Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen
Grunderna för lärplanen
Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Utbildningsstyrelsen gdkände grunderna för förskleundervisningen, den grundläggande utbildningen ch påbyggnadsundervisningen 22.12.2014. De nya grunderna: http://www.ph.fi/lp2016/103/0/utbildningsstyrelsen_har_faststallt_de_nya_ grunderna_fr_larplanen_22_12_2014 Utbildningsstyrelsens webbplats stöder det lkala lärplansarbetet: http://www.ph.fi/lp2016/std_fr_det_lkala_arbetet http://www.ph.fi/ps2016/tiekartta (på svenska inm vecka 8)
Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Tas i bruk 1.8.2016 årskurs 1 6 den 1 augusti 2016 årskurs 7 den 1 augusti 2017 årskurs 8 den 1 augusti 2018 årskurs 9 den 1 augusti 2019 Består av fyra helheter allmänna riktlinjer för undervisningen i alla lärämnen årskurserna 1 2 årskurserna 3 6 årskurserna 7 9 I varje årskurshelhet behandlas vikten av att beakta övergångarna mellan helheterna ch det särskilda uppdrag sm varje helhet har berende på elevernas ålder ch utvecklingsstadium.
Förändringar hösten-december 2014 Texterna har förtydligats gällande kulturfstran ch mänskliga rättigheter aspekter gällande kön ch jämlikhet mellan könen ur- ch minritetsbeflkning, kulturernas synlighet mediekunskap bibliteken ch det mgivande samhället sm lärmiljö elevernas delaktighet ch samarbetet med hemmen klubbverksamhet ch annan verksamhet sm stödjer lärande frågr sm avgörs på lkal nivå i slutet av varje kapitel fstringssamtal ch disciplinära åtgärder, nytt de lika lärkurserna i religin, nytt nytt delmråde inm verksamhetskulturen: jämställdhet ch likvärdighet
Förändringar hösten-december 2014 Målen för lärämnena har skrivits m så att eleven är subjekt, läraren stöder ch handleder: Målet för undervisningen är att handleda eleven i att utveckla analytisk ch kritisk läsfärdighet, förmåga att analysera ch tlka texter samt befästa ch bredda rd- ch begreppsförrådet. Riktlinjerna för bedömningen har förtydligats Bedömningen ch bedömningskriterierna i lärämnena har bearbetats Målen ch bedömningskriterierna har synkrniserats
Den lkala lärplanen- ett levande verktyg
Uppgörandet av den lkala lärplanen(kapitel 1) Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta m den lärplan sm utarbetas ska vara gemensam för sklrna, helt eller delvis sklspecifik, reginal eller m man löser det på annat sätt för vilka undervisningsspråk lärplanen utarbetas ch gdkänns (svenska, finska, samiska ch vid behv för någt annat undervisningsspråk) lärplanens struktur, i vilken rdning behandlas frågrna ch i vilken frm publiceras lärplanen hur persnalen ch eleverna ch deras vårdnadshavare är delaktiga när lärplanen utarbetas, utvärderas ch utvecklas ch hur vårdnadshavarnas lika möjligheter att delta beaktas hur samarbetet med förskleundervisningen ch övrig småbarnspedaggik samt med läranstalter sm representerar utbildning sm följer efter den grundläggande utbildningen rdnas då lärplanen utarbetas vilka andra aktörer sm deltar då lärplanen utarbetas ch förverkligas ch hur samarbetet rdnas hur lkala särdrag ch behv, infrmatin från utvärderingar ch utvecklingsarbete samt mål för utveckling ch övriga lkala planer beaktas då lärplanen utarbetas. hur samarbetet med scial- ch hälsvårdsmyndigheterna rdnas när man gör upp de avsnitt sm behandlar elevvård ch samarbete mellan hem ch skla hur man följer upp att lärplanen genmförs ch hur lärplanen utvärderas ch utvecklas vilka är de lkala planer ch prgram sm kmpletterar ch förverkligar lärplanen (till exempel plan för mrgn- ch eftermiddagsverksamhet, prgram för hållbar utveckling, jämställdhetsplan, plan för kulturell fstran, infrmatinsstrategi).
Uppgörandet av den lkala lärplanen(kapitel 1) Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva hur man främjar enhetligheten i den grundläggande utbildningen ch samarbetet i övergångsskedena (inm den grundläggande utbildningen, med förskleundervisningen ch övrig småbarnspedaggik ch med läranstalter sm representerar utbildning sm följer efter den grundläggande utbildningen) m undervisningen eller en del av den rdnas i sammansatt klass (se även underkapitel 5.4 ch 5.6) m undervisningen eller en del av den rdnas sm undervisning enligt årskurs eller sm årskursintegrerade studier eller sm studier enligt elevers eget studieprgram (se även underkapitel 5.4 ch 5.6) m undervisningen rdnas huvudsakligen indelad i lärämnen eller helt eller delvis sm helhetsskapande undervisning; vilka är huvuddragen för hur eventuell helhetsskapande undervisning rdnas hur undervisningstimmarna fördelas per årskurs mellan gemensamma lärämnen, de valfria timmarna i knst- ch färdighetsämnen ch valfria ämnen i enlighet med statsrådets förrdning (lkal timfördelning) utbildningsanrdnarens språkprgram, på vilken årskurs undervisningen i de lika språken inleds (se även avsnitten m det andra inhemska språket ch främmande språk samt kapitel 12) vilka valfria ämnen sm erbjuds eleverna ch på vilka årskurser de undervisas (se även kapitel 12) eventuell intensifierad undervisning ch hur den genmförs; hur intensifieringen syns i timfördelningen ch i undervisningens mål ch innehåll (se även kapitel 12) (Timfördelning F422/2012 6) hur elevhandledningen rdnas i handledningsplanen ska beskrivas elevhandledningens struktur, förfaringssätt, arbets- ch ansvarsfördelning, arbete i sektrsövergripande nätverk, samarbete mellan hemmet ch sklan i frågr sm gäller handledning, samarbete med arbetslivet samt arrangemang för arbetsrientering (se även den uppgiftsbeskrivning för elevhandledningen sm ingår i årskurshelheterna).
Värdegrunden ch synen på lärande (kapitel 2) Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva eventuella lkala aspekter eller pririteringar sm kmpletterar den grundläggande utbildningens värdegrund ch syn på lärande ch hur dessa kmmer till uttryck (till övriga delar kan den text sm finns i grunderna för lärplanen gällande värdegrunden ch synen på lärande användas sm sådan) hur man följer upp ch utvärderar att värdegrunden ch synen på lärande förverkligas. Eventuella sklspecifika kmpletteringar antecknas i den sklspecifika lärplanen ch/eller i läsårsplanen enligt utbildningsanrdnarens beslut
Undervisningens uppdrag ch mål (kapitel 3) Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva lkala perspektiv sm eventuellt kmpletterar den grundläggande utbildningens uppdrag ch syns i det praktiska genmförandet (till övriga delar kan texten i grunderna för lärplanen användas sm sådan; uppdraget kan ckså knkretiseras ch förverkligas med hjälp av planer sm kmpletterar lärplanen såsm till exempel prgram för hållbar utveckling eller plan för kulturfstran, dessa ska i så fall mnämnas i lärplanen) eventuella lkala pririteringar sm gäller mångsidig kmpetens sm fastställs i grunderna för lärplanen ch hur pririteringarna tar sig uttryck (i övrigt kan texten i grunderna för lärplanen användas sm sådan) arrangemang ch åtgärder med vilka man stödjer ch följer upp att målen för mångsidig kmpetens uppfylls (nggrannare mål för mångsidig kmpetens fastställs i årskurshelheterna, se kapitel 13-15).
Verksamhetskultur, lärmiljöer, arbetssätt, mångvetenskapliga lärmråden (kapitel 4) Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva hur utbildningsanrdnaren ch sklrna främjar ch utvärderar att principerna för utvecklandet av verksamhetskulturen förverkligas; vilka är de eventuella lkala tyngdpunktsmrådena ch hur syns de i praktiken (texten i grunderna för lärplanen kan användas sm sådan för att beskriva principerna för verksamhetskulturen) vilka de lkala mål ch specifika frågr sm styr val, användning ch utvecklandet av lärmiljöer ch arbetssätt är hur en helhetsskapande undervisning förverkligas i praktiken hur de mångvetenskapliga lärmrådena förverkligas lkala mål för hur lärmrådena förverkligas (texten i grunderna för lärplanen kan användas sm sådan för en allmän beskrivning) principer ch sätt att förverkliga lärmrådena (m man till exempel i den gemensamma lkala lärplanen beslutar m teman för lärmrådena ch i den sklspecifika lärplanen eller läsårsplanen m nggrannare mål ch innehåll; hur man garanterar att det i varje elevs studier ingår minst ett lärmråde per läsår; direktiv m lärmrådenas mfattning ch elevernas delaktighet i planeringen sv.) mål ch innehåll (precisering antingen i lärplanen eller i läsårsplanen enligt utbildningsanrdnarens beslut) praxis för bedömningen (hur man garanterar att de kunskaper ch färdigheter sm eleverna visat under arbetet med lärmrådena beaktas vid bedömningen i de ämnen sm varit delaktiga) hur man följer upp, utvärderar ch utvecklar förverkligandet av lärmrådena.
Främjande av lärande ch välbefinnande (kapitel 5) Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva de centrala målen ch metderna för att skapa en bra ch trygg skldag ch för att rganisera samarbetet hur samarbetet inm kmmunen/sklan ch med utmstående aktörer rganiseras, följs upp ch utvecklas; i synnerhet hur man ser till att elevernas delaktighet förverkligas vilka de centrala målen är ch hur man rdnar samarbetet mellan hem ch skla. i vilka fall fstrande samtal används ch hur samtalen genmförs i praktiken vilka lagstadgade förfaringssätt sm används vid förseelser, fusk ch störande beteende, ansvars- ch arbetsfördelning samt metder för samråd ch dkumentering hur man vid användningen av disciplinära åtgärder garanterar att förvaltningens allmänna rättsskyddsprinciper iakttas hur man ser till att persnalen instrueras ch har den kmpetens sm behövs för att utöva disciplinära befgenheter hur lika parter infrmeras m planen, rdningsreglerna ch de lagstadgade disciplinära åtgärderna med vilka metder man följer upp planen ch utvärderar genmförandet ch effekten av åtgärderna. i vilken undervisning ch i vilka studier fjärruppkppling används målen för användningen av fjärruppkppling i undervisningen, praktiska arrangemang i undervisningen, gemensamma tillvägagångssätt ch ansvar mellan lika aktörer.
Främjande av lärande ch välbefinnande (kapitel 5) frts. Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva hur årskursintegrerade studier, dvs. studier sm följer elevens eget studieprgram, tillämpas (gäller lösningen alla eller endast en del sklr, vissa årskurser, enskilda elever sv.) vilka studiehelheter sm ingår i lärkursen sm studierna består av timfördelningen samt målen ch innehållet för undervisningen för ifrågavarande studiehelheter vilka studiehelheter sm är bligatriska ch vilka sm är valfria för eleven hur man följer upp ch bedömer hur studierna ch studiehelheterna frtlöper hur undervisningen i sammansatta klasser rdnas ch vilka centrala förfaringssätt sm tillämpas hur årsvecktimmarna i de lika lärämnena fördelas per årskurs i enlighet med etappmålen sm fastställs i statsrådets förrdning eller hur lärkursen indelas i studiehelheter, m årskursintegrerad undervisning tillämpas. hur den flexibla grundläggande utbildningen rdnas ch vilka centrala förfaringssätt sm tillämpas grunderna för antagningen av elever ch hur antagningen i praktiken sker hur undervisningen vid andra läranstalter, på arbetsplatser eller andra platser utanför sklan rdnas ch hur elevernas studier i sådana fall handleds, övervakas ch bedöms hur samarbetet samt ansvars- ch arbetsfördelningen mellan lika aktörer rdnas. målen ch arrangemangen för eventuell klubbverksamhet, sklbibliteksverksamhet ch annan verksamhet sm stödjer målen för undervisning ch fstran ch kpplingen till eventuell mrgn- ch eftermiddagsverksamhet principerna för sklmåltiden samt målen i fråga m närings-, häls- ch umgängesfstran hur elevernas specialbehv gällande måltiden beaktas hur eleverna ch vårdnadshavarna infrmeras m sklresr ch transprter ch m tillvägagångssätt i samband med dem.
Bedömning av lärande (kapitel 6) Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva - eventuella tyngdpunktsmråden för utvecklandet av bedömningskulturen (till övriga delar kan man använda de texter sm finns i grunderna för lärplanen sm sådana för att beskriva bedömningskulturen ch de centrala principerna) - hur bedömningen under studierna genmförs principerna för den frmativa bedömningen ch respnsen under studiernas gång ch hur den frmativa bedömningen ch respnsen främjar lärande genm att bilda en pedaggisk helhet bedömning sm görs i slutet av läsåret hur man stödjer förutsättningarna för självbedömning; principerna för självbedömning ch kamratbedömning principer ch praxis m studiegången ch m uppflyttning ch kvarstanning praxis för bedömning ch respns vid övergången från årskurs 2 till årskurs 3 ch från årskurs 6 till årskurs 7 bedömning av uppförande ch vilka mål ch grunder bedömningen bygger på bedömning av valfria ämnen betygen ch praxis sm hör samman med dem, hur verbal bedömning ch sifferbedömning används i lika lärämnen ch i bedömningen av uppförande i vilken frm ch vid vilka tidpunkter annan infrmatin ch bedömningsrespns ges samt samarbete med vårdnadshavarna - hur slutbedömningen genmförs slutbedömningen sm helhet bedömning av de valfria ämnena i slutbedömningen avgångsbetyg.
Stöd för lärande ch sklgång (kapitel 7) Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva Centrala lkala strategier för förebyggande arbete ch tidiga insatser rutiner ch samarbete vid övergångar hur behvet av stöd för lärande ch sklgång systematiskt granskas samarbetet, ansvars- ch arbetsfördelningen inm undervisningsväsendet ch med övriga förvaltningar samarbetet med ansvariga inm elevvården ch andra experter när behvet av stöd bedöms ch när stödet planeras, rganiseras ch genmförs i praktiken de viktigaste principerna för samarbetet med hemmen i frågr sm gäller stöd för lärande ch sklgång befgenheterna i anslutning till stöd för lärande ch sklgång i lika förvaltningsbeslut. Allmänt stöd hur det allmänna stödet rdnas i praktiken samarbetet, ansvars- ch arbetsfördelningen mellan lika aktörer samarbetet med eleven ch vårdnadshavaren. Intensifierat stöd hur det intensifierade stödet rdnas i praktiken arbetsrutiner vid en pedaggisk bedömning tillvägagångssätt när intensifierat stöd inleds, genmförs ch avslutas hur planen för elevens lärande utarbetas, utvärderas ch granskas samarbetet, ansvars- ch arbetsfördelningen mellan lika aktörer vid utarbetandet av en pedaggisk bedömning ch plan för elevens lärande, vid rdnandet av intensifierat stöd ch vid uppföljning ch utvärdering av vilken effekt stödet haft rutinerna ch samarbetet med eleven ch vårdnadshavaren vid utarbetandet av en pedaggisk bedömning ch plan för elevens lärande, vid rdnandet av intensifierat stöd ch vid uppföljning ch utvärdering av vilken inverkan stödet haft.
Stöd för lärande ch sklgång (kapitel 7) frts. Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva Särskilt stöd hur det särskilda stödet rdnas i praktiken arbetsrutiner vid en pedaggisk utredning hur eleven ch vårdnadshavaren hörs hur ett beslut m särskilt stöd fattas hur ett beslut m särskilt stöd granskas tillvägagångssätt när särskilt stöd avslutas ch stödet frtsätter sm intensifierat stöd hur den individuella planen (IP) för hur undervisningen ska rdnas utarbetas, utvärderas ch granskas samarbetet, ansvars- ch arbetsfördelningen mellan lika aktörer vid utarbetandet av en pedaggisk utredning ch en IP, vid rdnandet av särskilt stöd ch vid uppföljning ch utvärdering av vilken effekt stödet haft användningen av eventuella expertutlåtanden rutinerna ch samarbetet med eleven ch vårdnadshavaren vid utarbetandet av en pedaggisk utredning ch en IP, vid rdnandet av särskilt stöd ch vid uppföljning ch utvärdering av vilken inverkan stödet haft tillvägagångssätt vid individualisering av en lärkurs sm en del av den pedaggiska utredningen, beslutet m särskilt stöd ch utarbetandet av en IP arrangemang vid förlängd lärplikt Lärplanen ska beskriva beslutsfattandet ch andra administrativa rutiner i anknytning till tlknings- ch biträdestjänster samt övriga undervisningstjänster ch särskilda hjälpmedel enligt utbildningsanrdnarens beslut.
Elevvård (kapitel 8) Utbildningsanrdnaren svarar för uppgörandet av elevvårdsplaner Lärplanen ska beskriva de lkala målen ch tillvägagångssätten inm elevvården i den grundläggande utbildningen. Sambandet med välfärdsplanen för barn ch unga ska beskrivas i lärplanen, liksm de riktlinjer sm styr arbetet med de sklspecifika elevvårdsplanerna. Utbildningsanrdnaren svarar för att det för varje skla utarbetas en plan för hur elevvården ska genmföras, utvärderas ch utvecklas. Den sklspecifika elevvårdsplanen ska innehålla följande element: - Det ttala behvet av elevvård ch tillgängliga elevvårdstjänster - Gemensam elevvård ch tillvägagångssätt (antimbbningsplan ch krisplan) - Ordnandet av individuell elevvård - Ordnandet av samarbete mellan elevvården, eleverna ch deras vårdnadshavare - Genmförandet ch uppföljningen av elevvården I samband med att elevvårdsplanen utarbetas, ska man kmma överens m hur sklans persnal, eleverna ch vårdnadshavarna ch, till de delar det behövs, samarbetspartnerna ska göras förtrgna med planen. Samtidigt avtalas m hur van nämnda parter ska infrmeras m planen. Elevvårdsplanen ska beskriva genm vilka åtgärder planen genmförs ch följs upp. Hit hör vem sm ansvarar för uppföljningen i sklan, vad sm följs upp, med vilka metder infrmatinen samlas in ch hur fta uppföljningen sker. Dessutm ska man beskriva hur infrmatinen behandlas ch utnyttjas för att utveckla elevvården i sklan ch hur elever, vårdnadshavare ch samarbetspartner infrmeras m de mest centrala resultaten.
Språk ch kultur (kapitel 9) Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva Då lärplanen görs upp beaktas särskilda lkala, språkliga ch kulturella frågr ch man beslutar m hur undervisningen ska rdnas. Vid uppgörandet av lärplanen ska man samarbeta med eleverna, vårdnadshavarna ch ifrågavarande språkliga ch kulturella gemenskaper. I lärplanen ska utbildningsanrdnaren besluta ch beskriva hur man beaktar elevernas språk, språkliga färdigheter ch kultur i sklarbetet ch hur deras undervisning rdnas i praktiken med vilka åtgärder elevernas språkliga ch kulturella identitetsutveckling stöds m man använder en plan för lärande sm stöd för elevens studier samt hur strukturen ch det centrala innehållet i planen ser ut.
Undervisning på två språk (kapitel10) Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva Ifall utbildningsanrdnaren erbjuder undervisning på två språk i någn frm ska utbildningsanrdnaren i lärplanen besluta ch beskriva för vem undervisningen är avsedd ch principerna för antagningen av elever timfördelningen mellan språkbadsspråket/målspråket ch sklans undervisningsspråk vilka lärämnen eller vilka innehållsmråden i lärämnena sm undervisas på sklans undervisningsspråk respektive språkbadsspråket/målspråket; ifall det är skäl att se över situatinen separat för varje läsår ska man i lärplanen definiera hur granskningen ska göras ch hur den ska beskrivas i läsårsplanen de centrala språkliga målen för de lärämnen sm undervisas på språkbadsspråket/målspråket målen ch innehållet för språkbadsspråket/målspråket per årskurs. För tidigt fullständigt språkbad besluts ch beskrivs ytterligare vilka innehåll i lärämnet mdersmål ch litteratur sm undervisas på sklans undervisningsspråk respektive språkbadsspråket. För mfattande undervisning på två språk besluts ch beskrivs ytterligare hur undervisningen rdnas för sådana elever sm br en krt tid i Finland ch inte kan studera på varken undervisningsspråket eller målspråket m lämplighetsprv används för antagningen av elever ch hur de inverkar på antagningen.
Undervisning sm baserar sig på viss världsåskådning eller pedaggisk princip (kapitel 11) Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva Förutm det sm bestäms i de övriga kapitlena i dessa grunder för lärplanen ska utbildningsanrdnaren i lärplanen besluta ch beskriva För undervisning sm baserar sig på en viss världsåskådning vilka är de aspekter sm grundar sig på en viss världsåskådning ch sm kmpletterar värdegrunden, målen ch centralt innehåll i den grundläggande utbildningen hur syns dessa perspektiv i verksamhetskulturen ch i arbetssätten hur syns de värden, kunskaper ch färdigheter sm baserar sig på en viss världsåskådning i undervisningen i lika lärämnen ch ämneshelheter. För undervisning sm baserar sig på en pedaggisk princip vilka är de pedaggiska principer ch beslut sm kmpletterar de pedaggiska riktlinjer sm definieras i dessa grunder för lärplanen hur syns dessa pedaggiska principer ch beslut i verksamhetskulturen ch arbetssätten samt i undervisningen i de lika lärämnena ch studiehelheterna.
Valfrihet (kapitel 12) 12.1 Valfria timmar i knst ch färdighetsämnen 6 åvt i åk 1-6 ch 5 åvt i åk 7-9 De valfria timmarna är en del av undervisningen i knst- ch färdighetsämnen ch ska ckså bedömas sm en del av denna undervisning. Utbildningsanrdnaren beslutar m användningen av de valfria timmarna. 12.2 Valfria ämnen Syftet med de valfria ämnena är att fördjupa ch bredda elevens kunskaper enligt elevens val. Det sammanlagda antalet årsvecktimmar för de valfria ämnena i årskurs 1 9 är minst ni. Sm valfria ämnen kan erbjudas ämnen sm lämpar sig för den grundläggande utbildningen, fördjupade ch tillämpade studier i gemensamma ämnen eller ämneshelheter sm består av flera lärämnen. Utbildningsanrdnaren beslutar m vilka valfria ämnen sm erbjuds. 12.3 Frivilliga ch valfria lärkurser i främmande språk Undervisningen i det frivilliga A-språket (A2-språket) ska mfatta minst 12 årsvecktimmar. För anrdnandet av undervisningen kan användas de årsvecktimmar sm reserverats för valfria studier ch de årsvecktimmar sm överstiger minimitimantalet för grundläggande utbildning. Ifall A2-språket är det andra inhemska språket används de årsvecktimmar sm reserverats för B1-språket. Det frivilliga A-språkets årsvecktimmar fördelas på årskurserna på det sätt sm utbildningsanrdnaren beslutar.
Valfrihet (kapitel 12) Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva Valfria timmar i knst- ch färdighetsämnen - hur de valfria timmarna i knst- ch färdighetsämnen används ifall utbildningsanrdnaren beslutar att fördela timmarna mellan lika knst- ch färdighetsämnen, ska lärplanen för varje knst- ch färdighetsämne utarbetas med hänsyn till det lkala ttalantalet timmar i lärämnet ch lärämnets struktur sm fastställs i grunderna för lärplanen ifall utbildningsanrdnaren beslutar att användningen av alla eller en del av de valfria timmarna ska basera sig på elevens val, ska en egen plan utarbetas för de fördjupade valfria studierna, sm beskriver studiernas namn, mfattning, mål, innehåll, eventuella särdrag angående lärmiljöer ch arbetssätt samt i vilka årskurser det valfria ämnet erbjuds. Valfria ämnen - vilka valfria ämnen sm eleverna erbjuds för varje valfritt ämne: ämnets namn, mfattning samt i vilka årskurser det valfria ämnet erbjuds hur årsvecktimmarna fördelas per årskurs för varje valfritt ämne: mål ch innehåll per årskurs samt eventuella särdrag angående lärmiljöer, arbetssätt, stöd ch handledning. Frivilliga ch valfria lärkurser i främmande språk - vilka frivilliga ch valfria språk sm eleverna eventuellt erbjuds hur årsvecktimmarna i dem fördelas per årskurs målen ch innehållet per årskurs i enlighet med grunderna för lärplanen samt eventuella särdrag angående lärmiljöer, arbetssätt, stöd ch handledning.
Årskurshelheter 1-2, 3-6, 7-9 (kapitel 13-15) Utbildningsanrdnaren ska i lärplanen besluta ch beskriva För varje årskurshelhet: hur man stödjer eleverna i övergångarna från förskleundervisningen till den grundläggande utbildningen / från årskurs 2 till årskurs 3 / från årskurs 6 till årskurs 7/ från årskurs 7 till följande utbildningsstadium samarbete sm behövs, arbetsfördelning ch ansvarsfördelning särdrag ch uppdrag i årskurserhelheterna 1-2 / 3-6 / 7-9 (beskrivningarna i grunderna kan användas sm sådana), lkala betningar gällande dem ch hur man förverkligar ch följer upp uppdraget mål för mångsidig kmpetens (beskrivningarna i grunderna kan användas sm sådana), eventuella lkala betningar ch hur utvecklingen av elevernas mångsidiga kmpetens stöds i årskurserna 1-2/3-6/7-9 mål ch centralt innehåll i årskurs 1 ch 2 / 3,4,5 ch 6 / 7,8 ch 9 för varje lärämne eventuella särdrag vad gäller lärmiljöer ch arbetssätt samt handledning, differentiering ch stöd ch bedömning av lärande i årskurserna 1-2 / 3-6 / 7-9
Från ämneslärplaner till lärande
Lärämnenas struktur ex. Histria åk 7-9 Lärämnets uppdrag Histrieundervisningens uppdrag är att utveckla elevernas histriemedvetande ch kulturkunskap samt... I årskurserna 7-9 är uppdraget i undervisningen i histria att fördjupa elevernas uppfattning m den histriska kunskapens natur... Mål för undervisningen i histria i årskurs 7 9 Mål för undervisningen Att förstå histriska företeelser M4 stärka elevens förmåga att förstå begreppet histrisk tid ch därmed relaterade begrepp Innehåll sm anknyter till målen I1 I6 Kmpetens sm målet anknyter till K1 K2, K3
Lärämnenas struktur ex. Histria åk 7-9 frts. Centralt innehåll sm anknyter till målen för histria i årskurs 7 9 Innehållet väljs så att målen för lärämnet uppnås. I det centrala innehållet ska man fästa uppmärksamhet vid sådana företeelser sm kan relateras till den egna familjens, rtens ch traktens histria. Innehållet kan behandlas krnlgiskt eller enligt tema. I1 Industrisamhällets uppkmst ch utveckling: Eleven fördjupar sig i någn företeelse sm har förändrat människans liv, förhållandet mellan människan ch naturen samt världen. I2 Människr förändrar världen: Eleven granskar lika samhällsidéer, deras innebörd ch följder samt hur människr har kunnat påverka samhället under lika tider. sv.
Mångsidig kmpetens > 1. Förmåga att tänka ch lära sig 2. Kulturell ch kmmunikativ kmpetens Dessa sju centrala kmpetenser ingår i i målen för varje lärämne > MÅL FÖR LÄRANDE 7. Förmåga att delta, påverka ch bidra till en hållbar framtid 6. Arbetslivskmpetens ch entreprenör- skap 5. Digital kmpetens 3. Vardags- kmpetens 4. Multilitteracitet
Lärämnenas struktur ex.histria åk 7-9 frts. Mål för lärmiljöer ch arbetssätt i histria i årskurs 7 9 Med tanke på målen i lärämnet är det viktigt att priritera undersökande arbetssätt, till exempel att undersöka lika för åldern lämpliga första- ch andrahandskällr... Handledning, differentiering ch stöd i histria i årskurs 7 9 Vissa begrepp sm används i histrieundervisningen (till exempel samhälle ch demkrati) ska fördjupas under hela den grundläggande utbildningen i takt med att eleven utvecklar sitt tänkande... Bedömning av elevens lärande i histria i årskurs 7 9 Utöver skriftliga uppgifter ska ckså elevernas sätt att arbeta tas i betraktande. I bedömningen ska man fkusera på m eleverna kan tillämpa kunskap ch behärskar histriskt tänkande, inte på m hen har memrerat innehållet...
Lärämnenas struktur ex.histria åk 7-9 frts. Bedömningskriterier för gda kunskaper (vitsrdet 8) i slutbedömningen efter avslutad lärkurs i histria Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i lärämnet Kunskapskrav för gda kunskaper/vitsrdet åtta Att förstå histriska företeelser M4 stärka elevens förmåga att förstå begreppet histrisk tid ch därmed relaterade begrepp I1 I6 Förståelse av begreppet krnlgi i histriska sammanhang Eleven kan placera händelser ch företeelser i sina tidsmässiga sammanhang ch med hjälp av dem i krnlgisk rdning.
Frågr att diskutera Med dagens utbildningsinnehåll i bagaget kvarstår utmaningen: - Hurudana arbetsgrupper behöver finnas för att garantera lärplanens intentiner i ämneslärplanerna? (grön) - Vilken vägkst behöver lärarna sm arbetar inm dessa ämnesgrupper? (range)
Direktörens hälsning http://yutu.be/lbfz6crirc