Barnavård s vett. 31:a årgången Nr 1, 2011 April

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnavård s vett. 31:a årgången Nr 1, 2011 April"

Transkript

1 Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, Uddevalla. Tfn: :a årgången Nr 1, 2011 April Innehållsförteckning: Utgivare: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Studiedagar och informationsmöten 2 Nya rutiner för hur och var barn och unga 3 Omskärelse av pojkar på icke medicinska skäl 4 EPDS-seminarie 5 Nässpray skal skydda nyfödda mot kikhosta 5 Tips på länkar och litteratur 5-7 Barnkonventionen 7 Fynd av rävens dvärgbandmask i Sverige 8 Satsning på kulturkompetens behövs på BVC 8-9 Postpartumdepression vanlig även bland män 10 Felaktigt tillredd bröstmjölkersättning Matkrångel, smak och smakutvekling 11 Ett friskare Sverige 11 Nytt från SLV 12 Referat från seminarie Frågor och Svar Glad Påsk! önskar Centrala Barnhälsovårdsteamet

2 1 Utgivare av Barnavård s vett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Centrala Barnhälsovården Uddevalla sjukhus Uddevalla Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten. Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se verksamhetschef samt mobil barnhälsovårdsöverläkare Nina Knutsson nina.knutsson@vgregion.se verksamhetsutvecklare Lisen Grafström lisen.grafstrom@vgregion.se vik.dietist Mona Bryggman mona.bryggman@vgregion.se psykolog Mikaela Johansson mikaela.johansson@vgregion.se teamassistent fax

3 2 Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal, våren 2011 Här annonseras endast aktiviteter där Centrala Barnhälsovården är arrangör eller medverkar. Nedanstående är under planering, varför ändring kan komma att ske. Inbjudan sänds ut efter hand per e-post. Sök även på Centrala Barnhälsovårdens hemsida på intranätet. Datum Ämne Målgrupp Arrangör/Föreläsare 14 april Dietistträff Personal med arbete Dietist Lisen Grafström Bäckefors på BVC Centrala Barnhälsovården 18 april EPDS seminarie Personal med arbete Psykolog Mona Bryggman Bäckefors på BVC Centrala Barnhälsovården 18 april Lokal BHV-träff Personal med arbete Bhöl Per Möllborg Orust på BVC verkutv Nina Knutsson 19 april Lokal BHV-träff Personal med arbete Bhöl Per Möllborg NÄL, tuppen på BVC verkutv Nina Knutsson 20 april EPDS seminarie Personal med arbete Psykolog Mona Bryggman Sotenäs f-central på BVC Centrala Barnhälsovården 21 april EPDS seminarie Personal med arbete Psykolog Mona Bryggman Åmål f-central på BVC Centrala Barnhälsovården 28 april Dietistträff Personal med arbete Dietist Lisen Grafström Sotenäs f-central på BVC Centrala Barnhälsovården 3-4 maj Internat-Tillsammans Personal med arbete Centrala Barnhälsovården på BVC och MVC Mödra- barnhälsovården 16 maj Lokal BHV-träff Personal med arbete Bhöl Per Möllborg Sotenäs f-central på BVC verkutv Nina Knutsson 16 maj EPDS seminarie Personal med arbete Psykolog Mona Bryggman Orust på BVC Centrala Barnhälsovården 17 maj EPDS seminarie Personal med arbete Psykolog Mona Bryggman Vbg, Reg Hus på BVC Centrala Barnhälsovården 18 maj Dietistträff Personal med arbete Dietist Lisen Grafström Tanums f-central på BVC Centrala Barnhälsovården 19 maj Fetma-fortbildning Personal som arbetar Centrala Barnhälsovården Vbg, Reg Hus med barn Föreläsare: Staffan Mårild 23 maj EPDS seminarie Personal med arbete Psykolog Mona Bryggman Brålanda på BVC Centrala Barnhälsovården 23 maj Lokal BHV-träff Personal med arbete Bhöl Per Möllborg Brålanda på BVC verkutv Nina Knutsson 26 maj Fetma-fortbildning Personal som arbetar Centrala Barnhälsovården Aulan, gamla vårdskolan med barn Föreläsare: Staffan Mårild Uddevalla sjukhusområde

4 3 Nya rutiner för hur och var barn och unga skall söka när de är sjuka Under många år har det funnits en diskussion om små barn som är sjuka skall söka till vårdcentraler alternativt barnmottagningar och under jourtid till jourcentraler respektive barnakutmottagning. Efter hand har det i vårt område utvecklats en praxis att barn under 1 år har hänvisats till barnmottagningar och barnakut mer än till vårdcentraler resp jourcentraler. Rutinerna har varierat inom regionen och jag har själv sett en stor skillnad även inom vårt område. Vårdcentraler inom Trestadsområdet har varit mer benägna att följa denna praxis fullt ut medan man ute på landsbygden har varit mer villiga att göra en första läkarbedömning för att undvika onödiga resor för barn och föräldrar. Med anledning av den diskuterade praxisen och hur olika den tillämpas har sektorsråden inom allmänmedicin och barnmedicin utarbetat en gemensam information om handläggning av akuta sjukdomstillstånd hos barn och ungdomar inom Västra Götlandsregionen. Utgångspunkten har varit att det är svårt att medicinskt bedöma riktigt små barn men också att det inte finns någon evidens att det är svårare att bedöma ett barn som är strax under året jämfört med ett barn som fyllt 1 år. Så här resonerar man: Under jourtid Föräldrarna tar oftast kontakt med SVR/1177 (sjukvårdsrådgivningen/1177) eller annan kompetent sjuksköterska som, om läkarbedömning krävs, bör hänvisa enligt följande; Sjuka barn < 6 mån skall i första hand hänvisas till enhet med barnmedicinsk kompetens (*). De skall också kunna söka dit utan hänvisning. Söker de själva på enhet med allmänmedicinsk kompetens skall de bedömas och eventuellt remitteras vidare om osäkerhet råder om diagnos och/eller behandling. Sjuka barn mellan 6 och 12 mån skall hänvisas antingen till enhet med barnmedicinsk kompetens (*) eller enhet med allmänmedicinsk kompetens. Symtom och grad av allmänpåverkan måste vara vägledande vid denna bedömning. Ingen mottagning får vägra att ta emot de som hänvisas dit. Sjuka barn > 1 år skall i första hand hänvisas till enhet med allmänmedicinsk kompetens. Vid allvarliga symtom kan givetvis dessa också hänvisas direkt till mottagning med barnmedicinsk kompetens (*). Under kontorstid Bör SVR/1177, sjuksköterska på BVC, vårdcentral eller barnmottagning (BUM=Barn och Ungdomsmedicinsk Mott) kontaktas. De bedömer om och var läkarbedömning bör ske. Sköterska eller förälder tar kontakt med föreslagen mottagning som måste se till att barnet blir bedömt på ett adekvat sätt inom rimlig tid. Barn med tillstånd som kräver ambulanstransport och de som remitteras från PV går alltid till enhet med barnmedicinsk kompetens (*). Ingen som söker direkt på vårdcentral, jourcentral eller barnmedicinsk mottagning får avvisas utan bedömning av sjuksköterska eller läkare. Barn med kroniska sjukdomar som sköts av BUM/motsvarande och blir akut sjuka/försämras hänvisas till BUM/motsvarande och på jourtid till barnklinik/motsvarande om man kan misstänka att grundsjukdomen eller dess behandling har betydelse för bedömning och behandling av det akuta tillståndet.

5 4 forts från föregående sida Dessa riktlinjer skall ha kommunicerats ut till de olika vårdgivarna men jag är osäker om man har lyckats över hela linjen och därför är det bra om cheferna informeras om de nya rutinerna. (*) = I förekommande fall barnkirurgi/kirurgi/barnortopedi/ortopedi Per Möllborg barnhälsovårdsöverläkare Omskärelse av pojkar på icke medicinska grunder Sedan flera år har jag fått frågor från BVC-sjuksköterskor och läkare angående vem som utför omskärelse på pojkar som inte beror på medicinsk orsak. Frågan har alltid varit svår att besvara då det ena sidan finns en rekommendation från Sveriges Kommuner och Landsting som Västra Götalandsregion har antagit att det skall erbjudas inom Hälso- och sjukvården. I praktiken har detta inte fungerat då kirurgiska kliniker och barnkirurgi motsatt sig ingreppet av etiska skäl. Även Läkarsällskapets etiska råd samt sektorsråden i Västra Götalandsregionen har haft en avvisande attityd till omskärelse på icke medicinska grunder. Under tiden har vissa legitimerade läkare utfört ingreppet, vilket man har laglig rätt till men där jag har kommit fram till att det är fel att rekommendera specifika kollegor. Detta baserar jag på att det inte finns någon uppföljning om hur och var ingreppet utförs, vilka komplikationsrisker det finns och vilken smärtlindring barnet erbjudits. Har varit i kontakt med regionens ledning och nu (äntligen) finns ett anbudsunderlag för att få någon vårdgivare ta sig an uppgiften. I anbudshandlingen reglerar man att det skall vara läkare med specialistkompetens inom allmänkirurgi/barnkirurgi eller urologi/barnurologi. Man betonar också sterilitet och smärtlindring. Man har angett att verksamheten skall bedrivas i någon/några av följande städer; Borås, Göteborg, Skövde eller Trollhättan. Anbudstiden går ut i mitten av april så förhoppningsvis borde en verksamhet vara igång efter sommaren som uppfyller de krav som föräldrar har rätt att ställa. Tillägger också att ingreppet inte är kostnadsfritt utan föräldrarna får betala en summa som tidigare angavs till drygt 2000 kronor men där jag inte vet exakta siffran framöver (anges inte i anbudsunderlaget). När jag vet mer kring vilken vårdgivare som får uppdraget kommer jag givetvis meddela detta ut till verksamheterna både i form av mail och även skriva om det i Barnavårdsvett. Om någon är intresserad av hur anbudshandlingen ser ut så kontakta mig så skall jag maila över densamma. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare

6 EPDS seminarie under våren Under våren kommer alla barnavårdscentraler i Fyrbodal att få möjlighet att delta i ett seminarium med fokus på EPDS-metodiken. Vid seminarierna kommer det att finnas utrymme för reflektion, tankar och aktuella funderingar kring både praktisk tillämpning och teori. Tillsammans kan vi förbättra både material och ta till vara Era önskemål kring vidareutveckling, För att skapa förutsättningar till att gynna en god psykisk hälsa hos små barn och deras föräldrar. Tanken är att erbjuda EPDS-seminarie årligen för att ha en öppen dialog med alla som arbetar med och kring barnen i den här frågan. Vid detta seminarie kommer även MBHV-psykologen från Ert område att delta, så att dialogen kan fortgå vid Era konsultationstillfällen under året. Väl mött och varmt välkomna till vårens seminarie i EPDS Mona Bryggman, barnhälsovårdspsykolog Nässpray ska skydda nyfödda mot kikhosta Pressmeddelande från Smittskyddsinstitutet Varje år dör cirka nyfödda barn i världen till följd av kikhosta. Därför medverkar Smittskyddsinstitutet (SMI) i ett europeiskt forskningsprojekt som utvecklar nässpraysvaccin som ska skydda nyfödda från kikhosta. Kliniska tester på försökspersoner pågår just nu vid SMI. När spädbarn som är yngre än tre månader smittas av kikhosta blir de ofta mycket sjuka, omkring 70 procent måste sjukhusvårdas. Dödligheten i Sverige har under de senaste decennierna varit låg, men nio ovaccinerade spädbarn har avlidit i kikhosta under perioden Motsvarande siffra för hela världen är cirka Alla spädbarn i Sverige erbjuds sedan 1996 vaccination vid tre, fem och tolv månaders ålder, med påfyllnadsdos vid tio år (barn födda till och med 2001) eller vid fem-sex och års ålder (barn födda från 2002). Det nya kikhostevaccinet består av ett så kallat levande försvagat vaccin, med hjälp av genteknik har man tagit bort de delar i bakterien som orsakar sjukdom. Vaccinet sprayas in i näsan där bakterierna fäster och ger upphov till immunsvar, säger Rigmor Thorstensson, chef för avdelningen diagnostik och vaccin vid SMI. länk till SMI Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare Tips! Länk till barnsäkerhetsrådet som ligger på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. En enkelt tecknad film som handlar om Säkerhet för barn 0-3 år.

7 6 TITTA VAD JAG KAN EN BOK OM LEK OCH UTVECKLING Kristina Persson, docent och leg sjukgymnast, har arbetat med barn sedan 70-talet. Sedan många år arbetar hon bland barn med avvikande rörelseutveckling och har också utvecklat metoder för att så tidigt som möjligt hitta barn som behöver hjälp. Hon ger även föreläsningar och kurser i ämnet. Efter möten med tusentals barn och deras föräldrar har hon stor erfarenhet av hur barns rörelseförmåga ser ut och vad den betyder för det lilla barnets lek och utveckling från de första trevande rörelserna mot tyngdkraften till de första stolta stegen på egen hand Den här boken är till nyblivna förälder, men också till dem som har ett nyfött barn i sin närhet. Lär er se den växande rörelseförmågans betydelse för barnets tidiga utveckling och upptäck allt som barnet övar på innan det klarar av att stå på egna ben. Den första tiden blir mer meningsfull och rolig när du kan delta på ett insiktsfullt sätt i barnets utveckling. Boken innehåller många tips och råd som kan inspirera både er och det lilla barnet på vägen. Tagga ner! handlar om att de lagom bra föräldrarna är bäst - för sig själva men framför allt för barnen. Den blandar resonerande texter med föräldraintervjuer och beskriver både vardagliga och svåra situationer. Med den förlåtande glimten i ögat är den så långt från pekpinnar och måsten man kan komma. Använd den som en vän att återkomma till när prestationsprinsessan eller -prinsen sätter in. Du kan också bli en bra förälder, det vill säga en som inte är så perfekt utan lagom bra!

8 7 I Mindfulness för föräldrar får du lära dig att se ljuspunkterna i den där vardagen som faktiskt är livet. Mindful parenting är en föräldrafilosofi som hjälper dig att ta makten över den stundtals yllefiltsgrå vardagen. En bok för föräldrar och andra vuxna som är nyfikna på hur barn kan ges fler möjligheter i en könsstereotyp vardag. Författarna skriver om situationer där barn könas och görs till flickor och pojkar. Fällorna och kruxen handlar om alltifrån leksaker och kläder till vänskap och känslor. Försäkringsskydd för ditt barn Foldern kan beställas kostnadsfritt på tele eller gunnar.karlsson@resurskontoret.se Barnkonventionen Artikel 3 Handlar om barnets bästa. Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på vad som är bäst för barn när det bestämmer sådant som gäller barn. I artikeln står det att barnets bästa ska komma i främsta rummet.

9 8 Fynd av rävens dvärgbandmask i Sverige Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har för första gången diagnostiserat rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis) i Sverige. Fyndet gjordes på en räv från Uddevallaområdet. Räven var skjuten i december Människor kan infekteras om de sväljer maskens ägg. Äggen, som är osynliga för ögat, finns i djurens avföring men kan också fastna i pälsen på hundar och därifrån förorena fingrarna när man klappar djuren. Man kan också smittas genom att äta kontaminerade skogsbär eller svampar. Masken kan hos människor bilda vätskefyllda blåsor i olika organ, oftast flera år efter infektionstillfället. Sjukdomen kallas alveolär ekinokockos. Den smittar inte mellan människor. Infektion hos människa är mycket ovanlig, men kan ge en besvärlig sjukdom som är svårbehandlad. Vaccin saknas. För att förhindra infektion är det viktigt med god handhygien efter kontakt med husdjur som vistats i skog och mark inom smittade områden. Flera myndigheter arbetar med att få fram allmänna rekommendationer för hundägare, jägare och för allmänheten vid vistelse i naturen i områden där dvärgbandmask påträffats. SVA arbetar med en handlingsplan för utökad övervakning för att klarlägga utbredningen av rävens dvärgbandmask i Sverige. För att läsa hela artikeln går du in på följande adress: Källa: Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare Satsning på kulturkompetens behövs på BVC Pressmeddelande från Karolinska Institutet Trots att Sverige idag är ett mångkulturellt land visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet att beredskapen för hur barnhälsovården ska bemöta familjer från andra kulturer är dålig. BVC-sjuksköterskorna upplever den kulturella kompetensen som otillräcklig, att riktlinjer saknas och att det är svårt att göra riskbedömningar. Samtidigt känner sig många föräldrar utsatta och är oroliga att bli missbedömda. Sjuksköterskorna har en viktig roll i att förebygga ohälsa och är ofta suveräna på att improvisera och försöka lösa problem i samspelet med föräldrarna. Ändå känner sig många otillräckliga. Resultatet lyfter fram hur viktigt det är att satsa på mer stöd och kulturell kompetens till BVC-sjuksköterskorna, vilket kan få betydelse för att förhindra framtida missbedömningar, feltolkningar och om det vill sig riktigt illa, felaktiga beslut, säger Anita Berlin, verksam som forskare på Centrum för allmänmedicin (CeFAM) i Stockholm. Av hennes doktorsavhandling, som presenterades nyligen vid Karolinska Institutet, framgår att de flesta BVC-sjuksköterskorna upplevde det som stimulerande och utvecklande att möta barnen och deras föräldrar. Men också att hela 84 procent av sjuksköterskorna tyckte att det var svårt i samspelet med barn och föräldrar från andra kulturer. Ungefär hälften kände sig inte nöjda med sin arbetsinsats. Det visade sig också att de flesta saknade riktlinjer, stöd och kunskap om kulturell kompetens.

10 Forts från föregående sida 9 Andra svårigheter var att bedöma om den psykosociala hemmiljön kunde utgöra en risk för barnets hälsa och utveckling, till exempel om föräldrarna har varit utsatta för traumatiserande händelser. Att få insyn i hur en familj lever tar tid och är extra knepigt om sjuksköterskorna och föräldrarna inte har ett gemensamt språk och en någorlunda lika kulturell bakgrund. Att många föräldrar ofta har en svår livshistoria bakom sig och känner sig isolerade i Sverige ansågs komplicera situationen ytterligare, säger Anita Berlin. I intervjuer berättade föräldrarna om sin syn på samspelet. Bilden var samstämmig. De kände sig utsatta och oroliga att bli missbedömda som förälder på grund av sin härkomst och var oerhört observanta på BVC sjuksköterskornas mimik och kroppsspråk. Beroende på vad de upplevde i dessa möten kände de sig antingen accepterade, osäkra eller ifrågasatta. Möjligheterna att etablera ett samförstånd verkade öka om sjuksköterskorna hade ett öppet, sympatiskt och förstående förhållningssätt, säger Anita Berlin. Forskarna testade även ett utbildningsprogram om kulturell kompetens med gott resultat där sjuksköterskorna bland annat fick lära sig mer om att bli medveten om egna förhållningssätt, seder, religion, traditioner och lagstiftning. Avhandlingen mynnade även ut i två teoretiska modeller som illustrerar såväl BVC-sjuksköterskornas som föräldrarnas upplevelse av att mötas på BVC. De kan förhoppningsvis bli användbara verktyg i det dagliga arbetet för både sjuksköterskor och studenter. De kan vara en hjälp att förstå när och varför det kan bli problem i mötet och ett stöd för att identifiera svåra fall. Utbildningen hoppas vi kunna vidareutveckla och sprida till många fler, säger Anita Berlin. CeFAM är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting och det största utbildnings-, utvecklings- och forskningscentrat inom allmänmedicin i landet. Över 200 forsknings och utvecklingsprojekt bedrivs inom exempelvis diabetes, hjärtkärlsjukdomar, cancer och ärftlighet, psykisk ohälsa, fysisk aktivitet och mag-tarmsjukdomar. Avhandling: Cultural Competence in Primary Child Health Care Services interaction between the Primary Child Health Care nurse and parents of foreign origin and their children, Anita Berlin, CeFAM, Karolinska Institutet. För ytterligare information, kontakta: Anita Berlin, barnsjuksköterska, med dr Tel: E-post: anita.berlin@sll.se Daphne Macris, informationsansvarig CeFAM Tel: E-post: daphne.macris@sll.se Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Källa: satsningpakulturkompetensbehovspabvc c8ef224c html Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare

11 10 Postpartumdepression vanlig även bland män Att postpartumdepression är relativt vanligt förekommande bland kvinnor känner de flesta till prevalenssiffrorna varierar mellan 5 och 20 procent beroende på material. En studie som presenteras i JAMA visar att tillståndet är långt ifrån ovanligt bland män. Författarna har gjort en metaanalys. Med hjälp av databaser som Medline, Embase och Google Scholar har man identifierat artiklar som publicerats under perioden I samtliga artiklar har man följt män avseende depression under perioden från graviditetens första trimester fram till tolv månader efter att barnet fötts. Totalt uppfyllde 43 studier de kriterier som författarna ställt upp. Studierna omfattade totalt män. Det visade sig att depressionsprevalensen låg på i genomsnitt 10,4 procent under perioden från den första trimestern fram till ett år efter förlossning. Det ska jämföras med depressionsprevalensen för män överlag, där författarna anger att 4,8 procent av alla vuxna män uppfyller depressionskriterier någon gång under en given tolvmånadersperiod. Intressant nog noterades markanta skillnader beroende på när man undersökte om papporna led av depression. Under barnets första tre levnadsmånader var prevalensen 7,7 procent. Men mellan månad tre och sex steg siffran till 25,6 procent. Författarna noterade även en koppling mellan postpartum-depression hos modern och fadern, dvs om mamman drabbades av depressiva besvär ökade risken att även pappan skulle göra det. Vad som också är värt att notera är att prevalensen överlag var högre i amerikanska studier än i material från övriga världen. Läkare och sjukvårdspersonal bör vara medvetna om att även pappor ofta drabbas av portpartumdepression, skriver författarna. Paulson J, et al. JAMA. 2010;303: Anders Hansen läkare, frilansjournalist anders.hansen@sciencecap.se Källa: Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare Felaktigt tillredd bröstmjölksersättning gav hyperton dehydrering I samband med en, i Läkartidningen (nr 13, 2011), nyligen publicerad fallbeskrivning vill vi göra alla uppmärksamma på hur viktigt det är att följa tillredningsanvisningarna på mjölkersättnings-, vällings- och grötförpackningar för barn. Risken att utveckla hyperton dehydrering (uttorkning) ökar vid lågt vätskeintag, gastroenterit eller om man koncentrerar vätskeintaget när man t.ex tillsätter för mycket pulver i bröstmjölksersättningen. Risk att utveckla hyperton dehydrering föreligger redan hos det friska barnet som får koncentrerad mjölkersättning.

12 Forts från föregående sida 11 Om barnet därtill har en pågående gastroenterit (med ökad nettoförlust av vatten i sig) ökar den osmotiska dehydreringen ytterligare. Symtom på hyperton dehydrering visar sig sent i förloppet varför barnets tillstånd snabbt kan försämras och bli livshotande! Lisen Grafström, dietist Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn Dietist Lena Ljungkrona-Falk, Barnhälsovården i Skaraborg, hade förmånen att lyssna till psykolog och docent Lene Lindberg, avd för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm vid ett seminarium hösten 2010: Nedan återfinns en länk till ett referat från seminariet vilket Lena skrivit och som Lene korrekturläst. Lenas sammanfattning finns på sidorna Lisen Grafström, dietist Ett friskare Sverige Vi vill slå ett slag för årets uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet som 2011 genomförs under v.19, 9-15 maj. En av målgrupperna är barn 1 5 år. Se länk från Folkhälsoinstitutet: Under ovanstående länk finns material och tips att hämta om du/ni vill göra något extra under årets temavecka. Du kan även finna användbart material kring mat och fysisk aktivitet på vgregionens hemsida Klicka på Broschyrer/foldrar i listen till vänster och på rutan för Barnhälsovård. Lisen Grafström, dietist

13 12 Nytt från SLV Nu kan alla vuxna testa sina matvanor på Matvanekollen. Lisen Grafström, dietist Referat från seminariet Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn 10 okt 2010 av psykolog, docent. Lene Lindberg, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm Till denna utbildningsdag var även barn-mottagningarnas personal i Skaraborg inbjudna. Lene Lindberg beskrev sin bakgrund som psykolog och forskare och att intresset för matkrångel, smak- och smakutveckling väcktes tidigt när hon stötte på problematiken kring ätstörningar hos små barn. Hon arbetade även många år på en specialenhet i Uppsala som arbetade med problematik kring mat, skrik och sömn. Hon har bedrivit och bedriver egen forskning och drivs bland annat av att översätta forskning till praktik. Bakgrund Seminariet inleddes med en komplex bild för att beskriva vad som styr att barnet äter: SMAK Födan Övriga sinnen Kompetens Förmågan att äta Faktorer i omgivningen APTIT Motivation/ drift att äta Sjukdom Föräldrarna Samspel Barnets egenskaper De första 4 åren är de viktigaste för oss att lära sig olika smaker. Barn tycker om sånt det känner till. Den enda smak som är medfödd är den söta smaken. De övriga måste vi lära oss. Teorin kring detta är att söt smak sällan varit giftig medan de andra kan ha varit potentiellt farliga/giftiga vilket varit viktigt för att kunna identifiera när vi själva samlade in föda. Ny forsning visar också att tungan inte är så uppdelad längre i de olika smakdelarna utan smakceller finns även bak i svalget och gommen. Fosterstadiet Smaker exponeras även under fosterstadiet. Studier har visat att foster som exponerats för vitlök och karoten i (kapselform) uppskattade smaken av vitlök och morot även om mamman gjorde uppehåll med dessa tillskott under amningen.

14 Forts från föregående sida 13 De olika smakerna Smak Sött Salt Surt Beskt Umami Upplevelse Ofarligt Neutralt Kan vara farligt Kan vara giftigt Protein/aminsoyror Ålder för preferens Övrigt Medfött Behöver ej läras Förhöjd preferens under barndom - tonår Kan lindra smärta vid kolik Inte medfödd Förhöjd preferens från 4-6 mån till övre tonåren Inte medfödd Lärs in under förskoleåldern Inte medfödd Avsmak tidigt men vissa lär sig fortare Inte medfödd Studier mest som djurförsök Preferens beror troligtvis på gener och miljö Amning Smaker förs över även via bröstmjölken och påverkar barnets preferens för smaker. En råttstudie visade att ammande råttmammor som fick Junk-food t ex hamburgare, chips, kakor, godis medförde att råttungarna föredrog denna mat. Olika smaker verkar också finnas kvar olika länge i bröstmjölken. Troligtvis präglas vi mycket tidigt. Modersmjölksersättning Eftersom smaker förs över till bröstmjölken medför det att de barn som får modersmjölksersättning inte exponeras för smaker i samma utsträckning. Det kan ta längre tid för dessa barn att lära sig nya smaker, vilket kan vara bra för föräldrarna att vara medvetna om. Vissa specialersättningar såsom t ex Nutramigen som har en väldigt besk smak pga de fria aminosyrorna är lättare att introducera före 4 mån. ålder. Dock föredrar inte dessa barn beska smaker när smakportioner/prover ges men i förskoleåldern äter de mer av beska livsmedel och kött (främst kyckling) än andra barn. Utveckling och smakutveckling En del i smakutvecklingen är att utveckla mun- och oralmotoriken. Tuggrörelserna är viktiga för då frigörs mycket smaker. Kladd är viktigt (men svårt ibland) och främjar grov- och finmotoriken. Barnets sociala utveckling börjar troligtvis redan i 4-5 mån. ålder men är svårt att studera. Upplevelsen av det egna jaget sker med största sannolikhet runt 16 mån ålder men en viss uppfattning om det verkar även finnas tidigare. Vid 2 års ålder är man mycket sin egen person. Neofobism Detta börjar oftast mellan 18 mån och 2 års ålder. Från att ha ätit allt möjligt vill barnet inte ha någonting. Då är barnet självständigt och kan förse sig med saker, även ätbara. De förser sig då med sådant de känt till längst främst det söta. Ska vi få barn att prova något nytt i denna ålder måste de pröva minst 5-10 gånger. Tittmat räcker inte de måste erbjudas att smaka för att träna. Vid 3-4 års ålder behövs minst gånger för att pröva ny smak och upp till 6 års ålder runt 20 gånger. Hypotesen är att man blir mer och mer självständig och kan (ska) hitta maten själv. Det är då bäst överlevnad att hålla sig till det som är känt och ej giftigt!

15 14 forts från föregående sida Smakbryggor Smakbryggor innebär att servera ett nytt livsmedel/smak tillsammans med något annat som barnet redan känner igen. Bröstmjölk är den naturliga smakbryggan och modersmjölksersättning kan användas som det för de barn som ej kan ammas. Kunskapen om smakbryggor kan användas om barnet ätit företrädesvis barnmat på burk (som har en speciell smak och konsistens). För att få barnet prova familjens mat kan den serveras tillsammans med lite grand burkmat. Ketchup är också en väldigt vanlig smakbrygga! Vi använder alla våra sinnen syn, lukt, smak, känsel, hörsel när vi äter. Sensitiva perioder smakfönster Konsistens Före 9 mån. ålder bör barnet få något mer än puréer. En del barn äter väldigt fort vilket ofta bidrar till sämre mättnad. Alltför lättuggad mat och äta för snabbt hänger ihop. Smak Studier har visat att de som får pröva olika smaker vid 4-6 mån har ett bredare smakregister även vid 7 års ålder än de som fick smakprover efter 6 månaders ålder (Coulthard, Harris, Emerett, 2010). De vanligaste smakproverna i Sverige är potatis, palsternacka och majs men smakintroduktionen ser olika ut i olika länder och utgår i princip från beprövad erfarenhet och matkultur. Spädbarn behöver hjälp med att kunna reglera olika känslor såsom hunger, sömn och vakenhet. Bröstet skall vara ett övergångsobjekt ej huvudobjekt eller vara allt. SAPERE-metoden Det är en idé som föddes i Frankrike 1972 med Jacques Puisais som upphovsman. Den anser att en smakupplevelse inte bara påverkas av smaksinnet, utan även av andra sinnen. Benämningen kommer från latinets sapere som betyder smakupplevelse eller att smaka att kunna. Från början gick saperemetoden ut på att pedagogiskt lära skolbarn i årsåldern dels att förstå hur människans sinnen samverkar till upplevelsen av omgivningen, dels att vara nyfikna och pröva olika smakupplevelser vid skolmåltiderna och inte vara rädda för något nytt. Samtidigt skulle detta vara en inspiration för dem som komponerar och tillagar skolmaten (källa Wikipedia). Det innebär praktiska övningar som syftar till att: Sensorisk träning i att uppleva mat Lära känna sina sinnen och sin smak Träna sig i att uttrycka en upplevelse verbalt Skapa en medveten konsument Våga pröva nya produkter Öka variationen av det som äts Kanske skulle det även vara ett sätt att minska övervikt och fetma genom att få barn pröva nya saker och smaker? Ätstörningar Tidigt svåra ätstörningar verkar finnas i en överrepresentation hos de som har anorexi. Det är svårt att avgöra om det är miljömässigt eller en psykologisk strategi eller ärftligt. Vi vet att sjukdom också påverkar smakutvecklingen. Att utveckla smaksinnet hos ett barn som fått sondmat tar väldigt lång tid.

16 Forts från föregående sida 15 Barnets egenskaper Temperament är en av de biologiskt starkaste ärftligheterna (ca 60%). Intelligens är till 80% ärftligt men även miljön påverkar. Studier har visat att barn till svagbegåvade föräldrar som får extra stimulans kan höja sin intelligens med 2 SD. Forskning kring temperament är stor, exempelvis mäts barnets rörelser redan under fosterstadiet. Även här följs normalkurvan vilket innebär att 10% är att betrakta som svårhanterliga (difficult) och 10 % är lätthanterliga (easy), resten är en blandning. Barn som har mer av det svårhanterliga temperamentet är också svårare få prova nya smaker. De vill oftare ha något som påminner om bröstmjölk både till smak, konsistens och temperatur. Bröstmjölk välling pasta (men ej för olika sorter!) är en vanlig smakutveckling hos dessa. De svårhanterliga har också lättare att fastna i det söta och därför är pasta med ketchup en vanlig kombination. En del barn är mer hypersensitiva och det gäller både smak och temperament. Dessa tar ofta mycket längre tid att prova nytt. Målet med dem kan vara att äta andra former av pasta, t ex spagetti istället för makaroner. De hypersensitiva kan påverkas av andra barn. Slow to warm up är en annan egenskap på barnets temperament s k hyposensitiva. De behöver ofta triggas med mycket smak för att de ska tycka det är intressant. Samspel Amning är av naturliga skäl mycket mamma barn. Smakprover medför att andra kommer in. Barn imiterar sina föräldrar eller andra barn. Det är viktigt att ge smakprover i samband med familjens måltider. Vid matkrångel är det viktigt att fråga om man äter gemensamma måltider. Hälften av alla föräldrar äter inte med sina barn. Det medför att barnen tappar intresset och lusten att äta. Fråga vad föräldrarna äter. Barn gör som vi gör. Många föräldrar är benägna till tvång fast på olika sätt som inte allt kopplas till tvång, t ex villkor och belöning. Inte ens krångelbarn skall berömmas. Det är viktigt att fråga föräldrarna när de ger barnet uppmärksamhet? Kanske ska vi gömma frukten och grönsakerna för att få det mer spännande? Faktorer i omgivningen påverkar också såsom det som exponeras i affärerna. Vilka sinnen stimuleras? Kultur och ideal Vad som upplevs eller betraktas som trösmat ser olika ut i olika kulturer. Att reglera hunger och mättnad är inte helt självklart idag när något ätbart exponeras hela tiden. Den vuxne behöver styra barnet mot en viss reglering men förhållningssättet; föräldrarna serverar och barnet reglerar gäller än. I en studie av Leann Birch fick föräldrar- och förskolepersonal fylla i vem som bestämde vad och när barnet skulle äta. Barnen fick sedan äta. De barn som sa att de var mätta fick gå in i ett rum fyllt med godis, läsk etc. Två grupper föll ut; de barn som åt mycket godis, läsk etc och de som sa att de inte ville ha. Dessa grupper jämfördes med BMI och med vilka barn som föräldrar och förskolepersonal hade uppgett bestämde vad barnet skulle äta. De barn som andra bestämde åt hade också högre BMI och svårare att reglera sin egen hunger och mättnad. Avslutning En fråga som kom upp i slutet av föreläsningen var om man ska ge olika maträtter till barn som är väldigt ensidiga och matkrånglande. Lene svarade att de flesta barn äter fler maträtter och provar nya smaker så småningom men alla gör det inte. Det man kan göra är att servera en liten cocktail innan av sådant barnet gillar. Alla tackade för en fantastiskt lärorik föreläsning.

17 16 Forts från föregående sida Referenser från Lene Lindberg: Coulthard H, Harris G, Emerett P. Long-term consequences of early fruit and vegetable feeding practices in United Kingdom. Public Health Nutr 2010 Jun 8:1-8. [Epub ahead of print] Cooke LJ, Wardle J, Gibson EL, Sapochnik M, Sheiham A, Lawson M. Demographic, familial, and trait predictors of fruit and vegetable consumption by pre-school children. Public Health Nutr 2004 Apr;7 (2): Beauchamp GK, Cowart BJ, Mennella JA, Marsh RR. Infant salt taste: developmental, methodological and contextual factors. Dev Psychobiol 1994, 27, Schwartz C, Issanchou S, Nicklaus S. Developmental changes in the acceptance of the five basic tastes in the first year of life. British J Nutr 2009, 102, (Den senare studien tycks dessvärre vara finansierad av bl a Nestlé vilket inte är så lyckat). Lindberg, L. (2007). The transition to solid feeding during infancy why bother? In L.V. Carter (ed.). Child Nutrition Research Advances. New York: Nova Publishers, pp Tips på fler intressanta forskare/författare: Leann Birch Julie Mennella Gary Beauchamp Lucy Cooke Gillian Harris

18 17 Frågor till Centrala BHV Fråga: 6 månaders gammalt barn som reagerat på ägg med urtikaria och svullnad i hals. På akuten har man fått rådet att vänta med att introducera fisk. Modern har nu hört av sig till BVC som i sin tur frågat dietisten och undertecknad om vad som egentligen gäller då man hör många olika saker. Svar: Förr gav vi många råd när det gäller allergi och olika förhållningssätt för att undvika att barn skulle bli allergiska. Efterhand har det visats att flera av de råd vi gav inte stämde med verkligheten och det är givetvis oerhört viktigt för vårt förtroende och varumärke att vi ger så faktabaserade råd som möjligt, annars skall vi avstå. Detta innebär att vi idag inte kan avråda folk från att ha pälsdjur eller hålla någon speciell diet även om det finns allergi i släkten. Inom Västra Götalands barnstudien där jag är medarbetare har vi kunnat publicera internationella artiklar om att tidig fiskintroduktion minskar risken för eksem och astma. Nyaste rådet till BVC och föräldern är att man således inte skall undvika ge fisk utan skall exponera barnet med små mängder helst samtidigt som mamman ammar. Skulle barnen mot förmodan ändå reagera så får man höra av sig till sjukvården för vidga utredningen men man kan således inte undvika eventuell fiskallergi genom att inte ge fisk i kosten. En liten ökad risk finns det givetvis i aktuella fallet då barnet redan har en födoämnesallergi men riskökningen är ändå så liten att det finns ingen anledning att undvika några födoämnen förutom dem barnet är känt allergiskt mot. Ref: 1. Alm B, Erdes L, Möllborg P, Pettersson R, Norvenius G, Åberg N, Goksör E, Wennergren G. Early introduction of fish decreases the risk of eczema in infants. Arch Dis Child 2009; 94: Alm B, Goksör E, Thengilsdottir H, Pettersson R, Möllborg P, Norvenius G, Erdes L, Åberg N, Wennergren G. Early protective and risk factors for allergic rhinitis at age 4½ years. Pediatr Allergy Immunol 2011; In press. Per Möllborg, barnhälsovårdsöveräkare, barnallergolog Fråga: BVC-ssk som undrar om det är Ok ge vaccination till två tvillingpojkar på 15 månaders ålder där föräldrarna vill ge TBE-vaccin. Vår rekommendation är att vi inte ger barn under 3 år vaccinet men sköterskan undrar om man verkligen kan neka föräldrarna detta och om man i så fall skall ge vaccinationen på BVC. Svar: Frågan är en ganska vanlig och jag tycker den innehåller tre olika delar. För det första är det från vilken ålder man kan ge TBE-vaccin och där rekommendationerna från smittskyddsenheten är kring 3 års ålder. Den bygger på att barn under 3 år sällan blir allvarligt sjuka och Västra Götalandsregionen är inte heller ett högriskområde. Den andra delen är om man har rätt att neka föräldrarna och det tycker jag i princip inte om det inte finns några kontraindikationer. Vaccinet Encepur är godkänt från 1 års ålder och därmed kan vi erbjuda vaccination på föräldrarnas önskemål även om det inte är vår rekommendation. Man kan också hänvisa till vaccinationsmottagning utanför vårdcentralen.

19 18 Forts från föregående sida Vart man bor spelar roll då det finns några enstaka områden i Västra Götaland där det är mer vanligt med TBE än på andra ställen. Mer om detta hittar ni på smittskyddsenhetens hemsida. Det tredje är om BVC är skyldiga att göra detta och det tycker jag inte. BVC skall erbjuda det svenska vaccinationsprogrammet och där ingår inte TBE-vaccination och kommer sannolikt inte heller att ingå inom överskådlig tid. Om verksamhetschefen som är ansvarig kan komma överens om att vissa vaccinationer görs på BVC utan att det inskränker på det vanliga BVC-arbetet är det givetvis helt ok men det är absolut ingen skyldighet för BVC att engagera sig i denna fråga eller andra frågor kring exempelvis resevaccinationer. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare Fråga: BVC-ssk frågar om pojke född -09 som under hösten planerar att resa till moderns hemland Nigeria. Pappan är svensk. Pojken har fått Infanrix Hexa x 3, Prevenar x 3 samt BCG-vaccin och kommer närmaste tiden få en MMR. Frågan är om vad han behöver mer. Svar: Denna fråga har jag tagit med för att visa vart gränsen för BVC s ansvar och välvilja ligger. Pojken är vaccinerad enligt våra riktlinjer inklusive riskgrupp för TB och hepatit och har på ett adekvat sätt fått dessa vaccinationer. Det som saknas är ett hepatit A skydd och det kan man erbjuda ganska lätt på vårdcentral i form av Havrix eller motsvarande. Däremot är Nigeria ett högriskland för flera sjukdomar och en familj som kommer att vistas där under en längre tid måste absolut ha en genomgång av läkare med tropikmedicinsk kompetens. Vaccination mot gula febern är obligatorisk och man bör också överväga vaccination mot rabies och meningokocker. Malariaprofylax är självklart och där måste man både veta hur resistenssituationen ser ut och ge andra allmänna råd hur man skyddar sig på bästa sätt mot att bli myggbiten. Med andra ord skall BVC och även majoriteten av vårdcentraler veta sina begränsningar och hänvisa till infektionsklinik eller mer avancerad vaccinationscentral där det finns tropikmedicinsk kompetens. Det finns fortfarande en rekommendation att gula febern bara skall ges på vissa certifierade vaccinationscentraler och många gånger tror jag också att man kräver specifika stämplar som visas upp när man anländer till landet. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare Fråga: Jag träffade nyligen en mamma som undrar om man skall vänta med att introducera fisk med anledning av att hennes 6 månaders son visat reaktion på ägg med urtikaria och svullnad i hals. Svar: Det finns inget som säger att man måste reagera på fler livsmedel bara för att man reagerat på ett första. Enligt senaste forskning och aktuella rekommendationer skall man inte vänta med att introducera fisk p.g.a. att man reagerat på ägg.

20 Forts från föregående sida 19 Risken att reagera på andra livsmedel finns men är liten.föreslå föräldrarna att prova smakportioner av fisk, i långsamt ökande mängder, precis som med annan mat. Kan man introducera de nya livsmedlen under skydd av amning är det naturligtvis bäst. Per Möllborg och Lisen Grafström Fråga: Jag har en mamma som undrar om det är för mycket salt i havremjölken hennes barn dricker. Barnet är 15 månader. Svar: Havremjölk innehåller vanligen inte mer salt än vanlig mjölk, d.v.s. 0,1 g/100 ml. Snarare är det andra näringsämnen man bör hålla ett vakande öga på. Det kan vara av värde att ta reda på vad som kan ha föranlett att barnet dricker havremjölk (livsmedelsöver-känslighet/allergi, etiska/moraliska aspekter, aversion?) Finns det andra livsmedel man ersatt, uteslutit eller som barnet inte vill äta? Det väsentliga är att titta på helheten. Får barnet i övrigt i sig en allsidig kost och de näringsämnen han/hon behöver? Om man i det aktuella fallet utgår ifrån att barnet i övrigt äter allsidigt och man endast uteslutit mjölk- och mejeriprodukter d.v.s. barnet äter kött, fisk ägg, grönsaker, frukt och bär, spannmålsprodukter, potatis, rotsaker och fett är t.ex kalciuminnehållet av intresse. Barn mellan 1-5 år behöver 600 mg kalcium per dag. Beroende på sort kan havremjölk innehålla mg kalcium/100 ml. (Kalciuminnehållet i mjölk, fil och yoghurt är 120 mg/100 ml och hårdost innehåller c:a 80 mg per skiva.) Det finns också kalcium i vissa andra livsmedel men oftast i så pass begränsad mängd (t.ex. broccoli 60 mg/100 g) att ett barn inte orkar äta detta för att täcka sitt behov av detta och andra näringsämnen. Be föräldern uppskatta hur många decilitrar/hur mycket kalcium barnet får i sig per dag. Det som saknas bör supplementeras via kalciumtillskott upp till rekommenderat dagligt intag. Olika sorter finns; brustabletter, tuggtabletter (som kan mortlas och strös i maten) och pulver. För vissa barn räcker det med att supplementera någon eller några gång per vecka medan andra behöver daglig dos. Har vårdcentralen/bvc dietist skulle jag remittera barnet dit för bedömning och rådgivning. Lisen Grafström, dietist

Seminariet inleddes med en komplex bild för att beskriva vad som styr att barnet äter: SMAK. APTIT Motivation/ drift att äta

Seminariet inleddes med en komplex bild för att beskriva vad som styr att barnet äter: SMAK. APTIT Motivation/ drift att äta Referat från seminariet Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn 10 okt 2010 av psykolog, docent. Lene Lindberg, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm Till denna utbildningsdag

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet

Läs mer

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism

Läs mer

Alla dessa olika koster. - vad är relevant? Utbildning för olika personalgrupper i skolan som kommer i kontakt med det ätande barnet

Alla dessa olika koster. - vad är relevant? Utbildning för olika personalgrupper i skolan som kommer i kontakt med det ätande barnet Alla dessa olika koster - vad är relevant? Utbildning för olika personalgrupper i skolan som kommer i kontakt med det ätande barnet Skövde, 2 december 2014 Lena Ljungkrona-Falk Leg. Dietist, Med.mag Centrala

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Alla dessa olika koster- vad är relevant?

Alla dessa olika koster- vad är relevant? Alla dessa olika koster- vad är relevant? Skillnader på önskekost och specialkost? Utbildning för olika personalgrupper i skolan som kommer i kontakt med det ätande barnet/ungdomen Lena Ljungkrona-Falk

Läs mer

Har du barn under fem år?

Har du barn under fem år? Har du barn under fem år? Då är det viktigt att vaccinera mot pneumokocker. information från Barnplantorna Pneumokocker kan leda till dövhet Pneumokocker är bakterier som kan ge mycket svåra infektioner

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016 Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

FÖRSTA HALVÅRET GODA RÅD OCH SVAR PÅ DINA FRÅGOR OM MJÖLKALLERGI 0 6 MÅNADER

FÖRSTA HALVÅRET GODA RÅD OCH SVAR PÅ DINA FRÅGOR OM MJÖLKALLERGI 0 6 MÅNADER FÖRSTA HALVÅRET GODA RÅD OCH SVAR PÅ DINA FRÅGOR OM MJÖLKALLERGI 0 6 MÅNADER VARFÖR HAR JAG FÅTT DEN HÄR BROSCHYREN? Du har fått den här broschyren eftersom du har ett barn i åldern 0 6 månader, som utreds

Läs mer

Måltidspedagogik. MAT2016 Växjö. Hanna Sepp, FD

Måltidspedagogik. MAT2016 Växjö. Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik MAT2016 Växjö Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik Lärandet om och med mat och måltider integrerat i den pedagogiska verksamheten med stöd i såväl läroplanen som de nationella folkhälso- och

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Amningscentrum Kvinnokliniken MK 2 Karolinska Universitetssjukhuset Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar.

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp i Kursen Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp BARNSJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGEN Höstkurs 2009 2010-01-29 Lärare : Ingela Andersson

Läs mer

Födoämnesallergi. Norrbottensmodellen. ALK dagar hösten 2018 Anna Sandin, barnallergolog

Födoämnesallergi. Norrbottensmodellen. ALK dagar hösten 2018 Anna Sandin, barnallergolog Födoämnesallergi Norrbottensmodellen ALK dagar hösten 2018 Anna Sandin, barnallergolog Målsättning Norrbottensmodellen Uppdaterad kunskap ökar möjlighet till kliniskt motiverad diagnos Inget barn ska undvika

Läs mer

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång. På

Läs mer

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Frågeformulär 6 månader

Frågeformulär 6 månader Frågeformulär 6 månader Fyll i frågeformuläret inför besöket hos studiesköterskan. Om det är något som är oklart, går vi igenom det med Er vid besöket. Ange datum för när Ni fyllde i uppgifterna. Datum:

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Presentation av data från Hälsoformulär och Barnens hälsa i fokus Eva Eurenius, FoUU-staben

Läs mer

Att uppmärksamma våld i nära relationer

Att uppmärksamma våld i nära relationer Att uppmärksamma våld i nära relationer - ett pilotprojekt inom barnhälsovården i Stockholm Arbetsgrupp 6 BVC-sjuksköterskor Projektledare för Kunskapscentrum för Våld i nära relationer (Stockholms Läns

Läs mer

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Det handlar om vaccination mot pneumokocker Små barn får lätt infektioner av bakterier och virus

Läs mer

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting ALLERGIVACCINATION Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja en allergivaccinationsbehandling, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge dig information om behandlingens

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Checklista Bakgrund Barnhälsovård och bibliotek har ett gemensamt uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling. En framgångsfaktor i

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Barnvaccinationsprogrammet

Barnvaccinationsprogrammet Historik: 1300-talet - variolisering 1796 första smittkoppsvaccinationen 1801 första vaccinationen i Sverige 1815 lag om obligatorisk smittkoppsvaccination 1901 Mjölkdroppen grundas 1930-talet Barnavårdscentraler

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

Aktuellt från barnvaccinationsprogrammet

Aktuellt från barnvaccinationsprogrammet Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kathy Falkenstein Hagander, barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, vårdutvecklare, distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Aktuellt från barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

HEPATITENS. för säkerhets skull

HEPATITENS. för säkerhets skull HEPATITENS ABC för säkerhets skull A Hur smittar hepatit A? Hepatit A smittar framför allt genom förorenat vatten och livsmedel, men kan också spridas direkt från person till person vid dålig handhygien,

Läs mer

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete för alla barnfamiljer, både generellt men också med specifika arbetsinsatser vid behov. Hälsosamtalen

Läs mer

VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 MICAEL WIDERSTRÖM 2014-10-14 SMITTSKYDD

VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 MICAEL WIDERSTRÖM 2014-10-14 SMITTSKYDD VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 MICAEL WIDERSTRÖM 2014-10-14 SMITTSKYDD VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 Innehåll Fjolårets influensa Influensa södra halvklotet Riktlinjer för influensavaccination

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet

Läs mer

Vaccination mot influensa

Vaccination mot influensa Vaccination mot influensa 2017-2018 Information till sjukvårdspersonal från Smittskydd Västra Götaland Din roll som sköterska eller läkare Ditt råd är viktigt när patienten ska fatta beslut om vaccination

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Informationsblad från Mödrahälsovårdsenheten

Informationsblad från Mödrahälsovårdsenheten Informationsblad från Mödrahälsovårdsenheten Landstinget i Värmland Februari 2012 sid 2 Information från spec-mvc Dagdroppe Nya medarbetare sid 3 sid 4 sid 5 MHV-registret Så kan vården använda 1177 Frågor

Läs mer

Vaccination mot influensa

Vaccination mot influensa Vaccination mot influensa 2018-2019 Information till Mödrahälsovården från Smittskydd Västra Götaland Vaccination är bästa skyddet mot influensa Personer med dåligt immunförsvar har sämre effekt av vaccinet.

Läs mer

Vaccination mot influensa

Vaccination mot influensa Vaccination mot influensa 2018-2019 Information till sjukvårdspersonal från Smittskydd Västra Götaland Vaccination är bästa skyddet mot influensa Äldre människor och personer med dåligt immunförsvar har

Läs mer

Önnebacka förskola. På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år:

Önnebacka förskola. På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år: Önnebacka förskola På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år: Solgläntan telefon 18288 Kaprifolen telefon 18438 Lärkan telefon 18439 Regnbågen telefon 18437 Adressen är Myrbottenvägen

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

BARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD

BARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD BARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD Detta är tänkt som hjälp och förslag på hur man kan beskriva syftet och det tänkta upplägget när man träffar föräldrarna vid det här grupptillfället. Självklart väljer

Läs mer

Hur är er relation? stämmer stämmer stämmer stämmer stämmer inte alls dåligt lite ganska bra helt och hållet 0 1 2 3 4

Hur är er relation? stämmer stämmer stämmer stämmer stämmer inte alls dåligt lite ganska bra helt och hållet 0 1 2 3 4 Detta är ett utdrag ur boken Bra relation av Kenth Svartberg där du kan få hjälp att bedöma vilken relation du och din hund har. Utdraget är främst avsett som en hjälp för instruktörer som använder boken

Läs mer

Frågeformulär 3 månader

Frågeformulär 3 månader Frågeformulär 3 månader Fyll i frågeformuläret inför besöket hos studiesköterskan. Om det är något som är oklart, går vi igenom det med Er vid besöket. Ange datum för när Ni fyllde i uppgifterna. Datum:

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.

Läs mer

Välkommen till Björkhyddans förskola

Välkommen till Björkhyddans förskola Välkommen till Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola består av fyra avdelningar: Biet, Humlan, Sländan och Myran. Björkhyddan har ett eget kök och en stor härlig lekhall i mitten.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Sjukdomstillstånd, farmakologi och funktionshinder, 15hp

Medicin, avancerad nivå, Sjukdomstillstånd, farmakologi och funktionshinder, 15hp Tentamen Medicin, avancerad nivå, Sjukdomstillstånd, farmakologi och funktionshinder, 15hp Kurskod: MC2036 Kursansvarig: Reidun Stenberg Datum: 2011 05 09 Skrivtid: 5 timmar Totalpoäng: 62 poäng Godkänd

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens

Läs mer

Prevention före skolåldern riktad och generell

Prevention före skolåldern riktad och generell Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Tandhälsa för små barn

Tandhälsa för små barn Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Sex råd till dig som förälder Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Plötslig spädbarnsdöd är mycket ovanligt, men ändå något som oroar många blivande och nyblivna

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern Smittskyddsenheten Barnsjukdomar Mässling Kikhosta Vattkoppor Rotavirus Vattkoppor Vattkoppor är en mycket smittsam, men för det mesta mild utslagssjukdom.

Läs mer

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är det bästa som finns! Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Prebiotika & Probiotika för små barns magar Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Barnets rättigheter - från teori till praktik

Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 1-18 september Börja nu Sluta aldrig diskutera Definiera gemensamma begrepp på er arbetsplats Om man

Läs mer

Vaccination mot influensa

Vaccination mot influensa Vaccination mot influensa 2017-2018 Information till Mödrahälsovården från Smittskydd Västra Götaland Alla gravida rekommenderas vaccination Gravida har en förhöjd risk att drabbas av svår influensasjukdom

Läs mer

Husläkarmottagningen har öppet 8-17 på vardagar. Du bokar en tid genom att ringa till mottagningen eller genom att logga in på 1177.se.

Husläkarmottagningen har öppet 8-17 på vardagar. Du bokar en tid genom att ringa till mottagningen eller genom att logga in på 1177.se. HITTA RÄTT I VÅRDEN Övning 4 NIVÅ 1&2 Foto: Juliana Wiklund Hitta rätt i vården Husläkarmottagning På husläkarmottagningen behandlas både vuxna och barn för sjukdomar och besvär. Husläkarmottagning kallas

Läs mer

Enkätsvar 2014. Fler kvinnor

Enkätsvar 2014. Fler kvinnor Enkätsvar 4 Enkäsvaren vid undersökning på Kyrkans Familjerådgivning i Stockholm och Haninge våren 4.. Män 62 47% Kvinnor 7 53% Summa: 32 Fler kvinnor 53% 47% 2. Ensam 26 Flest par Par Familj 5 32 8 6

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer