--6 Vad är sömn och vad gör den? Varför SFI biehöver vpi roj sova? nternat Torbjörn Åkerstedt, Klinisk neurovetenskap, Karolinska insatutet StressforskningsinsAtutet Stockholms universitet Sömn- EEG AJ generera sömn % adenosin syn chr oniz atio n za tio n hr nc sy i on % % REM Sömnmönstret över Ad REM Sleep Stage - - - - Återhämtning - Reducer ad ämnes- omsäj- ning och konnek- Avitet 6 8 6 8 Time since retiring
--6 Centrala funkaoner för sömnen - i hjärnan SynapAc downscaling during sleep Energiåterställning påfyllning av ATP, ger hjärnan bränsle för arbete Eliminiering av avfall (beta- amyloid t.ex) Minnesutrensning och förstärkning integrering av de minnesspår som skall sparas Återställning av emoaonell balans (eliminering av emoaonell laddning under överföring All långadslagring av temporära minnesspår) Tononi et al Övriga processer under sömn Återhämtningen sijer i Tilllväxthormonökning Testosteronökning Immunvitalisering Nedtryckning av katabolism KorAsol, adrenalin, etc GH KorAsol Längden frånvaro av kort sömn (<6Am) Djupet sömnstadier & Frånvaro av avbroj (fragmentering) Möjligen också närvaro av REM- sömn Störd sömn Problem minst ggr/vecka % 8 6 8 6 För lite sömn Interf day Too littel sl Premat aw Diff asl Awakenings fq Not rested <h >9h Tired Maj Probl
--6 Störd sömn / insomni Frequent Sleep disturbance + reduced daily functioning Insomnia disorder Sleep a big problem asl/aw/pre asl/aw/pre+intf asl/aw/pre+prob Vad är insomni? Sannolikt en arousal disorder fysiologisk uppvarvning som motverkar sömnens utveckling mot djup Perifer fysiologi är uppvarvad blodtryck, hjärcrekvens, andningsfrekvens sänks inte under sömnen Vissa delar av hjärnbarken sover inte Nyckeln är ältandet vid sänggåendet Konsekvenser av insomni? Kradigt ökad sjukfrånvaro Kradig ökning av föradspensionering Kradig ökning av sjuknärvaro (sänkt funkaonsförmåga som motsvarar sjukdagar per person i USA ($mdr/år) Hjärnan sämre dämpning Orsaker Orsaker All störd sömn Utbrändhetens sömnfysiologi % stress Arbetstid Egna barn Sociala aktiviteter TV/IT Frisk Sjuk R R R R R N= National repr sample Stress Work hours/studies Own children Own illness Social activties TV/sms/phone Care giving Åkerstedt et al in prep
--6 Psychiatric disorder Insomni & andra diagnoser Cancer Hypertension Diabetes Urogenital Heart disease Asthma Joint pain Gastrointestinal Fibromyalgia Depression urnout OR (9% CI) for insomnia disorder Varför söker man medicins hjälp för sömnproblem? Mallon et al Läkarbesök för sömnproblem InsomningsAd och sökt läkarhjälp r R beta Difficult fall asleep..9 FaAgue.. Age -.6. Too lijle sleep -. Oden h sleep -. Premature awakening -. Awakenings -.9 Sleep latency -.6 TSTwork -.9 OR, Ci medical attention 9 8 7 6 över min > - -9 6- - Sleep latency (min) Antal uppvaknande och sökt läkarhjälp Sömnlängd och sökt läkarhjälp OR, Ci medical attention 7 6 9 8 7 6 Över uppvaknanden - Awakenings / night OR, Ci medical attention 9 8 7 6 Under 6 timmar <6 6-7 7-8 8-9 >9 TST workday
--6 TST% Svensk sömlängd 6t min Leisure Work Alltså 8 Ammar är inte alls vad alla måste sova 6-9 Ammar är normalintervallet De flesta klarar en redukaon på Ammar en dag (kanske inte dagar i rad) 6 7 8 9 TST hours Kön och läkarbesök lång insomningsad 6 läkarbesök Kön och läkarbesök - uppvaknanden läkarbesök, Sleep latency (min) p<. Awakenings, Med Med, Males Females Males Females Fysiologiska aspekter på kvalitet Dålig fysiologisk sömn Kort TST Låg sömneffekavitet Mycket vakenad Många uppvaknanden Många stadieändringar Få sömnspolar (- 6Hz, - sek) Få K- komplex
--6 ra sömn (subjekavt)? > 6 Am men ålder och geneak påverkar starkt < Am uppvaknanden < minuters insomningsad Men det vikagaste kriteriet är god dagadsfunkaon Vad händer när man får för litet sömn? Hjärnans reakaon på överhoppad sömn alkin et al parietal thamalmic prefrontal Sömbrist, en sömnig frontallob och en lössläppt amygdala = emoaonell överreakaon occipital Yoo et al 7 Sömnbrist och folksjukdomar Diabetes typ II (insulinet blir ineffekavare) Kardiovaskulär sjukdom (försämrad sockerhantering, inflammaaon) Depression (reducerad känslighet i serotoninreceptorer?) Utbrändhet (utstörd förmåga aj producera djupsömn och konanuerlig sömn) Demens? Experimentell sömnrestrikaon och metabola effekter Laboratoriestudier visar på aj minskad sömn leder All Reducerad insulinsensiavitet (via GH minskning?) Reducerad glukostolerans Ökat födointag/hunger (via ökat grehlin, minskat lepan?) Nedletcheva & Scheer (review) 6
--6 Mortalitet och sömnlängd Hur mycket sömn behöver man för aj fungera I längden? oh h Only with low physical activity 6h OS: -åringar Klarar 6.h -åringar klarar 8.h 7h OK 8h N=., representative sample elavia et al - - 6 6 day 8 Fysiologiska aspekter på kvalitet Also sleep fragmentaaon affects vigilance (MSLT) alert 6 uppvaknanden/ timme sleepy 6 uppvaknanden per timme upplevs Som - för hela natten Minutes between awakenings onnet and Arand Och undertryckande av djupsömn Fysiologisk vakenhet utstörd Det är inte sömnen före midnaj som är vikag Det är första halvan (med djupsömn) som är vikag Dijk et al 7
7 mel temp 7 8 6 6 6 8 6 6 Time of day 7. 7. 6.8 6.6 6. --6 Dålig fysiologiska sömn Kort sömnlängd Låg sömneffekavitet (% vakenad) Många uppvaknanden Många stadieändringar Få sömnspolar (- 6Hz, - sek) Få K- komplex ra subjekav sömn? > 6 Am men ålder och geneak påverkar starkt < Am uppvaknanden < minuters insomningsad Men det vikagaste kriteriet är god dagadsfunkaon LivssAlsfaktorer Sena vanor och mörker AkAvitet - ljus på kvällen senarelägger klockans inställning orsakar insomningsbesvär och uppvaknandebesvär och för kort sömn (yngre) Datorskärmsljus räcker IT är en vikag störfaktor för yngre Även förväntan på kontakter under sömnen kommer aj reducera sömnkvaliteten Melatonin pm/min Rectal temperature C 6 Oregelbundet sömnmönster Stör sömnen pga ojämt fördelat behov och brist på förberedelse (ämnesomsäjningssänkning av hjärnan) av sängåendet. Sena uppvaknanden stör nästa sömn (unga) Fysisk akavitet och sömn AllAd hög korrelaaon mellan moaon och god (även kort) sömn. Nästan inga studier av intervenaoner, dock: % kortare insomningsad % kortare vakenad 8% ökning i sömnad % ökning av sömneffekavet Dock: sen (kl ) träning olämpligt Pasos et al OS: medelhög aerobisk träning 8
--6 Rumstemperatur Sömn förutsäjer aj centraltemperaturen sänks Hög rumstemperatur hindrar värmeavgivning (förutsäjning för sömn) - 8 opamalt i rummet, över hudtemperaturen under täcket (signal från huden All hypotalamus serotonin) Koffein lockerar adenosin A receptorer i hypothalmus tröjhetssignaler uppfajas inte EffekAv tröjhetsblockerare och sömnförkortare Förlänger insomningsad, ökar sömnfragmentering, reducerar djupsömn. Används ibland för simulering av sömnstörning i läkemedelsförsök Togo et al 7 Alkohol EffekAvt insomningsmedel (potenaerar sömnbristeffekter) EffekAv sömstörare (eder någgra Ammar) förkortar sömnen genom autonom akavering Rökning Respiratoriska problem Direkteffekter av nikoan Tidiga morgnar Samma sömnredukaon som vid najarbete men av annat skäl (sömnen bryts av väckarklockan) uller ConversaAon StarAng truck Stage Stage Äldre mycket känsligare för ljud asner et al 8 9
--6 MI Sömnapnégraden (AHI) ökar med MI (AHI/ Am per enhet MI (PreJo et al ) Sömnkvalitet och sömnlängd minskar med ökad fetma - starkt Möjligen en effekt av kort sömn på fetma (Lyykäinen et al ) (via ökat grehlin & minskat lepan?) Föda Inga studier visar aj näringsinnehållet påverkar sömnen (fej, kolhydrater, proteiner) Inte heller kalorinivån påverkar sömnen fasta eller dubblerat kaloriintag Effekter av födans volym har dock effekt mycket volym > snabbare insomnande (Horne et al- ) Sömnbrist ger hunger och ökning av hungerhormoner (grehlin) och minskning av mäjnadshormoner (lepan) AJ leva singel Sämre sömn Oklar orsak (stress, oordnat liv) arn AJ ha småbarn hemma förkortar sömnen AJ vara gravid ger sämre sömnkvalitet och kortare sömn ehandling KTi evidensbaserade metoder Med terapeut sessioner Internetbehandling fungerar också bra Även självhjälpslijeratur ( lär dig sova bäjre ) har goda effekter
--6 KTi Praxis - Hur behandlas sömnbesvär? KT för insomni är förstahandsvalet kradfullare och mer långadseffekavt än sömnmedel Sömnhygien (tyst, kallt, mörkt, ej koffein, etc) StressredukAon skyddad Ad på kvällen Regelbundna sovader Fysisk akavitet SAmuluskontroll SömnrestrikAon förmodligen mest effekavt % 9% 8% 7% 6% % % % % % % % % % % 8% 8% 6% % % 9% 6% % 6% % 8% Allmänna sömnråd (n=) Läkemedel (n=6) Samtalsterapi (n=) KT (n=6) Aldrig Sällan Ibland Ofta SU. Insomni 6 Praxis - Vilka läkemedel ordineras odast? Sömnmedelseffekter % 9% 8% 7% 6% % % % % % % % % ensodiazepiner % % 8% % ensodiazepinbesläktade medel Övriga sömnmedel % % % Antidepressiva medel % 7% 8% 9% 8% 7% Lugnande medel, ataraktika % % % Annat :e hand :a hand :a hand minuters längre sömn (jämfört med placebo) Upplevelse av måjligt bäjre sömn En kradig ökning av sömnspolar gör kanske aj sömnen blir mer konsoliderad och antagligen känns mer konsoliderad SU. Insomni 6 Frågor? torbjorn.akerstedt@ki.se