Referat från seminariet Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn 10 okt 2010 av psykolog, docent. Lene Lindberg, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm Till denna utbildningsdag var även barn-mottagningarnas personal i Skaraborg inbjudna. Lene Lindberg beskrev sin bakgrund som psykolog och forskare och att intresset för matkrångel, smak- och smakutveckling väcktes tidigt när hon stötte på problematiken kring ätstörningar hos små barn. Hon arbetade även många år på en specialenhet i Uppsala som arbetade med problematik kring mat, skrik och sömn. Hon har bedrivit och bedriver egen forskning och drivs bland annat av att översätta forskning till praktik. Bakgrund Seminariet inleddes med en komplex bild för att beskriva vad som styr att barnet äter: SMAK Födan Övriga sinnen Kompetens Förmågan att äta Faktorer i omgivningen APTIT Motivation/ drift att äta Sjukdom Föräldrarna Samspel Barnets egenskaper De första 4 åren är de viktigaste för oss att lära sig olika smaker. Barn tycker om sånt det känner till. Den enda smak som är medfödd är den söta smaken. De övriga måste vi lära oss. Teorin kring detta är att söt smak sällan varit giftig medan de andra kan ha varit potentiellt farliga/giftiga vilket varit viktigt för att kunna identifiera när vi själva samlade in föda. Ny forsning visar också att tungan inte är så uppdelad längre i de olika smakdelarna utan smakceller finns även bak i svalget och gommen. Fosterstadiet Smaker exponeras även under fosterstadiet. Studier har visat att foster som exponerats för vitlök och karoten i (kapselform) uppskattade smaken av vitlök och morot även om mamman gjorde uppehåll med dessa tillskott under amningen.
De olika smakerna Smak Sött Salt Surt Beskt Umami Upplevelse Ofarligt Neutralt Kan vara farligt Kan vara giftigt Protein/aminsoyror Ålder för preferens Övrigt Amning Medfött Behöver ej läras Förhöjd preferens under barndom - tonår Kan lindra smärta vid kolik Förhöjd preferens från 4-6 mån till övre tonåren Lärs in under förskoleåldern Avsmak tidigt men vissa lär sig fortare Studier mest som djurförsök Preferens beror troligtvis på gener och miljö Smaker förs över även via bröstmjölken och påverkar barnets preferens för smaker. En råttstudie visade att ammande råttmammor som fick Junk-food t ex hamburgare, chips, kakor, godis medförde att råttungarna föredrog denna mat. Olika smaker verkar också finnas kvar olika länge i bröstmjölken. Troligtvis präglas vi mycket tidigt. Modersmjölksersättning Eftersom smaker förs över till bröstmjölken medför det att de barn som får modersmjölksersättning inte exponeras för smaker i samma utsträckning. Det kan ta längre tid för dessa barn att lära sig nya smaker, vilket kan vara bra för föräldrarna att vara medvetna om. Vissa specialersättningar såsom t ex Nutramigen som har en väldigt besk smak pga de fria aminosyrorna är lättare att introducera före 4 mån. ålder. Dock föredrar inte dessa barn beska smaker när smakportioner/prover ges men i förskoleåldern äter de mer av beska livsmedel och kött (främst kyckling) än andra barn. Utveckling och smakutveckling En del i smakutvecklingen är att utveckla mun- och oralmotoriken. Tuggrörelserna är viktiga för då frigörs mycket smaker. Kladd är viktigt (men svårt ibland) och främjar grov- och finmotoriken. Barnets sociala utveckling börjar troligtvis redan i 4-5 mån. ålder men är svårt att studera. Upplevelsen av det egna jaget sker med största sannolikhet runt 16 mån ålder men en viss uppfattning om det verkar även finnas tidigare. Vid 2 års ålder är man mycket sin egen person. Neofobism Detta börjar oftast mellan 18 mån och 2 års ålder. Från att ha ätit allt möjligt vill barnet inte ha någonting. Då är barnet självständigt och kan förse sig med saker, även ätbara. De förser sig då med sådant de känt till längst främst det söta. Ska vi få barn att prova något nytt i denna ålder måste de pröva minst 5-10 gånger. Tittmat räcker inte de måste erbjudas att smaka för att träna. Vid 3-4 års ålder behövs minst 10-15 gånger för att pröva ny smak och upp till 6 års ålder runt 20 gånger. Hypotesen är att man blir mer och mer självständig och kan (ska) hitta maten själv. Det är då bäst överlevnad att hålla sig till det som är känt och ej giftigt!
Smakbryggor Smakbryggor innebär att servera ett nytt livsmedel/smak tillsammans med något annat som barnet redan känner igen. Bröstmjölk är den naturliga smakbryggan och modersmjölksersättning kan användas som det för de barn som ej kan ammas. Kunskapen om smakbryggor kan användas om barnet ätit företrädesvis barnmat på burk (som har en speciell smak och konsistens). För att få barnet prova familjens mat kan den serveras tillsammans med lite grand burkmat. Ketchup är också en väldigt vanlig smakbrygga! Vi använder alla våra sinnen syn, lukt, smak, känsel, hörsel när vi äter. Sensitiva perioder smakfönster Konsistens Före 9 mån. ålder bör barnet få något mer än puréer. En del barn äter väldigt fort vilket ofta bidrar till sämre mättnad. Alltför lättuggad mat och äta för snabbt hänger ihop. Smak Studier har visat att de som får pröva olika smaker vid 4-6 mån har ett bredare smakregister även vid 7 års ålder än de som fick smakprover efter 6 månaders ålder (Coulthard, Harris, Emerett, 2010). De vanligaste smakproverna i Sverige är potatis, palsternacka och majs men smakintroduktionen ser olika ut i olika länder och utgår i princip från beprövad erfarenhet och matkultur. Spädbarn behöver hjälp med att kunna reglera olika känslor såsom hunger, sömn och vakenhet. Bröstet skall vara ett övergångsobjekt ej huvudobjekt eller vara allt. SAPERE-metoden Det är en idé som föddes i Frankrike 1972 med Jacques Puisais som upphovsman. Den anser att en smakupplevelse inte bara påverkas av smaksinnet, utan även av andra sinnen. Benämningen kommer från latinets sapere som betyder smakupplevelse eller att smaka att kunna. Från början gick saperemetoden ut på att pedagogiskt lära skolbarn i 10 12-årsåldern dels att förstå hur människans sinnen samverkar till upplevelsen av omgivningen, dels att vara nyfikna och pröva olika smakupplevelser vid skolmåltiderna och inte vara rädda för något nytt. Samtidigt skulle detta vara en inspiration för dem som komponerar och tillagar skolmaten (källa Wikipedia). Det innebär praktiska övningar som syftar till att: Sensorisk träning i att uppleva mat Lära känna sina sinnen och sin smak Träna sig i att uttrycka en upplevelse verbalt Skapa en medveten konsument Våga pröva nya produkter Öka variationen av det som äts Kanske skulle det även vara ett sätt att minska övervikt och fetma genom att få barn pröva nya saker och smaker? Ätstörningar Tidigt svåra ätstörningar verkar finnas i en överrepresentation hos de som har anorexi. Det är svårt att avgöra om det är miljömässigt eller en psykologisk strategi eller ärftligt. Vi vet att sjukdom också påverkar smakutvecklingen. Att utveckla smaksinnet hos ett barn som fått sondmat tar väldigt lång tid.
Barnets egenskaper Temperament är en av de biologiskt starkaste ärftligheterna (ca 60%). Intelligens är till 80% ärftligt men även miljön påverkar. Studier har visat att barn till svagbegåvade föräldrar som får extra stimulans kan höja sin intelligens med 2 SD. Forskning kring temperament är stor, exempelvis mäts barnets rörelser redan under fosterstadiet. Även här följs normalkurvan vilket innebär att 10% är att betrakta som svårhanterliga (difficult) och 10 % är lätthanterliga (easy), resten är en blandning. Barn som har mer av det svårhanterliga temperamentet är också svårare få prova nya smaker. De vill oftare ha något som påminner om bröstmjölk både till smak, konsistens och temperatur. Bröstmjölk välling pasta (men ej för olika sorter!) är en vanlig smakutveckling hos dessa. De svårhanterliga har också lättare att fastna i det söta och därför är pasta med ketchup en vanlig kombination. En del barn är mer hypersensitiva och det gäller både smak och temperament. Dessa tar ofta mycket längre tid att prova nytt. Målet med dem kan vara att äta andra former av pasta, t ex spagetti istället för makaroner. De hypersensitiva kan påverkas av andra barn. Slow to warm up är en annan egenskap på barnets temperament s k hyposensitiva. De behöver ofta triggas med mycket smak för att de ska tycka det är intressant. Samspel Amning är av naturliga skäl mycket mamma barn. Smakprover medför att andra kommer in. Barn imiterar sina föräldrar eller andra barn. Det är viktigt att ge smakprover i samband med familjens måltider. Vid matkrångel är det viktigt att fråga om man äter gemensamma måltider. Hälften av alla föräldrar äter inte med sina barn. Det medför att barnen tappar intresset och lusten att äta. Fråga vad föräldrarna äter. Barn gör som vi gör. Många föräldrar är benägna till tvång fast på olika sätt som inte allt kopplas till tvång, t ex villkor och belöning. Inte ens krångelbarn skall berömmas. Det är viktigt att fråga föräldrarna när de ger barnet uppmärksamhet? Kanske ska vi gömma frukten och grönsakerna för att få det mer spännande? Faktorer i omgivningen påverkar också såsom det som exponeras i affärerna. Vilka sinnen stimuleras? Kultur och ideal Vad som upplevs eller betraktas som trösmat ser olika ut i olika kulturer. Att reglera hunger och mättnad är inte helt självklart idag när något ätbart exponeras hela tiden. Den vuxne behöver styra barnet mot en viss reglering men förhållningssättet; föräldrarna serverar och barnet reglerar gäller än. I en studie av Leann Birch fick föräldrar- och förskolepersonal fylla i vem som bestämde vad och när barnet skulle äta. Barnen fick sedan äta. De barn som sa att de var mätta fick gå in i ett rum fyllt med godis, läsk etc. Två grupper föll ut; de barn som åt mycket godis, läsk etc och de som sa att de inte ville ha. Dessa grupper jämfördes med BMI och med vilka barn som föräldrar och förskolepersonal hade uppgett bestämde vad barnet skulle äta. De barn som andra bestämde åt hade också högre BMI och svårare att reglera sin egen hunger och mättnad. Avslutning
En fråga som kom upp i slutet av föreläsningen var om man ska ge olika maträtter till barn som är väldigt ensidiga och matkrånglande. Lene svarade att de flesta barn äter fler maträtter och provar nya smaker så småningom men alla gör det inte. Det man kan göra är att servera en liten cocktail innan av sådant barnet gillar. Alla tackade för en fantastiskt lärorik föreläsning. Referenser från Lene Lindberg: Coulthard H, Harris G, Emerett P. Long-term consequences of early fruit and vegetable feeding practices in United Kingdom. Public Health Nutr 2010 Jun 8:1-8. [Epub ahead of print] Cooke LJ, Wardle J, Gibson EL, Sapochnik M, Sheiham A, Lawson M. Demographic, familial, and trait predictors of fruit and vegetable consumption by pre-school children. Public Health Nutr 2004 Apr;7 (2):295-302. Beauchamp GK, Cowart BJ, Mennella JA, Marsh RR. Infant salt taste: developmental, methodological and contextual factors. Dev Psychobiol 1994, 27, 353-365. Schwartz C, Issanchou S, Nicklaus S. Developmental changes in the acceptance of the five basic tastes in the first year of life. British J Nutr 2009, 102, 1375-1385. (Den senare studien tycks dessvärre vara finansierad av bl a Nestlé vilket inte är så lyckat). Lindberg, L. (2007). The transition to solid feeding during infancy why bother? In L.V. Carter (ed.). Child Nutrition Research Advances. New York: Nova Publishers, pp. 203-217. Tips på fler intressanta forskare/författare: Leann Birch Julie Mennella Gary Beauchamp Lucy Cooke Gillian Harris