Moderns BMI i anslutning till graviditet och ADHD utfall hos barnet

Transkript

1 Institutionen för klinisk neurovetenskap Psykologprogrammet, termin 6 Huvudämne: Psykologi Examensarbete (C-nivå) i psykologi (2PS013), 15 poäng Vårterminen 2011 Moderns BMI i anslutning till graviditet och ADHD utfall hos barnet Sevda Kuzey & Diana Yalda Handledare: Henrik Larsson, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Examinator: Professor Petter Gustavsson, Institutionen för klinisk neurovetenskap

2 2 Institutionen för klinisk neurovetenskap Psykologprogrammet, termin 6 Huvudämne: Psykologi Examensarbete (C-nivå) i psykologi (2PS013), 15 poäng Vårterminen 2011 Moderns BMI i anslutning till graviditet och ADHD utfall hos barnet Sammanfattning/abstract Inledning: Syftet med studien var att replikera och utveckla tidigare forskning kring sambandet mellan moderns BMI vid ingången till graviditet och hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning (ADHD) hos barn. Metod: Studiens population bestod av nio- och tolvåriga tvillingar (N = ) samt deras föräldrar. Data inhämtades från det Medicinska Födelseregistret och genom intervjuer. Mödraskattningar användes för fastställandet av ADHD symtom (ouppmärksamhets- och impulsivitetssymtom), de tre ADHD subtyperna (huvudsakligen ouppmärksamhet, huvudsakligen impulsivitet och kombinerad typ) samt ett fåtal ADHD symtom hos barn. Analyser justerades för barnets kön, födelsevikt, familjesituation, rökning under graviditet, graviditetsvecka, moderns ålder och utbildning. Resultat: Fetma i början av graviditet predicerade en ökad risk för ouppmärksamhetssymtom, ADHD subtypen huvudsakligen ouppmärksamhet samt ADHD kombinerad typ hos barn. Dessutom visade resultatet att fetma vid ingången till graviditet utgjorde en riskfaktor för en ett fåtal ADHD symtom hos barn. Diskussion: I enlighet med tidigare studier påvisas ett samband mellan BMI hos modern i början av graviditet och ADHD symtom hos barn. Den aktuella studien visar att ouppmärksamhet är huvudfyndet i samtliga resultat. Tänkbara förklaringar till sambandet har gjorts utifrån en genetisk predisposition samt stress under graviditet. Nyckelord: ADHD subtyper, ADHD symtom, dimensionell ADHD, fetma. Introduction: The purpose of this study was to replicate and develop previous research on the association between maternal pre-pregnancy BMI and attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) in children. Method: The study population consisted of nine and twelve year old twins (N = 15, 666) and their parents. Data were collected from the Medical Birth Registry and through interviews. Maternal ratings were used for the determination of ADHD symptoms (inattention and impulsivity symptoms), the three ADHD subtypes (predominantly inattentive, predominantly impulsivity and combined type) and a few ADHD symptoms in children. Analyses were adjusted for child gender, birth weight, family situation, smoking during pregnancy, gestational week, maternal age and education. Results: Pre-pregnancy obesity predicted an increased risk of inattention symptoms, ADHD subtype predominantly inattention and ADHD combined type in children. In addition, results showed that pre-pregnancy obesity was a risk factor for a few ADHD symptoms in children. Discussion: In accordance with previous studies an association is demonstrated between maternal pre-pregnancy BMI and ADHD symptoms in children. The present study shows that inattention is the main finding in all the results. Possible explanations for the association have been based on a genetic predisposition and stress during pregnancy. Keywords: ADHD subtypes, ADHD symptoms, dimensional ADHD, obesity.

3 3 Moderns BMI i anslutning till graviditet och ADHD utfall hos barnet Sevda Kuzey & Diana Yalda Inledning ADHD (Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning) är en störning som karaktäriseras av huvudsymtomen ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet (Biederman & Faraone, 2005). Enligt DSM-IV diagnostiseras ADHD i tre följande subtyper; huvudsakligen ouppmärksamhet, huvudsakligen hyperaktivitet/impulsivitet och en kombinerad typ av de två nämnda subtyperna (First & Tasman, 2004). ADHD är den vanligaste diagnosticerade psykiska störningen bland barn (Banarjee, Middleton & Faraone, 2007) med en förekomst på 8-12 %. ADHD orsakar försämringar i skolprestation, sociala och kognitiva färdigheter samt svårigheter i arbetslivet. Vidare är familjekonflikter, skador, trafikolyckor och antisocialt beteende associerade med ADHD. Vid ADHD föreligger även en risk för samtidig förekomst av andra psykiska störningar, såsom personlighetsstörning och missbruk (Biederman & Faraone, 2005). På grund av den höga prevalensen och de negativa konsekvenserna som ADHD medför behövs en ökad förståelse om bakomliggande riskfaktorer. En mängd prenatala faktorer, såsom moderns ålder under graviditet och graviditetslängd i antal veckor, har visat sig vara förknippade med ADHD (Rodriguez et al., 2008). En svensk studie har exempelvis visat att rökning under graviditet utgör en risk för senare utveckling av ADHD hos barn. Detta har förklarats genom att nikotin medför störningar i dopaminsystemet och liknande störning har även uppvisats bland barn med ADHD (Rodriguez & Bohlin, 2005). Svensk forskning har visat att fetma och övervikt vid ingång till graviditet ökar risken för ADHD symtom hos barn (Rodriguez et al., 2008). Vidare visade en senare studie att barn till mödrar med övervikt och fetma innan graviditet hade en tvåfaldig ökad risk att utveckla ouppmärksamhetssymtom jämfört med barn till normalviktiga mödrar. Ett signifikant resultat kunde däremot inte erhållas för sambandet mellan impulsivitetssymtom och BMI. Skattning av ADHD symtom hos femåriga barn i form av ouppmärksamhet och impulsivitet gjordes av lärare och mödrar med hjälp av frågor baserade på DSM-IV. Dock gav mödraskattningar inga signifikanta resultat. Totalt deltog 1714 barn och endast kvinnor som väntade ett barn inkluderades i studien. I analysen gjordes justeringar för barnets kön, födelsevikt, familjesituation, rökning under graviditet, graviditetsvecka, moderns ålder och utbildning. Ytterligare justering gjordes för depressiva symtom hos föräldrar, livshändelser, barnets övervikt samt föräldrarnas ADHD symtom (Rodriguez, 2010). Syftet med föreliggande studie var att replikera och utveckla tidigare forskning (Rodriguez, 2010) om sambandet mellan övervikt och fetma vid ingången till graviditet och senare förekomst av ADHD symtom hos barnet. I enlighet med refererad studie förväntades barn till mödrar med högt BMI i anslutning till graviditet ha en högre risk att utveckla ouppmärksamhetssymtom i jämförelse med barn till normalviktiga mödrar. Det förväntades däremot inget signifikant samband mellan impulsivitetssymtom och BMI. Tidigare forskning (Rodriguez, 2010; Rodriguez et al., 2008) har inte studerat huruvida det föreligger könsskillnader för sambandet mellan moderns BMI i början av graviditet och ouppmärksamhetssymtom hos barnet, vilket den aktuella studien ämnade göra. Eftersom tidigare studie endast har funnit ett signifikant resultat för ouppmärksamhetssymtom (Rodriguez et al., 2008) har den föreliggande studien valt att fokusera på detta symtom vid undersökning av könsskillnader. Ett tredje syfte med studien var att undersöka hur moderns BMI förhåller sig till de tre ADHD subtyperna då tidigare studier inte har undersökt detta

4 4 (Rodriguez, 2010; Rodriguez et al., 2008). Slutligen studeras dimensionell ADHD där symtomen stäcker sig inom ett spektrum eftersom tidigare forskning inom området endast har fokuserat på ADHD som en kategorisk indelning (Rodriguez, 2010; Rodriguez et al., 2008). Metod Undersökningsdeltagare Genom det svenska tvillingregistret kontaktades alla föräldrar till svenska tvillingar som var nio (födda ) och tolv år gamla (födda ) med en förfrågan att delta i studien: Child and Adolescent Twin Study in Sweden (CATSS) som pågick mellan 2004 och Den första kontakten var genom en skriftlig inbjudan, följt av telefonintervjuer. Samtalen utfördes av intervjuare (från Intervjubolaget, Stockholm) efter att ha genomgått en kort introduktion i barn- och ungdomspsykiatri samt tvillingforskning. Mer än 80 % av föräldrarna deltog i intervjun. Dessa utgjordes i 88 % av mödrar, 12 % av fäder och 0,4 % av en annan familjemedlem. Den föreliggande studien baserades på tvillingar som ingick i CATSS. Tvillingar som var bosatta utomlands, hade en förälder som inte talade flytande svenska eller att de själva eller deras föräldrar led av ett funktionshinder ingick i bortfallet. Slutligen deltog tvillingar varav 7692 utgjordes av flickor. Material ADHD som en forskningsdiagnos fastställdes med hjälp av skattningsskalan Autism Tics, ADHD, and other Comorbidities inventory (A-TAC). Denna skala, som är utformad för storskalig epidemiologisk forskning, består av en omfattande intervju och är lättadministrerad av lekman via telefon. Skalan innehåller validerade frågor som täcker 96 specifika barnpsykiatriska symtom såsom autismspektrumstörningar och ADHD (Larson et al., 2010). Utformningen av frågorna går i linje med DSM IV kriterierna där svarssättet ska utgå från ett livstidsperspektiv och ska ställas i relation till jämnåriga barn. För skattning av ADHD symtom användes två moduler bestående av nio frågor vardera. Den ena modulen avser att mäta symptom av ouppmärksamhet och den andra modulen mäter symptom av hyperaktivitet/impulsivitet. ADHD skalan, som hade en alfa reliabilitet på 0.92, innehöll frågor med följande tre svarskategorier; nej (0), ja, i viss mån (0,5), och ja (1,0). För att fastställa en forskningsdiagnos av ADHD i form av ouppmärksamhet och likaså hyperaktivitet/impulsivitet utifrån DSM-IV krävdes en förekomst av sex eller fler symtom inom respektive problemområde. För att få ADHD subtypen huvudsakligen ouppmärksamhet krävdes minst sex ouppmärksamhetssymtom och inte mer än sex impulsivitetssymtom. Det omvända gällde för ADHD subtypen huvudsakligen impulsivitet, sex eller fler impulsivitetssymtom och inte mer än sex ouppmärksamhetssymtom. ADHD kombinerad typ erhölls när undersökningsdeltagarna uttryckte minst sex ouppmärksamhets- och impulsivitetssymtom samtidigt. Skillnaden mellan ADHD symtom och ADHD subtyper kan förstås utifrån förfarandet vid fastställandet av dessa utfall. När det ena av de två nämnda ADHD symtomen skulle fastställas, var endast det ena symtomet i fokus. Vid fastställandet av exempelvis ouppmärksamhetssymtom togs det inte hänsyn till om undersökningsdeltagaren samtidigt hade impulsivitetssymtom. När ADHD subtyperna huvudsakligen ouppmärksamhet och huvudsakligen impulsivitet fastställdes, togs det istället hänsyn till de båda symtomen med krav på att det ena symtomet skulle förekomma i högre utsträckning än det andra. Dimensionell ADHD med medium ouppmärksamhetssymtom erhölls när antalet ouppmärksamhetssymtom låg inom intervallen 3 och 5.5. Vidare definierades dimensionell ADHD med högt ouppmärksamhetssymtom genom en förekomst av sex eller fler ouppmärksamhetssymtom. BMI (kg/m 2 ) vid ingång till graviditet följde standardklassifikationen: normal vikt (20-24,99), undervikt ( ), övervikt ( ) och fetma ( 30) som är i enlighet med

5 5 WHOs riktlinjer för övervikt och fetma. Moderns ålder indelades i följande fem kategorier; yngre än 20, 20-24, 25-30, och mer än 35. Graviditetsvecka anger graviditetslängden i antal veckor. Graviditetsvecka delades in i sex kategorier ( 31, 32-34, 35-36, 37-38, och 40) och barnets födelsevikt delades in i kategorierna; , , , och mer än Rökning under graviditet skattades i antal cigaretter per dag (0, 1-9 eller 10) och familjesituation (sammanboende med barnets fader) skattades med svarsalternativen ja eller nej. Utbildningsvariabeln utformades till tre nivåer (grund- och yrkesskola, gymnasie- och folkhögskola samt universitet/högskola). Procedur Föräldrarna skattade ADHD symtom hos barn utifrån skattningsskalan Autism Tics, ADHD, and other Comorbidities inventory (A-TAC). Information om födelseuppgifter, moderns ålder och utbildning erhölls från CATSS. Det Medicinska Födelseregistret innehåller uppgifter om alla födslar i Sverige där registrering av information sker kontinuerligt från det första prenatala besöket på mödrahälsovården. Intervjuuppgifter kopplades till det Medicinska Födelseregistret genom ett personligt identifikationsnummer. Information om barnets kön, födelsevikt, familjesituation, rökning under graviditet, graviditetsvecka, moderns ålder, längd och vikt erhölls från det Medicinska Födelseregistret. Graviditetsvecka beräknades med hjälp av ultraljudsundersökning eller genom datumet för den senaste menstruationsperioden. CATSS datainsamlingen liksom kopplingen till det Medicinska Födelseregistret godkändes av den etiska kommittén vid Karolinska Institutet och deltagandet i studien var frivilligt. Statistisk analys All data analyserades med SAS version 9.1. Prediktorn var moderns BMI vid ingång till graviditet där normalvikt användes som referensgrupp. Utfallsvariabeln utgjordes av ADHD symtom hos barnet (ouppmärksamhets- och impulsivitetssymtom), de tre ADHD subtyperna (huvudsakligen ouppmärksamhet, ADHD huvudsakligen impulsivitet samt ADHD kombinerad typ) och dimensionell ADHD (medium respektive högt ouppmärksamhetssymtom). Sambandet mellan BMI i anslutning till graviditet och ADHD utfall hos barn analyserades i en justerad och ojusterad logistisk regressionsmodell med oddskvot (OR) och 95 % konfidensintervall (KI). I syfte att undersöka könsskillnader jämfördes båda könens konfidensintervaller med varandra efter att ha utfört enskilda analyser på pojkar och flickor. Rodriguez et al. (2008) har funnit ett samband mellan ADHD symtom hos barnet och barnets kön, födelsevikt, familjestruktur, rökning under graviditet, graviditetsvecka, moderns ålder och utbildning. Den aktuella studien har därför justerat för samma variabler. Resultat I Tabell 1 presenteras samtliga variabler som ingick i studien. Totalt identifierades 798 undersökningsdeltagare med ADHD symtom varav 489 personer uttryckte ouppmärksamhetssymtom och 309 personer uttryckte impulsivitetssymtom. De tre ADHD subtyperna fastställdes hos 615 undersökningsdeltagare. Dessa utgjordes av 309 deltagare med ADHD huvudsakligen ouppmärksamhet, 148 deltagare med ADHD huvudsakligen impulsivitet samt 158 individer erhöll ADHD kombinerad typ. Dimensionell ADHD klassificerades hos undersökningsdeltagare, där 489 deltagare hade högt ouppmärksamhetssymtom och deltagare uttryckte medium ouppmärksamhetssymtom.

6 6 Tabell 1 Egenskaper hos mödrar och barn Pojkar Flickor Variabler Frekvens Procent Frekvens saknas Frekvens Procent Frekvens saknas Moderns BMI vid ingången till graviditet Normalvikt( ) Undervikt( ) Övervikt( ) Fetma( 30) ADHD symtom Ouppmärksamhetssymtom Frånvaro av ouppmärksamhet Ouppmärksamhet Impulsivitetssymtom Frånvaro av impulsivitet Impulsivitet ADHD subtyper Frånvaro av subtyp Huvudsakligen ouppmärksamhet Huvudsakligen impulsivitet Kombinerad typ Födelsevikt Sammanboende med barnets far Ja Nej Rökning under graviditet st/dag st/dag st/dag Barnets ålder Graviditetsvecka Moderns ålder Utbildning Grundskola/yrkesskola Gymnasieskola/folkhögskola Universitet/Högskola

7 7 Tabell 2 Logistisk regression för moderns BMI vid graviditet och ADHD symtom hos barnet Ojusterad Delvis justerad Fulljusterad Utfall OR 95 % KI OR 95 % KI OR 95 % KI 1 Pojkar och flickor Ouppmärksamhetssymtom Fetma Övervikt Undervikt Impulsivitetssymtom Fetma Övervikt Undervikt Pojkar Ouppmärksamhetssymtom Fetma Övervikt Undervikt Impulsivitetssymtom Fetma Övervikt Undervikt Flickor Ouppmärksamhetssymtom Fetma Övervikt Undervikt Impulsivitetssymtom Fetma Övervikt Undervikt Fetstil = statistisk signifikans 1 Delvis justerad för graviditetsvecka, moderns ålder, födelsevikt, sammanboende med barnets far, rökning under graviditet, barnets ålder och utbildning. Vid fulljustering ingår variabler som ovan med tillägg av motsatt utfallsvariabel (impulsivitetssymtom om utfallsvariabeln är ouppmärksamhetssymtom och impulsivitetssymtom om utfallsvariabeln är ouppmärksamhetssymtom). 2 Delvis justerad för graviditetsvecka, födelsevikt, sammanboende med barnets far, rökning under graviditet, barnets ålder och utbildning. Vid fulljustering ingår variabler som ovan med tillägg av motsatt utfallsvariabel. 3 Delvis justerad för moderns ålder, födelsevikt, sammanboende med barnets far, rökning under graviditet, barnets ålder och utbildning. Vid fulljustering ingår variabler som ovan med tillägg av motsatt utfallsvariabel. 4 Delvis justerad för moderns ålder, födelsevikt, rökning under graviditet, barnets ålder och utbildning. Vid fulljustering ingår variabler som ovan med tillägg av motsatt utfallsvariabel.

8 8 Analyser utfördes på kvinnor med följande fyra BMI kategorier: fetma, övervikt och undervikt där referensgruppen utgjordes av normalviktiga kvinnor. Signifikanta resultat som påvisats i den föreliggande studien gäller endast för BMI gruppen fetma. I Tabell 2 presenteras sambandet mellan ADHD symtom hos barn och mödrars BMI i anslutning till graviditet. Ojusterad logistisk analys visade att moderns BMI vid ingång till graviditet var associerad med en ökad risk för ouppmärksamhetssymtom hos barnet som förblev signifikant i den fulljusterade modellen (OR = 1.74, 95 % KI: ). Vid en ojusterad analys erhölls ett signifikant samband även mellan fetma hos modern och impulsivitetssymtom hos barnet men som inte kvarstod efter en fullständig justering. Den enskilda analysen på pojkar visade att moderns BMI i anslutning till graviditet ökade risken för ouppmärksamhetssymtom hos pojkar (OR = 1.67, 95 % KI: ). På motsvarande sätt visade den enskilda analysen för flickor ett samband mellan moderns BMI och ouppmärksamhetssymtom hos flickor (OR = 2.21, 95 % KI: ). En jämförelse av konfidensintervallerna för pojkar och flickor vid ouppmärksamhetssymtom visade att konfidensintervallerna överlappade med varandra, därmed påvisades inga könsskillnader. Tabell 3 Logistisk regression för moderns BMI vid graviditet och ADHD subtyper hos barnet Ojusterad Delvis justerad 1 Fulljusterad 2 Utfall OR 95 % KI OR 95 % KI OR 95 % KI 3 ADHD kombinerad subtyp Fetma Övervikt Undervikt ADHD huvudsakligen ouppmärksamhet Fetma Övervikt Undervikt ADHD huvudsakligen impulsivitet Fetma Övervikt Undervikt Fetstil = statistisk signifikans 1Justerad för ålder, kön och utbildning. 2Justerad för graviditetsvecka, moderns ålder, födelsevikt, rökning under graviditet, sammanboende med barnets far, barnets ålder, kön och utbildning. 3 Vid fulljustering ingår variabler som ovan förutom graviditetsvecka och moderns ålder Tabell 3 visar en ojusterad och justerad logistisk analys för sambandet mellan de tre ADHD subtyperna hos barn och moderns BMI vid ingången till graviditet. Fetma hos modern predicerade mer än en tvåfaldig ökad risk för den kombinerade ADHD subtypen hos barnet (OR = 2.36, 95 % KI: ). Vidare påvisade analysen ett signifikant resultat även för subtypen ADHD huvudsakligen ouppmärksamhet hos barn till mödrar med fetma (OR = 1.64, 95 % KI: ). Analysen visade däremot inga signifikanta samband mellan moderns BMI och ADHD subtypen huvudsakligen impulsivitet hos barnet. I Tabell 4 presenteras sambandet mellan olika nivåer av ADHD symtom (medium respektive högt) hos barn och moderns BMI i anslutning till graviditet. Den ojusterade regressionsanalysen visade ett signifikant samband mellan medium ouppmärksamhetssymtom hos barn till mödrar med fetma som förblev signifikant i den fulljusterade modellen (OR =

9 9 1.46, 95 % KI: ). Analysen påvisade även att barn till mödrar i BMI-kategorin fetma hade mer än en tvåfaldig ökad risk att få högt ouppmärksamhetssymtom än barn till normalviktiga mödrar (OR = 2.26, 95 % KI: ). Tabell 4 Logistisk regressionsanalys för moderns BMI vid graviditet och dimensionell ADHD hos barn Ojusterad Delvis justerad 1 Fulljusterad Utfall OR 95 % KI OR 95 % KI OR 95 % KI 2 Medium ouppmärksamhetssymtom Fetma Övervikt Undervikt 0, Högt ouppmärksamhetssymtom Fetma Övervikt Undervikt Fetstil = statistisk signifikans 1 Justerad för kön, graviditetsvecka, moderns ålder, födelsevikt, rökning under graviditet, sammanboende med barnets far, barnets ålder och utbildning. 2 Vid fulljustering ingår variabler som ovan med tillägg av motsatt utfallsvariabel. 3 Vid fulljustering ingår alla variabler som vid delvis justering utom moderns ålder och med tillägg av motsatt utfallsvariabel. Diskussion Syftet med studien var att replikera och utveckla tidigare forskning om sambandet mellan moderns BMI och ADHD utfall hos barnet. Som förväntad påvisades att barn till mödrar med högt BMI hade högre risk att utveckla ouppmärksamhetssymtom jämfört med barn till normalviktiga mödrar. Resultatet visade även att sambandet mellan impulsivitetssymtom och BMI inte var signifikant, vilket överensstämde med våra förväntningar. I enlighet med tidigare studie (Rodriguez, 2010) pekar resultatet tydligt på att ouppmärksamhetssymtom är huvudfyndet för sambandet mellan BMI och ADHD. En fråga som inte har besvarats i tidigare studier är om det föreligger könsskillnader för sambandet i riktning mot ouppmärksamhet. I den föreliggande studien har vi därför försökt att undersöka detta genom att jämföra båda könens konfidensintervaller med varandra och fann att konfidensintervallerna för både pojkar och flickor var helt överlappande. Således visar de överlappande konfidensintervallerna på att skillnaden inte var signifikant. Detta innebär att både pojkar och flickor löper lika stor risk att få ouppmärksamhetssymtom när modern ingår i BMI-kategorin fetma. För att kunna säkerställa det erhållna resultatet skulle det vara önskvärt att undersöka könsskillnader genom att mäta interaktionseffekten av moderns BMI och barnets kön på risken för ADHD hos barnet. Vidare analyserade vi sambandet mellan ADHD subtyperna och BMI och fann ett signifikant resultat för ADHD subtypen huvudsakligen ouppmärksamhet men inte för ADHD subtypen huvudsakligen impulsivitet. Dessutom fann vi en tvåfaldig ökad risk för den kombinerade ADHD subtypen. Sammantaget antyder även dessa resultatet på att ouppmärksamhet är det centrala fyndet för sambandet mellan BMI och ADHD. När sambandet mellan dimensionell ADHD och högt BMI undersöktes fann vi att barn till mödrar med fetma hade en ökad risk att uttrycka högt ouppmärksamhetssymtom. Utöver detta fann vi att fetma hos modern predicerade även ett fåtal ouppmärksamhetssymtom hos barn. Den aktuella forskningen är den första studien som har undersökt om moderns BMI predicerar ADHD subtyper hos barn. Därmed har vi kunnat påvisa att fetma hos modern i

10 10 början av graviditet utgör en riskfaktor för ADHD subtypen huvudsakligen ouppmärksamhet samt ADHD subtypen kombinerad hos barn. Till skillnad från andra studier inom området (Rodriguez, 2010; Rodriguez et al., 2008) har vi dessutom undersökt könsskillnader för sambandet mellan moderns BMI och ouppmärksamhetssymtom hos barnet. För att identifiera ADHD har tidigare forskning använt sig av en dikotom sjuk-frisk indelning som går i linje med DSM IV (Rodriguez, 2010; Rodriguez et al., 2008). Vi har utöver den dikotoma indelningen intagit ett dimensionellt synsätt på ADHD, vilket innebär att man kan ha mer eller mindre symtom som förekommer inom ett spektrum. Med detta perspektiv har vi kunnat undersöka om moderns BMI predicerar några få ADHD symtom. Därmed har forskning för första gången visat att barn till mödrar med fetma i anslutning till graviditet löper större risk att även uttrycka ett fåtal ADHD symtom jämfört med barn till normalviktiga mödrar. Vi anser att ett dimensionellt perspektiv gör det möjligt att identifiera barn som befinner sig i riskgruppen för att eventuellt utveckla ADHD men som nödvändigtvis inte uppfyller kriterierna för att erhålla ADHD diagnosen enligt DSM -IV. På detta sätt kan åtgärder vidtas i god tid och därmed minska risken för en eventuell försämring av tillståndet hos barn med några få ADHD symtom. Vidare anser vi att tidiga åtgärder möjligen kan medföra att barn med ett fåtal ADHD symtom inte utvecklar de negativa konsekvenserna som är förknippade med ADHD (Biederman & Faraone, 2005). Framtida versioner av DSM bör även ta hänsyn till en dimensionell indelning vid bedömning av ADHD hos barn för att kunna fånga upp barn som befinner sig i riskzonen för att utveckla ADHD. Studien som vi har replikerat (Rodriguez, 2010) utgick ifrån både mödraskattningar och lärarskattningar för att bedöma ADHD utfall hos femåriga barn. Studien fann ett signifikant samband mellan BMI och ADHD utfall vid lärarskattningar men inte vid mödraskattningar. Den aktuella studien, som utgjordes av nio- samt tolvåringar, använde endast mödraskattningar och fann ett signifikant resultat för sambandet. En tänkbar förklaring till att vi fann ett signifikant resultat vid mödraskattningar kan vara att barnen i vår studie utgjordes av tvillingar till skillnad från Rodriguez (2010). Studier har visat att tvillingar kan ha en ökad risk att utveckla ADHD jämfört med andra barn (Levy, Hay, McLaughlin, Wood & Waldman, 1996). Att Rodriguez (2010) erhöll ett signifikant resultat endast vid lärarskattningar kan förklaras av att skolmiljön ställer högre krav på barnet än hemmiljön. Detta kan leda till att barnets beteendeproblem blir mer påtagliga i skolan än i hemmet (Keiley, Bates, Dodge, Pettit, 2000). En begränsning i vår studie kan vara att vi endast har använt mödraskattningar, då skillnader i skattningsmönster mellan lärare och mödrar kan spegla faktiska beteendeskillnader hos barn (Sayal & Taylor, 2005). En ytterligare brist i vår studie är att vi inte har justerat för genetiska faktorer. Eftersom ADHD till stor del förklaras av ärftlighet (Faraone et al., 2005), är det viktigt att undersöka om en genetisk predisposition har en inverkan på sambandet mellan moderns BMI och ADHD utfall hos barn. Att vi inte har haft möjlighet till att justera för lika många variabler som Rodriguez (2010) för att kunna styrka det signifikanta resultatet vid mödraskattningar, kan vara en begränsning i vår studie eftersom en justering för färre variabler kan ha påverkat resultatet. Vidare var det tänkt att samtliga utförda analyser skulle justeras för sju variabler men som det framgår i tabellen har det justerats för färre variabler i somliga analyser. Detta beror på att justering för de valda variablerna inte var genomförbara i alla analyser. Sambandet mellan övervikt och fetma hos mödrar före graviditet och utveckling av ADHD symtom hos barnet kan möjligtvis förklaras utifrån en genetisk predisposition. Studier har visat att ADHD är relaterad till störningar i dopamin- och serotoninsystemet (Brookes et al., 2006) och på liknande sätt har störningar i dessa system påvisats bland kvinnor med övervikt och fetma (Camarena et al., 2002; Levitan et al., 2004). En ytterligare förklaring kan

11 11 vara stress under graviditet. Fetma är associerad till stress (Dallman et al., 2003) och studier har funnit ett samband mellan stress under graviditet och ADHD symtom hos barn (Rodriguez & Bohlin, 2005). Vid upplevd stress insöndras kortisol som därmed kan påverka hjärnutvecklingen hos fostret (Van den Bergh, Mulder, Mennes & Glover, 2005). På detta sätt kan stress snarare än BMI vara den bakomliggande riskfaktorn för ADHD symtom hos barn (Rodriguez, 2010). För första gången inom detta forskningsområde har vi påvisat att mödrar med fetma vid ingången till graviditet har en hög risk att få barn med ADHD subtypen huvudsakligen ouppmärksamhet samt ADHD kombinerad typ. Vidare har vi kunnat visa att fetma i anslutning till graviditet predicerar även ett fåtal ADHD symtom hos barnet. Avslutningsvis anser vi att det behövs mer forskning om bakomliggande mekanismer för att få en ökad förståelse för sambandet mellan BMI och ADHD. Referenser Banarjee, T. D., Middleton, F., & Faraone, S. F. (2007). Environmental risk factors for attention-deficit hyperactivity disorder. Acta Paediatrica, 96, Biederman, J., & Faraone, S. V. (2005). Attention-deficit hyperactivity disorder. Lancet, 366, Brookes, K., Xu, X., Chen, W., Zhou, K., Neale, B., Lowe, N., et al. (2006). The analysis of 51 genes in DSM- IV combined type attention deficit hyperactivity disorder: association signals in DRD4, DAT1 and 16 other genes. Molecular Psychiatry, 11, Camarena, B., Ruvinskis, E., Santiago, H., Montiel, F., Cruz, C., González-Barranco, J., et al. (2002). Serotonin transporter gene and obese females with impulsivity. Molecular Psychiatry, 7, Dallman, M. F., Pecoraro, N., Akana, S. F., La Fleur, S. E., Gomez, F., Houshyar, H., et al. (2003). Chronic stress and obesity: A new view of comfort food. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 100, Faraone, S. V., Perlis, R. H., Doyle, A. E., Smoller, J. W., Goralnick, J., Holmgren, M. A., et al. (2005). Molecular genetics of attention deficit hyperactivity disorder. Official Journal of the Society of Biological Psychiatry, 57, First. M. B., & Tasman, A. (2004). Childhood disorders: Attention-deficit and disruptive behavior disorders. I M. B. First & A. Tasman (Red.), DSM-IV-TR mental disorders: Diagnosis, etiology & treatment (s ). London: Wiley. Keiley, M. K., Bates, J. E., Dodge, K. A., & Pettit, G. S. (2000). A cross-domain growth analysis: Externalizing and internalizing behaviors during 8 years of childhood. Journal of Abnormal child Psychology, 28, Larson, T., Anckarsater, H., Gillberg, C., Stahlberg, O., Carlstrom, E., Kadesjo, B., et al. (2010). The autism-tics, AD/HD and other comorbidities inventory (A-TAC): further validation of a telephone interview for epidemiological research. BMC Psychiatry, 10, 1. Levitan, R. D., Masellis, M., Lam, R. W., Muglia, P., Basile, V. S., Jain, U., et al. (2004). Childhood inattention and dysphoria and adult obesity associated with the dopamine D4

12 12 receptor gene in overeating women with seasonal affective disorder. Neuropsychopharmacology, 29, Levy, F., Hay, D., McLaughlin, M., Wood, C., & Waldman, I. (1996). Twin sibling differences in parental reports of ADHD, speech, reading and behaviour problems. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 37, Rodriguez, A. (2010). Maternal pre-pregnancy obesity and risk for inattention and negative emotionality in children. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 51, Rodriguez, A., & Bohlin, G. (2005). Are maternal smoking during pregnancy related to ADHD symptoms in children? Journal of Child Psychology and Psychiatry, 46, Rodriguez, A., Miettunen, J., Henriksen, T. B., Olsen, J., Obel, C., Taanila, A., et al. (2008). Maternal adiposity prior to pregnancy is associated with ADHD symptoms in offspring: evidence from three prospective pregnancy cohorts. International Journal of Obesity, 32, Sayal, K., & Taylor, E. (2005). Parent ratings of school behaviour in children at risk of attention deficit/hyperactivity disorder. Acta Psychiatrica Scandinavica, 111, Van den Bergh, B. R. H., Mulder, E. J. H., Mennes, M., & Glover, V. (2005). Antenatal maternal anxiety and stress and the neurobehavioural development of the fetus and child: links and possible mechanisms. A review. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 29,