Samband mellan hörselnedsättning, kognition och demenssjukdom

Institutionen för neurovetenskap enheten för logopedi Samband mellan hörselnedsättning, kognition och demenssjukdom Elin Karlsson Hörselnedsättningar: Kognition, Kommunikation, Intervention 7.5 hp, VT 2016

Innehåll Introduktion... 3 Bakgrund... 3 Naturligt åldrande... 3 Typ av hörselnedsättning... 4 Ålderspåverkan på hörseln... 4 Demenssjukdom... 5 Hörsel, kognition och demenssjukdom... 5 Syfte... 6 Metod... 6 Resultat... 8 Hörselnedsättning och demenssjukdom... 8 Hörselnedsättning och kognitiv nedsättning... 9 Hörseldiagnostik och rehabilitering... 9 Diskussion... 9 Referenser... 12

Introduktion Befolkningsmängden i världen ökar parallellt med att människor lever allt längre. Detta är en trend som beräknas fortsätta. I genomsnitt är förekomsten av måttlig till svår demenssjukdom ca 6 % hos personer över 65 år. Efter 65 år fördubblas antalet personer med demenssjukdom vart 5:e år. I denna åldersgrupp beräknas även en tredjedel ha hörselnedsättning. Syftet med detta PM är att undersöka sambandet mellan hörselnedsättning, kognitiva funktioner och demenssjukdom. Bakgrund Naturligt åldrande Antalet äldre personer i världen ökar samtidigt som livslängden ökar. Enligt uppskattningar från WHO (World Health Organization, 2015a) beräknas antalet personer över 60 år ha dubblerats från idag till 2050. Detta är en trend som pågått under många år (Rundgren, 1991). Den mänskliga kroppen förändras genom hela livet. Initialt byggs den upp och utvecklas, därefter följer en stabil fas utan större förändringar fram till medelåldern. Efter detta börjar en långsam fas av försämring av kroppens funktioner fram till cirka 70 års ålder, då den ökar i takt. Åldersförändringarna sker med individuella skillnader men generellt syns försämringar av olika kroppsfunktioner, liksom motståndskraften för sjukdomar (Rundgren, 1991). Biologiskt åldrande innebär att cellerna som bygger upp organen reduceras eller dör. I hjärnan yttras cellreduktionen med att hjärnvolymen minskar. Färre celler leder också till att nervernas dendriter minskar i antal vilket medför att det tar längre tid för informationen att nå fram till olika delar i hjärnan då färre nervcellskopplingar äger rum. Med ökad ålder minskar blodflödet till hjärnan och vid demenssjukdom minskar blodtillförseln ytterligare, vilket också leder till celldöd (Rundgren, 1991). Sensoriska funktioner som syn och hörsel drabbas av åldersförändringar (Rundgren, 1991). Nedan redovisas först indelning av hörselnedsättningar efter typ följt av en beskrivning av hur åldersförändringar påverkar hörseln. 3

Typ av hörselnedsättning Hörselnedsättningar klassificeras i huvudsak tre typer; konduktiva, sensorineurala eller centrala, alternativt en kombination av dessa. Vid konduktiv hörselnedsättning sitter skadan i ytter- eller mellanörat. Sensorineural hörselnedsättning innebär en skada i innerörat eller nerven och är den vanligaste typen hos äldre. Centrala nedsättningar uppstår i de centrala hörselbanorna (Andersson & Arlinger, 2007). I föreliggande PM används begreppet hörselnedsättning om ospecifik hörselnedsättning då exakt typ av nedsättning ej utretts i studierna. I de fall där endast en typ av hörselnedsättning undersökts beskrivs detta som sensorineural hörselnedsättning alternativt central hörselnedsättning (CAPD: Central Auditory Processing Disorder). Ålderspåverkan på hörseln Idag beräknas cirka 360 miljoner människor ha en hörselnedsättning vilket är cirka 5 % av världens population och av alla personer över 65 år är uppskattningsvis cirka en tredjedel drabbade (World Health Organization (WHO), 2015b). Hörseln börjar försämras tidigt, redan vid 20 årsåldern har förändringar observerats. Förändringen sker mycket långsamt och med individuell variation (Andersson & Arlinger 2007). Åldersrelaterad hörselnedsättning innefattar främst förlust av yttre hårceller i snäckan (Andersson & Arlinger 2007; Gelfand, 2009; Plack, 2014). Minskat antal yttre hårceller innebär nedsatt hörselfunktion. Vid tonaudiometriska tester visar sig detta som nedsättning för högfrekventa ljud. Detta leder till sämre frekvensselektivitet (förmågan att uppfatta olika frekvenser hos ett ljud) samt minskat dynamikområde (området mellan den svagaste tonen en person kan uppfatta och den nivå där tonen upplevs som obehagligt stark) (Andersson & Arlinger 2007; Tun, Williams, Small & Hafter, 2012; Plack, 2014). Hörselnervens funktion försämras också med åldern (Andersson & Arlinger 2007; Tun et al., 2012). Detta beror bland annat på degenerering av neuron (Gelfand, 2009). Även blodförsörjningen till hörselorganet kan försämras med åldern (Andersson & Arlinger 2007), liksom funktionen i de centrala hörselbanorna (störningar i den centrala auditiva processen, CAPD) (Andersson & Arlinger 2007; Musiek & Chermak, 2014). Detta medför svårigheter 4

med att uppfatta tal. Stigande ålder bidrar även till att Right Ear Advantage (REA) ökar. REA innebär en sidoskillnad i de centrala hörselbanorna, vilket innebär att taluppfattningen är bättre i höger öra (Musiek & Chermak, 2014). Åldersförändringen ger försämrad binaural hörstyrkesummation vilket också försvårar talförståelsen samt minskar nyttan av att använda hörhjälpmedel binauralt (Andersson & Arlinger 2007). Ytterligare en aspekt är att förmågan att urskilja temporala mönster (att uppfatta tidsaspekter av ljud) försämras i och med en hörselnedsättning, men också med stigande ålder (Tun et al., 2012). Demenssjukdom Enligt WHO (WHO, 2015c) har idag 47,5 miljoner människor i världen en demensdiagnos. Av dessa har 60-70% Alzheimers sjukdom. I genomsnitt är förekomsten av måttlig till svår demenssjukdom ca 6 % hos personer över 65 år. Efter 65 år fördubblas antalet personer med demenssjukdom vart 5:e år (Melin, 1999). Antalet personer med demenssjukdom beräknas vara tredubblad 2050 (WHO, 2015c). Ärftlighet spelar roll för uppkomsten av demenssjukdom. För att kunna ställa en demensdiagnos krävs att minnesförmåga och andra kognitiva funktioner är nedsatta och att nedsättningen påverkar det dagliga livet. Vidare ska personen ha en förändring i personlighet och beteende, trots bibehållen medvetandegrad. Symptomen ska likaså varit observerbara i minst sex månader (Melin, 1999). För personer med demenssjukdom är det viktigt att minska risken för understimulering av hjärnan, av denna anledning är stimulering av sinnesorganen viktigt. Forskning visar att nedsättningar av sinnesorganen på samma sätt som understimulering kan medföra försämring av tankeförmågan (Melin, 1999). Hörsel, kognition och demenssjukdom Inom audiologisk forskning har man länge fokuserat på sensorineural hörselnedsättning, exempelvis hur hårcellerna fungerar. Mindre fokus har lagts på miljön som individen befinner sig i, signalens komplexitet eller kognitiv förmåga (Andersson & Arlinger 2007). Den kognitiva förmågan är viktig för att kunna tolka och förstå ljudsignalen även när den är ofullständig. Ju svårare talsignalen är att urskilja från bakgrundsbrus desto viktigare blir den 5

kognitiva förmågan (Andersson & Arlinger 2007; Pichora-Fuller, 2007; Tun et al., 2012). En viktig kognitiv funktion för tolkningen av komplexa ljudsignaler är arbetsminnet. Liksom att den generella kognitionen försämras med stigande ålder så gör även arbetsminnet det, vilket leder till att det tar längre tid för äldre att tolka ljudsignaler. När man får ägna mycket energi åt att använda arbetsminnet för att tolka en ljudsignal finns mindre energi kvar till exempelvis koncentration, vilket ytterligare försvårar lyssningssituationen (Pichora-Fuller, 2007). Alla demensdiagnoser innefattar minnesvårigheter, svårigheter att lära sig nya saker samt att bearbeta information (Melin, 1999). En del personer får även afasi vilket ytterligare kan påverka språkförståelsen (Roeser, Valente & Hosford-Dun, 2007). Personer med Alzheimers sjukdom har både minnesvårigheter och kognitiv nedsättning. För dessa patienter försämras det centrala hörselsystemet tidigare än vid en normal åldersrelaterad hörselnedsättning, varför personer med Alzheimers sjukdom oftare har en centralt orsakad hörselnedsättning (Roeser, Valente & Hosford-Dun, 2007). Denna kunskap kan indikera att hörseldiagnostik kan vara till fördel i upptäckt och utredning av demenssjukdomar (Musiek & Chermak, 2014) och vidare är sambandet mellan hörselnedsättning, kognition och demenssjukdom viktigt att undersöka vidare. Syfte Syftet med detta PM är att undersöka sambandet mellan hörselnedsättning, kognition och demenssjukdom. Metod Föreliggande studie är en litteraturstudie, baserad på både systematisk och manuell sökning av vetenskapliga originalartiklar. Artiklar söktes fram via databasen PubMed, (Tabell 1). Begränsningar i sökningen gjordes; artiklarna skulle vara publicerade de senaste fem åren och finnas tillgängliga i fulltext. 6

Två olika kombinationer av sökord användes. Sökning med sökorden dementia och hearing loss gav totalt 64 träffar varav 53 exkluderades, då titeln ej svarade mot studiens syfte. Resterande 11 abstrakt lästes. Från dessa valdes nio artiklar ut för att läsas i sin helhet. Fem artiklar var relevanta för studien och inkluderades och fyra exkluderades, en på grund av att ämnet ej var relevant för studien och tre då de ej var vetenskapliga originalartiklar. De som inkluderades var Dawes et al., 2015; Hung et al., 2014; Lin et al., 2011a, 2011b; Qaranta et al., 2014. Sökningen med sökorden dementia och hearing impairment gav totalt 85 träffar varav 83 exkluderades då titeln ej passade studien, eller för att de var dubbletter från första sökningen. Kvarvarande 2 abstrakt lästes och båda dessa valdes ut för att läsas i sin helhet, men exkluderades senare då de ej var vetenskapliga originalartiklar. En kompletterande manuell sökning gjordes i de identifierade studiernas litteraturlistor och i kurslitteratur, för att identifiera ytterligare studier. Fem abstrakt lästes och dessa studier valdes ut för att läsas i sin helhet, samtliga inkluderades. Dessa var: Allen et al., 2003; Gates et al., 2010; Gurgel et al., 2014; Idrizbegovic et al., 2011; Lin et al., 2013. Innehållet i samtliga inkluderade artiklarna analyserades med utgångspunkt i studiens syfte. Metoderna i artiklarna var kvantitativa. Flera av studierna var del av större longitudinella studier. Se bilaga 1 för sammanställning av studiernas deltagarantal och huvudresultat. Tabell 1. Systematisk sökprocess Datum för sökning Databas Sökord Begränsningar Träffar Granskade Inkluderade 160216 Pubmed Dementia Hearing loss Endast fulltext Senaste 5 åren 64 11 5 160216 Pubmed Dementia Hearing impairment Endast fulltext Senaste 5 åren 85 2 0 7

Resultat Hörselnedsättning och demenssjukdom Personer med hörselnedsättning har påvisats ha en ökad risk för att utveckla demenssjukdom (Gurgel et al., 2014; Lin et al., 2011b), liksom ha ett snabbare demensförlopp jämfört med personer i samma åldersgrupp utan hörselnedsättning (Gurgel et al., 2014). Hörselnedsättning är en oberoende prediktor för demenssjukdom, och kan därför vara en tidig indikation på demenssjukdom (Gurgel et al., 2014; Lin et al., 2011a; 2011b). Är personen med hörselnedsättning dessutom äldre än 65 år ökar risken att utveckla demenssjukdom (Lin et al., 2011b). Alzheimers sjukdom är signifikant associerad med störningar i den centrala auditiva processen (CAPD) (Quaranta et al., 2015) och hörselnedsättningar har påvisats vara vanligare hos personer med Alzheimers sjukdom, jämfört med personer utan diagnosen i samma åldersgrupp (Hung et al., 2014). Sensorineural hörselnedsättning kan vara en tidig indikation på kognitiv nedsättning, även då denna inte innebär en demensdiagnos för individer över 65 år (Qaranta et al., 2015). Kognitiva funktioner som främst är associerade med hörselnedsättning involverar vanligen nedsatta resultat på minnestester samt tester som prövar exekutiv förmåga (Lin et al., 2011a). Forskning har visat att CAPD kan ha starkt samband med demensdiagnoser såsom Alzheimers sjukdom samt med mild kognitiv nedsättning (Idrizegovic et al., 2011). Vid tester som mäter centrala auditiva processer har påvisats att personer med demenssjukdom och mild kognitiv nedsättning har sämre resultat än personer utan dessa diagnoser (Gates et al., 2010; Idrizegovic et al., 2011). Detta gäller även personer med försämrad minnesförmåga, men som inte har en diagnostiserad demenssjukdom. Däremot visade studierna att de flesta av dessa individer utvecklade demenssjukdom i ett senare skede (Quaranta et al., 2015). Svårigheter att uppfatta tal i brus kan vara en indikation på utveckling av demenssjukdom. Av äldre personer med kognitiv nedsättning får 40-45% sämre resultat på tester som mäter central auditiv funktion (Gates et al., 2010). Författarna menar att dessa resultat kan vara en indikation på att mätningar som testar de centrala hörselbanorna kan vara värdefull i utredningen av tidig 8

demenssjukdom (Idrizegovic et al., 2011). När det gäller Right Ear Advantage (REA) ökar denna naturligt med stigande ålder. Hos personer med lätt kognitiv nedsättning samt personer med demenssjukdom har REA påvisats i ännu större grad (Idrizegovic et al., 2011). Hörselnedsättning och kognitiv nedsättning Sensorineural hörselnedsättning och kognition har identifierats vara starkt kopplade till varandra (Lin et al., 2011a, 2011b; Quaranta et al., 2015). Personer med hörselnedsättning har påvisats ha större risk för kognitiv försämring än normalhörande personer (Lin et al., 2013). Individer med lätt kognitiv nedsättning och sensorineural hörselnedsättning har senare i livet även visats sig ha en större risk att utveckla demenssjukdom (Gurgel et al., 2014; Quaranta et al. 2015). Hörseldiagnostik och rehabilitering Det finns teorier om att hörselrehabilitering skulle kunna minska risken för demenssjukdom, alternativt försena debuten (Gurgel et al., 2014). Forskningen om huruvida hörselrehabiliterande insatser, såsom hörapparater, kan förbättra kognitiv förmåga visar på olika resultat. Dawes et al. (2015) fann att användning av hörapparater kunde förbättra kognitiv förmåga, medan Allen et al. (2003) inte kunde finna att användning av hörapparater gav förbättrad kognitiv förmåga. Dock menar Allen et al. (2003) att personer med demensdiagnos ändå har nytta av att använda hörapparater då de uppfattar omvärlden bättre. Användning av hörapparater bidrar även till minskad social isolering. Social isolering har samband med både försämrad kognition och försämrad hörsel (Dawes et al., 2015). Diskussion Resultatet i detta PM påvisar att det finns samband mellan hörselnedsättning och demenssjukdom. Hörselnedsättning har dels visats vara en oberoende prediktor för demenssjukdom och dels vara tydligt associerad med demenssjukdom. Flera studier är också eniga om att hörselnedsättning kan ge ett snabbare förlopp till debut av demenssjukdom. Riktningen i orsakssambanden är inte alltid säker, dvs. leder hörselnedsättning till 9

demenssjukdom, är det demenssjukdom som leder till hörselnedsättning eller är det en gemensam förändring i hjärnan, exempelvis vaskulära eller neurodegenerativa orsaker, som leder till nedsättning i båda funktionerna? Eller kan det vara en kombination av något av dessa? För att undvika understimulering av hjärnan beskriver Melin (1999) att stimulering av sinnesorganen är viktig för personer med demenssjukdom. Detta är en aspekt som inte någon av studierna i föreliggande PM nämner trots att klinisk erfarenhet pekar på att många äldre är isolerade och således får brist på hörselstimuli. Är det kanhända den sensoriska understimuleringen som påverkar utvecklingen av demenssjukdom, eller har denna teori övergivits? Gurgel et al. (2014) nämner emellertid social isolering. Hörselnedsättning skulle kunna leda till social isolering vilket i sin tur borde kunna leda till understimulering och möjligen i sin tur demenssjukdom? Detta orsakssamband är dock inget som någon av studierna i denna litteratursammanställning berör. Kognitiv förmåga är en viktig del för att kunna bearbeta och tolka komplexa ljudsignaler (Andersson & Arlinger 2007; Pichora-Fuller, 2007; Tun et al., 2012). Den kognitiva förmågan försämras med åldern samt troligen även i och med hörselnedsättning. Den kognitiva förmågan är en viktig del i en demensdiagnos och som därför bedöms vid demensutredningar (Melin, 1999). Forskning visar på att hörselnedsättning och kognitiv förmåga har samband och så även hörselnedsättning och demenssjukdom (Lin et al., 2011a, 2011b; Quaranta et al., 2015). Det vore intressant att undersöka om det är sambandet mellan hörselnedsättning och kognition som leder till sambandet med demenssjukdom eller om hörselnedsättning har ett oberoende samband med båda. Antalet äldre personer ökar konstant i världen (WHO, 2015a) och med ökad ålder ökar prevalensen av demenssjukdom. Således är det av stor vikt att hitta tidiga indikationer på demenssjukdom (Lin et al., 2011a; Quaranta et al., 2015). Att inkludera hörselundersökningar som en del i ett testbatteri för kognitiv nedsättning samt rehabilitering av åldersrelaterad hörselnedsättning kan eventuellt senarelägga debuten för kognitiv nedsättning (Quaranta et al., 2015). Det är därför av vikt att utvärdera vilka tester som kan vara lämpliga att använda 10

för detta ändamål kliniskt. Det är även av vikt, vilket även Lin et al. (2011b) påpekar, att utreda både hörselnedsättning och demenssjukdom ordentligt för att minska feldiagnostiseringen av båda tillstånden. Forskningen är idag oense om huruvida hörselrehabiliterande åtgärder, såsom användning av hörapparater kan påverka kognitiv förmåga positivt samt bromsa utveckling av demenssjukdom. Mer forskning behövs kring huruvida hörselrehabiliterande åtgärder kan förbättra kognitiv förmåga och som en konsekvens senarelägga debuten för demenssjukdom (Gurgel et al., 2014; Lin et al., 2013). Preventiva insatser med miljöoptimering samt sociala aspekter skulle kunna vara gynnsamt för att förhindra utveckling av demenssjukdom (Lin et al., 2011b). Teorier om att kognitiv träning kan leda till förbättrad förmåga att uppfatta tal i brus börjar komma, men mer forskning kring detta och dess kliniska betydelse behövs (Gates et al., 2010). Metoden för denna studie var litteraturstudie med systematisk sökning samt manuella sökningar. Den manuella sökningen gjordes med utgångspunkt i personlig kunskap, vilket kan ha påverkat föreliggande resultat då artiklarna valdes med kunskap om innehållet. I den systematiska sökningen användes endast två olika kombinationer av sökord, vilket begränsat antalet artiklar och därmed kan ha påverkat resultatet. Även begräsningarna i sökningen, såsom fulltext och endast artiklar publicerade de senaste fem åren kan ha påverkat resultatet. Å andra sidan ledde tidsbegränsningen till att aktuella forskningsresultat inkluderades. Det var inte möjligt inom ramen för kursen att genomföra en fullskalig systematisk litteraturstudie. Metoderna i artiklarna var endast kvantitativa och de flesta av studierna är del av större longitudinella studier. Det vore intressant med större variation i studiernas metoder för att se om detta kan lyfta ytterligare aspekter kring ämnet. 11

Slutsats Samband finns mellan hörselnedsättning och kognitiv nedsättning samt mellan hörselnedsättning och demenssjukdom. Hörselnedsättning har också påvisats vara en prediktor för utveckling av demenssjukdom. Nedsättning i det centrala auditiva systemet har en stark koppling till Alzheimers sjukdom. Mer forskning behövs kring sambanden och hur denna kunskap kan användas. Forskningen visar att hörseldiagnostik skulle kunna vara en del i utredning av demenssjukdom och kognitiv funktion alternativt ett screeningverktyg för att tidigare identifiera personer med risk att utveckla demenssjukdom. Referenser Allen, N.H., Burns, A., Newton, V., Hickson, F., Ramsden, R., Rogers, J., Butler, S., Thistlewaite, G., Morris, J. (2003). The effects of improving hearing in dementia. Age and ageing, 32, 189-193. Andersson, G. & Arlinger, S. (red.) (2007). Nordisk lärobok i audiologi. (1. uppl.) Bromma: CA Tegnér. Dawes, P., Emsley, R., Cruickshanks, K.J., Moore, D.R., Fortnum, H., Edmondson-Jones, M., McCormack, A., Munro, K.J. (2015). Hearing loss and cognition: The role of hearing aids, social isolation and depression. PLoS ONE 10(3): e0119616. doi: 10.1371/journal.pone.0119616 Gates, A.A., Gibbon, L.E., McCurry, S.M., Crane, P.K., Feeney, M.P., Larson, E.B. (2010). Executive dysfunction and presbycusis in older persons with and without memory loss and dementia. Cognitive and Behavioral Neurology, 23, 2018-223. Gelfand, S.A. (2009). Essentials of audiology. (3. ed.) New York: Thieme. 12

Gurgel, R.K., Ward, D.P., Schwartz, S., Norton, M.C., Foster, N.L., Tschanz, J.T. (2014). Relationship of Hearing loss and Dementia: A Prospective, Population-based Study. Otology and Neurotology 35,775-781. Hung, A., Liao, K., Muo, C., Lai, S., Chang, C., Hung, H. (2014). Hearing loss is associated with risk of Alzheimer's disease: A case-control study in older people. Journal of epidemiology, 25, 517-521. Idrizegovic, E., Hederstierna, C., Dahlquist, M., Kämpfe Nordström, C., Jelic, V., Rosenhall, U. (2011). Central auditory function in early Alzheimer's disease and in mild cognitive impairment. Age and ageing, 40, 249-254. Lin, F.R., Ferrucci, L., Metter, E. J., An, Y., Zonderman A.B., Resnick, S.M. (2011a). Hearing loss and cognition in the Baltimore longitudinal study of aging. Neuropsychology, 25, 763-770. Lin, F.R., Metter, E.J., O'brien, R.J., Resnick, S.M., Zonerman, A.B., Ferrucci, L. (2011b). Hearing loss and incident dementia. Archives of neurology, 68, 214-220. Lin, F.R., Yaffe, K., Xia, J., Xue, Q., Harris, T.B., Purchase-Helzner, E., Satterfield, S., Ayonayon, H.N., Ferrucci, L., Simonsick, E.M. (2013). Hearing loss and cognitive decline among older adults. JAMA Internal medicine, 25, 293-9. Melin, E. (1999). Handbok i demens. Stockholm: Kommentus. Musiek, F.E. & Chermak, G.D. (red.) (2007). Handbook of central auditory processing disorder. Vol. 1, Auditory neuroscience and diagnosis. (2 uppl.) San Diego, CA: Plural Publishing. Pichora-Fuller, M. K. (2007). Audition and cognition: What audiologists need to know about 13

listening. I C. Palmer & R. Seewald (Red.), Hearing Care for Adults (s-71-85) Stäfa, Switzerland: Phonak. Plack, C.J. (2014). The sense of hearing. (2 uppl.) Psychology Press ldt. Roeser, R.J., Valente, M. & Hosford-Dunn, H. (red.) (2007). Audiology: diagnosis. (2. ed.) New York: Thieme. Rundgren, Å. (1991). Människans funktionella åldrande. Lund: Studentlitteratur. Tun, P.A., Williams, V.A., Small, B.J., & Hafter E.R. (2012). The effects of aging on auditory processing and cognition. American Journal of Audiology, 21, 344-350. Quaranta, N., Coppola, F., Casulli, M., Barulli, O., Lanza, F., Tortelli, R., Capozzo, R., Loe, A., Tursi, M., Grasso, A., Solfrizzi, V., Sobba, C., Logroscino, G. (2015). The prevalence of peripheral and central hearing impairment and its relation to cognition in older adults. Audiology and neurotology, 19, 10-14. World health organization (WHO). September 2015a. Fact sheet N 404, Ageing and health. Hämtad 160307 från: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs404/en/ World health organization (WHO). March 2015b. Fact sheet N 300, Deafness and hearing loss. Hämtad 160307 från: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs300/en/ World health organization (WHO). March 2015c. Fact sheet N 362, Dementia. Hämtad 160307 från: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs362/en/ 14

Bilaga 1. Artikelmatris Författare Årtal Titel Land Teoretiska utgångspunkter Syfte Studiedesign Resultat Allen, N.H., Burns, A., Newton, V., Hickson, F., Ramsden, R., Rogers, J., Butler, S., Thistlewaite, G., Morris, J. 2003. The effects of improving hearing in dementia. Det finns samband mellan hörselnedsättning och demens. Att undersöka vilka effekter användning av hörapparater får för personer med hörselnedsättning och demens. Kvantitativ metod. Studiepopulation vid baseline (n=35). Personer med tidig demensdiagnos. Hörseltester. Statistiska analyser. Personer med demens har nytta av att använda hörapparater. Den kognitiva förmågan förbättras inte av användande av hörapparater, inte heller dagliga aktiviteter, psykologiska symptom eller belastningen på vårdare. Däremot blev personerna med demens mindre desorienterade och mer delaktiga. Storbritannien Dawes, P., Emsley, R., Cruickshanks, K.J., Moore, D.R., Fortnum, H., Edmondson-Jones, M., McCormack, A., Munro, K.J. 2015. Hearing loss and cognition: The role of hearing aids, social isolation and depression Hörselnedsättning har koppling till kognitiv nedsättning och demens. Att undersöka statistiska samband mellan hörselnedsättning och kognitiv förmåga i en större population. Kvantitativ metod Longitudinell design. (n= 164770) Material från UK biobank sample; Hörselmätning, kognitiva tester samt frågeformulär. Social isolering var associerad med både försämrad kognition och försämrad hörsel. Användning av hörapparater har inte samband med depression men till minskad social isolering och förbättrad kognitiv förmåga. Statistiska analyser. Storbritannien

Gates, A.A., Gibbon, L.E., McCurry, S.M., Crane, P.K., Feeney, M.P., Larson, E.B. 2010 Central hörselnedsättning och Alzheimers sjukdom har samband. Kan hörselnedsättning vara ett tidigt tecken på begynnande demens? Att undersöka hur åldersrelaterad hörselnedsättning är kopplad till nedsättning i kognitivförmåga och demens? Kvantitativ metod. En populationsbaserad longitudinell studie. Central auditiv funktion kan ha samband med kognitiv förmåga. Svårigheter att uppfatta tal i brus kan vara en indikation på utveckling av demens. Executive dysfunction and presbycusis in older persons with and without memory loss and dementia. Studiepopulation från Adult Changes in Thought (ACT) study. (n=313) USA Hörseltester, neuropsykologisk utredning, Statistiska analyser. Gurgel,R.K., Ward, D.P., Schwartz, S., Norton, M.C., Foster, N.L., Tschanz, J.T. 2014. Relationship of Hearing loss and Dementia: A Prospective, Population-based Study. Troligen finns ett samband mellan hörselnedsättning, kognitiv nedsättning samt demens. Att undersöka om hörselnedsättning ökar risken för kognitiv nedsättning samt leder ökad risk för demenssjukdom i en äldre population. Kvantitativ metod, med kompletterande kvalitativa intervjuer Del av longitudinell studie. (n=4545) Statistiska analyser. Personer över 65 år med hörselnedsättning har en ökad risk för att utveckla demenssjukdom och med snabbare förlopp än personer i samma åldersgrupp utan hörselnedsättning. USA Hung, A., Liao, K., Muo, C., Lai, S., Av alla typer av demens sjukdomar är Alzheimerssjukdom den Att undersöka samband mellan hörselnedsättning Kvantitativ metod. Det är vanligare att personer med Alzheimers sjukdom

Chang, C., Hung, H. 2014. vanligaste. Sjukdomen är associerad med degenerativa processer i hjärnan. Båda demens och hörselnedsättning dessa är vanligt med ålder. och Alzheimers sjukdom hos äldre personer i Taiwan. Studiepopulation från National Health insurance. (n=488). har hörselnedsättning jämfört med personer utan Alzheimers. Dock vet man inte om hörselnedsättning kan ses som en riskfaktor eller en oberoende variabel. Hearing loss is associated with risk of Alzheimer's disease: A case-control study in older people Statistiska analyser. Taiwan Idrizegovic, E., Hederstierna, C., Dahlquist, M., Kämpfe Nordström, C., Jelic, V., Rosenhall, U. 2011. Central auditory function in early Alzheimer's disease and in mild cognitive impairment. Det finns ett samband mellan central hörselnedsättning och mild kognitiv nedsättning samt demens.. Att studera perifer och central hörselnedsättning i en grupp personer med tidig Alzheimers sjukdom, alternativt lätt kognitiv nedsättning. Att undersöka om CAPD är en prediktor för utveckling av kognitiv nedsättning. Kvantitativ metod. Baseline för longitudinell studie. (n=136) Hörseltester, minnestester samt frågeformulär. Statistiska analyser. Vid mätning med tester för störningar i den auditiva processen får personer med demenssjukdom samt mild kognitiv nedsättning sämre resultat än de som inte har denna problemtik. Personer med demens och mild kognitiv nedsättning har större REA. Sverige Lin, F.R., Ferrucci, L., Metter, E. J., An, Y., Zonderman A.B., Hörselnedsättning är relaterat till lägre kognitiva testresultat vid minnestester samt Att undersöka relationen mellan hörselnedsättning och kognitiv Kvantitativ metod Hörselnedsättning har signifikant samband med minnestester samt

Resnick, S.M. 2011. Hearing loss and cognition in the Baltimore longitudinal study of aging. tester som visar handlingsförmåga. funktion. Delstudie i Baltimore longitudinal study. (n=347). Hörseltester, kognitiva tester. handlingsförmåga. Dessa samband var starkare än sambanden mellan minnesförmåga och processhastighet samt verbalfunktion. Det finns samband mellan hörselnedsättning och kognitiv funktion. USA Statistiska analyser. Lin, F.R., Metter, E.J., O'brien, R.J., Resnick, S.M., Zonerman, A.B., Ferrucci, L. 2011. Hörselnedsättning är en riskfaktor för demenssjukdom. Att undersöka om hörselnedsättning är associerad med demenssjukdom. Kvantitativ metod Delstudie i Baltimore Longitudinal study. (n=639). Av de som hade hörselnedsättning vid studiens start hade en större andel utvecklat demenssjukdom vid uppföljningen än de som inte hade hörselnedsättning vid starten. Hearing loss and incident dementia. Hörseltester, kognitiva tester. USA Statistiska analyser Lin, F.R., Yaffe, K., Xia, J., Xue, Q., Harris, T.B., Purchase-Helzner, E., Satterfield, S., Ayonayon, H.N., Ferrucci, L., Simonsick, E.M. Hörselnedsättning har samband med försämrad kognitiv förmåga och utveckling av demens. Att undersöka samband mellan hörselnedsättning och förändringen av kognitiv nedsättning över en längre period. Kvantitativ metod. Studiepopulation från Health, Aging and Body Composition (Health ABC) study. (n=1984). Personer med hörselnedsättning vid basline hade större kognitiv försämring än normalhörande personer. 2013. Hearing loss and cognitive decline Hörseltester, kognitiva tester.

among older adults. USA Statistiska analyser. Quaranta, N., Coppola, F., Casulli, M., Barulli, O., Lanza, F., Tortelli, R., Capozzo, R., Loe, A., Tursi, M., Grasso, A., Solfrizzi, V., Sobba, C., Logroscino, G. Det finns samband mellan åldersrelaterad hörselnedsättning och kognitiv nedsättning. Att undersöka åldersrelaterad hörselnedsättning och kognitiv nedsättning i en grupp äldre över 65år. Kvantitativ studie Delstudie i Great Age Study. (n=488). Resultatet visade att hörselnedsättning och kognition är starkt signifikant kopplade till varandra. Alzheimers sjukdom var signifikant associerad med CAPD 2015. Hörseltester, neuropsykologisk undersökning. The prevalence of peripheral and central hearing impairment and its relation to cognition in older adults. Statistiska analyser Italien Not. REA (Right Ear Advantage), CAPD (störningar i den central auditiva processen).