Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus

Relevanta dokument
Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer

ADHD från 8-18 års ålder

ADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet

Peik Gustafsson, Nóra Kerekes, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Christopher Gillberg, Maria Råstam

Sociala och sociologiska aspekter på missbruk

-NYTT #4:

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC

Släpp aldrig taget! Patologiskt samlande hos ungdomar Volen Ivanov

Svenska BUP kongressen Ungdomar och Missbruk

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Autism Spectrum Disorder

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

AUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier

HÄLSA OCH UTVECKLING I FAMILJER MED PSYKOSOCIAL RISK SFOG-JÖNKÖPING 26/8-15. Carl Göran Svedin, professor BUP/IKE Linköpings Universitet

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Vad gör FAMILJERÄTTSBYRÅN? Att ställa frågor om våld. Att ställa frågor om våld 11/24/2011

BUSA är ett nationellt kvalitetsregister

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet

From the Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Beteendesvårigheter och engagemang hos små barn i förskolan

Autism Spectrum Disorder

CHILD INJURIES AT HOME

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Psykisk ohälsa och missbruk, hur hänger det ihop i ett arv och miljöperspektiv?

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management

ungdomar i en västsvensk population med IBD

Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga

Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi

Psykologiskt beroende av opioider

Studier av anti-citrullinerade protein antikroppars roll i reumatoid artrit

Översikt. Psykopatologi & Personlighet. Lärandemål. Psykopatologi: Vuxna

Beteendestörningar hos barn och ungdomar

AUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME

Autismspektrumtillståndförekomst

Diagnossättning i PMO - Lathund, Psykosocial - och Beroendeverksamhet, Division Primärvård

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Arv och miljö Hur påverkar det och vad kan göras??

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel

Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död

Adolescents selling sex and sex as self injury

Konferens Missbruk/beroende. Karlstad 8 oktober 2019

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Psykisk hälsa och självbild hos gymnasieungdomar i Umeå kommun

SDQ Strengths and Difficulties Questionnaire

Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen?

POPULATION OCH BORTFALL

AD/HD i ett äldreperspektiv

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

Kent W. Nilsson RFMA

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri

ADHD & SUD; Vad vet vi idag?

Cannabis and the risk of adverse life course outcomes

Vad är SOFIA-studien?

Bild 1. Bild 2. Bild 3. behandling

Falls and dizziness in frail older people

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

ADHD hos barn. Marcus Westin Specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri

finsk och svenskspråkiga skolelever

Steve Berggren 1

ASD: Autismerna.

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. vårdvetenskap- tvärvetenskap

Antisociala ungdomar

Systematisk språkträning i barnehagen

Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande Rosaria Galanti, professor, projektledare

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta?

Substance Use and Violence

Att handleda framtidens kollega. Birgitta Fläckman

ADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet

Vårt uppdrag. att stärka och utveckla folkhälsan

ADHD & Beroendesjukdom

Skolperspektivet Elevhälsa

The Use of Laboratory Analyses in Sweden

Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande

BARNFETMABEHANDLING OCH

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

Psykiatrisk samsjuklighet och missbruk ur ett gen miljöperspektiv

Hur trivs du i stort sett med livet? Psykiskt välbefinnande och ohälsa bland våra yngsta tonåringar

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod KBP100. Kriminologi - beroende och psykisk ohälsa, 7.5 högskolepoäng

Övervikt och fetma 2016

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Moderns BMI i anslutning till graviditet och ADHD utfall hos barnet

Årsberättelse Göteborg den 7 januari För CELAM:s styrgrupp. Susanna Radovic

DISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/ evamari@mac.

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar

Transkript:

Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus Huvudhandledare: Clara Hellner Gumpert Bihandledare: Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Yasmina Molero, (Eva Serlachius) Opponent: Bruno Hägglöf Betygsnämnd: Carl-Göran Svedin, Vladislav Ruchkin, Kent Nilsson Eva Norén Selinus 14 mars 2016 1

Bakgrund Tidigare longitudinell forskning kring ADHD - sällan inkluderat: bred neuropsykiatrisk komorbiditet en rad olika psykosociala utfall Eva Norén Selinus 14 mars 2016 2

Övergripande syfte med avhandlingen Visa hur ADHD-symptom i barndomen är associerade med psykosocialt utfall i tonåren i en befolkningsbaserad kohort, med särskilt fokus på könsskillnader. Eva Norén Selinus 14 mars 2016 3

Vad har jag gjort? n=450 n=4635 Eva Norén Selinus 14 mars 2016 4

Delarbeten I) Validering av A-TAC II) NDPs (ADHD) psykosociala problem III) ADHD-symptom psykosociala problem, könsskillnader IV) Genetik och miljö: ADHD, internaliserande internaliserande Eva Norén Selinus 14 mars 2016 5

Delarbete I Resultat: A-TAC = Autism-Tics, ADHD and other Comorbidities Inventory Sensitivitet och specificitet varierade mellan måttlig till utmärkt. Sensitivitet = identifikation av sant positiva. Specificitet = identifikation av sant negativa. Eva Norén Selinus 14 mars 2016 6

Delarbete I Resultat: Area Under the Receiver Operating Characteristics Curves (AUCs) var från 0.77 (ADHD) till 0.91 (ASD). = måttligt (ADHD) till utmärkt (ASD) Eva Norén Selinus 14 mars 2016 7

Delarbeten I) Validering av A-TAC II) NDPs (ADHD) psykosociala problem III) ADHD-symptom psykosociala problem, könsskillnader IV) Genetik och miljö: ADHD, internaliserande internaliserande Eva Norén Selinus 14 mars 2016 8

METOD DOGSS Screening vid 9/12 Intervju A-TAC: ADHD, ASD, LD, TD, DCD symptom, + ODD, CD, OCD, ED Eva Norén Selinus 14 mars 2016 9

DOGSS: uppföljning vid 15 Funktionsnivå: CGAS Psykosociala problem SDQ, Olweus bullying scale, Self report Crime & Delinquency Eva Norén Selinus 14 mars 2016 10

Psykosociala problem vid 15 1) kamratproblem 2) skolproblem 3) internaliserande problem 4) antisocialt beteende 5) alkoholproblem 6) drogproblem 7) nedsatt daglig funktionsnivå Skalor: SDQ, Olweus bullying scale, Self report Crime & Delinquency Funktionsnivå: CGAS Illustration av Bengt Gullbing Eva Norén Selinus 14 mars 2016 11

Delarbete II: Resultat Odds ratios (OR) Peer problem School problem Internalizing problem Antisocial behavior Alcohol misuse Drug misuse CGAS ( 60) ADHD (n=95) 1.59 (0.90,2.80) 2.28** (1.30,4.01) 1.09 (0.59,1.99) 2.67*** (1.58,4.52) 1.97* (1.10,3.53) 1.48 (0.79,2.76) 3.13*** (1.67,5.87) A: adjusted for ASD, LD, TD, DCD, ODD, CD, OCD, and ED B: adjusted for ASD, LD, TD, DCD, ODD, CD, OCD, ED and Parental education Eva Norén Selinus 14 mars 2016 12

Delarbete II: Resultat Odds ratios (OR) Peer problem School problem Internalizing problem Antisocial behavior Alcohol misuse Drug misuse CGAS ( 60) ADHD (n=95) 1.59 (0.90,2.80) 2.28** (1.30,4.01) 1.09 (0.59,1.99) 2.67*** (1.58,4.52) 1.97* (1.10,3.53) 1.48 (0.79,2.76) 3.13*** (1.67,5.87) ADHD adjusted A 1.48 (0.78,2.82) 2.26** (1.26,4.04) 1.03 (0.54,1.95) 2.87*** (1.61,5.12) 2.22* (1.20,4.10) 1.55 (0.79,3.01) 3.64** (1.76,7.55) A: adjusted for ASD, LD, TD, DCD, ODD, CD, OCD, and ED B: adjusted for ASD, LD, TD, DCD, ODD, CD, OCD, ED and Parental education Eva Norén Selinus 14 mars 2016 13

Delarbete II: Resultat Odds ratios (OR) Peer problem School problem Internalizing problem Antisocial behavior Alcohol misuse Drug misuse CGAS ( 60) ADHD (n=95) 1.59 (0.90,2.80) 2.28** (1.30,4.01) 1.09 (0.59,1.99) 2.67*** (1.58,4.52) 1.97* (1.10,3.53) 1.48 (0.79,2.76) 3.13*** (1.67,5.87) ADHD adjusted A ADHD adjusted B 1.48 (0.78,2.82) 1.75 (0.85,3.63) 2.26** (1.26,4.04) 1.50 (0.75,3.01) 1.03 (0.54,1.95) 1.16 (0.55,2.42) 2.87*** (1.61,5.12) 2.16* (1.14,4.09) 2.22* (1.20,4.10) 1.76 (0.85,3.64) 1.55 (0.79,3.01) 1.44 (0.64,3.25) 3.64** (1.76,7.55) 3.25* (1.33,7.94) A: adjusted for ASD, LD, TD, DCD, ODD, CD, OCD, and ED B: adjusted for ASD, LD, TD, DCD, ODD, CD, OCD, ED and Parental education Eva Norén Selinus 14 mars 2016 14

Delarbete II: Resultat Screen-positiv för ADHD 2-3 x ökad risk för psykosociala problem Justering för samsjuklighet samma risk Justering för föräldrars utbildningsnivå - risk kvar för: 1) antisocialt beteende 2) försämrad daglig funktionsnivå Eva Norén Selinus 14 mars 2016 15

Delarbeten I) Validering av A-TAC II) NDPs (ADHD) psykosociala problem III) ADHD-symptom psykosociala problem, könsskillnader IV) Genetik och miljö: ADHD, internaliserande internaliserande Eva Norén Selinus 14 mars 2016 16

METOD ADHD screening vid 9/12 Intervju A-TAC: ADHD-symptom uppdelade på 3 nivåer: Screen-positiv Screen-intermediär Screen-negativ Eva Norén Selinus 14 mars 2016 17

CATSS: uppföljning vid 15 Psykosociala problem SDQ (själv-rapport och föräldra-rapport), Olweus bullying scale, Self report Crime & Delinquency Eva Norén Selinus 14 mars 2016 18

Psykosociala problem vid 15 1) hyperaktivitet/ouppmärksam 2) kamratproblem 3) skolproblem 4) internaliserande problem 5) antisocialt beteende 6) alkoholproblem 7) drogproblem Skalor: SDQ, Olweus bullying scale, Self report Crime & Delinquency Illustration av Bengt Gullbing Eva Norén Selinus 14 mars 2016 19

Odds ratios psychosocial outcomes: crude and adjusted, by sex, OR (95% CI) BOYS One level increase in ADHDlevel Hyper/ Inatt 2.71*** (2.25-3.25) Peer Problem 1.61*** (1.35-1.91) School Problem (Truancy) 1.78*** (1.43-2.23) Internalizing Problem 1.29* (1.02-1.64) Antisocial Behavior 1.45*** + (1.24-1.71) Alcohol Misuse 1.29** (1.08-1.53) Drug Misuse 0.99 ++ (0.75-1.29) ªAdjusted for ASD, LD, TD, DCD, ODD, CD, OCD, and ED + slope-difference between sexes: p<0.05; ++ slope-difference between sexes: p<0.01 Eva Norén Selinus 14 mars 2016 20

Odds ratios psychosocial outcomes: crude and adjusted, by sex, OR (95% CI) BOYS One level increase in ADHDlevel Adjustedª Hyper/ Inatt 2.71*** (2.25-3.25) 2.51*** (2.03-3.12) Peer Problem 1.61*** (1.35-1.91) 1.07 (0.86-1.33) School Problem (Truancy) 1.78*** (1.43-2.23) 1.68*** (1.28-2.21) Internalizing Problem 1.29* (1.02-1.64) 1.19 (0.91-1.56) Antisocial Behavior 1.45*** + (1.24-1.71) 1.40*** (1.16-1.68) Alcohol Misuse 1.29** (1.08-1.53) 1.41** (1.16-1.71) Drug Misuse 0.99 ++ (0.75-1.29) 0.89 ++ (0.66-1.20) ªAdjusted for ASD, LD, TD, DCD, ODD, CD, OCD, and ED + slope-difference between sexes: p<0.05; ++ slope-difference between sexes: p<0.01 Eva Norén Selinus 14 mars 2016 21

Odds ratios psychosocial outcomes: crude and adjusted, by sex, OR (95% CI) BOYS One level increase in ADHDlevel Adjustedª Hyper/ Inatt 2.71*** (2.25-3.25) 2.51*** (2.03-3.12) Peer Problem 1.61*** (1.35-1.91) 1.07 (0.86-1.33) School Problem (Truancy) 1.78*** (1.43-2.23) 1.68*** (1.28-2.21) Internalizing Problem 1.29* (1.02-1.64) 1.19 (0.91-1.56) Antisocial Behavior 1.45*** + (1.24-1.71) 1.40*** (1.16-1.68) Alcohol Misuse 1.29** (1.08-1.53) 1.41** (1.16-1.71) Drug Misuse 0.99 ++ (0.75-1.29) 0.89 ++ (0.66-1.20) GIRLS One level increase in ADHDlevel 2.73*** (2.15-3.46) 2.08*** (1.66-2.61) 2.05*** (1.57-2.68) 1.50*** (1.20-1.87) 1.98*** + (1.58-2.47) 1.07 (0.86-1.33) 1.64*** ++ (1.25-2.14) ªAdjusted for ASD, LD, TD, DCD, ODD, CD, OCD, and ED + slope-difference between sexes: p<0.05; ++ slope-difference between sexes: p<0.01 Eva Norén Selinus 14 mars 2016 22

Odds ratios psychosocial outcomes: crude and adjusted, by sex, OR (95% CI) BOYS One level increase in ADHDlevel Adjustedª Hyper/ Inatt 2.71*** (2.25-3.25) 2.51*** (2.03-3.12) Peer Problem 1.61*** (1.35-1.91) 1.07 (0.86-1.33) School Problem (Truancy) 1.78*** (1.43-2.23) 1.68*** (1.28-2.21) Internalizing Problem 1.29* (1.02-1.64) 1.19 (0.91-1.56) Antisocial Behavior 1.45*** + (1.24-1.71) 1.40*** (1.16-1.68) Alcohol Misuse 1.29** (1.08-1.53) 1.41** (1.16-1.71) Drug Misuse 0.99 ++ (0.75-1.29) 0.89 ++ (0.66-1.20) GIRLS One level increase in ADHDlevel Adjustedª 2.73*** (2.15-3.46) 2.50*** (1.89-3.29) 2.08*** (1.66-2.61) 1.47** (1.13-1.92) 2.05*** (1.57-2.68) 1.90*** (1.38-2.63) 1.50*** (1.20-1.87) 1.39** (1.10-1.77) 1.98*** + (1.58-2.47) 1.86*** (1.45-2.39) 1.07 (0.86-1.33) 1.14 (0.90-1.44) 1.64*** ++ (1.25-2.14) 1.52** ++ (1.14-2.03) ªAdjusted for ASD, LD, TD, DCD, ODD, CD, OCD, and ED + slope-difference between sexes: p<0.05; ++ slope-difference between sexes: p<0.01 Eva Norén Selinus 14 mars 2016 23

Probability for psychosocial problems at 15 Eva Norén Selinus 14 mars 2016 24

Delarbete III Resultat Högre nivå av ADHD-symptom mer Hyperakt/Ouppmärksamhet i tonår mer psykosociala problem i tonåren Problemprofil - olika för flickor/pojkar Flickor - mer ångest/depression än pojkar Flickor screen-positiva för ADHD risk för drogmissbruk Intermediärgruppen också problem Eva Norén Selinus 14 mars 2016 25

Delarbeten I) Validering av A-TAC II) NDPs (ADHD) psykosociala problem III) ADHD-symptom psykosociala problem, könsskillnader IV) Genetik och miljö: ADHD, internaliserande internaliserande Eva Norén Selinus 14 mars 2016 26

METOD ADHD screening vid 9/12 Intervju A-TAC: ADHD-symptom, ångest/depression Eva Norén Selinus 14 mars 2016 27

CATSS: uppföljning vid 15 Ångest/depression SDQ (föräldra-rapport) Eva Norén Selinus 14 mars 2016 28

Tvillingstudier Studier av tvillingar - analysera betydelsen av arv och miljö Basal tvillingdesign - 3 olika komponenter : A Additiva genetiska faktorer C Common Delade miljöfaktorer E Environmental Individ-specifika miljöfaktorer Eva Norén Selinus 14 mars 2016 29

The Path diagram : Univariat ACE tvilling-modellen r 1 (MZ=1, DZ=0.5) r 2 (MZ=DZ=1) E A C C A E e a c c a e Twin 1 Twin 2 A = genetik; C = delad miljö; E = unik miljö Eva Norén Selinus 14 mars 2016 30

Eva Norén Selinus 14 mars 2016 31

Delarbete IV Resultat Positiv korrelation - ADHD och ångest/depression Högre korrelationer i MZ par än i DZ par - genetiskt inflytande i fenotypen. C (delad miljö) kunde uteslutas. Nya genetiska effekter vid 15 (A), förklarade c:a 1/3 av variansen i internaliserande-15 (A) hos båda könen. Genetiska effekter från 9: ADHD-9 (A) och internaliserande-9 (A) - olika mellan könen. Nya unika miljö faktorer (E) - drygt hälften av variansen i internaliserande-15 hos båda könen. Eva Norén Selinus 14 mars 2016 32

Avhandlingens slutsatser Screening intervju A-TAC bra! Neuropsykiatriska problem - mer problem i tonår ADHD ökad risk för: antisocialt beteende nedsatt daglig funktionsnivå Flickor och pojkar med ADHD - olika riskprofiler Flickor med ADHD risk drogmissbruk Eva Norén Selinus 14 mars 2016 33

Avhandlingens slutsatser Finns samband: ADHD ångest/depression Ångest/depression i tonår - Genetiska och unika miljöeffekter specifika för tonår Flickor: genetiskt överlapp ADHD i barndomen ångest/depression i tonår Flickor med ADHD-symptom i barndomen kan ha ökad risk att utveckla ångest/depression i tonåren Eva Norén Selinus 14 mars 2016 34

Take home message Telefonintervju A-TAC - i kliniskt arbete? Utred brett behandla samsjuklighet Subtröskel -problematik av ADHD! Screena tonårsflickor med ADHD drogproblem? ångest/depression? Eva Norén Selinus 14 mars 2016 35

Avhandling Predictive Properties of the A-TAC Inventory When Screening for Childhood-onset Neurodevelopmental Problems in a Populationbased Sample : Larson T, Lundström S, Nilsson T, Norén Selinus E, Råstam M, Lichtenstein P, Hellner Gumpert C, Anckarsäter H, Kerekes N., BMC Psychiatry, 2013 Childhood symptoms of ADHD overrule comorbidity in relation to psychosocial outcome at age 15: A longitudinal study : Eva Norén Selinus, Yasmina Molero, Paul Lichtenstein, Tomas Larson, Sebastian Lundström, Henrik Anckarsäter, Clara Hellner Gumpert, Plos One, 2015. Early signs of ADHD and sex differences in adolescent outcomes : Eva Norén Selinus, Yasmina Molero, Paul Lichtenstein, Henrik Anckarsäter, Sebastian Lundström, Matteo Bottai, Clara Hellner Gumpert, (submitted). Internalizing problems and ADHD: A longitudinal twin study of etiology and sex effects Eva Norén Selinus, Ralf Kuja-Halkola, Mina Rydell, Yasmina Molero, Paul Lichtenstein, Sebastian Lundström, Henrik Anckarsäter, Clara Hellner Gumpert, (manuscript). Eva Norén Selinus 14 mars 2016 36

Tack! eva.noren@ki.se Eva Norén Selinus 14 mars 2016 37

TACK till Handledare, kollegor Finansiellt stöd Min huvudhandledare: Clara Hellner Gumpert Mina bihandledare: Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Yasmina Molero och tidigare bihandledare Eva Serlachius Medarbetare på KI ALF, Karolinska Institutet Hedlunds stiftelse Landstinget (genom BUP, Lotta Wiberg Spangenberg) Arbetskamrater på BUP i Västerås, Uppsala (fr a Anne-Liis von Knorring) och Stockholm Familj och vänner Alla tvillingar och deras föräldrar! Eva Norén Selinus 14 mars 2016 38