BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Stella Annani 08-563 085 69 stella.annani@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i historia vid Malmö högskola Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till kandidatexamen i historia vid Malmö högskola. UKÄ ifrågasätter inte längre tillståndet för Malmö högskola att utfärda kandidatexamen i historia. Ärendets hantering UKÄ beslutade den 25 februari 2014 (reg.nr 411-00257-13) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till kandidatexamen i historia vid Malmö högskola. Beslutet innebar samtidigt att UKÄ ifrågasatte lärosätets tillstånd att utfärda kandidatexamen i historia. UKÄ uppmanade därför lärosätet att senast den 25 februari 2015 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av ämbetets ställningstagande. Därefter avsåg ämbetet att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den aktuella examen. Lärosätet har inkommit till UKÄ med en analys av orsaken till bristerna och redovisning av vidtagna åtgärder. För uppföljningen utsåg UKÄ följande sakkunniga: docent Karin Hassan Jansson, Uppsala universitet, och professor Lars Hermanson, Göteborgs universitet. Underlag för bedömningen har varit lärosätets redogörelse. Bedömningen har gjorts utifrån krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas. Universitetskanslersämbetets bedömning UKÄ bedömer att utbildning som leder till kandidatexamen i historia vid Malmö högskola nu uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och att utbildningen därmed ska ges det samlade omdömet hög kvalitet. Under sådana omständigheter finns det inte längre skäl att ifrågasätta lärosätets examenstillstånd. POSTADRESS Box 7703 SE-103 95 Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON +46 8 563 085 00 FAX +46 8 563 085 50 ORGANISATIONSNR 202100-6495 KONTAKT registrator@uka.se www.uka.se
BESLUT 2(2) Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredaren Stella Annani i närvaro av strategi- och planeringsansvarige Per Westman och avdelningschefen Karin Järplid Linde. Harriet Wallberg Stella Annani Kopia till: Bedömargruppen
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1(3) Bilaga 1 Bedömargruppens motiveringar Malmö högskola Lärosäte Malmö högskola Huvudområde/examen Historia - kandidat ID-nr A-2014-10- 3690 Bedömning av utvalda examensmål Mål: För kandidatexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av utbildningarna i historia (se Universitetskanslersämbetets beslut den 25 februari 2014, reg.nr 411-00257-13) framgår följande av bedömargruppens yttrande: Urvalet av självständiga arbeten visar att alltför många av studenternas examensarbeten är bristfälliga avseende kunskap om huvudområdets vetenskapliga grund och förmågan att formulera frågor och föra en resultatdiskussion med historievetenskaplig relevans. Flera av arbetena uppvisar även brister när det gäller kunskap om tillämpliga metoder inom huvudområdet. Resultatet är bättre, även om det finns brister, när det gäller fördjupad kunskap inom någon del av huvudområdet. I bedömningen av delmålet "orientering om aktuella forskningsfrågor" bedömdes nära hälften av de självständiga arbetena i urvalet ha bristande måluppfyllelse. Urvalet av självständiga arbeten visar således på klara problem med att uppnå måluppfyllelsen om kunskap och förståelse för historieämnets vetenskapliga grund, vetenskapliga metoder och koppling till tidigare forskning. Sammantaget visar urvalet av självständiga arbeten på bristande måluppfyllelse. Självvärderingen och intervjuerna ger information om att vid Malmö högskola har huvudområdet historia två inriktningar med olika profiler, Historiska studier respektive Europastudier, som bägge leder fram till en kandidatexamen i huvudområdet historia. De två inriktningarna är ungefär jämnstora vad gäller antalet studenter med en liten övervikt för Europastudier. Inriktningen Europastudier har en utpräglat tvärvetenskaplig profil med fokus på Europas samtidshistoria inkluderande integrationsprocessen och framväxten av EU. Europastudier lockar många internationella studerande, och undervisning och examination sker företrädesvis på engelska. Vid intervjuerna framkom att programmets flervetenskapliga profil innebär att lärare från olika ämnesområden särskilt inom det samhällsvetenskapliga fältet handleder de studerande vid examensarbetet, utifrån den studerandes valda ämnesområde. Den tvärvetenskapliga internationella samtidsorienterade profilen har många förtjänster i sig, men i den aktuella bedömningen av examensarbeten för kandidatexamen i historia, har bedömargruppen konstaterat att många av de bedömda examensarbetena även några som i övrigt bedömts ha hög måluppfyllelse haft alltför svag koppling till historievetenskapliga metoder och grundprinciper. I några fall har ingen anknytning till historieämnet kunnat spåras alls, vilket torde innebära att dessa examensarbeten inom huvudområdet historia knappast kan användas som grund för vidare studier på högre nivå inom historieämnet.
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2(3) Utvärderingen och urvalet av examensarbeten har inte skiljt de två inriktningarna Europastudier och Historiska studier från varandra. De problem som här angivits med ett antal examensarbeten med bristande måluppfyllelse vad gäller studenternas kunskap om och förståelse för historievetenskapens grundprinciper och metoder gäller i viss mån bägge inriktningarna, dock med viss övervikt för Europastudier. Den flervetenskapliga profilen inom Europastudier har betydelse för bedömningen av dess måluppfyllelse inom huvudområdet historia. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. Malmö högskola har gjort två olika analyser för de olika inriktningarna för historia. När det gäller forsknings- och utbildningsmiljön Europastudier (ES) är analysen att inbäddningen i det flervetenskapliga programmet har gjort att de historievetenskapliga perspektiven har hamnat i skymundan. Detta har förstärkts av att få historiker deltagit i undervisningen. Mot den bakgrunden väljer lärosätet att avveckla programmets inriktning med huvudområde historia. Det sker dock en förstärkning av de historiska perspektiven både på temakurser och metodkurser för de studenter som finns kvar i programmet. Högskolan säkerställer deltagande av lärare från ämnet historia i denna utbildningsmiljö. När det gäller analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen i utbildningsmiljön Historiska studier identifierar lärosätet bland annat följande: Progressionen mellan kurserna historia l till lll var otydlig. Det har funnits brister i samsyn, koordination och kontinuitet i lärarlaget mellan historia l till lll. Det har funnits ett för stort avstånd mellan grundutbildningen och den forskning som bedrivs inom ämnet. Analysen ovan framstår enligt bedömarna som genomtänkt och relevant. De åtgärder som lärosätet vidtagit med anledning av bristerna när det gäller utbildningen inom miljön Historiska studier omfattar bland annat följande: För att förstärka koordination, samsyn och kontinuitet i lärarlaget har återkommande lärarmöten införts och helt nya former av lärarhandledningar har tagits fram, en för varje kurs. På lärarmötena förs också en diskussion om bedömningskriterier för att säkra gemensamma normer för bedömning av studenternas prestationer. Som ett led i åtgärderna har man gjort en fullständig genomlysning av innehåll och former i kurserna historia l till lll. Nya delkurser, ny kurslitteratur och nya examinationsformer har införts. En kortare uppsats har införts redan på kursen historia l. Det har införts en seminarieserie som pågår från historia l till och med historia llll för att förstärka kopplingen mellan grundutbildning och forskning. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga.
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3(3) Lärandemålen är nu tydligt formulerade och också tydligt kopplade till de betygskriterier som används. Tankar om progression och krav vid olika typer av examinationer verkar väl inarbetade i de olika delkurserna. Bedömargruppen vill understryka att det är viktigt att det sker en uppföljning av detta gedigna utvecklingsarbete för att säkerställa att det framgent genomsyrar det praktiska arbetet. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller detta examensmål.