Kvalitetsgranskning av prioriterade mål. för läsåret 2014/2015

Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan för Soltunets förskola 2014/2015. Glada och trygga barn med lust att lära. Delaktiga och engagerade pedagoger och föräldrar.

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Förskolan Trollstigen AB

Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Gladan

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Kvalitetsredovisning 2010

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Skogslyckan 2014

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Pinnhagens kvalitetsredovisning

Systematiskt kvalitetsarbete för verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Förskolan Smultronstället

Förskolan Lillåsens plan mot diskriminering och kränkande behandling

ÅRSUNDA FÖRSKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Årsberättelse 2013/2014

Datum Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete

Akvarellens förskola Helsingborg

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Bullerbyns förskolas kvalitetsredovisning

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kvarnen 2013

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Akvarellen 2014

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Kvalitetsredovisning ht vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete för Förskolan Kohagen med avd Kohagen och Kalvdansen. Läsåret

KVALITETSREDOVISNING 2006

Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan. Centrala Östermalms förskolor

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Blåbärets Kvalitetssäkring

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

KVALITETSRAPPORT 2014

Ucklums förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för förskolan

Kvalitetsredovisning för Stensele och Storuman förskolor 2012/2013

Arbetsplan 2014/Förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Kvalitetsrapport för förskolan Kungsfågeln

Tollereds förskola Kvalitetsrapport läsåret 12/13

Välkommen Till Kryssets förskola 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lyckan 2013

Kvalitetsrapport för läsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Trimsarvets förskola

Verksamhetsrapport 2016

Samhälle, samverkan & övergång

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola

Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Förskolan Bondebackas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12

Samhälle, samverkan & övergång

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Kvalitetsrapport för förskolan Lönngården

LOKAL ARBETSPLAN 2014

KVALITETSREDOVISNING

Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Hopprepets Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan

Kvalitetsanalys. Regnbågens förskola

KVALITETSRAPPORT 2014

2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola

Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsdokument 2013/2014

Transkript:

Kvalitetsgranskning av prioriterade mål Kvalitetsgranskning av prioriterade mål för läsåret 2014/2015

A-Målen Vår verksamhet driver ett aktivt miljöarbete: Vad gör vi: Källsorterar, återvinner, besöker återvinningsstationen, komposterar, vi har haft skräpplockardag samt använder återvinningsmaterial i skapandet. Vad har fungerat bra/mindre bra: Barnen har blivit mer medvetna och tar eget initiativ till att plocka skräp. De vet vad som kan komposteras och vad som ska lämnas till återvinningen. Ser om det finns farliga saker på gården, t ex fimpar och glas. Hur gick det och varför: Barnen har visat ett större intresse och kunskap eftersom de har varit delaktiga i arbetet. Utvecklingsområde: Få bättre rutiner för att gå till återvinningsstationen. Verksamheterna ska bedrivas ansvarsfullt och effektivt: Vad gör vi: Försöker hålla oss till den budget som vi kan påverka såsom lek o förbrukning, vikariekostnader. Vad har fungerat bra/mindre bra: Vi har lyckats hålla budget bättre detta år. Föregående år var vi tvungna att stå för investeringskostnader som gjorde att budget inte kunde hållas t ex ljudabsorbenter. Förskolechef har valt att minska bemanningen med 25 % för att hålla budget. Vi upplever att det är svårt att veta vilken budget vi har att röra oss med. Hur gick det och varför: Minskad budget till förbrukningsmaterial har gjort att det har saknats material till barnen. Minskad vikariekostnad gör att vi ofta går kort om personal samt att vi med kort varsel får ändra arbetstid. Utvecklingsområde: Tydligare vilken budget vi har. Varje avdelning bör få en viss del som de själva kan använda utifrån de behov som finns just på den avdelningen. Alla barn och ungdomar trivs och känner trygghet: Vad gör vi: Likabehandlingsplan, trygghetsvandring, arbetar tillsammans med barnen med kompissolen och Bamsematerialet, föräldrasamverkan, engagerade och positiva pedagoger, önskemål om samma vikarier. Vad har fungerat bra/mindre bra: Utifrån enkätsvaren från föräldrarna kan vi utläsa att barnen är trygga i vår verksamhet liksom de var förra året (100%). Vid trygghetsvandringen med barnen framkom det vissa förhållanden som behöver åtgärdas. Många olika vikarier har gjort att vissa barn känner sig otrygga. Hur gick det och varför: Vi har åtgärdat de punkter som framkom vid trygghetsvandringen. Utvecklingsområde: Arbeta ännu mer för att få samma vikarier. Fortsätta arbetet med föräldrasamverkan. Vår verksamhet ger bra service och bra bemötande: Vad gör vi: Månadsbrev, blogg, föräldramail, tillmötesgående vid snabba schemaändringar, öppethållandetider, drop-in fika 1ggr år. Vi har utvecklat en öppen och bra relation med föräldrarna vid lämning och hämtning. Det skapar trygghet för både barn och föräldrar. Vad har fungerat bra/mindre bra: Service och bemötande har förbättrats detta år enligt enkätsvaren i föräldraenkäten. De tidigare kanalerna för information har inte fungerat så bra. Vi har under året påbörjat en blogg samt sprider information via mail. Detta har uppskattats av föräldrarna vilket även visas i enkätsvaren.

Utvecklingsområde. Utveckla bloggen vidare eftersom det är en uppskattad kanal. Visa bloggen för de som ännu inte tagit del av den informationskanalen. Föräldrar och barn har goda möjligheter till inflytande: Vad gör vi: Föräldraråd, föräldrarepresentanter, val av verksamhetsmål, föräldraenkäter, vardagliga möten, Barnens önskemål och intressen, observationer, kvalitetsmålet är valt utifrån barnens intresse. Vad fungerar bra/mindre bra: Oförändrat resultat sedan förra året, dvs övervägande bra. Det som har fungerat bra är att vi i den dagliga verksamheten försöker utgå ifrån barnen intressen, önskemål och funderingar. Om vi inte kan tillmötesgå barnens önskningar på en gång så tas önskningarna med i planeringen till en annan dag. Detta gör vi genom att skriva ner deras önskemål på en önsketavla som på ett tydligt sett får barnen att förstå att de kan vara med och påverka verksamheten. Föräldraråd har inte fungerat. Utvecklingsområde: Få till ett mer fungerande föräldraråd. Vi har en aktiv samverkan med det lokala arbetslivet, företag och offentliga arbetsplatser: Vad vi gör: Vi har gjort 5 företagsbesök under läsåret, brandstation, affär, bussgarage, målarfirma och bilverkstad. Vi har besökt bibliotek för att ta del av utställningar och filmvisning, samt för att låna böcker. Vi har erbjudit platser till praktikanter, feriearbetare, språkpraktikanter och elever. Vad fungerar bra/mindre bra: Vi upplever att alla typer av praktikanter berikar vår verksamhet. Därför har vi haft önskemål om att ta emot 10st men inte fått mer än 6 st. Utvecklingsområde: Ta tillvara på föräldrarnas intresse och kunskaper samt besöka deras arbetsplatser. Vår personal utvecklas och känner stolthet, trygghet och glädje i sitt arbete: Vad vi gör: Fortbildning Före Bornholm, Personalenkäten, GDQ, kompetensutvecklingsdagar, litteratur, möten 2 ggr veckan, regelbundna diskussioner avd. vis och hela huset. Vad fungerar bra/mindre bra: Ingen återkoppling på personalenkäten. Vi har skrivit ett samarbetsavtal utifrån GDQ. Bra kompetensutvecklingsdag som hölls tillsammans med norra länsdelen. Utbildningen Före Bornholm upplevs som mycket givande. Det som har fungerat mindre bra är strukturen och delaktigheten gällande innehållet i mötena. Utvecklingsområde: Arbetet med GDQ kommer att fortsätta i höst. Vi behöver få till en bättre struktur och delaktighet vad gäller våra möten. Sjukfrånvaron: Vad vi gör: I år har sjukfrånvaron varit större än någonsin p.g.a. sjukdomar som influensa, magsjuka, streptokocker. Vad fungerar bra/mindre bra: Under året har arbetsbelastningen varit mycket hög p.g.a. att vi har haft många vikarier eller haft stor brist på vikarier. Den ökade arbetsbelastningen har gjort att många i personalen har känt sig trötta och några upplever att de på grund av detta varit mer mottagliga för alla smittor som funnits på förskolan.

Utvecklingsområde: Det är viktigt att vi får vikarier när någon är frånvarande så att arbetsbelastningen inte blir så mycket högre för de som är närvarande på arbetsplatsen. Var och en ansvarar för att ta hand om sin egen hälsa och t ex utnyttja friskvårdskupongerna. Ökad jämställdhet inom verksamheten: Andelen män på vår förskola har minskat. I arbetet med barnen för ökad jämställdhet arbetar vi aktivt med vårt bemötande av barnen oberoende av kön. Hos oss kan alla barn leka med allt och vi arbetar aktivt för att sudda ut de traditionella könsrollerna. Utvecklingsområde: På ett tydligare sätt informera föräldrarna om vårt arbete. Lyfta ämnet regelbundet i pedagogiska diskussioner. På vår förskola har 5 av 6 pedagoger förskollärarutbildning. 1 pedagog är barnskötare. 4 pedagoger har förskollärarlegitimation.

B-Målen Förbättrad föräldrasamverkan: 1. Vad gör vi: Vi erbjuder utvecklingssamtal 1 gång/år eller oftare om så önskas, föräldramöte 1 gång/år, Lucia, Dropp in 1 gång/år, vårfest samt den dagliga kontakten vid lämning och hämtning. Vad fungerar bra/mindre bra: Den samverkan som sker i nära anknytning till verksamheten och det egna barnet fungerar bra. Det samverkansforum som inte fungerat tillfredsställande under året har varit föräldrarådet. Utvecklingsområde: Föräldraråd är ett forum som efterfrågas av föräldrarna och därför ser vi det som ett utvecklingsområde. Förbättrat systematiskt kvalitetsarbete med högre delaktighet bland föräldrar och i personalgruppen: 2. Vad gör vi: Vi pratar med föräldrar om hur viktigt det är att de fyller i enkäterna för att vi och kommunen ska kunna förbättra verksamheten på bästa sätt. Skickar även ut påminnelse på föräldramailen. De fyller i vår enkät på ett dropp in-fika. Personalen utvärderar på APT och utvärderingsdagen i juni. Vad fungerar bra/mindre bra: Antalet föräldrar som deltog i C-målsenkäten var ganska bra däremot var det dåligt deltagande i kommunenkäten. I personalgruppen utvärderar vi verksamheten tillsammans, vilket gör att alla deltar i vårt kvalitetsarbete. Utvecklingsområde: Vi fortsätter prata med föräldrarna om hur viktig deras delaktighet är i vår verksamhet genom samtal, blogg och mail. Vi behöver arbeta fram tydligare och enklare enkäter där vi visar på dokumentation från vårt arbete. Förbättrad information och service via hemsidor: 3. Vad gör vi: Månadsbrev, blogg, föräldramail. Nytt för i år är att vi har börjat blogga om vår verksamhet. En jämförelse mellan förra årets och årets Föräldraenkät visar att resultatet har förbättrats radikalt när det gäller information och service. Vad fungerar bra/mindre bra: Informationstavlan i hallen och hemsidan (innehåller gammal information) fungerar mindre bra. Föräldrarna föredrar att få informationen via mail och blogg. Vi upplever att det överlag är svårt att få gensvar från föräldrarna via enkäter. De som lämnar in är överlag positiva till verksamheten, samverkan och den information vi ger. Utvecklingsområde: Vi behöver arbeta fram tydligare och enklare enkäter där vi visar på dokumentation från vårt arbete.

C-mål Vilka var de satta målen? Vi fångar barnens nyfikenhet samt utmanar deras intresse för kulturell mångfald. Varför valdes detta C-mål? Barnen på förskolan visade ett stort intresse för andra språk. Vi i personalen valde därför kulturell mångfald som ett av tre alternativ för föräldrarna att rösta fram som vårt prioriterade granskningsmål för läsåret 2014/2015. De andra två alternativen var föräldrasamverkan och barns inflytande. Kulturell mångfald var det mål som fick mest röster. Vad har vi gjort? Vi startade upp arbetet genom att göra ett studiebesök på Grönsiskans förskola i Lindesberg som arbetat med kulturell mångfald under många år, gjorde kartläggning av personalens tankar och barnens intressen och förkunskaper inom området. Personalen har även läst boken: Den mångkulturella förskolan motsägelser och möjligheter av Johannes Lunneblad för att ta del av aktuell forskning inom området. Vi har pratat om: olikheter/likheter familjen, boende, färdmedel, utseende olika kulturer och språk gjort resor till länder som barnen har anknytning till traditioner på vårfesten hade vi mat och fika buffé där alla bidrog med något som var speciellt för dem. Vi har även lånat böcker om barn i andra länder, tagit in språket och skriftspråket i verksamheten, synliggjort olika språk genom att skriva välkommen och färger mm på olika språk, parallelläst böcker både i förskolan och i hemmet, lyssnat på musik på olika språk, sett på film t ex Pino och Katten, musen tiotusen på olika språk. Under de veckor som vi kunnat påverka matsedeln har vi med hjälp av kökspersonalen haft förmånen att få provsmaka mat från olika länder. I den mån det varit möjligt har vi önskat vikarier med språkkunskaper i de språk som förekommer på förskolan. Vi har även önskat språkpraktikanter, men har ännu inte fått någon. Personalens språkkunskaper har vi tagit tillvara t ex vid samlingar. Hur gick det och vad blev resultatet? Både föräldrar och barn har visat stort engagemang. Arbetet har varit mycket uppskattat och barnen vill hela tiden lära mer. De frågar mycket, lyssnar intresserat och vill gärna delta i de olika aktiviteter som vi i personalen erbjuder. Barnen vill gärna berätta för föräldrar om resorna vi gjort och vad vi har fått uppleva på våra resor. Även i den dagliga verksamheten kan man höra barnen prata om deras upplevelser av resor och andra aktiviteter. Barnen ser fram emot fler resor till nya länder och platser. Det vet vi genom att de frågar: När ska vi bygga ett flygplan igen? Var ska vi åka nästa gång? Kan vi åka till nästa gång? Osv. Vad gick bra och vad gick mindre bra? Det som var mindre bra var att vi kom igång så sent. Det blev en för lång startsträcka. Det som har varit bra har varit att temat har utvecklats hela tiden, med hjälp av både barn och föräldrar, under resans gång.

Vad behöver ni gå vidare med kommande år, hur och varför? Eftersom vi kom igång sent så har vi inte hunnit med allt utan vi kommer att fortsätta även nästa år. Kanske kommer detta att bli en profilering framöver istället för ett prioriterat mål. Vilka metoder har använts vid utvärdering? Vi har använt reflektionskartor, almanackan i hallen, bloggen. Det prioriterade målet presenterades för föräldrarna på föräldramötet ht-14 och på vårfesten vt-15 informerade vi att vi kommer att fortsätta arbetet även nästa läsår. Personalen på Soltunets förskola.