Arbetsplan 2013/2014 Lillåns södra skola inkl fritidshem Skolnämnd Nordväst



Relevanta dokument
Verksamhetsplan. Fylsta Skola

Kvalitetsredovisning 2010

Arbetsplan 2015/2016. Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

Arbetsplan/Beskrivning

SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

Lokal arbetsplan för skolan

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

Verksamhetsplan 2012/2013. Lillåns skola 7-9

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

LIKA-behandlingsplan

LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr )

Jäderfors skolas kvalitetsredovisning

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Systematiskt kvalitetsarbete

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN MATTEUSSKOLAN. Arbetsplan för Fritidshem och Fritidsklubb på Matteusskolan Läsår 12/13

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Sandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan

Bo förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Handlingsplan för Södra Vi skola och Tallbackens fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnebo skola och fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

2014 Visseltoftaskolans och fritidshemmets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

Sätra skola arbetsplan

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Grundsärskolan 1-6 Grundsärskolan inriktning träningsskolan 1-9

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Sinntorpsskolan F-3s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan 2013/14

Dokumentation av kvalitetsarbetet

LOKAL ARBETSPLAN 2011/2012

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan

Visioner. Mål. Arbetsorganisation. Hjälmstaskolan 2011/2012. Arbetsplan

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

KVALITETSREDOVISNING

Berghemsskolan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

Fårdala och Stimmets förskolor och skolor. Fårdalas grundskola BOU-nämnden Enhetsplan 2013

HACKEBACKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/16

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr )

Likabehandlingsplan för Kullens Skola

Verksamhetsplan för Sundby förskola och skola

Kvalitetsredovisning ht vt 2010

Kvalitetsredovisning 2009

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Trygghet och trivsel för en hållbar utveckling Mål

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Glömminge skola och fritidshem för lå 2015/2016

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset samt för fritidsverksamheten

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun

LOKAL ARBETSPLAN 2014

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2014/2015

Utgiven höstterminen 2010/ Västra Ingelstad skola

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Vår vision är att Södermalms skola skall vara en trygg skola där välbefinnande, glädje och lust att lära är centrala begrepp.

Verksamhetsplan KÅSAN I UR OCH SKUR

Vår lokala likabehandlingsplan Järnforsens skola

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola

Transkript:

Arbetsplan 2013/2014 Lillåns södra skola inkl fritidshem Skolnämnd Nordväst

Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas ansvar och inflytande 6. Läroplansmål Skola och hem 7. Läroplansmål Övergång och samverkan 8. Läroplansmål Skolan och omvärlden 9. Läroplansmål Bedömning och betyg 10. De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att öka måluppfyllelsen enligt projekt Ökad måluppfyllelse 2

1. Inledning Lillåns södra skola är en F-6-skola med 185 elever, belägen i Örebros norra del. Fritidsverksamhet finns integrerad i skolans lokaler. Skolan är en väl fungerande enhet med kunnig och erfaren personal. Organisationen består av rektor och ledningsgrupp samt en elevhälsogrupp. Vi arbetar i två arbetslag uppdelade i F-3 och 4-6. Personalen har en spridning i ålder och olika utbildningar vilket gör att vi kompletterar varandra väl. Vi vill kännetecknas av att möta barnets behov socialt och pedagogiskt i en flexibel organisation. Vi vill uppnå en framsynthet i metodutveckling som ska stärka barnets pedagogiska och sociala utveckling. Personalens ambitionsnivå för att få eleverna att lyckas med sina studier är hög och vi är bra på att ställa upp för varandra, hitta lösningar och alternativa sätt att samarbeta. Vår skola står för trygghet, glädje, ordning och reda. När eleverna lämnar Lillåns Södra vill vi att de ska vara kommunikativa, ansvarsfulla, sociala och fulla av kunskap. Utifrån detta har vi skapat en egen logotyp för att tydliggöra våra tankar och visioner. Webbadressen till skolans hemsida är: www.orebro.se/lillanssodraskola Våra egna styrdokument består av: Arbetsplan Trygghetsplan Krisplan Inför kvalitetsrapporten utvärderas Arbetsplanen i olika instanser. På utvärderingsdagen i juni går all personal inom skolan, fritids och förskoleklass igenom verksamhetsplanen och utvärderaren den muntligt och skriftligt. Kontinuerlig utvärdering sker även under läsåret. Redovisningen skrivs sedan ihop av rektor och personal ur ledningsgruppen. 3

2. Förutsättningar Vi har förutsättningar att vara Örebros bästa skola då vi har god behörighet bland personalen och en hög ambitionsnivå och höga förväntningar. Pedagogerna har en spridning i en ålder och utbildning vilket gör att vi har en mycket bred kompetens som vi utnyttjar maximalt. All personal jobbar aktivt i alla lägen för att skapa en trygg och lärorik miljö. Flera lärare byter ämnen med varandra för att vi ska vara behörig i de ämnen vi undervisar i. Vi arbetar i två arbetslag och lagen arbetar mot de uppställda målen, i enlighet med Lgr11. Ett arbetslag arbetar med år F-3 och ett arbetslag med år 4-6. Skolan har en ledningsgrupp som består av rektor och representanter för lärarna och fritidshem. Skolans trygghetsgrupp består även den av representanter för lärarna samt fritids och rektor är sammankallande. Ett nära samarbete med elevhälsan gör att det förebyggande och främjande arbetet är under ständig utveckling. Vi är arton personal fördelat på lärare, fritidspedagoger och förskoleklasspersonal. Vi har en specialpedagog som jobbar 100%, en kurator som arbetar 20% och en skolsköterska som jobbar 40% på skolan. Fritidshemmet delar sina lokaler med förskoleklass under förmiddagarna. Under eftermiddagarna använder fritids även klassrum för olika aktiviteter. Under kommande läsår är ca 118 barn inskrivna i fritidsverksamheten. En del av barnen är lovinskrivna. Personalen på fritids arbetar i skolverksamheten under förmiddagarna och är oftast knutna till en och samma klass under läsåret. Fritidspedagogernas olika kompetenser tas tillvara i undervisningen. Skolan är byggd enligt skola Vision 2000, men är inte anpassad efter det elevantal eller det arbetssätt som vi har idag. Detta innebär att skolans lokaler inte används som det var tänkt utifrån visionen. Biblioteket har gjorts om till ett permanent klassrum eftersom befintliga klassrum inte räcker till. Biblioteket har delats upp så att skönlitteraturen står i ett rum och referenslitteraturen står i ett av klassrummen. Vi har installerat smartboards i alla klassrum, antalet datorer har ökat vilket är en klar förbättring. Dock behöver antalet datorer öka ytterligare för att helt kunna möta behovet och de nya kraven i Lgr11. Vi har mycket stora klasser i flera av årskullarna vilket gör att bristen på både anpassade klassrum och grupprum blir väldigt tydlig. Vi har dock kunnat utöka personalresurserna runt de stora grupperna vilket känns tillfredsställande dock gör rumsbristen att vi fortfarande har svårt att få till halvklasstimmar. Det finns elevråd och skolråd som träffas regelbundet. Vi har ett gott samarbete med skolrådet runt olika frågor. Det ekonomiska läget för skolan ser relativt gott ut i nuläget. Detta gör att vi har kunnat öka ut med extra resurspersonal för att på så sätt nå ökad måluppfyllelse och möta de behov vi har i våra stora klasser. 4

3. Läroplansmål Normer och värden Programnämndsmål: Barn och unga, flickor och pojkar, måste få vara trygga och fria från kränkande behandling. Alla elever ska kunna känna sig trygga och uppskattade. Alla skolor ska ha fungerande trygghetsplaner för att uppmärksamma och hantera kränkande behandling bland elever och personal. Driftnämndsmål: Högsta prioritet är trygghet och att alla enheter har en väl fungerande trygghetsplan. Trygg miljö för alla på skolan. Utveckla faddergruppsaktiviteterna. Tydlig organisation runt schema och raster. Det förebyggande arbetet på skolan fungerar bra. Vi har många forum att mötas i och där allas kompetenser samverkar för att skapa en trygg och lugn arbetsmiljö. Vi upplever att alla är trygga på skolan. Vi genomför vår trygghetsenkät med tillhörande karta under hösten där alla elever får svara på hur de upplever miljön på skolan både utom och inomhus. Resultatet tas sedan omhand av trygghetsgruppen och redovisas till klassläraren. Trygghetsplanen skrivs om under hösten. I trygghetsgruppen finns representanter från hela skolans verksamhet. Det finns ett nära samarbete med personal från elevhälsan. All personal arbetar tillsammans förebyggande och främjande för en trygg miljö för alla på skolan och för noll tolerans mot all kränkande behandling. Fritidsverksamheten arbetar på samma sätt i sin verksamhet. Mycket betoning läggs på leken och lekens betydelse för barnets sociala utveckling. Aktiviteterna är både fria och styrda för att på bästa sätt stimulera till fantasi och kreativitet. Gruppaktiviteterna genomförs i både homogena och blandade åldersgrupper för att öppna upp för möten med nya kamrater. På klassrådets agenda ska det finnas en punkt för arbetsmiljö. Vi kommer att fortsätta utveckla faddergruppssystemet.vi kommer att försöka göra alla skolgemensamma aktiviteter som t.ex. städdag och brännbollsdag i fadder grupperna. Även vid arbetslagsaktiviteter kommer vi försöka att hålla oss till dessa grupper. Fadderklasserna kommer också att utöka sitt samarbete genom en tidsstyrd men egen vald aktivitet. Vi kommer att fortsätta lägga rastvärdsschemat gemensamt på skolan för att få en ökad förståelse för varandras arbetsmiljö och skapa en trygg pedagogisk samverkan runt eleverna. Vi ska ha ett rast/matvärdsschema som så långt det är möjligt innebär två vuxna ute och i matsalen varje rast. Vi ska se till att vikarier alltid är informerad om rastvärdsschemat och vi ska försöka att alltid byta värdtid med varandra om vi vet att vi kommer att vara borta. Arbetslagen har kontinuerliga diskussioner runt elevärenden och en-två gånger per termin har vi klassgenomgångar med rektor och speciallärare Vi har anställt en extra lärarresurs som delar sin tid mellan klasserna i år 4-6. Alla klasser ska ha någon form av livskunskap schemalagt varje vecka. Dokumentation sker genom minnesanteckningar och protokoll. Huvudansvarig är rektor, trygghetsgrupp och all personal. Avstämning sker kontinuerligt under läsåret vid möten t ex EHG,EHT, trygghetsgrupp, arbetslag. 5

Bedömning * 4. Läroplansmål - Kunskaper Programnämndsmål: Läsförmåga är en nyckel i skolarbetet. Varje grundskoleelev ska kunna läsa när de lämnar skolår 1. Alla barn och ungdomar ska ges förutsättningar att klara minst godkända resultat i skolan. Varje skola har ansvar för att behoven av läxhjälp tillgodoses, i egen regi eller i samverkan med andra aktörer. Kommunens riktlinjer för mottagning, introduktion och utbildning av flerspråkiga barn och elever: Förskolan och skola ska i sin kvalitetsrapport följa upp och utvärdera sina insatser för flerspråkiga barn/elever. Driftnämndsmål: Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. Alla elever ska nå minst godkänt i alla ämnen och ha en skoldag präglad av trygghet. Fortsätta att undervisa utifrån våra olika kompetenser. Schemaläggning ska ske gemensamt av alla personal. Ha vikarieansvarig personal. Uppföljning i arbetslag med speciallärare och rektor med tydlig dokumentation. Höga förväntningar på elevernas kunskapsuppfyllelse. Vi har en dag vid läsårsstart då vi gemensamt lägger schema för att få bra rastvärds- och personalschema och för att underlätta ämnesbyten. All personal deltar i arbetet där vi tillsammans ser över verksamhetens behov och sätter en schemaorganisation utifrån resursbehov, våra kompetenser och arbetsuppgifter. Vi byter ämnen med varandra för att i möjligaste mån undervisa i de ämnen vi är behöriga i. Vi strävar efter att arbeta mer tematiskt övergripande. Sambedömning vid rättning av NP underlättar och utvecklar arbetet för en mer likvärdig bedömning. Vi har två vikarieanskaffningsansvarig personal, en för skolan och en för fritids. Detta eftersom vikarieanskaffningen tar mycket tid på grund av att bemanningscentralen inte alltid kan fylla önskat behov. Detta gör att mycket tid får läggas på att hitta andra lösningar Arbetslagen kontinuerligt varje termin och en-två gånger per termin kommer rektor och speciallärare till arbetslagen för avstämning. Detta är schemalagt. Dokumentation sker kontinuerligt genom utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och minnesanteckningar. Huvudansvarig är rektor och all undervisande personal. Vi har utvärderingar två gånger per år vid terminsslut. Ytterligare utvärdering sker vid behov. 6

5. Läroplansmål Elevernas ansvar och inflytande Programnämndsmål: Barn och ungdomar ska ges reell delaktighet och inflytande över sin egen skolgång, i stigande grad beroende på ålder. Driftnämndsmål: En förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan är att den enskilda skola är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer. Utveckla elevernas förmåga att arbeta under demokratiska former. Ha tydlig återkoppling och dokumentation till alla elever. Klassråd en gång per månad. Matråd två gånger per termin. Elever mer delaktiga på skolans hemsida. För att få en ökad delaktighet demokratisk medvetenhet har vi kontinuerliga klassråd. Elevråd har vi en gång i månaden och matråd två gånger per termin. Vi strävar efter att ha en fast dagordning vid klassråden och att sätta upp protokoll synligt i klassrummen. Det är eleverna som sköter ordförande och sekreterarskapet i elevrådet. Rektor sammankallar. Dokumentation sker genom protokoll som ska återkopplas via mejl. Även svaren/besluten från föregående möte ska återkopplas via mejl. Rektor tar upp protokollen på skolrådet. I fritidsverksamheten hålls det samlingar en gång i veckan. Där tar vi upp aktuella saker som sker inom verksamheten. Barnen har tid att diskutera och möjlighet att komma med förslag på exempelvis aktiviteter. Barnen är delaktiga i att upprätta trivselregler och rutiner för en verksamhet som alla kan trivas i. Alla elever får information om vilka nationella mål som man ska uppnå utifrån Lgr 11. Elevernas önskemål om hur de t ex önskar redovisa sina kunskaper och vilket arbetssätt de vill arbeta utifrån kommer pedagog och elev tillsammans överens om utifrån de förutsättningar som kan erbjudas. Genom de skriftliga omdömena som ges till eleven varje termin får eleven information om sina kunskaper i förhållande till målen Utifrån dessa omdömen har man sedan utvecklingssamtal en gång per termin där man tillsammans med eleven och föräldrar kommer överens om hur man arbetar vidare. Allt detta dokumenteras i en IUP som eleven och vårdnadshavaren sedan ha tillgång till. Vi pratar kontinuerligt i klasserna och i fritidsverksamheten om vikten av att hålla ordning på sina saker och att plocka upp och in efter sig. Vi uppmanar eleverna att hålla efter sina saker i kapprummen och att titta igenom kvarglömda kläder högen. Personalen måste också tänka på att hålla ordning på sina saker och vi har en särskilt ansvarig för personalkapprummet. Huvudansvariga är rektor och all personal. Avstämning sker två gånger per läsår vid terminsslut. Bedömning * 7

6. Läroplansmål Skola och hem Programnämndsmål: Samarbetet mellan hemmet och skolan är viktigt för barns utveckling. Föräldrar ska få ökad möjlighet till bättre insyn över vad barnen för tillfället arbetar med i skolan och det egna barnets kunskapsutveckling. Detta för att föräldrarna på ett enklare sätt ska kunna stötta sitt barn i kunskapsutvecklingen. Driftnämndsmål: Se programnämndsmål Fortsätta verka för det goda samarbetet mellan skola och hem. Bibehålla en levande hemsida. Vi lägger stor vikt vid att bemöta föräldrar på ett positivt och öppet sätt. F-klassens barn, föräldrar och pedagoger blir inbjudna av Gyllene skedens personal på middag vid höstterminsstart. Fritidshemmet bjuder in till Drop-in fika och öppet hus under läsåret. Under förra läsåret fick föräldrarna som har sina barn på fritids besvara några frågor hur de upplevde att deras barn trivdes på fritids. Fritidshemmet fick mycket positiv feedback. Förbättringar har gjorts utifrån en anslagstavla på fritids där daglig information om vad som händer skrivs upp så att det ska bli tydligt för föräldrar och övrig personal. Informationen till hemmen sker kontinuerligt genom veckobrev/månadsbrev. Fritids skickar hem informationsbrev vid behov och använder anslagstavlan vid kapprummet för daglig information. Alla klasser bjuder in till föräldramöten en gång per termin. För att behålla personalens delaktighet i Skolrådet har vi även fortsättningsvis ett rullande schema. Alla klasser ska försöka att använda sina kameror för att kunna ge mera material till hemsidan så att den är så uppdaterad med aktuella händelser som möjligt. Eleverna kommer att bli mer delaktiga i hemsidan genom egna texter och 4-6 kommer att arbeta med klassbloggar där föräldrar kan följa deras arbete i skolan. Huvudansvarig är rektor och all personal. Avstämning sker i arbetslag samt under APT. Bedömning * 8

7. Läroplansmål Övergång och samverkan Programnämndsmål: Samarbetet mellan olika grund- och gymnasieskolor stimuleras för att skapa möten mellan elever och personal. Studie- och yrkesvägledningen ska stärka elever i de val de gör i skolan gällande program och utbildningar. Driftnämndsmål: Se programnämndsmål. Varje år utvärdera det överlämnande vi har. Skriva ner rutiner kring överlämnandet. Utarbeta en tidsplan för överlämnande. Alla undervisande lärare får tillgång till information. Förskolan förskoleklasspersonal utvärderar sitt överlämnade en gång per läsår. Utvärderingen sker skriftligt och föräldrarna deltar i utvärderingen genom en enkät. F-1 och 3-4 har tidigare haft muntliga överlämnanden som fungerat bra, men för att förbättra och förtydliga ytterligare ska vi nu skriva ned de rutiner som vi har. Detta arbete sker i arbetslaget. Vi tror att detta ger ökad trygghet och legitimitet till överlämningarna. Ett överlämnande från pedagog i år 3 till alla pedagoger i 4-6 deltar för att förbättra förutsättningar för eleverna när de börjar i år 4. Vid överlämningen för år 6-7 kallar personal från högstadiet till ett möte med klasslärare, specialpedagoger/speciallärare och rektorer i början av vårterminen. Överlämnandet sker utifrån ett schema som delges alla inblandade med tid, plats och datum för de olika aktiviteterna i samband med överlämnandet. Detta upplevs ha fungerat mycket bra. Inför alla möten är det viktigt att det finns en tydlig ansvarsfördelning så att alla vet vem som ska göra vad. Vi kommer att bjuda in slöjd och musiklärarna till ett möte i början på läsåret för att gå igenom de elever som har särskilda behov så att inget faller mellan stolarna. Specialläraren ansvarar sedan för att eventuell ny information når berörd lärare. Vid skolstarts överlämnande är speciallärare ansvarig och under termin klasslärare. Klasslärarna ansvarar för att allmän information om t.ex. aktiviteter och lektionsbortfall når även slöjd och musiklärare. Protokoll från arbetslag ska skickas till alla berörda ämneslärare på såväl f-9 som södra skolan, arbetslag, speciallärare och rektor för att information ska nå ut till alla. Huvudansvarig är rektor och alla personal. En gång om året utvärderas överlämnanden. Bedömning * 9

8. Läroplansmål Skolan och omvärlden Programnämndsmål: Örebros barn och ungdomar ska vara rustade för det kunskapssamhälle vi alla lever i. Barn och ungas kreativitet ska främjas liksom deras entreprenöriella tänkande. Driftnämndsmål: Se programnämndsmål Få ökad kunskap om människor och deras levnadsvillkor i andra länder. Utveckla en förståelse för den kulturella mångfalden. Genomföra Nobeltema och Världsmatematikdagen. År 4-6 kommer att ha ett Nobeltema där aktiviteter som stimulerar kreativiteten och förmågan att tänka själva är en stor del. I Nobeltemat ingår en pillardag där eleverna konstruerar och experimenterar. Temat avslutas med en Nobelmiddag där nobelprisutdelning sker. Priser delas ut för fred, fysik/kemi och litteratur. År 4-6 har även en Världsmatematikdag där eleverna arbetar gemensamt i tvärgrupper. Alla klasser pratar runt världen varje dag i olika sammanhang. Vi tar även del av det kulturliv som finns runt oss, t.ex. bio, teatrar och konserter. Vi deltar också i många olika sportarrangemang. Under FN-dagen kommer vi att arbeta med olika aktiviteter som rör den kulturella mångfalden genom att bl a bjuda in föreläsare. Kura skymning är ett populärt återkommande tema i svenska där skolan lyfter fram betydelsen av att läsa skönlitterära böcker. Eleverna erbjuds böcker i olika genren och mycket tid går till att läsa, skriva och diskutera i klassrummen kring den litteratur som läses. Huvudansvarig är rektor och all personal. Utvärdering sker i arbetslag efter avslutad aktivitetet. Bedömning * 10

9. Läroplansmål Bedömning och betyg Samarbete med F-9 i ämnesgrupper, BFL (bedömning för lärande) och betyg. Arbeta fram fler pedagogiska planeringar då dessa gynnar eleverna. Fortsätta att samarbeta kring sambedömning vid nationella proven. Personalen på skolan kommer att stötta upp varandra runt skrivandet av pedagogiska planeringar. Tid till pedagogiska diskussioner och sammanställningar av pedagogiska planeringar kommer att tas från kategoriträffarna och studiedagar. Vi kommer att utifrån skolverkets instruktioner försöka att skriva egna rubriker till våra pedagogiska planeringar för att underlätta och tydliggöra. Vi ska använda oss av arbetslagstid och kategoriträffstid till sambedömning av de nationella proven. Vi ska ha pedagogiska konferenser varannan tisdag då rektor deltar. Under dessa träffar arbetar vi med BFL utifrån den tidsplan som ansvarig pedagog arbetat fram. Vi fortsätter våra ämnesträffar tillsammans med F-9 skolan och arbetar även tillsammans i kompetenshöjningen kring BFL. Huvudansvarig är rektor och all personal. Två gånger per år i Infomentor. Vid avstämning i arbetslag med speciallärare och rektor, en till två gånger per termin. Kontinuerligt i arbetslaget. Avstämning sker även vid nationella prov. Bedömning * 11

10. De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att öka måluppfyllelsen enligt projekt Ökad måluppfyllelse Byta klasser utifrån ämnesbehörighet. Tidiga insatser från specialpedagog. Täta uppföljningar/utvärderingsträffar. Vi fortsätter att i möjligaste mån byta ämnen med varandra utifrån våra behörigheter. Vi kommer att ha diskussioner i klasserna och med enskilda elever och föräldrar om arbetsro och om de förväntningar vi har och de krav vi ställer. Vi ska tydligt förmedla våra förväntningar till eleven. Specialläraren ska kartlägga de yngre eleverna för att vi på ett tidigt stadium ska kunna sätta in rätt insatser. Vi ser över diagnosmaterial tillsammans med F-9 för att få likvärdigt material för våra skolor att arbeta med. Alla pedagoger deltar i ämnesgrupp. Vi ska fortsätta diskussioner kring LGR 11 i arbetslagen samt se över läromedel så att dessa är förenligt med LGR 11. Klasslärare och speciallärare gör ett antal diagnoser och prov enligt förutbestämt schema. Diagnosstatistiken följs sedan upp av specialläraren. En till två gånger per termin genomför speciallärare och rektor klassgenomgångar i arbetslagen. Extra genomgångar genomförs vid behov. I arbetslag F-3 är klasslärare ansvarig att samla information från berörda pedagoger inför genomgång då alla pedagoger i arbetslaget har svårt tidsmässigt att delta under genomgången. Vi ska också tänka på att som föredragande pedagog vara väl förberedd för att kunna utnyttja tiden maximalt. Rektor och speciallärare träffas en gång i veckan för uppföljning och avstämning. Klasslärare, speciallärare och rektor går tillsammans igenom nationella proven och vidtar vid behov åtgärder. Dokumentation sker genom minnesanteckningar, åtgärdsprogram och utvärdering. Se ovan Bedömning * * * 12