Måltidspedagogik på Herrestorps förskola i Vellinge

Transkript

1 Måltidspedagogik på Herrestorps förskola i Vellinge Tillsammans lägger vi grunden för sunda matvanor, matlust och upptäckarglädje hos barnen på deras matresa genom livet!

2 En målmedveten lek Från ord till bord Utbildningsföretaget Läromat har som mål att på ett lekfullt och lättsamt sätt så de första fröna till hälsosamma och hållbara matvanor hos barn i tidig ålder. För att det ska bli en naturlig del i deras uppväxt. Verktyget heter måltidspedagogik och utgår från barnens naturliga nyfikenhet och skaparglädje där maten och måltiden blir ett gränsöverskridande pedagogiskt instrument. GODA MATVANOR HANDLAR OM ATT UPPLEVA BRA MAT PÅ RIKTIGT! Vi vet att hållbara matvanor påverkar både prestation, hälsa och inlärning. Därför gäller det att börja i tid. Vårt fokus är yngre barn och vägen till vårt mål och vår målgrupp är pedagoger, kockar och övrig berörd personal inom förskolan. Med leken som metod får barnen utveckla sina smakupplevelser, sitt ordförråd och sina preferenser. De involveras i förberedelserna av frukost, lunch och mellanmål och får lära sig laga mat. Deras självförtroende växer liksom intresset för att äta mer frukt och grönt, ja till och med att odla grönsaker! I verktyget Måltidspedagogik ingår utbildningsmaterial, handledarprogram och rådgivning baserat på väl beprövade metoder i praktiken och med koppling till forskning och vetenskap. Till barnen har vi taget fram enkla analogiska och digitala spel samt appar med recept som barnen varit med att testa. Teori och praktik löper parallellt och knyter ihop förskolans olika mål och suddar ut gränsen mellan kök och avdelning på ett inspirerande/lekfullt sätt. ETT FRUKTSAMT MÖTE När två eldsjälar med gemensamma beröringspunkter möts, då blir inte ett plus ett två! Utan det kan bli både tre, fyra och fem. Särskilt om båda äger en stor portion entreprenörskap, glädje och en stark vilja att göra skillnad. Eldsjälarna Hanna Sepp och Susanne Thorén kommer från skilda världar. Den ena med foten i akademin och forskningsvärlden och den andra i verklighetens korridorer. Båda har ett brinnande intresse för att skapa goda och hållbara måltider. Med och för barn på ett lekfullt sätt. Utan pekpinnar, tvång eller mutor. Resultatet av detta möte har utvecklats till ett framgångsrikt affärspartnerskap i utbildningsföretaget Läromat där Måltidspedagogik är ett viktigt verktyg. Susanne Thorén, energisk innovatör och serieentreprenör. Korades 2003 till Årets Innovatör i Skåne och driver Barnens Bästa Bord. Hälsa och hälsosam mat har varit ledstjärnor privat som professionellt. Hanna Sepp, entusiastisk entreprenör och företagare. Universitetslektor i mat och måltidskunskap, författare samt forskare vid Högskolan Kristianstad.

3 Inledning Förhållningssättet till barn och mat har utvecklats och förändrats genom åren. Vikten av att lära barn goda matvanor och förskolans och skolans roll i detta är något som allt mer lyfts inom forskningen. Vellinge kommun har under senaste tiden satsat allt mer på ekologisk och vällagad mat inom skola och förskola. Vi har nu påbörjat nästa steg. Therese och David arbetar tillsammans med pedagoger och kockar för att lära barnen om mat, varför vi äter och på ett pedagogiskt sätt hjälpa barnen att våga smaka och utforska matens värld. Genom att bland annat sätta ord på och beskriva sina matupplevelser istället för att stanna vid absoluta regler eller tvång uppmuntras barnet att förflytta sina gränser och få en allt större smakpalett. För att lyckas är det viktigt att vi har kunskap om och förståelse för de processer som formar vad vi tycker är gott och vad vi väljer att äta. Många barn äter en majoritet av sina måltider i förskola och skola och vi har därför ett stort ansvar för att sätta grunden för ett långt och hälsosamt liv.

4 Lär känna dina sinnen enligt Sapere-metoden Sapere är en metod där barns sensoriska förmåga och språk övas, det vill säga hur vi upplever maten och måltiden med alla våra sinnen genom att använda doften, synen, känseln och smaken. Sapere är latin och betyder att smaka och att kunna. Att provsmaka och att stoppa saker i munnen är det lilla barnets sätt att upptäcka världen, oavsett om det är ätbart eller inte. Munnen har fler nerver per kvadratmillimeter än någon annan del av kroppen så om det lilla barnet vill ta reda på vad något är, eller hur det känns, så hamnar det i munnen. Att använda sina händer, ögon, öron, näsa och mun och att känna, titta, lyssna, dofta och smaka på maten är grundtanken i Sapere. En grundläggande del av Sapere är att diskutera och sätta ord på upplevelserna. Genom att dokumentera vad barnen säger och orden de lär sig kan man göra en ordbank tillsammans. Jämför hur många ord som vinkännaren har för att beskriva vinets egenskaper och fundera på hur många ord som beskriver smaken av exempelvis en morot. Barnen kanske kommer på nya ord för att beskriva en doft eller en känsla. Skriv upp orden tillsammans med barnen och låt även dem få dokumentera övningarna genom att rita, skapa eller kanske tillaga. Grundförutsättningarna för att arbeta med Sapere är att alla, oavsett ålder, har rätten till sin egen smak. Det finns inget rätt eller fel och alla ska ha rätt att inte prova, det är helt och hållet på barnens villkor att metodiken blir lustfylld och skapar nyfikenhet. Allt behöver inte ätas eller ätas upp utan det är utforskande och experimenterande med mat. Övningarna är laborativa och tanken är att man ska lära känna sig själv och sin egen smak och att man gör det tillsammans med de andra barnen. Genom att prova, tänka och prata diskuterar man gemensamt vad man känner, ser, hör, doftar och smakar. Som ett stöd till övningarna och diskussionen kan bilder och andra symboler hjälpa barnen att fokusera på rätt sinne. Det kan vara en bild på en näsa när luktsinnet övas eller hörselskydd när matens ljud ska undersökas. Hur smakar en lök om man håller för näsan eller smakar ett knäckebröd som vanligt om man har hörselskydd på sig? Det är fantasin som sätter gränser.

5 Utan ord är det svårt att beskriva en smakupplevelse. Utan smakupplevelse är det svårt att hitta orden. Det övergripande syftet är att skapa förutsättningar för en god hälsa och hållbara levnadsvanor genom att intressera barnen för hur man lagar mat och bakar. Genom att barnen medverkar i konkret aktivitet som matlagning och bakning får de med hjälp av alla sina sinnen bekanta sig med olika råvaror och tillagningsmetoder vilket i sin tur skapar goda förutsättningar för att våga smaka och äta varierat. Dessutom kommer begreppsbildning, språk, motorik och matematik naturligt in t.ex. via samtalet med pedagogen, texten på receptkorten och genom att räkna antalet mått osv. Forskningen visar att hälsosamma matvanor grundläggs redan när vi är små, och med mat på schemat kan förskolan på ett positivt sätt väcka intresset hos barn samt bidra till att främja en hälsosam livsstil, matkultur och social gemenskap kring måltiden. Med de rätta pedagogiska kunskaperna skulle mat och måltider kunna användas för att uppnå läroplanens mål, för visst är mat både kemi, fysik, matematik och språk? Köket är en utmärkt lärmiljö. När barn får hjälpa Daniela i köket utvecklar de sina förmåger inom både matematik, språk, naturvetenskap och samhällsvetenskap på ett mycket konkret sätt. Samtidigt bidrar det till att uppfylla målet i Lpfö 98 rev förskolan ska sträva efter att varje barn -utvecklar motorik, kordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Samt att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

6 TIPS NÄR BARNEN SKA HJÄLPA TILL I KÖKET: > Handlingsplan: identifiera risker och åtgärder för barn i köket > Information: berätta för barnen vad som ska hända och vad syftet med aktiviteten är. Även vårdnadshavare bör få hem information om syftet med barn i köket och hur ni tänker arbeta. > Tänk på hygienen: endast fullt friska barn i köket. Tvätta händerna med tvål och vatten före och mellan varje moment och långt hår hålls uppsatt. > Klädsel: förkläde, skor och huvudbonad. > Städning och diskning: barnen hjälper till att göra rent efter aktiviteten. FÅR BARN VARA MED OCH LAGA MAT PÅ FÖRSKOLAN? Det finns inget förbud mot att barn får vara med och laga mat eller baka på förskola. Det finns heller inget som hindrar att barnen brer sin egen smörgås. Kontrollmyndigheterna, exempelvis miljöförvaltningen i kommunen, har dock möjlighet att ställa krav om förskolor och daghem inte hanterar maten till barnen på ett bra sätt. Om barn är med i köket är det viktigt att personalen berättar hur de ska hantera maten på ett säkert sätt. Det kan bli ett bra tillfälle att lära ut grundläggande livsmedelshygien, till exempel att tvätta händerna innan man börjar och att inte peta näsan eller hosta i maten. ( ).

7 Tips från förskolan > Gör barnen delaktiga i maten och måltiderna, låt dem hjälpa till att duka, presentera mat, hjälpa till i köket. > Låt barnen själva efter egen förmåga ta upp mat på sin tallrik, det kan upplevas roligare för barnen att äta då. > Positiva pedagoger! Positiva samtal vid matbordet bidrar till matglädje och trevlig gemenskap > Tvinga inte någon att smaka utan gör barnet nyfiket så barnet vill smaka. > Visa att det kan vara spännande med nya smaker > Tala om när något är gott, barn som pedagog > Samtala om maten på ett positivt sätt och uppmuntra barnen att försöka beskriva hur maten smakar. > Vuxna som sitter vid bordet äter tillsammans med barnen och är goda förebilder. > Trevligt klimat vid matbordet. Var artiga mot varandra och håll en trevlig ton. LÄNKAR LITTERATUR FÖR PEDAGOGER Sinnenas skafferi Stina Algotson och Åsa Öström LITTERATUR FÖR BARNEN Ellen och Olle äter Catarina Kruusval Totte bakar Gunilla Wolde Sven käkar mat Emma Adbåge Rut och knut lagar mat Cain Wirsén Kråke på mejeriet Marie Bosson

8 Handledarutbildning i måltidspedagogik Läromat arrangerar tillsammans med Nationellt centrum för måltiden en handledarutbildning i måltidspedagogik med medel från Jordbruksverket. Tolv entusiastiska kockar och pedagoger går utbildningen där de får fördjupa sig bland annat i: barns matvanor, mat och näring, hygien, Saperemetoden, mat och måltider i förskolan, livsmedelskunskap, odling, barn i köket, experimenterande kunskap samt konsten att handleda och utbilda kollegor samt förses med verktyg för att kunna föra denna kompetens vidare. Vid fyra utbildningsdagar, fördelat på två träffar samt 12 veckors praktiskt arbete i din avdelning, rustas deltagarna för att arbeta med måltidspedagogik samt kunna handleda andra pedagoger för att sprida arbetet till fler verksamheter. Välkomna att läsa mer på eller hör av dig till Susanne eller Hanna! Kontakt Herretorps förskola Vattentornsgatan 7, Vellinge Therese Ljung, Förskollärare therese.l.ljung@vellinge.se / Kontakt Läromat Susanne Thorén susanne@laromat.se / David Gustavsson, Köksmästare david.gustavsson@vellinge.se / Hanna Sepp hanna@laromat.se /