Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Källa: SKL prevalensmätning VRI vt 2014 Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Urinvägsinfektion i befolkningen 10% av alla infektioner i primärvården 50% av alla kvinnor har minst en UVI under sitt liv Kvinnor drabbas mest (unga/efter klimakteriet) 10% av kvinnor >18 år behandlas minst en gång/år 30-40% får ytterligare en/flera infektioner under följande år 60% av alla antibiotikabehandlingar på särskilda boenden (insatt på misstanke om UVI)
Urinvägsinfektion Akut cystit är oftast ofarlig 30% är vanligen symtomfria utan behandling Antibiotika ges främst för att förkorta tid med symtom Starkt doftande urin och ospecifika symtom (trött, förvirring, oro, nedsatt aptit) hos äldre ska ej behandlas
Risk att drabbas Sängläge (ofullständig blåstömning) Avflödeshinder (prostatan, tumör) Östrogenbrist Urinkateter (nöter på slemhinnan, aseptik vid katetrisering, daglig skötsel) Påverkan på urinblåsan (operation, cystoskopi, röntgen)
Vanliga bakterier vid UVI Urinvägsinfektion (spontan) Urinvägsinfektion (KAD, VUVI)
Escherichia coli - Klebsiella pneumoniae Tarmbakterie Urinvägsinfektion Blodförgiftning Sårinfektioner Lunginflammation
ESBL Enzym som fäster på tarmbakterier Escherichia coli vanligast Svårbehandlade infektioner Kommer från händer, kläder, föremål, livsmedel (tarm till mun) Utlands- och vårdsmitta Vanligare hos kvinnor Bärarskap
ESBL Sverige - art, åldersfördelning, trend 30 25 20 Antal fall 15 10 5 0 Maj 2005 Aug Nov Feb Maj Aug Nov Feb Maj Aug Nov Feb Tid 294 patienter
ESBL K.pneumoniae i EUROPA 2013 Källa: www.edcd.com
Funderingar Varför är ESBL vanligare bland äldre? Hur kan en vårdtagare på ett boende drabbas av ESBL?
Vårdrelaterad urinvägsinfektion VUVI Urin är normalt steril VUVI = urinvägsinfektion som uppstår på 3:e vårddygnet eller senare Urinkateter orsak till infektion (90%) 10% ökad risk för VUVI/dygn med KAD Förlänger vårdtiden (5 dygn), resistensutveckling, ökad dödlighet (geriatrik)
Basala hygienrutiner förebygger UVI
Förebygg VUVI - allmänt Nedre toalett rena kärl, vatten och handduk Desinfektera smutsig toalettsits Urinflaskor värmedesinfekteras Vårdtagarens handhygien, hantering av urin
Alternativ till katetrisering Hjälp till toaletten Inkontinensskydd (män + kvinnor) Uridom (män) Intermittent katetrisering (RIK)
Förebygg VUVI vid urinkateter Läkarordination - daglig utvärdering Suprapubiskt dränage Lämpligt katetermaterial (plast, latex, silikon) Lämplig storlek (tunn) Tömbar uppsamlingspåse Sur juice (tranbär, lingon, citron)
Katetrisering ren/steril rutin Val av metod - läkarordination Utbildad och praktiskt kunnig Noggrann nedre toalett Basal hygien + aseptik Urinkatetern ska alltid vara steril (aseptik) Instruktionsfilm i Vårdhandboken.se
Vårdtagare med urinkateter Basal hygien - handhygien Nedre toalett dagligen Sekret på katetern tvättas bort Töm/byt urinpåse med rena handskar Efter ca 10 dagar finns bakterier i urinen hos alla med KAD!
Uppsamlingspåse - slutet system Dagtid - tömbar påse Natt - halvsluten påse kopplas till, kastas på morgonen Ej ovanför urinblåsans nivå Fäst upp förhindra knickbildning Byt påse vid dålig lukt, utseende 7-10 dagar
Tömning eller byte Rena handskar och skyddskläder Använd kärl som går att rengöra/desinfektera Desinfektera bottenventilen
Tömning eller byte Värmedesinfektera kärlet Ytdesinfektera spill och stänk Tag av handskar, skyddskläder Desinfektera dina händer