Wearable sensors in smart textiles
|
|
- Rut Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Wearable sensors in smart textiles Kristina Malmgren Professor in Neurology Institute of Neuroscience and Physiology Sahlgrenska Academy Gothenburg University
2 wearitmed Stiftelsen för Strategisk Forskning
3 Upplägg Vilka neuromedicinska problemområden vi fokuserar på Vad vi önskar kunna mäta och varför Hur ska vi komma dit och med vilka metoder
4 wearitmed - Målsättning Mäta kliniskt relevanta rörelsemönster Definiera vilka övriga fysiologiska variabler som är viktiga att mäta vid de olika neurologiska sjukdomarna Utveckla mätsystem som möjliggör kontinuerliga mätningar också utanför sjukhus Därigenom förbättra diagnostik, uppföljningen av sjukdomsförloppet och göra det möjligt att skräddarsy behandling
5 Tre neurologiska diagnoser i fokus Epilepsi personer i Sverige har epilepsi. Parkinsons sjukdom personer i Sverige har Parkinsons sjukdom. Stroke drabbas årligen av stroke
6 Epilepsi attackvisa och varierade symtom De flesta epileptiska anfall varar <2 minuter Anfallen kan variera från attacker med enbart subjektivt upplevda stereotypa symtom, till frånvaroattacker och till anfall med medvetslöshet och generaliserade kramper Samma individ kan ha alla dessa symtom
7 Generaliserat tonisk-kloniskt anfall
8 Behandlingsmål vid epilepsi Uppnå anfallsfrihet eller en förbättrad anfallssituation utan besvärande biverkningar Minska risken för annan epilepsirelaterad sjuklighet, som plötslig död vid epilepsi. Risken för plötslig död är särskilt stor hos dem som har hög frekvens generaliserade krampanfall
9 Hur wearitmed skulle kunna förbättra behandling av epilepsi Mätning av anfall i hemmiljö skulle ge en större säkerhet då många inte vet om alla anfall Mätning inte enbart av rörelsemönster men också fysiologiska variabler som hjärtfrekvens och syrgasmättnad skulle kunna identifiera personer med ökad risk för plötslig död vid epilepsi Det skulle kunna vara första steget mot att utveckla en åtgärd
10 Parkinsons sjukdom neurodegenerativ men fluktuerande Läkemedelsrelaterade fluktuationer Fluktuationer utvecklas när sjukdomen fortskrider
11 Behandlingsmål Parkinsons sjukdom Lindra aktuella symptom Motverka de långsiktiga effekterna av dopaminbrist i hjärnan Undvika biverkningar på kort och lång sikt Liknar behandlingsmålen vid t.ex. diabetes eller högt blodtryck!
12 You can t manage what you can t measure. Time with doctor Other hours (a.k.a.life) Adapted from Sara Riggare
13 Hur wearitmed skulle kunna förbättra behandling av Parkinsons sjukdom Kontinuerlig igenkänning av under- och överbehandling baserat på rörelsemönster. Detektering av vissa ickemotoriska fluktuationer andning, hjärtaktivitet, blodtryck, temperatur Detektion av fall-riskbeteende och fall. Presentation av data så att det förbättrar patientens kontroll av sjukdomen och läkarens behandlingsstrategi
14 Stroke - vanliga rörelseproblem Påverkar rörelseförmågan i ena kroppshalvan muskelstyrka koordination tonus känsel balans fysisk aktivitet Ca 70-80% av strokeinsjuknade har nedsatt rörelseförmåga initialt Ca 30-40% har kvarstående problem och kommer att behöva hjälp i sina dagliga aktiviteter under längre tid
15 Återhämtning efter en stroke 5-10% 15-25% Langhorn 2011; Kwakkel 2013
16 Hur wearitmed skulle kunna förbättra rehabilitering efter stroke Kvantifiering av rörelser och rörelsekvalité för att mer specifikt rikta in träningsinsatser som stimulerar till motorisk återhämtning Symmetri, amplitud, kompensation Aktivitetsmonitorering över längre tid i naturlig miljö utanför sjukhus Fallprevention Sensorbaserad feedback under och efter träning
17 Variabler av betydelse att mäta i wearitmed Prioritet 1: - olika rörelser och deras tidssamband - puls Prioritet 2: - syrgasmättnad - hjärtfrekvensvariabilitet - blodtryck
18 Variabler av betydelse att mäta i wearitmed Prioritet 1: - olika rörelser och deras tidssamband - puls Prioritet 2: - syrgasmättnad - hjärtfrekvensvariabilitet - blodtryck
19 ACREO SWEDISH ICT AB KEY AREAS AND EXPERTISE
20 WEARITMED - ACREO Utveckling av elektronik och sensorsystem för rörelsemätning, puls, blodtryck, syrgasmättnad, m m Utveckling av algoritmer för detektion och diagnostik av epilepsi, Parkinsons sjukdom och stroke utifrån sensordata.
21 RÖRELSEMÄTNINGSSENSORER
22 SIGNALBEHANDLINGSVERKTYG FÖR DETEKTION AV EPILEPTISKA ANFALL
23 Identifikation och loggning av epileptiska anfall RÖRELSEMÄTNING PÅ EPILEPSIPATIENTER Sedan våren -08 är insamling gjord på 45 st patienter. Sammanlagt > 250 Gb data. Sammanlagt > 140 dygns inspelningar Sammanlagt > 200 st anfall Datorverktyg utvecklade för hantering av insamlad data Signal Window DC window Block j=1 Acceleration [g] Block j=2 Block j=3 Block j= Time [s] Signalbehandling utvecklade för identifikation av anfall. Falsklarm/dygn Patient st 1 st 2 st 3 st 0 0,5 1 1,5 Känslighet
24 UTVÄRDERING AV PARKINSONMEDICINERING Före medicinering Parkinson patient Efter medicinering Friska individer
25 Initialt skall variablerna mätas med hjälp av en tröja Rörelse & elektrisk pulsmätning Centralenhet Batteri Elektroder Rörelse & optisk pulsmätning
26 wearitmed - Textilhögskolan Forskningsfokus: - Textila sensorer känsliga för bärarens rörelser Hur realisera sensorer helt i textil? Hur kan de tillverkas industriellt? Går de att tvätta? - Plaggkonstruktion Hur ska plagget sitta för bästa funktion hos sensorerna? Hur ska plagget utformas för att passa många? Hur ska plagget utformas för att bli använt?
27
28 TRÖJA VERSION 1 Väl integrerad elektronik och ledningsbanor Rörelse & elektrisk pulsmätning Centralenhet Batteri Rörelse & optisk pulsmätning Textila pulselektroder Acreo Textilhögskolan
29 Utveckling av elektroaktiva textilfibrer för integrering i plagg o Polymerbaserade elektriskt ledande fibrer och garn ersätter metalltrådar vilket ger enklare integrering av sensorer i klädesplagg och bekvämare plagg. Olägenheter för patienterna reduceras och handhavandet i hemmiljö förenklas. Varp: piezo- Elektriskt garn o o Piezoelektriska sensorfibrer ger god mätnoggrannhet och möjlighet att mäta svaga rörelser, tex. rörelser som uppkommer pga. pulsslag i olika delar av kroppen. Ny tillverkningsteknik ger billigare produkter. Förbättrad teknik för ihopkoppling av elektroaktiva textilfibrer med elektroniska komponenter gör sensorplaggen mer robusta och enkla att hantera för patienterna. Piezo signal (V) Väft: Ledande garn Piezo signal Strain % Tid Starin (%)
30 TRÖJA VERSION 3! Rörelsemätning & elektrisk pulsmätning inkl. HR variabilitet Utmärkt passform för varje individ Textila ledningsbanor Centralenhet Batteri Textila rörelsesensorer Rörelsemätning & optisk pulsmätning inkl. syremättnad Sensorer för blodtryck Textila pulselektroder Acreo Textilhögskolan Swerea
31 Patientinvolvering Vi planerar fokusgrupper med patienter för att nå användbara lösningar som: 1 vs 8,765 Fungerar i patientens vardag Ger direkt nytta i patients vardag Ger konkreta bidrag till förbättrad diagnostik och vård
32 Varför utveckla egen teknik? Det finns mycket ny hälsoinriktad teknik för att mäta t ex aktivitet/rörelse och puls varför använder vi inte den? Stroke, epilepsi och Parkinson är neurologiska tillstånd som kräver samtidig registrering och integrerad analys av flera olika signaler av hög kvalitet Vi följer utvecklingen för att se om/när befintlig teknik kan bidra
33 Vi kan inte göra allt själva! Vi planerar en serie workshops för att delge vårt arbete men också för att bjuda in andra att bidra med lösningar I ett senare skede behöver vi kommersiella partners för att nå ut med tekniken i större skala
34 wearitmed Tack för uppmärksamheten!
Wearable sensors in smart textiles
THE SAHLGRENSKA ACADEMY Wearable sensors in smart textiles Margit Alt Murphy PhD, postdoc Institute of Neuroscience and Physiology Sahlgrenska Academy Gothenburg University Bärbara sensorer vid utredning
Läs merKÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb
KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så
Läs mers00015487-06 Affärshemligheter och konfidentiell information 2015 Boehringer Ingelheim International GmbH eller ett eller flera dotterbolag
Sida 1199 av 5 av 275 DEL VI.2 Del VI.2.1 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Information om sjukdomsförekomst Ischemisk stroke orsakas av en blodpropp i en artär i hjärnan. Bland personer över 55
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dravets syndrom. Synonym: Severe myoclonic epilepsy of infancy, SMEI.
6-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Dravets syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merEPILEPSI. Charlotta Bergman Epilepsisjuksköterska
EPILEPSI Charlotta Bergman Epilepsisjuksköterska Vad betyder epilepsi? Epilepsi kommer av det grekiska ordet epilamvanein som betyder att bli tagen av, att ha haft en attack. Epilepsi kallades för den
Läs merSTROKE- vad är det? En kort översikt
STROKEvad är det? En kort översikt Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden En folksjukdom Den vanligaste orsaken till handikapp 20
Läs merUtbildningsinsats Vård och omsorg för de mest sjuka äldre hösten 2015
Utbildningsinsats Vård och omsorg för de mest sjuka äldre hösten 2015 Utbildning för De mest sjuka äldre Kompetensutveckling för undersköterskor finansierat av prestationsbaserade pengar från omvårdnadslyftet
Läs merPå toppen av karriären eller en samhällsbörda.
På toppen av karriären eller en samhällsbörda. Fler Neurologer: Var hittar jag en specialist. Rätt medicin: Hjälp mig att få bra behandling. Lika vård: Vad finns att få ute i landet. Parkinsons sjukdom
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18 Råd och rutiner vid Värmebölja 2 Innehållsförteckning 18. Råd och rutiner vid värmebölja...3 18.1 Bakgrund...3 18.2 Definition...3 18.3 Sårbara personer...3
Läs merVärmebölja/höga temperaturer
SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTIN Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-05-31 Beslutad i ledningsgruppen 160607 Värmebölja/höga temperaturer BAKGRUND Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot
Läs merMRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi.
BASAL UTREDNING VID EPILEPTISKA ANFALL OCH EPILEPSI (Martin Lindberger) En noggrann anamnes inklusive vittnesuppgifter är av stor vikt för att ställa korrekt diagnos. MRT är en mer känslig metod för att
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merAripiprazole Accord (aripiprazol)
Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol
Läs merBehandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2
Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och
Läs merFörmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson
4 FOLKHALSASVERIGE.SE Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET NYHETER Mårten Rosenqvist Senior professor vid institutionen för kliniska vetenskaper på Karolinska Institutet Danderyds
Läs merKOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)
ECT-STUDIEN Första intervjun ANAMNESPROTOKOLL (CRF) innan ECT KOD # INITIALER DATUM INTERVJUARENS NAMN: DEMOGRAFISKA UPPGIFTER PÅ PATIENTEN Födelsedatum: - - (år-månad-dag) Pat är idag år gammal Kön: Man
Läs merProcess Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård. 1 20150512 Vv 206/2015
RIKTLINJE METODSTÖD RUTIN LOKAL RUTIN Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård 1 20150512 Vv 206/2015 Processägare Processledare / ansvarig för revidering
Läs merHjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012
Hjärtinfarkt Hjärtats blodförsörjning Hjärtmuskeln har en egen blodförsörjning från två kranskärl Dessa kommer direkt från stora kroppspulsådern där den lämnar vänster kammare Kranskärlen förgrenar sig
Läs merHandlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall
Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall - åtgärder vid olycksfall och akut sjukdom - anvisningar för omhändertagande av elev som under skoltid insjuknar eller utsätts för olycksfall - allmänna åtgärder
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merNätverkssjukvård i Framtidens Hälsooch sjukvård
2015-09-07 Nätverkssjukvård i Framtidens Hälsooch sjukvård Nätverket Uppdrag Hälsa 3 december 2015 Gunilla Benner-Forsberg Sidan 2 Målbild FHS 2025 Länets befolkning är friskare och har ett större förtroende
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
ARPIPRAZOLE RATIOPHARM TABLETTER Datum: 26.9.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merEpilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen.
Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen. Datum: Djurägarens namn: Djurägarens personnummer
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merMedtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B.
Medtronic DBSvid epilepsi mer trygghet oberoende frihet Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX Shannan B. får Medtronic DBSbehandling av epilepsi mer ut av livet Du behöver inte nöja dig med ett liv
Läs merFår Parkinsonpatienter resurserna de har rätt till? Seminarium om vård, behandling och patientmakt vid Parkinsons sjukdom i Malmö den 19 november 2013
Får Parkinsonpatienter resurserna de har rätt till? Seminarium om vård, behandling och patientmakt vid Parkinsons sjukdom i Malmö den 19 november 2013 Seminariet vände sig till: vårdpersonal, politiker,
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning
Olmestad Comp 20 mg/12,5 mg filmdragerade tabletter Olmestad Comp 20 mg/25 mg filmdragerade tabletter 17.12.2015, version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig
Läs merRåd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31
Råd vid värmebölja Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31 Innehållsförteckning Rapportens namn 1 1 Bakgrund 2 Definition 3 Klassificering av värme enligt SMHI 4 Riskpersoner 5
Läs merAnhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.
Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar
Läs merOm det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,
Läs merTandvårdsstöd för patienter med diabetes
Tandvårdsstöd för patienter med diabetes Annika Lindqvist Bedömningstandläkare, Beställarenheten Sjukhustandläkare, Tandvårdscentralen Uppsökande munhälsobedömning Högkostnadsskydd Tandvård som led i en
Läs merNationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus
Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Förväntningar Att lika god vård skall erbjudas till patienterna
Läs merLamictal. 30-12-2015, version 1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Lamictal 30-12-2015, version 1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en allvarlig
Läs merTEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION
Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050
Läs merUpprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg
Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (5) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills
Läs merDemenssjukdomar och ärftlighet
Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för
Läs merVilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?
Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt
Läs merInformation för offentlig sammanfattning
Information för offentlig sammanfattning Sjukdomsepidemiologi översikt Ökad förväntad livslängd och åldrande befolkningar förväntas leda till att artros blir den fjärde av de främsta orsakerna till funktionshinder
Läs merSIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande patienter med eller utan stöd av MIG (Mobil IntensivvårdsGrupp)
Ansvariga författare: Per Hederström, Göran Karlström, Caroline Mårdh Version: 5.0 Fastställt: 2009-02-27 Gäller från: 2009-01-01 SIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande
Läs merOlmesartan medoxomil STADA. 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Olmesartan medoxomil STADA 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Olmesartan medoxomil STADA 10 mg filmdragerade tabletter
Läs merBMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro, rörelse och sinne.
Tentamen BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro, rörelse och sinne. Kurskod: BL1012 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2013.03.28 Totalpoäng: 72p Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Kathe Dahlbom:
Läs merStudier, forskning och grupputbildning
Diabetesmottagningar på alla tre sjukhus Huvudsakligen personer med typ 1 diabetes NDR (2013) Antal pat Medelålder USÖ 1111 per 48 år Karlskoga 230 per 51 år Lindesberg 141 per 46 år Barn- ungdom 197 per
Läs merDiabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
1 (6) 8 februari 2016 Lemilvo (aripiprazol) Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Schizofreni
Läs merSKOLIOS SKOLIOS SKOLIOS. Puckel eller krokig rygg STRUKTURELL FUNKTIONELL
SKOLIOS Puckel eller krokig rygg SKOLIOS FUNKTIONELL benlängdsskillnad smärta hållningsbetingad STRUKTURELL kongenital idiopatisk neuromuskulär syndrom kotskada diastematomyeli- tethered cord SKOLIOS IDIOPATISK
Läs merÅrsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska
Läs merMuskeldag. 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden. Falkenberg 20131111
Muskeldag 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden Schema förmiddag Vad är detta för sjukdomar, vilka symptom och hur kommer man till korrekt diagnos? 10.00 10.05 Välkomna (EdC, CL) 10.05 10.20
Läs merREGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING
REGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING RAPPORT ÖVER VERKSAMHETEN ÅR 2008 Registeransvarig: Roland Flink Styrgruppen: Kristina Malmgren Gerd Viggedal Kristina Källén Per
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Narkolepsi
-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Narkolepsi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med ovanliga
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Hydroxyzinhydrochlorid EQL Pharma 25 mg filmdragerade tabletter datum 7.1.2014, version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merÄldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?
Äldre med misstänkt urinvägsinfektion Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Bakgrund Äldre får mycket antibiotika för urinvägsinfektion. Många äldre har bakterier i urinen, utan
Läs merClarityn 10 mg tabletter loratadin. Datum 10.8.2015, Version 4.0
Clarityn 10 mg tabletter loratadin Datum 10.8.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Syftet med informationen i detta dokument är att göra läsarna medvetna om frågor angående
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 november 2011 1181/2011 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om körhälsa Utfärdad i Helsingfors den 25 november 2011 I enlighet med social-
Läs merDelegeringsutbildning inom Rehabilitering
Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,
Läs merWestieAlliansens hälsoenkät 2013
WestieAlliansens hälsoenkät 2013 Syfte: Vi skall få en god bild av hur rasen mår. Enkätsvaren ska ge en indikation på det som är bra och det som är mindre bra inom rasen samt ge en vägledning om vad man
Läs merStroke. Lästips från sjukhusbiblioteket
Stroke Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Afasi och samtal : goda råd om kommunikation (2010) Det är många gånger svårt att föra samtal med en person som har fått afasi.
Läs merRedovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011. Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012
Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011 Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012 marianne.forars@vgregion.se eric.bertholds@vgregion.se Att tänka på när resultaten
Läs merCentrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik (CKG)
Läs merBo von Schèele, fil dr, professor Stress Medicine AB, www.stressmedicin.se Institutet för Psykofysiologisk Beteende Medicin, ipbm.
, 1996, 2015, Bo von Schèele, Stress Medicine AB (1/7-96 & 10/1-15) Patienten som en aktiv, utbildad, kompetent resurs i sin egen rehabilitering: En psykofysiologisk beteendemedicinsk manual som bygger
Läs merRiktlinje vid värmebölja
Riktlinje 1 (13) Riktlinje vid värmebölja Riktlinje 2 (13) Innehåll 1. Bakgrund...3 1.1. Syfte med riktlinjen...4 2. Ordinär eller extraordinär händelse?...4 3. SMHI:s varningssystem...4 4. Värmeböljor
Läs merPrioriteringar av obesitaskirurgi
Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering
Läs merNätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen. Carina Hvalstedt
Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen Carina Hvalstedt Projektledare Fokusdag 4 december 2008 Huntingtons sjukdom Vetenskaplig beskrivning 1872 av G Huntington Neuropsykiatrisk sjukdom
Läs merPATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM
PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM OMSORG, REHABILITERING OCH VÅRD Enl. ICF med fokus på Multidiscipliner bedömning och praktisk tillämpning ReArb Institutet Boden-Luleå Werner Jäger
Läs merMultisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?
Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Per-Henrik Nilsson Verksamhetschef Medicinkliniken Växjö Varifrån kommer patienterna 75 år och äldre som läggs in på våra sjukhus
Läs merOrganisation av MS-vården
Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det
Läs merPolitisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut
Läs merMänniskor med funktionshinder i Västra Götaland
Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna
Läs merNationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Akondroplasi. Synonymer: Achondroplasi
6-3-3 Synonymer: Achondroplasi Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Akondroplasi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial
Läs merMedicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Läs mer1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p
Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som
Läs merRutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke
Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merSafetyMOB. Installations och användarmanual för. trådlöst nödstopp - dödmansgrepp. SafePort Marine. Dokument: SM_UM_sv Version: 2014-09-25
Installations och användarmanual för SafetyMOB trådlöst nödstopp - dödmansgrepp Dokument: SM_UM_sv Version: 2014-09-25 SafePort Marine email: info@safeportmarine.se tel: +46 8 501 64 306 www.safeportmarine.se
Läs merEn vanlig behandling i en annorlunda form
LEVODOPA/KARBIDOPA INTESTINAL GEL En vanlig behandling i en annorlunda form - Kontinuerlig dopaminerg behandling vid Parkinsons sjukdom Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuksköterska
Läs merFysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning
Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,
Läs merInformation om epilepsi TILL UNGDOMAR OCH VUXNA
Information om epilepsi TILL UNGDOMAR OCH VUXNA De allra flesta som har epilepsi kan leva ett helt normalt liv. De allra flesta som har epilepsi kan leva ett helt normalt liv. Egna anteckningar: LÄS MER»
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merNy lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson
Ny lag - Nytt läge Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson 5 kap. 10 SoL Personer som vårdar eller stödjer närstående Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar
Läs merTBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012
Mars 2012 1 (6) Smittskyddsläkaren TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 2 (6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län Bakgrund Varje år drabbas
Läs merKällor: Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser. MHC-Basen Mun-H-Centers databas om munhälsa och orofacial funktion vid ovanliga diagnoser.
5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Ehlers-Danlos syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs meromsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata
Mest sjuka äldres vård v och omsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata De mest sjuka äldre 297 000 personer 65 år och äldre Personer med omfattande
Läs merGeriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?
Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig
Läs merKOMMISSIONENS DIREKTIV 2009/113/EG av den 25 augusti 2009 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG om körkort
26.8.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 223/31 KOMMISSIONENS DIREKTIV 2009/113/EG av den 25 augusti 2009 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG om körkort EUROPEISKA
Läs merRådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin
Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin 22 januari 2013 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många använder tobak idag? 11% rökte dagligen 2011 (10% män/12%
Läs merÄldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D
Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med
Läs merIntegrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:
Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig
Läs merArbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Läs merSTOR HÄLSODEKLARATION
STOR HÄLSODEKLARATION Efternamn och tilltalsnamn Yrke/sysselsättning Utdelningsadress Postnummer och ort Telefon (dagtid) Är du inskriven i svensk försäkringskassa? Nationalitet? Besvaras av icke svensk
Läs merSerdolect 4 mg, 12 mg, 16 mg, 20 mg tablett 4.3.2015, Version 4.0
Serdolect 4 mg, 12 mg, 16 mg, 20 mg tablett 4.3.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merUppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE. Carina Nordqvist Falk
Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE Carina Nordqvist Falk 1 Olika möjligheter för regionen att bedriva vård på Egen regi Upphandlad enligt LoU Upphandlad enligt LoV Verksamhetsbidrag
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merRegional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO
Regional utvecklingsplan för psykiatri MINIM, ÄLDREPSYKIATRISKA CONSEQUAT COMMODO DUIS PROBLEMSTÄLLNINGAR: DELENIT, EPIDEMIOLOGI EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND
Läs mer