas i försklan utan att utsättas för någn frm av kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier. Varje år upprättas en plan på alla försklr. Det sm står i likabehandlingsplanen ska ske i verksamheten. Arbetet med likabehandling mt kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier regleras i: stckhlm.se Skllagen 6 kap (2010:800), Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2014:958)
Sida 2 (11) Förrdning (2006:1083 ändrad 2011:681) m barns ch elevers deltagande i arbetet med planer mt diskriminering ch kränkande behandling. Lärplanen Barnknventinen Stckhlms stads förskleprgram framtidens förskla Enligt skllagen ch diskrimineringslagen är all persnal inm försklan sm kmmer i kntakt med barn skyldiga att arbeta målinriktat för att mtverka, förebygga ch förhindra att kränkande handlingar, diskriminering ch trakasserier förekmmer på försklan. Om detta ändå skulle inträffa ska mständigheterna utredas, dkumenteras ch åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas. Skadestånd kan utgå till den sm diskriminerats/ kränkts, m persnalen i försklan åsidsätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens sklinspektin eller Diskrimineringsmbudsmannen. Sklinspektinen ch barn- ch elevmbudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skllagen. Diskrimineringsmbudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen. Diskriminering Diskriminering är när persnalen i försklan på sakliga grunder behandlar barn sämre än andra barn ch missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Beskrivning av diskrimineringsgrunderna - de Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering sedan 1 januari 2015. Bristande tillgänglighet innebär att en persn med funktinsnedsättning missgynnas genm att man inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet för att persnen i fråga ska kmma i en jämförbar situatin med persner utan denna funktinsnedsättning. Trakasserier stckhlm.se Trakasserier är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet ch kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktinsnedsättning med mera.
Sida 3 (11) Kränkande behandling Kränkande behandling är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någn diskrimineringsgrund. När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man str vikt vid barnets eller vårdnadshavarens upplevelse. Försklan ska alltid utreda misstanke m att barnet blivit kränkt. Här tas hänsyn till barnens ålder. När det gäller de yngre barnen härleds fta incidenter till bristande tillsyn från persnal. Trakasserier ch kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (ht, svrdmar, öknamn) psyksciala (utfrysning, grimaser, alla går när någn kmmer) texter ch bilder (teckningar, lappar ch ftgrafier) mbbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfga någn annan skada eller behag) Utvärdering av föregående års plan Genmfördes de åtgärder sm föreslgs i förra årets plan? Är ni nöjda med resultatet? Vad behöver förbättras? 1. Försklans utvärdering beskrivs här: Vid utvärdering av förra årets plan kan knstateras att tillgängligheten har förbättrats i samband med mbyggnaden. I stället för trappsteg har en asfalterad lutning underlättat framkmligheten för alla. Under året har försklan varit evakuerad till en annan lkal på grund av mbyggnad ch därför fick mycket fkus läggas på trygghetsskapande åtgärder. En lärdm av detta har varit att försklan nu i högre grad går ut i närmiljön med de yngsta barnen. Främja barns lika rättigheter ch möjligheter Det främjande arbetet är försklans värdegrundsarbete utifrån lärplanen ch finns i försklans förhållnings- ch arbetssätt. Det är en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på försklan. Att främja är att förstärka respekten för allas lika värde ch skapa förståelse för det sm är annrlunda. Det kan ckså vara till exempel kmpetensutveckling för persnalen m diskrimineringsgrunderna. stckhlm.se
Sida 4 (11) 2. Försklans visin/värdegrund På försklan Sälen arbetar vi för att försklan skall vara en plats där både barn ch vuxna känner att de blir bemötta på ett respektfullt sätt utifrån de individer de är. Inga barn ska utsättas för diskriminering ch kränkande behandling på försklan. Vår värdegrund Vi vill att barn ch vårdnadshavare ska känna sig trygga på försklan. Vi vill att persnal ska känna arbetsglädje ch stimulans i sina arbetsuppgifter. Vi ser vår förskla sm en viktig del av samhället där barn får växa i en miljö sm är rlig, trygg ch lärrik. Vi vill ge alla barn ett strt kunskapsfält där vi aktivt arbetar med empati, allas lika värde, medbestämmande ch tillit till den egna förmågan. Vi vill att vårdnadshavarna sm kmmer till vår förskla alltid ska känna att de är värdefulla ch att de vet bäst m sitt barn. Alla människr gör så gtt de kan utifrån sina förutsättningar. Vi tillvaratar familjernas lika kmpetenser ch intressen ch använder dem för att de ska känna sig delaktiga ch viktiga i sina barns förskla, ch att vi tillsammans skapar en högkvalitativ förskla för barnen. 3. Försklans främjande arbete beskrivs här: Generella främjande åtgärder Försklan har en lång traditin av inkluderande förhållningssätt där likheter betnas ch likheter bejakas ch respekteras. Varje år bjuder försklan in familjerna till Världsmedbrgardagen. Familjerna skänker leksaker ch kläder sm de inte använder. De äldsta barnen srterar, prismärker ch ansvarar för försäljning. Pengarna räknas ch de äldsta barnen får i uppgift att välja ut vart pengarna ska skänkas utifrån förslag från persnalen. Två gånger per år bjuder försklan in till föräldrafix. Då arbetar persnal ch vårdnadshavare tillsammans med att förbättra ch utveckla inne- ch utemiljön på försklan. stckhlm.se Vi har utvecklingssamtal utifrån vårdnadshavarnas önskemål förutm det planerade samtalet under vårterminen. Vi har lika metder att arbeta med barn ch likheter ch hur man skapar förståelse för dessa. Till exempel har vi ett material för äldre barn sm
Sida 5 (11) heter Stegvis. För yngre barn jbbar vi med Bamse sm är ett kmpismaterial m hur man blir en gd kamrat. Båda arbetsmaterialen syftar till att öka barnens förmåga att tlka sina egna ch andras känslr. Det kan handla m hur man är en bra kamrat, hur man är när man är ledsen, knfliktlösning ch barns lika upplevelser. Vårdnadshavarna får varje vecka veta vilka delar i materialet vi arbetar med. För barn med speciella svårigheter har vi möjlighet att begära verksamhetsstöd. Kön Alla barn ges möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar ch intressen. Miljöerna på försklan är utfrmade ch tillgängliga för alla barn. Etnisk tillhörighet Vi uppmärksammar traditiner ch inslag från lika kulturer ch länder. Barn med ursprung från andra länder/kulturer ska kunna känna stlthet för sitt ursprung. Det gör vi genm att presentera till exempel sånger, litteratur, bilder ch annat material på lika språk. I hallen möts man av hälsningsfraser på lika språk. Vårdnadshavare uppmuntras ch bjuds in för att sprida kunskap m lika språk ch kulturer ch stärka barnens mångkulturella tillhörighet. När vi kartlägger familjernas språkdmäner får vi en gd inblick i vilka språk ch kulturer sm finns kring barnen. Vårdnadshavarna tar med sig rd, uttryck ch traditiner från sina hemländer till försklan. Religin Vi uppmärksammar lika högtider från barnens egen kultur ch kulturer sm finns i vår mvärld. Maträtter ersätts med liknande prdukter för dem sm inte kan äta vissa rätter på grund av sin religin. Funktinsnedsättning (se generella åtgärder) stckhlm.se Tillgänglighet Försklan är inrymd i en nyrenverad byggnad sm är tillgänglighetsanpassad. För att ytterligare öka tillgängligheten planerar försklan att bygga en ramp till sandlådan sm har höga kanter.
Sida 6 (11) Sexuell läggning (se generella åtgärder) Vi använder begreppet familj men det är barnens definitiner av begreppet familj sm gäller. I barnens hus, sm är en fttavla, ges familjen möjlighet att uttrycka sin bild av familjen. I litteratur, teaterföreställningar ch på dramainspirerade sångsamlingar får barnen upplevelser av lika familjestrukturer. I försklans entré finns en tecknad affisch sm visar en mångfald av lika familjeknstellatiner utifrån lika diskrimineringsgrunder (förutm funktinshinder). Ålder Alla barn på försklan får expneras för närmiljön utifrån sina förutsättningar - avsett ålder. Könsövergripande identitet Vi stärker barn ch vårdnadshavare genm att bekräfta barnens önskningar i klädval. Det gäller till exempel pjkar sm vill ha på sig klänning eller vara lucia eller flickr sm vill vara klädd till brandman, byggjbbare eller spiderman. 4. Kartläggning Hur har kartläggningen gått till ch vilka slutsatser m verksamheten drar ni utifrån kartläggningen. Vad visade kartläggningen att ni behöver jbba vidare med? Sätt upp det sm ett mål nästa år. Försklans persnal har gjrt en trygghetsvandring tillsammans med 25 av försklans 42 barn. Några barn gick i smågrupper tillsammans med persnal ch fick berätta m sina upplevelser av försklans lika rum ch försklans utemiljö. stckhlm.se
Sida 7 (11) Några exempel på vad sm km fram i samtalen med barnen: Otrygghet när man är själv på taletten. Enda rummet man kan halka är i vattenleken Bakgården inte så mycket leksaker geggigt Framgården mycket kulare I övrigt var det bara trevligt leka, leka leka Alla rum spännande Jätterligt Försklans analys av kartläggningen En slutsats av kartläggningen är att se till att en persnal är i närheten när barnen är på taletten. En annan slutsats av kartläggningen är att vi planerar att anlägga knstgräs där man idag har en geggig gräsmatta. Förebygga diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling Mål: 5. Försklan beskriver sina mål för nästa år här: stckhlm.se Vi ska anlägga knstgräs på baksidan av gården Vi ska bygga en ramp till sandlådan Vi har likabehandling sm en fast punkt på APT
Sida 8 (11) Arbetssätt: Vi följer våra främjande ch förebyggande arbetssätt Vi kntaktar SISAB Uppföljning: Vi tar upp resultatet av utvärderingen av planen på ett föräldramöte under hösten Vi tar upp resultaten av förskle undersökningen på ett föräldramöte under hösten Vi gör en ny trygghetsvandring tillsammans med barnen på hösten Ansvar: Försklechef ansvarar för tillgänglighetsåtgärder. Förskllärare ansvarar för främjande ch förebyggande åtgärder ch att alla på försklan blir delaktiga i arbetet. När insatserna ska genmföras: Rampen ch knstgräset: Snarast möjligt Övriga åtgärder säkerställs i samband med GUF-arbetet i april. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet utgår från analys av kartläggningen av den tidigare planen ch händelser sm inträffat under året till exempel incidenter i RISK. Vad visade kartläggningen att ni behöver jbba vidare med sm mål i nästa års plan? Kan insatser till exempel planeras tillsammans med barnen. 6. Försklans förebyggande arbete beskrivs här: Förebyggande åtgärder: stckhlm.se Ta tag i situatinen direkt. Vad har hänt? Lyssna till de inblandade barnen - var neutral ch saklig. Vi för anteckningar m en incident inträffar Vi anmäler incidenter sm inträffar i RISK Vi infrmerar försklechefen m händelsen Uppmuntra barnen att berätta. Kränkningen måste upphöra, beröm den sm berättar. Vi lär barnen säga nej ch stpp!
Sida 9 (11) De barn sm kränker eller mbbar ska uppmuntras till ett psitivt beteende ch få höra att kränkande beteende inte accepteras. Om vi misstänker att kränkningar sker för att få uppmärksamhet ger vi en tillsägning, sedan riktar vi all uppmärksamhet på den sm drabbats. Vi tar upp prblem på samlingen. Skapar gemensamma regler tillsammans med barnen. Vi lyfter fram gda exempel ch bra förebilder. Vi leker gruppstärkande lekar ch lägger strt fkus på att lyssna på varandra. I de planerade aktiviteterna på försklan ges stra möjligheter till nya möten mellan barn sm annars kanske inte skulle välja varandra. Leken på försklan ska präglas av att alla får vara med ch ingen ska bli utesluten. Barn sm behöver stöd för att kmma in i leken får stöd till detta. Föräldrar infrmeras m vad sm har hänt ch hur vi hanterat situatinen. Sedan bestämmer vi tillsammans vilka eventuella åtgärder sm ska vidtas. Knflikter är en naturlig del av mänskligt samspel sm rätt hanterade får ss att växa sm individer. Upptäcka/utreda/Åtgärda Upptäcka: Persnal kntaktar försklechef m händelsen. Försklechefen kntaktar avdelningschef på. Utreda: Utred snarast upplevelser av kränkning utan att värdera. Dkumentera: Dkumentera gärna på förvaltningens blankett för Dkumentatin för utredning av kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier. Åtgärda/Förslag till åtgärder: Följa upp: Dkumentera ckså hur ch när ni tänker följa upp föreslagna åtgärder på samma blankett. Om åtgärderna inte har haft önskad effekt beskriv varför ch föreslå nya åtgärder tills kränkningarna har upphört. Följa upp på förvaltningen: Om försklan får en anmälan till Sklinspektinen/be skrivs ett yttrande till Sciala delegatinen. De föreslagna åtgärderna följs sedan upp tillsammans med förvaltningen. Avsluta: Avslutningssamtal där alla berörda parter träffas för att kmma överens m att t ex kränkningar har upphört. stckhlm.se
Sida 10 (11) Har försklan dkumenterat någn utredning m kränkning, diskriminering eller trakasserier under året? Ingen utredning m eventuell kränkning har gjrts på försklan under året. Ansvarsfördelning - anmälningsplikt Försklechef Förskle chef är skyldig att anmäla m barn/vårdnadshavare anser att barnet är utsatt för kränkning/diskriminering till chefen för. Persnal När persnal får kännedm m att ett barn/vårdnadshavare anser sig/barnet ha blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering är hen skyldig att dkumentera ch anmäla händelsen till försklechefen. Avdelningschef Avdelningschef är skyldig att anmäla händelsen till stadsdelsnämnden sm är ytterst ansvarig. Barn, vårdnadshavare ch persnals delaktighet 7. Försklan beskriver hur barnen varit delaktiga i likabehandlingsarbetet: Barn är delaktiga i arbetet med likabehandling genm samtal ch diskussiner i vardagen. Det är samtal i arrangerade frmer sm samlingar ch möten ch det är situatiner i vardagen där vuxna ch barn kan reflektera kring vad sm är viktigt för att alla ska känna sig inkluderade ch delaktiga. Barnen har varit delaktiga genm Trygghetsvandringen sm beskrivs under kartläggningen. stckhlm.se
Sida 11 (11) 8. Här beskriver försklan hur vårdnadshavare har varit delaktiga i arbetet: När barnet startar på försklan får familjen en tydlig intrduktn m försklan arbetssätt muntligt ch skriftligt. Här ingår även samtal m förhållningssätt ch definitiner av likabehandlingsarbetet. Det finns frmella ch infrmella kntaktvägar. Föräldrarnas frågr uppmuntras ch bemöts med respekt. Vårdnadshavare får svara på Stckhlm stads Förskleundersökning där finns en fråga m Upplever du att ditt barn har diskriminerats i försklans verksamet? Resultatet kmmer att analyseras på APT ch tas upp på föräldramöte. Föräldrarna får årets plan hemskickad via E-pst ch uppmuntras att kmma med synpunkter. Kmmunikatin Planen ska innehålla rutiner för när ch hur infrmatinen ska spridas till persnal, vårdnadshavare ch barn. Barn ch vårdnadshavare ska veta vem man vänder sig till på försklan m ett barn/vårdnadshavare anser att ett barn är utsatt för kränkning/diskriminering ch vilka rutiner sm gäller. 9. Här beskriver försklan hur infrmatinen m planen sprids till barn, vårdnadshavare ch persnal: Likabehandlingsplanen finns på Stckhlms stads hemsida i Jämför Service. Planen delas ut vid inskrivning av barn i försklan ch mailas ut efter uppdatering en gång per år. Planen är en stående punkt på föräldramöte under höstterminen. Där kan vårdnadshavare diskutera ch reflektera kring planen. stckhlm.se