Alla dessa olika koster. - vad är relevant? Utbildning för olika personalgrupper i skolan som kommer i kontakt med det ätande barnet

Transkript

1 Alla dessa olika koster - vad är relevant? Utbildning för olika personalgrupper i skolan som kommer i kontakt med det ätande barnet Skövde, 2 december 2014 Lena Ljungkrona-Falk Leg. Dietist, Med.mag Centrala Barnhälsovården, Skaraborg lena.ljungkrona-falk@vgregion.se

2 Program och diskussionspunkter Vilka är de neuropsykiatriska diagnoserna och vad innebär det? Råder det särskilda behov och omständigheter för dessa barn och ungdomar? Vilka riktlinjer finns det idag vad gäller kosten och neuropsykiatriska diagnoser? Hur ska vi förhålla oss till specialkoster och önskemål? Var går gränsen? Behövs kanske specifika riktlinjer för respektive kommun? Matens betydelse - fysiologiskt, psykologiskt, kulturellt Varför är det så laddat med mat?

3 NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) beror på hur hjärnan arbetar och fungerar. Vanligast är: ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och Tvångssyndrom OCD, andra relaterade tillstånd Det är vanligt att samma person har flera diagnoser. Personer med NPF har ofta svårigheter med: reglering av uppmärksamhet impulskontroll och aktivitetsnivå samspelet med andra människor inlärning och minne att uttrycka sig i tal och skrift Motoriken Relaterade tillstånd: Dyslexi, Dyskalkyli Olika former av tal- och språksvårigheter/störningar Källa:

4 Vilka är de neuropsykiatriska diagnoserna och vad innebär det? Bra hemsidor:

5 Mat omfattar mycket. Universellt Förutsättning för liv Socialt privat sfär, vanor, samhörighet Etik Påverkar kroppen Privat Makt Avstånd Moral Positivt Njutning Lust Belöning Tröst Tidsfördriv Hur många har aldrig tänkt på vad man äter? Hur många har aldrig bantat eller försökt äta nyttigare? Negativt Rädsla Giftigt Tillsatser Kontroll Över/undervikt

6 Mat och hjärnan Imorgon ska jag börja! Bara en liten bit Bekvämlighet Ät upp! Uttråkad Belöning Skam Jag är så trött Jag borde inte.. Jag VILL ha! Jag kan inte hejda mig.! Skuld En bit till sen är det bra.. Källa: Perspektiv nr2/2010

7 Beroende eller ätstörning? Skilj på: Liking = att tycka om Opioidsystemet Wanting = starkt behov Dopaminsystemet 1 Forskning kring Binge eating visar att det inte bara är socker som överäts utan kaffebröd, choklad, glass = god mat. Oftast kombination socker och fett 1. Moore T. et al JAMA. Epub 20 okt 2014 Källa: Perspektiv nr2/2010 Inge Vindling, psykolog, klinisk dietist i Ry & Århus

8 Vi är programmerade att välja det som ger mycket energi (kalorier)... Det finns i socker och fett och.. Är en bra affärsidé Är EN del av problematiken

9 .men vad styr att barnet äter? SMAK Övriga sinnen Födan Kompetens Förmågan att äta Faktorer i omgivningen APTIT Motivation/ drift att äta Sjukdom Föräldrarna Samspel Barnets egenskaper Referat från seminariet Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm

10 Matkrångel eller ätstörning? Finns klara vetenskapliga belägg för att vissa barn har en ätstörning där det inte är Matkrångel. Matkrångel är oftast mer en fråga om att stötta föräldrarna till gränssättning, struktur, minska oro. Det är vanligare med matkrångel i familjer med allergier* *A. Mikkelsen: Children s hypersensitivity to cow s milk

11 Hon äter ingenting Kan betyda: Hon äter knappt någon frukost, lunch eller middag, men är en norpare av rang: 06:10 En flaska välling 07:30 Slickar smöret av en smörgås 10:00 En miniflaska juice, några russin och smöret på ett kex 11:30 Två köttbullar och en flaska babydryck 15:00 Några ostkrokar från storasyster 17:30 Några pastaskruvar, ett par ärter 19:30 En flaska välling Somnar därefter, mätt och belåten. (Ex. lånat av dietist Sara Ask)

12 En ärftlig aspekt 5390 brittiska tvillingpar i åldern 8 11 år valdes ut och fick sina matvanor kartlagda. 78% av kinket berodde enl studien på generna medan 22% förklaras av miljö och inlärning. Bilden densamma för pojkar och flickor. Genernas roll olika stark beroende på livsmedelstyp: Dessert: 20% Grönsaker: 37% Frukt: 51% Proteinrik mat: 78% (Ex. lånat av dietist Sara Ask)

13 Till Matvägraren Till Storätaren

14 Smakutvecklingen De första 4 åren är de viktigaste för oss att lära sig olika smaker. Barn tycker om sånt det känner till. Den enda medfödda smaken är sött! Teorin kring detta är att söt smak sällan varit giftig medan de andra kan ha varit potentiellt farliga/giftiga vilket varit viktigt för att kunna identifiera när vi själva samlade in föda. De övriga måste vi lära oss. Smaker exponeras även under fosterstadiet. Foster som exponerats för t ex vitlök uppskattade smaken av vitlök. Ny forsning visar också att tungan inte är så uppdelad längre i de olika smakdelarna utan smakceller finns även bak i svalget och gommen. Referat från seminariet Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm

15 De olika smakerna SMAK SÖTT SALT SURT BESKT UMAMI Upplevelse Ofarligt Neutralt Kan vara farligt Kan vara giftigt Proteiner och aminosyror Ålder för preferens Medfött Behöver ej läras Förhöjd preferens under barndom - tonår Inte medfödd Förhöjd preferens från 4-6 mån till övre tonåren Inte medfödd Lärs in under förskoleåldern Inte medfödd Avsmak tidigt men vissa lär sig fortare Inte medfödd Studier mest som djurförsök Övrigt Kan lindra smärta vid kolik Preferens beror troligtvis på gener och miljö Referat från seminariet Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm

16 Amning Smaker förs över via bröstmjölken och påverkar barnets preferens för smaker. En råttstudie visade att ammande råttmammor som fick Junk-food t ex hamburgare, chips, kakor, godis medförde att råttungarna föredrog denna mat. Olika smaker verkar också finnas kvar olika länge i bröstmjölken. Troligtvis präglas vi mycket tidigt. Referat från seminariet Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm

17 Modersmjölksersättning Barn som får modersmjölksersättning exponeras inte för smaker i samma utsträckning. Det kan ta längre tid för dessa barn att lära sig nya smaker, vilket kan vara bra för föräldrarna att vara medvetna om. Vissa specialersättningar som har en väldigt besk smak pga de fria aminosyrorna är lättare att introducera före 4 mån. ålder. Dessa barn föredrar inte beska smaker när smakportioner/prover ges men i förskoleåldern äter de mer av beska livsmedel och kött (främst kyckling) än andra barn. Referat från seminariet Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm

18 Utveckling och smakutveckling En del i smakutvecklingen är att utveckla mun- och oralmotoriken. Tuggrörelserna är viktiga för då frigörs mycket smaker. Kladd är viktigt och främjar grov- och finmotoriken. Barnets sociala utveckling börjar troligtvis redan i 4-5 mån. ålder men är svårt att studera. Upplevelsen av det egna jaget sker med största sannolikhet runt 16 mån ålder men en viss uppfattning om det verkar även finnas tidigare. Vid 2 års ålder är man mycket sin egen person. Referat från seminariet Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm

19 Neofobism Börjar oftast mellan 18 mån och 2 års ålder. Från att ha ätit allt möjligt vill barnet inte ha någonting. Då är barnet självständigt och kan förse sig med saker, även ätbara. De förser sig då med sådant de känt till längst främst det söta. Ska vi få barn att prova något nytt i denna ålder måste de pröva minst 5-10 gånger. Tittmat räcker inte de måste erbjudas att smaka. Smakbryggor kan underlätta. Vid 3-4 års ålder behövs minst gånger för att pröva ny smak och upp till 6 års ålder runt 20 gånger. Hypotesen är att man blir mer och mer självständig och kan (ska) hitta maten själv. Det är då bäst överlevnad att hålla sig till det som är känt och ej giftigt! Referat från seminariet Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm

20 Smakbryggor Smakbryggor innebär att servera ett nytt livsmedel eller smak tillsammans med något annat som barnet redan känner igen. Bröstmjölk är den naturliga smakbryggan och ersättningen kan användas som smakbrygga för de barn som ej kan ammas. Kunskapen om smakbryggor kan användas om barnet ätit företrädesvis barnmat på burk (som har en speciell smak och konsistens). För att få barnet prova familjens mat kan den serveras tillsammans med lite grand burkmat om barnet vant sig vid det. Ketchup är också en väldigt vanlig smakbrygga! Vi använder alla våra sinnen syn, lukt, smak, känsel, hörsel när vi äter. Referat från seminariet Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm

21 Sensitiva perioder smakfönster Konsistens Före 9 mån. ålder bör barnet få något mer än puréer. En del barn äter väldigt fort vilket ofta bidrar till sämre mättnad. Alltför lättuggad mat och att äta för snabbt hänger ihop (vanligare vid övervikt/fetma). Smak Studier har visat att de som får pröva olika smaker vid 4-6 mån har ett bredare smakregister även vid 7 års ålder än de som fick smakprover efter 6 månaders ålder (Coulthard, Harris, Emerett, 2010). De vanligaste smakproverna i Sverige är potatis, palsternacka och majs men smakintroduktionen ser olika ut i olika länder och utgår i princip från beprövad erfarenhet och matkultur. Spädbarn behöver hjälp med att kunna reglera olika känslor såsom hunger, sömn och vakenhet. Bröstet skall vara ett övergångsobjekt ej huvudobjekt eller vara allt. Referat från seminariet Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm

22 SAPERE-metoden Från början gick Saperemetoden ut på att pedagogiskt lära skolbarn i årsåldern att förstå hur människans sinnen samverkar till upplevelsen av omgivningen, dels att vara nyfikna och pröva olika smakupplevelser vid skolmåltiderna och inte vara rädda för något nytt. Samtidigt skulle detta vara en inspiration för dem som komponerar och tillagar skolmaten. Metoden innebär praktiska övningar som syftar till att: Sensorisk träning i att uppleva mat Lära känna sina sinnen och sin smak Träna sig i att uttrycka en upplevelse verbalt Skapa en medveten konsument Våga pröva nya produkter Öka variationen av det som äts (Jacques Puisais upphovsman, 1972) Livsmedelsverket:

23 Ätstörningar Tidigt svåra ätstörningar verkar finnas i en överrepresentation hos de som har anorexi. Svårt att avgöra om det är miljömässigt eller psykologisk strategi eller ärftlig. Sjukdom påverkar också smakutvecklingen. Att utveckla smaksinnet hos ett barn som fått sondmat tar t ex väldigt lång tid. Referat från seminariet Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm

24 Barnets egenskaper Temperament är en av de biologiskt starkaste ärftligheterna (ca 60%). Intelligens är till 80% ärftligt men även miljön påverkar. Forskning kring temperament och barn är stor och enligt dessa är: 10% att betrakta som svårhanterliga (difficult) 10 % är lätthanterliga (easy), resten är en blandning. Barn med mer svårhanterligt temperamentet har svårare prova nya smaker. De vill oftare ha något som påminner om bröstmjölk både till smak, konsistens och temperatur. Bröstmjölk välling pasta (men ej för olika sorter!) är en vanlig smakutveckling hos dessa. De svårhanterliga har också lättare att fastna i det söta och därför är pasta med ketchup en vanlig kombination. Referat från seminariet Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm

25 Barnets egenskaper En del barn är mer hypersensitiva och det gäller både smak och temperament. Det tar ofta längre tid att prova nytt. Målet med dem kan vara att äta andra former av pasta, t ex spagetti istället för makaroner. De hypersensitiva kan påverkas av andra barn. Slow to warm up är en annan egenskap på barnets temperament sk hyposensitiva. De behöver ofta triggas med mycket smak för att de ska tycka det är intressant. Referat från seminariet Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm

26 Samspel Amning är av naturliga skäl mycket mamma barn. Smakprover medför att andra kommer in. Barn imiterar sina föräldrar eller andra barn. Ofta mindre matkrångel på dagis eller i skolan. Det är viktigt att ge smakprover i samband med familjens måltider. Vid matkrångel är en viktig fråga om man äter tillsammans. Hälften av alla föräldrar äter inte med sina barn. Det medför att barnen tappar intresset och lusten att äta. Min egen reflektion: Vad blir efterverkningarna av alla dessa dieter som föräldrarna testar idag? 5:2, 16:8, LCHF, Måltidsersättningar mm..?? Referat från seminariet Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm

27 Kultur och ideal Vad som upplevs eller betraktas som trösmat ser olika ut i olika kulturer. Att reglera hunger och mättnad är inte helt självklart idag när något ätbart exponeras hela tiden? Den vuxne behöver styra barnet mot en viss reglering men förhållningssättet; föräldrarna serverar och barnet reglerar gäller än. Studie av Leann Birch fick föräldrar- och förskolepersonal fylla i vem som bestämde vad och när barnet skulle äta. Barnen fick sedan äta. De barn som sa att de var mätta fick gå in i ett rum fyllt med godis, läsk etc. Två grupper föll ut; de barn som åt mycket godis, läsk etc och de som sa att de inte ville ha. Dessa grupper jämfördes med BMI och med vilka barn som föräldrar och förskolepersonal hade uppgett bestämde vad barnet skulle äta. De barn som andra bestämde åt hade också högre BMI och svårare att reglera sin egen hunger och mättnad. Referat från seminariet Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm

28 Referenser Coulthard H, Harris G, Emerett P. Long-term consequences of early fruit and vegetable feeding practices in United Kingdom. Public Health Nutr 2010 Jun 8:1-8. [Epub ahead of print] Cooke LJ, Wardle J, Gibson EL, Sapochnik M, Sheiham A, Lawson M. Demographic, familial, and trait predictors of fruit and vegetable consumption by pre-school children. Public Health Nutr 2004 Apr;7(2): Beauchamp GK, Cowart BJ, Mennella JA, Marsh RR. Infant salt taste: developmental, methodological and contextual factors. Dev Psychobiol 1994, 27, Lindberg, L. (2007). The transition to solid feeding during infancy why bother? In L.V. Carter (ed.). Child Nutrition Research Advances. New York: Nova Publishers, pp Schwartz C, Issanchou S, Nicklaus S. Developmental changes in the acceptance of the five basic tastes in the first year of life. British J Nutr 2009, 102, (Den senare studien var delfinansierad av Nestlé). Referat från seminariet Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm

29 Selektivt ätande matfobi Inte vanligt matkrångel Dessa personer har ofta andra svårigheter/fobier (ej alltid) Kan exempelvis ha vita/blåa/röda/gröna perioder Vissa specialistkliniker finns (L. Birch) Bästa tiden att förändra är i tidiga tonåren då de ofta vill bli normala

30 Mat som ofta fungerar vid selektivt ätande Rent kött (nöt, skinka, kyckling) gärna lite torr och hårdstekt Hamburgare Taco Kebab Pizza Panerad frasig yta typ nuggets, sprödbakad fisk, snitsel Rena maträtter inte kladdig/geggig mat eller grytor Pasta Ris Grönsaker går oftast helt bort, både i grytor och enskilt serverade Ensidigt?? Tänk Matcirkeln

31 Energi eller näring Vad är viktigast? ENERGI alltid viktigast Både undervikt- och övervikt är vanligt Näring är också viktigt men tänk..? Tänk också..hur har vi överlevt genom årmiljonerna? Vitamin- och mineralbrister kan ofta rättas till med tabletter Vi kan inte tvinga någon vi måste individualisera!

32 ENERGI = bränsle Mäts i kalorier (eller kilojoule) ENERGI får vi från maten ENERGIBEHOVET Viloomsättning Muskelarbete * Hjärta * Arbete * Andning * Fysisk aktivitet * Matsmältning Viloomsättning/ Basalmetabolism= Ca 2/3 av energiförbrukningen. Andning, Jontransport över cellmembran, Nervsystemets aktiviteter, Upprätthållande av kroppstemperatur, Cirkulation mm

33 Hur uppstår övervikt? Lite fakta: 5-10 kg vikt på 1 år = kcal/dag (gäller vuxna) 1 smörgås m pålägg = 150 kcal 1 hekto godis (~7 kr) = (~20 ) = dl läsk = dl juice = korv m bröd = 250

34 Det är lätt att gå upp i vikt idag.. Cirka 350 kcal Cirka 350 kcal

35 Malnutritionssjukdomar Selektivt ätande KAN ge undernäring Marasm (undernäring) Kwashiorkor PEM = protein- och energi malnutrition är en kombination av dessa och är den vanligaste formen av malnutrition. Ses framförallt vid kronisk sjukdom.

36 Födoämnesreaktioner Toxisk Immunologisk (allergi) Icke immunologisk (intolerans) IgE (ex anafylaxi mot nötter) Icke IgE (ex eksem av nickel) Enzymatisk (ex laktosintolerans) Farmakologisk (ex migrän av histamin i ost) Okänd (ex urtikaria av tillsatser)

37 Specialkost vid ADHD? Forskning kring strikt eliminationskost och ADHD (främst ett Holländskt forskarlag) LM Pelsser et al. Effects of a restricted elimination diet on the behaviour of children with attention-deficit hyperactivity disorder (INCA study): a randomised controlled trial. Lancet Feb 5;377(9764): De förespråkar en Ren kost/lågallergen kost : Kött, ris, grönsaker, päron (?) vatten i 5 veckor. Efter 5 veckor minskade trotssyndrom. Därefter introduktion ett livsmedel i taget Ännu inget tydligt vetenskapligt belägg för att någon specifik specialkost påverkar mer än fiskolja (m DHA) och färgämnen. Nonpharmacological interventions for ADHD: systematic review and meta-analyses of randomized controlled trials of dietary and psychological treatments. Am J Psychiatry Mar 1;170(3): Olika grupperingar och föreningar finns kring detta område, Ex: Bloggar Olika familjeforum KMR (grundad av scientologkyrkan)

38 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kopplat till mat ADHD: Autism: Tvångssyndrom: Asperger: Bipolär: Källa:

39

40

41 Specialkost vid ADHD? Många som får medicinsk behandling tappar aptiten = energiberikad kost Forskning pågår och det finns nog fog för något men vad? Koppling finns mellan autoimmuna sjukdomar och psykisk sjukdom. Hygienhypotesen = immunförsvaret har för lite att göra. Viktigt dock att komma ihåg att barn med ADHD kan ha överkänsligheter precis som alla andra. Icke IgG-förmedlad allergi syns inte på prover. Låggradig histaminfrisättning påverkar??

42 Tål inte mjölk Laktosintolerans sällan före 5 års ålder Debuterar ofta i års ålder Reaktionerna på laktosintolerans kommer enbart från mag-tarmkanalen Reaktion på komjölksprotein är vanligast före 5 år och bör beaktas även senare 50 % av denna överkänslighet är icke IgE Många olika symtom När barnet ammas måste mamman äta komjölksproteinfritt Nödvändigt med dietistkontakt personlig eller via Mjölkallergiskolan

43 Förstoppning och/eller diarré Förekommer ibland samtidigt Kan ha olika grundorsaker för lite eller för mkt fibrer eller vätska IBS/Colon irritable Komjölksallergi Celiaki Stress Koppling till enures Hormonella sjukdomar (ovanligt) Andra erfarenheter?

44 Exempel på två dagsmenyer med olika mycket fibrer Enbart fullkornsprodukter: Havregrynsgröt m mjölk, fullkornsbröd med margarin och leverpastej En bit banan Fullkornspasta med korvgryta sallad med tomat och gurka Inga fullkornsprodukter: Mannagrynsgröt m mjölk, tekaka med margarin och leverpastej En bit banan Vit pasta med korvgryta sallad med tomat och gurka Filmjölk med fullkornsflingor Potatis, fiskbullar, gröna ärter Fullkornsbröd med margarin och ost Sammanlagt för mycket fibrer! Filmjölk med flingor typ cornflakes Potatis, fiskbullar, gröna ärter Tekaka med margarin och ost Sammanlagt för lite fibrer!

45 Laktosintolerans = enzymbrist Laktos = mjölksocker Laktas är ett enzym Ovanligt hos små barn Mängdberoende, tål ofta små mängder Livslångt? Skadar ej tarmen, ger enbart symtom Glukos Galaktos Är enormt överdiagnostiserat idag pga massiv reklam!! Sverige är ett av de länder i världen som bäst tål mjölk i vuxen ålder. Blandas ihop med mjölkallergi och IBS-besvär??

46 Mjölkfri kost hur förenkla? Kom ihåg: Mjölkproteinfritt är ALLTID laktosfritt!! Är det möjligt att slå ihop komjölksproteinfri och laktosfri kost i större utsträckning? Var finns farhågorna? Var kan det uppstå problem? Göra upp nya riktlinjer inom Kostenheten och Elevhälsan? Andra förslag eller lösningar?

47 Specialkost vid ADHD? Visst underlag finns för att mjölk- och gluten/vetefri kost kan lindra symtomen. Är det möjligt att slå ihop dessa? Var ligger de största farhågorna och problemen: För Kostenheten? För Elevhälsan? För Närhälsan?

48 Gluten- och eller spannmålsfritt? Är det möjligt att genomföra rent praktiskt? En idé är att när specialkost beställs via läkarintyg, skolhälsovård eller föräldrar och de beställer: Glutenfritt Spannmålsfritt Mjölkproteinfritt Laktosfritt Så blir det: Gluten- och vetefri specialkost? Mjölkproteinfri- och laktosfri specialkost?

49 Specialkoster vad erbjuda? INTYG?..men finns kunskapen hos den som skriver intyget? Sammanställa en meny med specialkoster? Mjölkfri kost (= mjölkproteinfritt och laktosfritt) Spannmålsfri kost (= gluten- och spannmålsfri) Selektivt ätande (= kostenhetens egen grundmatsedel ) Vilka andra specialkoster finns idag? Kan andra specialkoster slås ihop? Det kommer alltid finnas personer med väldigt särskilda behov där ovanstående inte hjälper.

50 Så vad är relevant av alla dessa olika koster? Det finns underlag för att kosten påverkar neuropsykiatriska sjukdomar: Selektivt ätande ÄR vanligt Ökat intag av fettsyror (EPA och DHA) KAN minska symtomen Socker påverkar belöningscentrum (dopaminsignalerna) Överkänslighet mot mjölkprotein, vete/sädesslag eller gluten och andra livsmedel KAN finnas hos dessa barn precis som hos andra (histaminfrisättning) UTREDNING är A och O men bristande kunskap och resurser finns Kostenheterna och Elevhälsan bör samarbeta lokalt kring riktlinjer och skapa enhetliga specialkoster med SLV:s Bra mat i skolan som grund.

51 TACK för mig!..och Lycka till i ert viktiga arbete! Lena lena.ljungkrona-falk@vgregion.se Tel: