Kvalitetsredovisning SIMRISHAMNS KOMMUN. Sidan 1 av 37

Kvalitetsredovisning 2004 SIMRISHAMNS KOMMUN Sidan 1 av 37

Sammanfattning Åtta av tio skolor har lämnat in en kvalitetsredovisning för 2004 till Barn- och utbildningsförvaltningen. Korsavadsenheten integrerar sina två förskolors kvalitetsredovisningar med skolans. Av övriga sju kommunala förskolor har sex skickat in en kvalitetsredovisning till förvaltningen. Även delar av Resursenhetens verksamheter har lämnat in kvalitetsredovisningar. Arbetet har varit omfattande och ett flertal arbetslag har formulerat egna kvalitetsredovisningar. Medarbetarnas medvetenhet om kravet på, men också nyttan av kvalitetsredovisningar har ökat. Barn- och utbildningsnämnden ville i år veta hur enheterna arbetade med områdena Värdegrunden, Elevers ansvar och inflytande, Utveckling och lärande samt ett för den enskilde skolan eget mål. Resultaten visar att de allra flesta känner sig trygga i skolan och upplever att verksamheten är meningsfull. Eleverna är i mycket stor utsträckning nöjda med sina skolor och tar till stor del ansvar för sina studier. Den generella utbildningsnivån i kommunen är lägre än riksgenomsnittet. Ändå har kommunen ett faktiskt genomsnittligt meritvärde enlig SALSA på 217. Detta är 10 högre än det faktiska genomsnittliga meritvärdet för riket och 15 högre än det modellberäknade värdet för vår kommun. Det ovan beskrivna tyder på god måluppfyllelse. Trots detta finns det vissa aspekter som i denna redovisning framstår som tydliga utvecklingsområden. Inom området Värdegrunden framträder två sådana utvecklingsområden. Dels är det ofta stora skillnader på hur pojkar och flickor upplever sin arbetssituation, dels är det den ökande respektlösheten för den gemensamma miljön. Inom området Elevers ansvar och inflytande framträder två sidor. Pedagoger upplever att det är för många elever som inte tar ansvar för sina studier och upplever också att antalet ökar i de högre åren. Elever upplever att inflytandet över sin arbetssituation minskar i de högre åren. Inom området Utveckling och lärande är det flera resultat som pekar på att verksamheterna för elever i de lägre åren kännetecknas av att eleverna känner lust att lära, har tillit till den egna förmågan och att de stimuleras till att själv inhämta kunskaper. Pedagogerna använder ofta olika arbetssätt. I de högre åren är dessa kännetecken inte lika framträdande. Som ett stöd för enheternas utvecklingsarbete presenterar förvaltningen ett antal åtgärder för utveckling. Särskilda åtaganden kommer att utgöra särskilda mål i budget. Den externa utvärderingen av verksamheterna som i år endast innehöll en enkät till elever i år 5, år 8 samt år 2 på gymnasieskolan kommer nästa år även att omfatta pedagoger och ett urval av föräldrar. Undersökningen ger en mängd resultat som är användbara för analyser av enheternas arbete. Kommunen avser att ansöka om kompetensutvecklingsmedel för 20 medarbetare i processledning i syfte att underlätta utvecklings- och förändringsarbetet. Kommunen fortsätter att använda läsutvecklingsschemat för att säkerställa en likvärdig bedömning. En arbetsgrupp arbetar med ett liknande för matematik. En annan arbetsgrupp utvecklar en gemensam struktur för individuella utvecklingsplaner på alla nivåer. För att utveckla jämställdhetsarbetet i de olika verksamheterna bekostar Barn- och utbildningsförvaltningen utbildningen av en genuspedagog. Sidan 2 av 37

Åtgärder för utveckling Budgetarbetet I utvärderingar med arbetslag i verksamheten och med ledningsgruppen kring arbetet med lokala arbetsplaner och kvalitetsredovisningar framgår att det är problematiskt att få dessa dokument att vara levande i verksamheten, d.v.s. att arbeta målstyrt. För att tydliggöra att verksamheten är målstyrd har nämnden i samråd med förvaltning och ledningsgrupp formulerat åtaganden kopplade till budget. Åtagandena är formulerade som utvärderingsbara mål som skall redovisas i slutet av budgetåret. Ett annat syfte med denna åtgärd är att få en tydlighet i resursanvändningen. Bl.a. är ett åtagande för grundskolan att 90% av eleverna i år 3 ska ha nått nivå 15 i läsutvecklingsschemat. Extern utvärdering Förvaltningen anordnar från och med 2004 en årligt återkommande enkätundersökning till eleverna i år 5 och år 8 i grundskolan samt elever i år 2 på gymnasieskolan. Denna undersökning kommer att utökas 2005 med en undersökning till lärare samt även ett urval av föräldrar så att en heltäckande bild av åsikter om verksamheten i skolan kan fås. Undersökningen kommer att vara så konstruerad att den bl.a. blir ett stöd i arbetet med jämställdhet mellan flickor och pojkar. Man kommer också att kunna hitta resultat som gäller enskilda klasser och program för att underlätta ett utvecklingsarbete på den enskilda enheten. Kvalitetsarbete Under 2005 utökas satsningen på kvalitetsutveckling. Kravet på att göra kvalitetsredovisningar förtydligas och kommer från och med 2005 att gälla all verksamhet inom Barn- och utbildningsförvaltningen samt enskild barnomsorg. Varje arbetslag engageras i arbetet och utvecklaren kommer att vara en resurs i deras arbete. Verksamheter utanför förordningen om kvalitetsredovisning kommer att redovisa sina resultat utifrån skolplan och åtaganden i budget. Kommunen avser att ansöka kompetensutvecklingsmedel för 20 medarbetare i processledning. Ansökan går till Trygghetsfonden och avser en långsiktig satsning i syfte att underlätta utvecklings- och förändringsarbetet. Likvärdig utbildning/bedömning Användningen av läsutvecklingsschemat (LUS) kommer att fortsätta som ett stöd i arbetet med tidig språkutveckling hos barn/elever i kommunen. Arbetet med ett liknande inom matematik (MUS) fortsätter men det kommer troligtvis inte att vara klart i år. En arbetsgrupp i kommunen arbetar dessutom fram en modell för en individuell utvecklingsplan (IUP) som skall vara gemensam för alla skolenheterna. Alla tre är åtgärder för att säkerställa en likvärdig bedömning av elevers resultat. Jämställdhet Behovet av att se på vår verksamhet ur ett genusperspektiv har tydliggjorts av resultaten dels från den enhetsövergripande enkätundersökningen och dels från enheternas kvalitetsredovisningar. Förvaltningen bekostar under 2005 utbildningen av en genuspedagog. Denne kommer att bl.a. bistå förvaltningen och enheterna i arbetet med jämställdhet mellan pojkar Sidan 3 av 37

och flickor. Den årligt återkommande enhetsövergripande enkätundersökningen kommer också att vara ett stöd i detta arbete. Inflytande Området anses av KR-gruppen vara ett utvecklingsområde för samtliga skolenheter. Med resultaten från 2005 års utökade enkätundersökning som grund kan förvaltningen t.ex. initiera en utvecklingsdialog i tvärgrupper med pedagogisk personal och rektorer. Målet är att hitta och sprida arbetsmetoder som grundar sig på läroplanerna och på kommunens skolplan och som främjar ett ökat ansvar och inflytande över arbetssituationen för alla parter. Lust att lära I kvalitetsredovisningen framgår att elever upplever en minskad lust att lära med ökad ålder. Arbetssätt och bemötande är två viktiga områden att utveckla för att upprätthålla en lust att lära under hela skolgången. KR-gruppen hänvisar till det ovan skisserade utvecklingsarbetet. Matematik Det framgår av resultatredovisningen att elevers kunskaper i matematik inte är i nivå med kunskaperna i svenska och engelska. Förvaltningen fortsätter att sammanställa de nationella utvärderingarna och jämföra med LUS resultaten för återkoppling till de enskilda skolorna. Elevvård Elevhälsan ska följa upp beslutet att fokusera större delen av de ekonomiska resurserna på specialpedagoger. De ska ur ett övergripande perspektiv följa upp åtgärdsprogram och redovisa måluppfyllelse och uppnådda resultat utifrån gjorda insatser. Elever med behov av särskilt stöd får med ett åtgärdsprogram som grund en utökad differentierad skolpeng för att underlätta denna uppföljning av resultat och måluppfyllelse. Sidan 4 av 37

Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1. Nulägesbeskrivning 6 2. Prioriterade målområden 8 3. Kommunens åtgärder för att nå målen 9 3.1. Elevvård 9 3.2. Skolplan 9 3.3. Extern utvärdering 9 3.4. Likvärdig utbildning 10 3.5. Ny organisation 10 3.6. Kvalitetsarbete 10 3.7. Uppföljning av åtgärder för utveckling 2003 11 4. Metoder för att finna resultat 12 4.1. Enhetsövergripande metoder 12 4.3. Skolornas metoder 12 4.3. Resursenhetens metoder 12 5. Skolenheternas resultat 13 5.1. Värdegrunden 13 5.2. Elevers ansvar och inflytande 19 5.3. Utveckling och lärande 23 5.4. Resultatredovisning 28 6. Resursenhetens olika verksamheters resultat 31 6.1. Värdegrunden 31 6.2. Elevers ansvar och inflytande 31 6.3. Utveckling och lärande 32 7. Bedömning av måluppfyllelse 34 8. Åtgärder för utveckling 36 Sidan 5 av 37

1. Nulägesbeskrivning 2004 var ett år då verksamheterna inom Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde genomgick stora förändringar. En ny organisation bildades där flera små byskolor tillsammans utgör en enhet. Syftet med detta är att skapa förutsättningar för högre samordningsvinster och att se skolornas verksamhet i ett F-9 perspektiv. En ny skolplan, som gäller under åren 2004 2008, antogs av kommunfullmäktige i mars månad. Ett Resurscentrum organiserades. Resurscentrum ansvarar för särskolan (grund- och gymnasiesärskola samt ett fritidshem), resursskola, modersmålsundervisning och svenska som andra språk. Här ingår även Elevhälsan, som består av skolhälsovård, skolpsykolog, logoped, övergripande specialpedagog, kuratorer och talpedagoger. Elevhälsan ansvarar för fördelning av resurser till elever i behov av särskilt stöd. Förvaltningen introducerade 2004 ett nytt ekonomistyrsystem. Barnomsorgs- och skolpeng infördes 2004 i en första version, som sedan vidareutvecklats i samband med budgetarbetet 2005. Detta system ger alla skolenheter, kommunala som enskilda, samma ekonomiska tilldelning utifrån antalet barn och elever. Ett nytt uppföljningssystem har utvecklats under året som skall ge säkrare ekonomisk uppföljning och prognos av årets resultat än tidigare. Till skillnad från tidigare år startade verksamhetsåret med en budget i balans. Den tilldelade budgeten krävde dock en stor strukturförändring i organisationerna med en minskning av personal som följd. Särskilt stor har effekten blivit bland dagbarnvårdare, då all skolbarnsomsorg under 2004 förlades till enheternas fritidshem. Under budgetår 2004 har också nya verksamheter startats och utvecklats. Resurscentrumets resursskola startade våren 2004 i Gladsax skola för åtta elever. Tidigare år har stor vikt lagts vid att få fram en fungerande form för kvalitetsredovisningen, vilket gett ett önskat resultat. Därför har, liksom föregående år, kvalitetsredovisningsgruppen, KR-gruppen, mer lagt betoning på innehållet. Ett av målområdena Utveckling och lärande - är nytt för året. Förra året kallades målområdet för Kunskaper. Att området är nytt märks genom att skolornas målformuleringar inte är lika genomarbetade som i de övriga områdena. Vad är det som skolornas kvalitetsredovisningar säger? För att få en struktur och inte bli godtycklig i vad som lyfts fram har KR-gruppen valt att följa läroplanens intentioner/riktlinjer på vad skolorna ska arbeta med. Alla grundskoleelevers läsförmåga har bedömts i förhållande till läsutvecklingsschemats utvecklingsstege (LUS). Lärarna gjorde denna kvalitativa bedömning i slutet av vårterminen 2004. I budget 2005 formuleras ett åtagande, att minst 90 % av eleverna på varje skolenhet ska nå läsutvecklingsschemats punkt 15 när de lämnar år 3 i grundskolan. Vid den första mätningen våren 2004 uppnådde 70 % av eleverna i år 3 nivå 15. Under året genomfördes en extern enkätundersökning bland elever i år 5 och 8 i grundskolan samt år 2 på gymnasieskolan. Denna undersökning kommer att genomföras varje år. En Sidan 6 av 37

liknande enkätundersökning bland föräldrar och personal inom förskola och fritidshem genomfördes under hösten 2004. I de lokala arbetsplanerna (LAP) är det meningen att ett urval av förbättringsområden ska göras. Läroplan och skolplan finns som styrdokument och allt i dessa styrdokument kan naturligtvis inte tas upp i den lokala arbetsplanen. Däremot är den en betoning av vad den lokala skolan anser vara av stor vikt och detta ska preciseras. Dels ska det presenteras en tolkning av läroplanen, dels ska skolan precisera hur den arbetar för att nå målen. Vår koppling till läroplanen ska därför inte tolkas som om skolorna borde ha tagit upp allt detta. Däremot kan det ge en bild över vilka områden som våra skolor prioriterar och vilka områden som hamnar mer i skymundan. Förvaltningen ämnar under vårterminen 2005 utbilda en genuspedagog med övergripande ansvar för arbetet med att öka jämställdheten mellan flickor och pojkar. En årligen återkommande undersökning av elevernas känsla av reellt ansvar och inflytande startar hösten 2004. Samtidigt med detta startar samarbetsorgan på varje skola, där personal tillsammans med föräldrar och elever följer och stimulerar skolans arbete med att förverkliga målen för skolan. En arbetsgrupp för att utveckla och stimulera arbetet med individuella utvecklingsplaner påbörjar sitt arbete sommaren 2004. Sidan 7 av 37

2. Prioriterade målområden För 2004 beslutade Barn- och utbildningsnämnden att följande områden skulle prioriteras i enheternas kvalitetsredovisningar: Värdegrund Elevers ansvar och inflytande Utveckling och lärande Lokalt, eget skolmål KR-gruppen hade dessförinnan inför ledningsgruppen redogjort för sin uppfattning om vilka målområden som borde prioriteras under året. Efter förankring i ledningsgruppen lämnades förslaget över till Barn- och utbildningsnämnden som fastställde målen enligt ovan. Området Elevers ansvar och inflytande har enheterna tidigare redovisat. Området Utveckling och lärande kallades i tidigare kvalitetsredovisningar för Kunskaper. Arbetsgruppen som enhetsövergripande arbetar med kommunens kvalitetsutveckling och kvalitetsredovisning, KR-gruppen, menade att det är intressant att följa utvecklingen inom dessa områden och följa upp måluppfyllelsen. Det tidigare redovisade området Barn i behov av särskilt stöd som enheterna redovisat ett par år har ändrats till Värdegrunden som ett sätt att betona vikten av demokratiskt fostran och vuxnas förhållningssätt till och bemötande av barn/elever och varandra. Slutligen får enheterna även möjlighet att redovisa sitt arbete kring ett eget valt mål. Skolornas egna valda mål passar i år in i de övriga tre prioriterade målområdena varför området lokalt, eget skolmål inte har en egen rubrik. Barn- och utbildningsnämnden beslutade att även förskolor ska kvalitetsredovisa sin verksamhet och i år har samtliga lämnat in en kvalitetsredovisning. Sidan 8 av 37

3. Kommunens åtgärder för att nå målen 3.1. Elevvård Elevhälsan utformade och tillskapade, efter beslut fattat av barn- och utbildningsnämnden, en resursskola för elever med behov av särskilt stöd. Denna verksamhet startade 1 januari, 2004 i den tidigare nedlagda Gladsax skola. Heldagsskolan ska möta kommunens egna elever i år 1 till 6 som är i behov av särskilt stöd. Tidigare var berörda elever placerade i andra kommuners resursskolor. Från att tidigare ha lagt stora ekonomiska resurser på elevassistenter har Elevhälsan under året avsatt större delen av de ekonomiska resurserna på specialpedagoger. Denna förändring föregicks av pedagogisk diskussion i ledningsgruppen och bland Elevhälsans personal. 3.2. Skolplan En skolplan med en tydlig elevinriktad målfokusering har tagits fram av förvaltningen. I den betonas vikten av planering, uppföljning och utvärdering. Planen beskriver hur verksamheterna i Simrishamns kommun skall organiseras, utvecklas och vad som ska vara utgångspunkt. Exempel I Simrishamns kommun skall barn- och elevinflytande utvecklas till att omfatta alla delar i den vardagliga verksamheten. Kommunfullmäktige antog skolplanen 29 mars, 2004. 3.3. Extern utvärdering Förvaltningen har under 2004 påbörjat arbetet med en årligt återkommande extern utvärdering av enheternas arbete inom olika områden. Denna utvärdering kommer dels att användas i kvalitetsredovisningar och dels som ett sätt att stödja verksamhetsutvecklingen på enheterna och som ett sätt att utvärdera kommunens skolplan. Utvärderingen bygger på en enkät som ställs till alla elever i år 5 och år 8 i grundskolan samt år 2 på gymnasieskolan. Enkätens uppbyggnad möjliggör analyser ur både ålders- och genusperspektiv. I år har en större undersökning kring förskolornas organisation samt föräldrars och personals inställning till verksamheten genomförts. Denna kommer att användas som stöd i verksamhetsutvecklingen på de enskilda förskolorna. Sidan 9 av 37

3.4. Likvärdig utbildning För att initiera en enhetlighet vad gäller bedömning har förvaltningens ledningsgrupp beslutat att använda ett läsutvecklingsschema (LUS) samt initierat ett arbete med att ta fram ett liknande system för matematik. Arbetet går ut på att pedagogerna i kommunen ska ges enhetliga bedömningsinstrument. Dessa används som redskap för att erbjuda den enskilda eleven en kunskapsutveckling som utgår från den kunskapsnivå som eleven befinner sig på. Verksamheterna har under året arbetat med läsutvecklingsschemat och resultaten från samtliga elever i år 1 9 har sammanställts av förvaltningen. Dessa kommer att användas som stöd för verksamhetsutvecklingen på enheterna. Resultaten kommer att redovisas i kvalitetsredovisningen. För att poängtera vikten av personalens förhållningssätt till och bemötande av barn och föräldrar och för att fokusera insatser mot att skapa en god förståelse av hur kommunikation fungerar har kommunen i Skolplanen betonat: Personalen skapar kommunikationsmönster som bygger på respekt för att alla människor uppfattar världen på sitt eget subjektiva sätt. Med hjälp av denna kommunikation ökar barnets/elevens medvetenhet om sig själv och andra. Våra barn och elever medvetandegörs om sina egna lärvägar/inlärningsstrategier och får en stabil grund för att kunna fortsätta lära hela livet. (Ur skolplanen) 3.5. Ny organisation Under året har en ny organisation trätt i kraft med ett nytt system med skol- och barnomsorgspeng. Från att tidigare ha haft tio skolenheter, två kulturenheter, en särskoleenhet, ett resursteam och en kostenhet har förvaltningen nu sex skolenheter, en kulturenhet, en resursenhet och en kostenhet. Skolorna är sammanslagna med tanke på geografisk placering, ett planerat F 9 perspektiv och förmodat framtida elevantal. Antalet medarbetare per rektor har därmed ökat. För att i viss mån kompensera för detta har samtliga rektorer tillgång till ledningsresurs i form av verksamhetsledare. 3.6. Kvalitetsarbete Förvaltningen har sedan 2002 haft en utvecklare inom området kvalitetsarbete på 25 % av en heltid. Denna resurs har sedan september 2004 ökats till 50 % i och med beslutet att all kommunal såväl som enskild barnomsorg och skolbarnomsorg i kommunen skall kvalitetsredovisa minst ett mål för 2005. Utvecklaren har fungerat som stöd för de olika verksamheternas arbete med lokala arbetsplaner och kvalitetsredovisningar. Barn- och utbildningsnämnden beslutade att förskolorna skulle kvalitetsredovisa ett eget valt mål för 2004 som ett sätt att komma in i tankarna kring kvalitetsredovisning och som en förberedelse för den nya förordningen. För 2005 ska förskolorna kvalitetsredovisa sitt arbete inom området Utveckling och lärande. Dessutom skall enskild barnomsorg och all skolbarnomsorg i kommunen kvalitetsredovisa ett eget valt mål. Sidan 10 av 37

3.7. Uppföljning av åtgärder för utveckling (2003) I 2003 års kvalitetsredovisning från Simrishamns kommun presenteras ett antal åtgärder för utveckling. Bemötande Förvaltningen tog initiativ till ett första möte i augusti 2004 för rektorer och verksamhetsledare. Där diskuterades hur man skapar förutsättningar för pedagogiska diskussioner som underlättar utvecklande interaktioner mellan elever, mellan elev pedagog samt pedagoger emellan. En kompetensutveckling inom området fortsätter i organiserad form på två av kommunens sex skolenheter. Jämställdhet mellan pojkar och flickor Kvalitetsredovisningsgruppen menar i kvalitetsredovisningen 2003 att de pedagogiska diskussionerna ska klargöra hur lärarna går till väga för att stödja eleverna. Som ett stöd i denna diskussion har förvaltningen i en årligen återkommande undersökning tittat på hur pojkar och flickor upplever sin skolsituation. Förvaltningen bekostar under 2005 utbildningen av en genuspedagog som kommer att bistå den enskilda enheten i sitt arbete för att öka jämställdheten mellan pojkar och flickor. Elevers ansvar och inflytande Den nya skolplanen som antogs i mars 2004 fokuserar arbetet mot elevers delaktighet i alla delar av den vardagliga verksamheten. Den årligt återkommande enkätundersökningen ger ett mått på elevers känsla av inflytande över sin arbetssituation och kommer att användas som ett stöd i verksamheternas utvecklingsarbete. Samarbetsorgan Förvaltningen har föreslagit att enheterna ska ha s.k. samarbetsorgan där personal tillsammans med elever och föräldrar ska följa och stimulera skolans strävan att förverkliga målen i skolplanen. Arbetet med att formera dessa är i gång och två enheter har haft sina första möten. Individuella utvecklingsplaner (IUP) En arbetsgrupp bestående av lärare och med deltagare från centrala stödteamet har under 2004 arbetat med ett förslag till en gemensam mall för individuella utvecklingsplaner (IUP). Sidan 11 av 37

4. Metoder för att finna resultat 4.1. Enhetsövergripande metoder att finna resultat Barn- och utbildningsförvaltningen har under hösten 2004 genomfört en enkätundersökning som riktade sig till samtliga elever i år 5 och år 8 i grundskolan samt år 2 i gymnasieskolan. Dessutom har en enhetsövergripande screening av elevers läsutveckling med hjälp av ett läsutvecklingsschema genomförts. Dessa undersökningar kommer framöver att genomföras årligen. 4.2. Skolornas metoder för att finna resultat I samtliga inlämnade kvalitetsredovisningar har de olika verksamheterna beskrivit hur de samlat in material. Samtliga skolor som lämnat in en kvalitetsredovisning har gjort elevenkäter, men bara två har haft enkäter till föräldrar som komplement. På en enhet har personalen genomfört en självskattning enligt BRUK som ett komplement till elevenkäten. Sex skolor använder utvecklingssamtalen som ett sätt att finna resultat. Sex skolor använder den nationella utvärderingen och andra test. En skola har använt betygsstatistik och annan statistik, t.ex. återvändande elever från friskolor. Fem skolor använder lärares och elevers skriftliga utvärderingar och arbetslagens diskussioner som metoder att finna resultat. En skola använder klass- och elevvårdsprotokoll. Fem skolor anger observationer som ett medel att finna resultat medan en skola genomgående skriver att skolans/lärarens kontinuerliga bedömning är ett medel att finna resultat. Samtliga skolor utom en finner resultat på mer än ett sätt till samtliga redovisade mål. Kr gruppen ser positivt på denna tendens. En skola presenterar dock inte sina resultat. Under avsnittet resultat i kvalitetsredovisningen gör skolan istället en bedömning av sina resultat. 4.3. Resursenhetens metoder att finna resultat På Grundsärskolan och på Träningsskolan arbetar personalen mycket med observation av elevernas arbete, humör och önskemål. Samtal och dokumentation av elevernas arbete sker dagligen och utvecklingssamtal med föräldrar sker regelbundet och oftast mer än en gång per termin. Dessa dokumenteras likaså. Elever och personal på Resursskolan gör dagligen gemensamt en utvärdering av arbetet. Detta sker antingen skriftligt eller muntligt och dokumenteras. På Resursskolan används också de nationella utvärderingarna som ett sätt att finna resultat. Bästa metoden för att finna resultat är när självskattning tillsammans med enkät i någon form använts. Resultaten framstår då som mer heltäckande. Sidan 12 av 37

5. Skolenheternas resultat Följande resultat är tagna ur skolornas kvalitetsredovisningar. Vi har valt att värdera utifrån läroplanen. 5.1. Värdegrunden Väl medvetna om att värdegrunden ligger som en förutsättning för både området Ansvar och inflytande och Utveckling och lärande beslutade Barn- och utbildningsnämnden ändå att ha värdegrunden som ett målområde 2004. Förutom att hävda vikten av demokratisk fostran vill nämnden på detta vis rikta fokus mot bemötande och skolans sociala mål. Förutom Ansvar och inflytande och Utveckling och lärande ser KR-gruppen framför allt fyra områden som centrala inom Värdegrunden. Fyra av de mål som enheterna presenterar under rubriken Värdegrunden hör tydligare hemma under rubrikerna Utveckling och lärande eller Ansvar och inflytande. Alla ska visa aktning för varje människas egenvärde Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Ingen ska i skolan utsättas för mobbing. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Inom området Värdegrunden är det detta som enheterna tydligast fokuserar på vad gäller mål och åtgärder för att nå målen. Här återfinns också de flesta resultaten. Mål som anges är t.ex.; eleven ska känna trygghet (2 enheter), eleven ska känna sig respekterad (2 enheter) samt eleven ska utveckla social kompetens (4 enheter). Arbetssätten är dels enhetliga, tydliga regler och normer dels elevers delaktighet i upprättandet av ordningsregler (4 enheter). En skola har specifikt angett respekt för andra kulturer som ett mål. Dessutom är det 3 enheter som anger aktiviteter som skapar gemenskap som ett sätt att nå målen. T.ex. skriver enhet Nord: Arbetssätt som skapar gemenskap i gruppen/klassen, ex. genom lägerskola, klassrumsmassage, åldersintegrerade aktiviteter och kompissamtal. Enkäter till eleverna har ställt frågor kring förekomst av mobbing, elevers trivsel, upplevelse av att bli bemött och bemöta andra med respekt. Den övervägande majoriteten av eleverna i Simrishamns kommun känner sig trygga på sin skola och trivs med sina kamrater och sina lärare. Men undersökningarna visar också att det finns elever som är utsatta och utanför gemenskapen. På en enhet är det 25 % av eleverna som svarar jakande på frågan om det finns elever som är utanför i klassen och 20 % svarar jakande på frågan om det finns elever i klassen som blir mobbade. På en enhet har man frågat eleverna hur de ser på vuxna som goda förebilder och det framkommer att: Sidan 13 av 37

Det är yngre elever i större utsträckning än äldre som anser att lärarna är bra föredömen. Åter igen märks en tydlig tendens att fler flickor anser att det är olika från lärare till lärare. Det är företrädelsevis äldre pojkar som uppger att lärarna är dåliga föredömen när det gäller att visa respekt. Två enheter tar specifikt upp den etniska dimensionen. På Korsavadsenheten menar ungefär hälften av eleverna att de visar respekt genom att behandla alla lika oavsett ursprung. Hammenhögs skola påpekar att: Eleverna kommer mera sällan i direktkontakt med andra kulturer. Det (lilla) vi sett tyder på respekt för andra kulturer. I den enhetsövergripande undersökningen framkom att medeleleven i år 5 anser att det till 75 % råder en positiv stämning och god sammanhållning på skolan. Motsvarande värde för år 8 är 67 % och för år 2 i gymnasiet 70 %. En fjärdedel av eleverna i undersökningen anger 50 % eller lägre på detta påstående. En klar majoritet av eleverna i skolorna i Simrishamns kommun känner sig trygga på skolan och trivs med kamrater och lärare. Samtliga enheter anser att målen inte nåtts eller att målen bara nåtts delvis. Orsaken är bl.a. att målen inom området gäller alla elever och vuxna. Några menar att arbetet är på god väg. En annan orsak som nämns till att målen inte nås är minskade resurser som resulterar i färre vuxna på skolorna. De åtgärder för utveckling som presenteras handlar dels om att gemensamt diskutera ordningsregler och handlingsplaner, dels att försöka öka personaltätheten. En annan åtgärd som nämns är att ha framförhållning och en god planering. T.ex. skriver enhet Nord: Planera fadderverksamheten i god tid före skolstarten. På Jonebergsskolan planerar man ett genomgripande gemensamt arbete inom området: - Var står personal i värdegrundsfrågor? Vad är viktigt för oss? Hur får vi arbetet med värdegrundsfrågor löpande i arbetet? Lärare skall ges möjlighet att diskutera dessa frågor och ventilera skolans Plan för att motverka och förebygga kränkande behandling på Jonebergsskolan inför terminsstart. Diskussionsforum organiseras av rektor. - Var står eleverna i värdegrundsfrågor? Vad är viktigt för dem? Varje skolår upprättar ett eget förslag till bearbetning av planen ovan med sina elever. (Ansvar: lärare i ledningsgruppen) - Lärare skall diskutera skolans plan mot kränkande behandling med sina elever. Detta skall ske vid terminsstart och enligt plan som upprättats ovan. (Ansvar: Kf.) Sidan 14 av 37

- So- och Sv-gruppen ansvarar för att speciell tematid avsätts för värdegrundsfrågor. Samarbete nästa punkt? (Ansvar: So-ansvarig och svansvarig). - Elevrådsansvarig och klassrådsansvarig arbetar för att elevrådet organiserar tematillfällen kring värdegrundsfrågor. - Inför ht-start skall strävan vara att öka lärartätheten. Lärare skall i större mån ha tid och möjlighet att engagera sig i värdegrundsfrågor med elever. Alla ska visa respekt för vår gemensamma miljö Skolan skall sträva efter att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Två enheter nämner specifikt mål inom området Respekt för vår gemensamma miljö. På Simrislundsenheten är målet att skapa en god miljö medan man på Hammenhögs skola vill att varje elev skall visa respekt för och omsorg om miljön. Inga enheter beskriver hur man arbetar för att nå målet. Inom området Ansvar och inflytande beskriver Simrislundsenheten ett formaliserat ansvar för miljön som ett sätt att öka elevers respekt för den gemensamma miljön. Bl.a. har elever på Simrislundsenheten skolgårdsansvar, service- och ordningsvakter och biblioteksansvar. Lärarna anser att arbetet är på god väg men de vill se ett ökat ansvar från elevernas sida. På en enhet menar elever i en undersökning att trivseln ökar om man kunde undvika stora klasser, måla om och ha det renare på skolan. På en annan enhet menar lärarna att: Personalen utnyttjar lokaler flexibelt och anstränger sig för att skapa positiva lärmiljöer, men lokaler och material förstörs. Det är lite varierande hur bra personalen sköter om de pedagogiska hjälpmedlen. Eleverna involveras inte i tillräcklig utsträckning i planeringen och vi är dåliga på att skapa lugna rum. Problematiken med respektlöshet för den gemensamma miljön poängteras ofta av lärare och skolledning. Området är viktigt och betraktas av KR-gruppen som ett tydligt utvecklingsområde. Speciellt intressant är att få veta hur enheterna gör för att få elever att respektera och ta ansvar för den gemensamma miljön. Det ska råda jämställdhet mellan pojkar och flickor. Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan och de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar att motverka traditionella könsmönster. Sidan 15 av 37

I den enhetsövergripande utvärderingen framkommer att det ofta är stora skillnader mellan pojkars och flickors upplevelse av sin arbetssituation. Att pojkar och flickor upplever skolan olika framgår också av nationella och internationella undersökningar, nu senast PISA 2003. Pojkar känner sig mer tillrätta i skolan än flickor generellt. En enhet, Simrislundsenheten, nämner i sina mål specifikt genusperspektivet när de skriver att. Flickor och pojkar ges lika möjlighet till utveckling. Samtidigt beskriver Simrislundsenhetens kvalitetsredovisning målet som ej utvärderingsbart. KR-gruppen uppmärksammar Simrislundsenhetens försök och ser positivt på ett sådant arbete. Andra enheter kanske integrerar denna aspekt i andra målformuleringar så som Hjälpa elever att få ett gott självförtroende och en god självkännedom. Mot detta står det faktum att bara två enheter beskriver arbetssätt som medvetet fokuserar på genusperspektivet. T.ex. skriver enhet Nord: Kill- och tjejgrupper som pratar etik och moral eller Livsviktigt Resultaten visar att de elever som haft kill- och tjejgrupper gärna fortsätter med olika former av samtalsgrupper. Korsavadsenheten har i sin utvärdering kategoriserat elevernas svar i ålder och kön. Där visar det sig bl.a. att: 86 % av skolans elever anser att lärarna behandlar flickor och pojkar lika och av dessa anser majoriteten att det beror på vilken lärare det är och vad det gäller. Flickorna poängterar att det är olika från lärare till lärare medan betydligt större andel pojkar (särskilt äldre pojkar) menar att det är stor skillnad på lärarnas behandling av flickor och pojkar. En flicka kommenterar särskilt att lärarna behandlar flickor bättre, bara för att de är flickor I den enhetsövergripande enkätundersökningen framgår bl.a. att ca 27 % av pojkarna men ca 37 % av flickorna i år 8 samt år 2 på gymnasiet anser att de inte får extrahjälp då de behöver det. Flera andra områden visar också på skillnader mellan pojkars och flickors upplevelse av sin arbetssituation. Att området är viktigt har länge poängterats av olika instanser och skolans uppdrag inom området är tydligt i läroplanen. Ändå är det få enheter som poängterar vilka mål man har eller hur arbetet med jämställdhet och flickors och pojkars lika möjligheter bedrivs. KR-gruppen anser att området är ett tydligt utvecklingsområde för samtliga enheter. Några enheter presenterar åtgärder för utveckling inom området. Bl.a. skriver Simrislundsenheten att man ska ha pojk- och flickgrupper i olika sammanhang och att personalen ska studera varandra. På Korsavadsenheten vill man: Sidan 16 av 37

Diskutera former för ett tematiskt arbete (med bl.a. värderingsövningar och rollspel), i vilket föräldrarna involveras, om jämställdhet för människor oavsett etnisk bakgrund och kön. Alla barn/elever ska ha ett rikt språk. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv värden, traditioner, språk, kunskaper från en generation till nästa. Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. På detta sätt kan varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Förutom ett mål som tar upp vikten av ett gott språkbruk så är målen som formuleras inom området fokuserade på elevers självförtroende och självkänsla. Bl.a. skriver Hammenhögs skola att. Eleverna skall genom kunskap och insikt bygga upp en god självkänsla så att de kan stå för sina åsikter och även respektera andras åsikter och kulturer. KR-gruppen anser att ett rikt språk är en förutsättning för en positiv personlighetsutveckling. Kopplingen mellan språkutveckling och elevernas sociala utveckling till ansvarsfulla samhällsmedborgare poängteras inte i någon av enheternas kvalitetsredovisningar. Däremot anger fyra enheter samtal om etik och moral som viktiga delar i arbetet med att stärka elevers självkännedom och respekt för andras åsikter. Simrislundsenheten skriver i sin kvalitetsredovisning att: Eleverna ges möjlighet att uttrycka tankar och känslor genom att tala, skriva, röra sig och kreativt, skapande arbete. Växling mellan teori och praktik svårt att genomföra p.g.a. ensamarbete och låg personaltäthet Tre skolor presenterar resultat för området. På en enhet konstateras det att personalen inte lyckas skapa bra mötesplatser där elevernas kommunikativa förmåga kan utvecklas. På en annan att ett flertal elever använder sig av ett språkbruk som inte är accepterat trots de åtgärder som vidtagits. Ytterligare en påpekar att de flesta eleverna har en så pass god självkänsla att de kan stå för sina åsikter och respektera andras. En enhet anger en åtgärd för utveckling inom området. Det är enhet Nord som vill: Samarbeta mer med hemmen för att komma tillrätta med språkbruket, ex. föräldrakvällar med etiska samtal, föreläsningar och diskussioner. och fortsätter på en annan plats i kvalitetsredovisningen: Eleven ska få möjlighet att utveckla sitt språk och igenom detta sitt tänkande. I alla ämnen ska eleverna ges rika tillfällen till att utveckla sitt språk och tänkande ge- Sidan 17 av 37

nom att pedagogerna medvetet skapar en språkutvecklande lärandemiljö. Språkutveckling, begreppsutveckling och tankeutveckling är nära förknippade. Skapa Amiljö i skolan. I Skolverkets nationella kvalitetsgranskning Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen hävdas det att individens läs- och skrivutveckling är en framträdande del av hans/ hennes hela lärande och utveckling. Där står bl.a. att: Anledningen till att vi språkar samtalar, lyssnar, skriver, läser kan delas in i tre mycket grova huvudtyper. Den enklaste typen är att vi läser och skriver för att kunna återge vad andra tänkt och sagt. Vi återger eller reproducerar helt enkelt. Om det vore den enda formen av språkande skulle den samhälleliga utvecklingen stagnera. Vi skulle få ett statiskt och slutet samhälle. Av den anledningen är det viktigt att inte bara kunna återge vad andra sagt, utan att kunna omsätta det i egna sammanhang och egna erfarenheter. Vi kan på så sätt producera nytt tänkande och ny kunskap. Detta ligger också till grund för ett mer dynamiskt samhälle, ett samhälle i utveckling. För att ha kontroll över utvecklingen måste vi emellertid också ges tid att utforska och reflektera över den. Vi använder således språkandet för att kontrollera och värdera vad vi och andra gör och hur vi utvecklas. För att utvecklas som läsare och skrivare är det därför viktigt att vi från början och genom hela livet får delta i sammanhang där alla de här formerna förekommer. Vi ska alltså inte bara lära oss att reproducera andras texter utan också reflektera över egna och andras texter och det vi lär av dem 1. KR-gruppen ser det som mycket positivt att några av enheterna aktivt arbetar med språkutveckling. Ett rikt språk är en förutsättning för en positiv personlighetsutveckling. KR-gruppen poängterar att det inte är ett gott språkbruk i sig, utan ett rikt språk som är det centrala. 1 Nationella kvalitetsgranskningar. Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen, Skolverket (2000), sid. 4. Sidan 18 av 37

5.2. Elevers ansvar och inflytande Tydlighet Enligt läroplanen måste den enskilda skolan vara tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer för att föräldrar och elever ska kunna ha inflytande. I Simrishamns kommun har satsningen på kvalitetsredovisningar lett till en ökad tydlighet. KR-gruppen gör bedömningen att skolorna har en tydlig koppling mellan mål och arbetssätt. På detta vis uppnår skolan tydlighet gällande mål, innehåll och arbetsformer. Som ett exempel på tydligheten tas detta avsnitt från Simrislundsskolans kvalitetsredovisning: Mål: 1. Elevdemokrati ska utvecklas genom klass råd och elevråd 2. Eleven ska i samarbete med skolan och hemmet ta ett personligt ansvar för planering och genomförandet av lärandet. 3. Eleverna ska tränas i att ta ansvar för sin arbetsmiljö. Åtgärd för Att nå mål 1. Klassråd enligt riktlinjer och elevråd enligt stadgar. 2. Eleven ges möjlighet att efter sin förmåga tillsammans med läraren ta ett allt större ansvar för sitt skolarbetet. Elevens val. Individuella planer från utvecklingssamtalen som följs upp. 3. Skolgårdsansvar. Service- och ordningsvakter. Biblioteksansvar. Ansvar för personliga saker. Representant vid skyddsrond. Kamratstödjare. Elevernas möjlighet att ta initiativ och ansvar Läroplanen betonar att skolan ska ge eleverna möjligheter att ta initiativ så att de kan ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på skolmiljön. Som ett mål att sträva mot beskriver läroplanen att detta ska vara möjligt för varje elev. Liksom tidigare påvisar skolorna i sina åtgärder att de ger eleverna möjligheter att ta initiativ genom att det finns elevråd med regelbundna möten, klassråd, elevskyddsarbete, utvecklingssamtal som följs upp och liknande strukturer för inflytande. Det är strukturen för den formella elevdemokratin som beskrivs i skolornas kvalitetsredovisningar. Till exempel skriver Korsavadsenheten: Elever ges inflytande genom klassråd, elevråd och arbetslagsträffar. Två enheter har tydliga resultat kring det formella inflytandet. Resultaten är motstridiga. En av enheterna får resultatet att 75 % av eleverna anser att elevrådsrepresentanter har möjlighet att påverka förändringar på skolan, den andre att majoritet av eleverna inte tycker Sidan 19 av 37

att klassråden fungerar väl eller att skolledning och personal lyssnar till klassrådens idéer eller förslag. I den enhetsövergripande elevenkäten framkommer att medeleleven i år 5 till 79 % anser att elevernas synpunkter tas till vara på ett bra sätt på sin skola. Motsvarande värde för elever i år 8 är 59 % och år 2 på gymnasiet 51 %. Tendensen att känslan av inflytande minskar med stigande ålder är tydlig. Samtliga grundskolor presenterar åtgärder som vidtagits för att nå mål inom området elevers reella inflytande över sin arbetssituation. T.ex. skriver Jonebergsskolan att: Elever har kunnat vara delaktiga vid planering av sina studier, klassens arbete och till viss del tidsåtgång. Två enheter presenterar resultat inom detta område. Enligt dessa två enheter är andelen elever som känner att de har inflytande över innehåll och arbetssätt på lektionerna ganska stor. Korsavadsenheten skriver att: 86 % av eleverna på skolan uppger att de är med och planerar och utvärderar det som händer på lektionerna tillsammans med läraren. Majoriteten av dessa menar dock att det enbart sker delvis och med vissa lärare. Medan Jonebergsskolan menar att: När det gäller möjligheten att påverka arbetsformerna i olika ämnen/arbetspass instämmer 30 % helt och 60 % delvis I den enhetsövergripande elevenkäten framkommer att medeleleven i år 5 till 70 % anser att han/hon får vara med och påverka innehållet i undervisningen. Motsvarande värde för elever i år 8 är 59 % och år 2 på gymnasiet 54 %. Resultatet att känslan av inflytande minskar med stigande ålder som presenteras i 2003 års kvalitetsredovisning bekräftas av årets enhetsövergripande enkätundersökning samt i en av enheternas kvalitetsredovisningar. Eleverna kan och vill ta personligt ansvar De riktlinjer som läroplanen ger är att läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan. Inflytandet ska öka med stigande ålder och mognad. I stort sett alla skolor har som uttalat mål att eleverna ska ta ett eget personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan. I år är det fler enheter som anger hur detta mål skulle kunna nås. Av arbetssätten framgår att man försöker ge ett ökat ansvar med ökad ålder och mognad. T.ex. skriver Hammenhögs skola att: Eleverna ska efter mognad få fler och större självständiga uppgifter och ett ökat ansvar för sitt arbete. En enhet arbetar med ett formaliserat ansvar där elever i grupp eller enskilt har ansvarsområden så som skolgårdsansvar, service- och ordningsvakter, kamratstödjare och biblioteksansvar. Enheternas resultat tyder på att eleverna tar ett personligt ansvar för sin inlärning Sidan 20 av 37

och för sitt arbete i skolan. Men det är också tydligt att det på enheterna finns grupper av elever som inte tar detta ansvar. T.ex. skriver enhet Nord: De yngre elevernas resultat visar på att de kan välja och genomföra lekar och aktiviteter. De klarar av att välja arbetsuppgifter själva. Elevenkäterna har gett resultatet att samtliga elever tycker att det är roligt med egen planering. Vid utvecklingssamtalen framkom det att eleverna tar olika ansvar för sina läxor. En del tar stort ansvar, men många gör det inte alls. Pedagogerna fann resultatet att de arbetsuppgifter där eleven haft inflytande också var de arbetsuppgifter som eleven skötte bäst, dvs. tog bäst ansvar för. Resultaten visar att eleverna i Simrishamns kommun kan ta ansvar och att majoriteten av eleverna också gör det. Men resultaten visar också att det är fler elever som med stigande ålder inte tar ansvar för sina studier. Detta är ett viktigt utvecklingsområde för enheterna i kommunen. Ingen enhet har undersökt om eleverna vill ta ett större ansvar eller om lärare i sin undervisning utgår från att elever kan och vill ta ett personligt ansvar. På Korsavadsenheten har personalen gjort en självskattning enligt BRUK. Värdet blev 4,2 vilket enheten bedömer så att arbetet har påbörjats och att vissa kännetecken på att barn och elever ges inflytande och tar ansvar finns på skolan. Nästan alla enheter uppmärksammar problemet med elevers ansvar för sin inlärning. Också konsekvensen av ett lågt ansvarstagande påpekas av Simrislundsskolan som menar att Det finns brister i elevernas ansvarstagande och därmed påverkar detta deras inflytande över vardagen i skolan. Förslagen på förbättringar inom detta område går ut på att träna eleverna på att ta ansvar för sin inlärning och för sitt arbete. Men även förbättrade mätmetoder och medarbetarsamtal som medel att fokusera lärares arbete med elevers ansvarstagande finns beskrivna som åtgärder för utveckling. Sidan 21 av 37

Eleverna ska ha ett reellt inflytande oavsett bakgrund En annan riktlinje som läroplanen ger är att läraren ska se till att alla elever oavsett kön, social och kulturell bakgrund ska få ett reellt inflytande över sin skolsituation. Läroplanen betonar att läraren ska verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen. Ingen enhet tar i sina mål upp etniska, sociala eller könsmässiga aspekter. Däremot betonar Hammenhögs skola att: Lärare skall verka för att alla elever får lika stort inflytande i undervisningen. Några skolor visar i sina resultat att det är stor skillnad mellan hur pojkar och flickor upplever sin arbetssituation. På Korsavadsenheten menar man att: 86 % av eleverna på skolan anser att de kan påverka arbetet i skolan, även om mer än hälften av dessa anser att de enbart delvis kan göra det. (Detta är i stort sett samma resultat som förra året.) Det är större andel äldre pojkar än övriga elever som upplever att de inte alls kan påverka arbetet i skolan. Ingen skola visar i sina resultat effekter av elevers socioekonomiska eller etniska bakgrund. Några aspekter av området tas upp under Värdegrunden. Undervisningen ska gå demokratiskt tillväga Till sist framgår det av läroplanen att skolan inte bara ska undervisa om demokrati, utan undervisningen också ska gå demokratiskt tillväga. Läraren ska tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Eleverna ska få välja kurser, ämnen, teman och olika arbetssätt för att på så sätt lära sig utöva inflytande och ta ansvar. I två kvalitetsredovisningar nämns specifikt att eleverna ska ha kunskap om demokratins principer, t.ex. skriver Hammenhögs skola: Varje elev ska lära sig demokratins grundregler och utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. För att nå målen erbjuder skolorna olika arbetssätt. Några enheter använder klassråd och elevråd. Andra erbjuder valmöjligheter för eleverna i olika situationer som ett sätt att träna inflytande och ansvar. En enhet har reflekterat över hur läraren gör för att få eleverna att medverka i planeringen. Några lärare i enhet Nord menar att: Pedagogerna anser det vara av vikt att en planering är strukturerad som en förutsättning för att eleverna ska kunna arbeta självständigt. Sidan 22 av 37

I den enhetsövergripande enkätundersökningen fick området Inflytande de lägsta värdena av alla. I den ansåg medeleleven i år 5 att hon fått vara med och påverka hur man arbetar under lektionerna till 73 %. I år 8 är motsvarande siffra 60 % och i år 2 på gymnasiet 55 %. Elevernas upplevelse av att deras inflytande över klassrumssituationen minskar med stigande ålder är tydlig. Att tränas att arbeta i och att bedriva undervisningen i demokratiska former verkar vara vanligare i de lägre åldrarna. Det kan bli tydligare på samtliga enheter hur läraren går till väga för att stödja eleverna att ta ett större ansvar och hur läraren gör för att få eleverna att medverka i planeringen. Ett positivt exempel på ett sätt att träna elever i detta kommer från enhet Nord: Eleverna ges utrymme att under delar av skolveckan planera sitt arbete. Detta Veckans arbete är ett beting som eleverna tar ansvar för. 5.3. Utveckling och lärande I läroplanen återfinns bland andra mål också målen för de olika skolämnena. När det gäller kvalitetsredovisningen så är det inte målen i ämnena som är relevanta då dessa återfinns i kursplanerna och utvärderas på annat sätt. Skolorna har heller inte lagt sin tonvikt vid kursplansrelaterade mål i någon större utsträckning i sina kvalitetsredovisningar. Eleven ska utveckla lust att lära och tillit till sin egen förmåga Mål att sträva mot för skolorna, enligt läroplanen, är att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära, utvecklar sitt eget sätt att lära och utvecklar tillit till sin egen förmåga. Detta, menar läroplanen, kräver att eleven känner trygghet, vilket kan mätas genom att eleven upplever att kunskap är meningsfull och upplever att den egna kunskapsutvecklingen går framåt. På tre enheter finns målet att eleverna skall känna lust att lära och på två enheter att eleverna ska känna tillit till sin egen förmåga. Jonebergsskolan har beskrivit hur det har gått till: - Tid finns avsatt (mentortid) för att lärare skall kunna diskutera skolsituationen med sin elevgrupp. - Elever har kunnat vara delaktiga vid planering av sina studier, gruppens arbete och till viss del tidsåtgång. - Lärare uppmärksammar elevers teoretiska och praktiska arbete genom avstämning, uppföljning och beröm, individuellt och inför grupp. Sidan 23 av 37