Årsrapport Samrehabnämnden
Innehållsförteckning 1 Verksamhet... 3 1.1 Uppföljning av uppdrag... 3 1.2 Könsuppdelad statistik... 3 1.3 Internationellt arbete... 3 2 Måluppföljning... 4 2.1 Trygghet vid behov av omsorg och stöd i vardagen... 4 2.2 Hållbar personalförsörjning... 4 3 Uppföljning av Intern kontroll... 6 4 Följetal... 7 4.1 Hemrehab... 7 4.2 Mottagning... 7 4.3 Slutenvård... 8 5 Personal... 9 5.1 Viktiga händelser... 9 5.2 Statistik inom arbetsgivarområdet... 9 6 Ekonomi... 11 6.1 Driftredovisning... 11 6.2 Investeringsredovisning... 11 6.3 Disposition av ackumulerat resultat... 11 Bilagor Bilaga 1: Patientsäkerhetsberättelse Samrehabnämnden, Årsrapport 2(12)
1 Verksamhet 1.1 Uppföljning av uppdrag Huvudverksamhet / Uppdraget uppfyllt Helt I hög grad Delvis I låg grad Inte alls Rehabilitering X Nämndens samlade bedömning är att uppdraget har uppfyllts helt. Detta har kunnat åstadkommas tack var stora ansträngningar i verksamheten under omställningen till nya förutsättningar och trots periodiska vakanser i samband med rekryteringar. I de flesta besökskategorierna var kontakterna fler än tidigare år. Detta hänger dels samman med bättre bemanning och dels med ett något förändrat arbetssätt. Nämndens tillgänglighetsmål om bedömning inom en vecka är uppnått till 100 procent. Genomsnittlig måluppfyllelse efter rehabiliteringsinsats, vilket mäts genom patienternas egen skattning, var 85 procent. Det innebär att målet på 75 procent uppfylldes väl. Få synpunkter och verksamhetsavvikelser har rapporterats. På grund av verksamhetsförändringar till följd av nytt samverkansavtal för Samrehab 2.0 beslutade nämnden i maj att inte genomföra planerad patientenkät och journalgranskning. Enkäten skulle undersöka patienternas upplevelse av bemötande och tillgänglighet. Journalgranskningen skulle följa upp nämndens serviceåtaganden som rör rehab personalens arbetsprocesser gällande målsättning, information till patienten samt samverkan i rehabiliteringsprocessen. 1.2 Könsuppdelad statistik Enkätsvar och samtliga patientkontakter kan redovisas könsuppdelat. Framöver kan i princip allt framtagande av statistik planeras så att uppgifter går att redovisas könsuppdelat. 1.3 Internationellt arbete Samrehabnämnden bedriver inget internationellt arbete. Samrehabnämnden, Årsrapport 3(12)
2 Måluppföljning 2.1 Trygghet vid behov av omsorg och stöd i vardagen God service och kvalitet Indikatorer Mål Måluppfyllelse Nämnd 81 84 86 85 <= 75 Patientnöjdhet Nämnd 93 91 92 Måluppfyllelse Resultatet för måluppfyllelsen ligger nära nivån för tidigare år. Att sätta mål tillsammans med patienten och att upprätta en plan för hur målen ska uppnås är en etablerad arbetsmodell i verksamheten. Patientnöjdhet Mäts ej. Se ovan 1.1, Uppföljning av uppdrag. Gott bemötande Indikatorer Mål Bemötande Nämnd 99 96 98 Bemötande Mäts ej. Se ovan 1.1, Uppföljning av uppdrag. God tillgänglighet Indikatorer Mål Bedömning inom en vecka Nämnd 100 100 100 100 <= 100 Upplevd tillgänglighet Nämnd 94 93 92 Bedömning inom en vecka Samtliga patienter har fått en första bedömning inom en vecka. Behandling eller annan åtgärd har därefter inletts utifrån behov och fastställd prioriteringsordning. Upplevd tillgänglighet Mäts ej. Se ovan 1.1, Uppföljning av uppdrag. 2.2 Hållbar personalförsörjning Flexibla arbetstider med rätt till heltid och möjlighet till deltid Indikatorer Mål Alla anställda ska kunna få önskad Kommu nfullmä 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Samrehabnämnden, Årsrapport 4(12)
Indikatorer Mål sysselsättningsgrad ktige Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad Samtliga medarbetare har önskad sysselsättningsgrad. Av de tillsvidareanställda är det cirka 80 procent som har en heltidsanställning som grund. Av dessa är det flera som av olika skäl arbetar deltid. De flesta vikarier har heltidsanställning. Friska medarbetare Indikatorer Mål Sjukfrånvaron ska minska Nämnd 3,4 3,3 4,2 4,9 >= 4 Sjukfrånvaron ska minska Sjukfrånvaron har ökat från 4,2 procent till 4,9 procent. Ingen enskild orsak till detta har kunnat identifieras. Andelen långtidssjukfrånvaro av den totala sjukfrånvaron, har ökat något jämfört med. Långtidssjukfrånvaron bedöms ej vara arbetsrelaterad. Systematisk kompetensutveckling Indikatorer Mål Alla tillsvidareanställda ska ha en plan för sin kompetensutveckling Kommu nfullmä ktige 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Alla tillsvidareanställda ska ha en plan för sin kompetensutveckling För samtliga tillsvidareanställda och vikarier tas en skriftlig plan för kompetensutveckling fram i samband med medarbetarsamtal. Samrehabnämnden, Årsrapport 5(12)
3 Uppföljning av Intern kontroll Samrehabnämndens verksamhet har under många år haft fokus på att forma och upprätthålla en god kontrollmiljö, såväl vser struktur som kultur. Det handlar om ordning och reda, såsom tydlighet i ansvar och befogenheter, regler och rutiner som stöd för vardagsarbetet, kompetensutveckling och introduktion av nyanställda. Nämnden beslutade om plan för intern kontroll för och men har hittills inte arbetat aktivt med kontrollplaner utifrån risk och väsentlighet. Någon uppföljning av planen för genomfördes inte. Under höstens arbete med nämndplan för 2015 fick nämnden en introduktion i COSO-modellen och tog ett första steg mot en mer riskbaserad kontrollplan. För de processer som ingår i kontrollplanen för 2015 har risken för att något ska gå fel, och/eller att konsekvensen i så fall blir allvarlig, bedömts som stor. Nämnden planerar att fortsätta utveckla sitt arbete med intern kontroll under 2015. Samrehabnämnden, Årsrapport 6(12)
4 Följetal 4.1 Hemrehab Följetal 2009 2010 hemrehabilitering, ordinärt boende hemrehabilitering, särskilt boende hemrehabilitering, korttidsplatser hemrehabilitering, gruppbehandling hemrehabilitering, varav nybesök 5 328 5 223 5 094 5 159 5 692 5 964 2 805 2 831 2 705 2 225 1 998 2 139 3 398 3 621 3 428 2 850 2 038 2 462 985 1 089 733 511 167 162 2 603 2 716 2 751 2 184 2 505 2 462 Hemrehab Antalet besökskontakter var fler i såväl ordinärt som särskilt boende samt korttidsboende vilket indikerar ett ökat behov av insatser för aktuella vårdtagare. Antalet nybesök minskade dock något jämfört med föregående år vilket delvis beror på att verksamheten under hösten anpassats till det nya avtalets förutsättningar och därmed en ny verksamhetsindelning. 4.2 Mottagning Följetal 2009 2010 mottagning, sjukgymnastik mottagning sjukgymnastik, gruppbeh mottagning, sjukgymnastik, varav nybesök mottagning, arbetsterapi mottagning arbetsterapi, gruppbeh mottagning, arbetsterapi, varav nybesök 18 874 16 040 12 754 12 556 11 298 12 667 2 224 1 823 1 639 1 557 2 105 2 422 2 868 3 288 2 949 2 966 2 911 3 055 1 630 1 922 1 933 1 927 1 733 2 048 154 163 555 551 756 492 613 697 785 747 688 783 Mottagning I samtliga besökskategorier förutom arbetsterapeutisk gruppbehandling var kontakterna fler än tidigare år. Detta hänger dels samman med bättre bemanning och dels med ett något förändrat arbetssätt. Samrehabnämnden, Årsrapport 7(12)
4.3 Slutenvård Följetal 2009 2010 slutenvård, sjukgymnastik slutenvård, sjukgymnastik, varav nybesök slutenvård, arbetsterapi slutenvård, arbetsterapi, varav nybesök 2 999 3 027 2 951 2 646 2 374 2 732 847 825 815 861 640 752 1 946 2 087 2 233 1 745 1 711 1 805 535 553 545 568 484 570 Slutenvård Inom samtliga besökskategorier var kontakterna fler än föregående år vilket hänger samman med en anpassning av insatserna utifrån vård- och rehabiliteringsbehovet hos patienter som vårdats på SÄS Skene. Samrehabnämnden, Årsrapport 8(12)
5 Personal 5.1 Viktiga händelser År inleddes med många frågetecken om Samrehabs framtid. Dels inleddesunder våren MBL-förhandlingar om ett omställningsarbete som kunde leda till uppsägningar, till följd av att Västra Götalandsregionen sa upp avtalet om Samrehab Mark-Svenljunga för omförhandling. Dels beslutade Marks kommun om en omorganisation från 1 januari 2015, där Samrehab slås samman med socialförvaltningen. Den turbulens som rådde i samband med detta ledde till att fyra av fem chefer sa upp sig och till en hel del oro hos övriga medarbetare. Under senare delen av året träffades ett nytt avtal mellan Västra Götalandsregionen, Svenljunga kommun och Marks kommun om Samrehab 2.0. Det blev därmed inte aktuellt med uppsägningar. Förutsättningarna för den fortsatta verksamheten blev tydligare och en nyorientering underlättades. Under hela hösten har Samrehab haft en nära samverkan med socialförvaltningen inför organisationsförändringen. Ny ledningsgrupp kom på plats under årets sista månader. Tillsammans ledde detta till att det mesta av oron lade sig och att verksamheten kunde se fram emot kommande verksamhetsår med tillförsikt. 5.2 Statistik inom arbetsgivarområdet Antal anställda Antal tillsvidareanställda 1 nov. 85 86 76 76 Antal tidsbegränsade anställda 1 nov. 16 13 24 25 Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda 1 nov. (%) 95,1 94,6 94,1 93,3 Sjukfrånvaro Totalt Totalt Totalt Kv. Män Totalt Sjukfrånvaro alla anställda, nov-okt. (%) Andel långtidssjukfrånvaro i procent av den totala sjukfrånvaron, nov-okt. (%) Antal individer med långtidssjukfrånvaro i oktober. Frisktal (max fem sjukdagar per individ och år) 3,3 3,3 4,2 5,2 0,8 4,9 25,1 35,6 42,1 44,6 0 44,1 1 2 4 3 64,9 63,1 63,0 60,2 Långtidssjukfrånvaron bedöms inte vara arbetsrelaterad. Minskningen av frisktalet kan ha ett samband med den turbulens som rått under året i samband med osäkerhet om Samrehabs framtid. Personalrörlighet - egen begäran - pensio n - intern rörlighe t - övrigt - totalt Antal avgångar (av tillsvidareanställd personal) 9 5 13 5 3 1 9 Samrehabnämnden, Årsrapport 9(12)
Timtid, mer- och fyllnadstid samt övertid Timtid i timmar, nov-okt. 708 276 16 484 Fyllnadstid i timmar, nov-okt. 40 0 0 0 Övertid i timmar, nov-okt. 6 0 23 0 Ökningen av timtid mellan åren och beror på att pensionerad rehabassistent har varit timanställd för att stötta upp i verksamheten. Samrehabnämnden, Årsrapport 10(12)
6 Ekonomi 6.1 Driftredovisning Driftredovisning (belopp i tkr) Budget Budgetavvikelse Intäkter 39 320 38 939 39 808 39 783 25 Personalkostnader -32 672-33 736-33 648-35 620 1 972 Övriga kostnader -29 640-28 804-30 452-29 063-1 389 Nettokostnader -22 992-23 601-24 292-24 900 608 Fördelning på huvudverksamhet, netto Rehabilitering -22 992-23 601-24 292-24 900 608 Analys driftredovisning Samrehabs resultat för visar ett överskott om totalt 608 tkr. I resultatet ingår den debitering om 500 tkr som Kommunstyrelsen beslutade -11-26 i samband med oktoberraporten, för det arbete som kommunledningskontoret lagt ned i samband med utredningen av samerehabs nya organisation och framtagandet av avtalet för Samrehab 2.0. Intäkterna ligger helt i enlighet med budget. Jämfört med föregående år är det en intäktsökning med 844 tkr främst att hänföra till ökade bidrag från huvudmännen. Personalkostnaderna understiger budget med närmare 2 mnkr för vilket innebär att man ligger kvar på års kostnadsnivå. Ett år med verksamheten i förändring har påverkat och personalomsättningen har varit relativt hög med tillfälliga vakanser i samband med personal som slutar och börjar. Övriga kostnader visar ett underskott om 1,4 mnkr jämfört med budget vilket förklaras av höga hjälpmedelskostnader. Övriga kostnader summerar till 30,5 mnkr vilket är 1,6 högre än föregående år. Hjälpmedelskostnaderna stannar på 17,4 mnkr vilket är en ökning med 1,1 mnkr från. Mellan och var ökningen 1, 2 mnkr. 6.2 Investeringsredovisning Investeringsprojekt Investeringsbudget Investeringsutfall Budgetavvikelse Begärd ombudgetering 100 0 100 Summa 100 0 100 Analys investeringsredovisning Inga investeringar är gjorda under. 6.3 Disposition av ackumulerat resultat Framför allt under det första halvåret, men i någon mån också under hösten, fanns det en osäkerhet om hur verksamheten skulle bedrivas framöver. Kommunledningskontoret och Samrehabs ledning har under våren och sommaren lagt ned mycket tid på att ta fram underlag inför beslut om den fortsatta verksamheten. När det sedan fanns en överenskommelse om ett nytt avtal om Samrehab 2.0 gick mycket tid i stället åt till att förbereda och anpassa verksamheten till förutsättningarna i det nya avtalet. Främst handlade det om att ställa om verksamheten till att bli leverantör inom regionens vårdvalssystem vårdval rehab. För personalen har fokus legat på att upprätthålla verksamheten, vilket har lyckats väl, trots periodiska vakanser i samband med rekryteringar och tack var stora ansträngningar i verksamheten. Utrymmet för nödvändigt utvecklingsarbete har dock varit mycket begränsat Samrehabnämnden, Årsrapport 11(12)
och det finns nu behov av satsningar inom flera verksamhetsområden. Det handlar exempelvis om att stärka samverkan inom verksamheten och med andra vårdaktörer för en sammanhållen rehabiliteringskedja samt om att anpassa och utveckla arbetssätt och behandlingsmetoder utifrån nya förutsättningar. Ingående värde för det ekonomiska resultat som verksamheten upparbetat under tidigare år, och som härrör sig ifrån huvudmännens gemensamma finansiering av Samrehabs verksamhet, uppgick till 515 tkr. Samrehabnämnden önskar få ta 300 tkr av dessa i anspråk för de utvecklingsbehov som identifierats. Samrehabnämnden, Årsrapport 12(12)