METODSTÖD Utgångspunkter för lokl överenskommelser om nynländs etblering Frmtgen i smrbete melln Arbetsförmedlingen, Försäkringskssn, länsstyrelsern, Migrtionsverket smt Sveriges Kommuner och Lndsting.
2 METODSTÖD
METODSTÖD 3 Innehåll Förord... 4 Kpitel 1. Mottgning... 5 Kpitel 2. Etbleringsktiviter... 8 Kpitel 3. Försörjning... 10 Kpitel 4. Övrigt... 12 Bilg... 14 Referensförteckning... 15
4 METODSTÖD Förord Regeringens uppdrg till myndighetern Arbetsförmedlingen, Försäkringskssn, Migrtionsverket och länsstyrelsern hr fått i uppdrg v regeringen tt, i smråd med Sveriges Kommuner och Lndsting (SKL), utveckl och förbättr smverkn och smordning i etbleringsprocessen för nynländ. I dett rbete sk myndighetern särskilt bekt smverkn och smordning på lokl nivå. Mot bkgrund v regeringsuppdrget hr myndighetern och SKL tgit frm ett metodstöd för upprättndet v lokl överenskommelser om nynländs etblering. Syftet med dett metodstöd Metodstödet sk vägled de lokl prtern i rbetet med tt t frm lokl överenskommelser. Metodstödet tr upp områden som smverknde prter bör bekt vid upprättndet v en överenskommelse. Metodstödets disposition Metodstödet är uppdelt i olik områden. För vrje område finns fkt och rekommendtioner från myndighetern och SKL. är bserde på lgr, förordningr, propositioner och styrnde dokument. Det är en grund för de rekommendtioner som myndighetern och SKL lämnr i metodstödet. sk inte ses som fullständig beskrivningr v regelverk. Rekommendtionern är formulerde bör. Där myndighetern och SKL nvänder bör finns en smsyn kring hur myndigheter, kommuner och ndr ktörer bör ger loklt. Syftet med en lokl överenskommelse En lokl överenskommelse sk i först hnd tydliggör uppdrg, nsvrsfördelning, roller och rutiner melln Arbetsförmedlingen och kommuner smt ndr myndigheter och orgnistioner såsom lndsting/regioner, Försäkringskssn, Migrtionsverket och den idéburn sektorn. I ndr hnd är en överenskommelse ett strtegiskt dokument för hur smverkn kn utveckls. Det kn till exempel hndl om mål och visioner för det lokl rbetet och utveckld smverkn kring ndr målgrupper. Avgränsning för metodstödet Dett metodstöd är vgränst till tt omftt nynländ som omftts v lgen (2010:197) om etbleringsinstser för viss nynländ invndrre. En lokl överenskommelse kn också omftt ndr nynländ än de som omftts v lgen om etbleringsinstser. Det står lokl prter fritt tt utök omfttningen v överenskommelsen till ll nynländ, såsom ndr nhörig, brn och äldre. Olik prters roll när det gäller tt t frm lokl överenskommelser Arbetsförmedlingen sk vr stödjnde och pådrivnde i förhållnde till ndr berörd prter i rbetet med nynländs etblering. Det innebär tt Arbetsförmedlingen sk vr smmnkllnde och t inititiv till tt en lokl överenskommelse upprätts. Arbetsförmedlingen nsvrr också för uppföljning och revidering v överenskommelsen tillsmmns med övrig prter som ingår i den. Kommunen bör säkerställ tt relevnt verksmheter/förvltningr ingår i rbetet med tt t frm en överenskommelse. Det gäller till exempel flyktingmottgningen, sociltjänsten inklusive ekonomiskt bistånd, sfi, vuxenutbildningen, smhällsorienteringen, skoln och brnomsorgen. Länsstyrelsern sk främj och stödj regionl smverkn. I det ingår tt h en konsulttiv roll i rbetet med lokl överenskommelser. Länsstyrelsern sk säkerställ kopplingen till förekommnde regionl progrm- och strtegidokument som rör integrtion. Andr viktig ktörer i rbetet med lokl överenskommelser är lndstingen/regionern, Försäkringskssn, Migrtionsverket, den idéburn sektorn med fler. En blnkett med exempel på hur en lokl överenskommelse kn utforms hr tgits frm. Blnketten finns som seprt bilg till metodstöd. Uppföljning och revidering v metodstödet Myndighetern och SKL kommer löpnde tt följ upp och revider metodstödet.
METODSTÖD 5 KAPITEL 1. Mottgning Under syltiden Migrtionsverket hr i uppdrg tt genomför en krtläggning v de sylsökndes utbildnings- och yrkesbkgrund. Migrtionsverket sk i lämplig omfttning erbjud sylsöknde sysselsättning, exempelvis i form v svenskundervisning. 2 Arbetsförmedlingen får i smbnd med uppehållstillstånd informtion om vilk ktiviteter den sylsöknde genomfört. Migrtionsverket erbjuder de vuxn sylsöknde som väntr på beslut om uppehållstillstånd en introduktion som motsvrr två hlvdgr. Vid introduktionen ges informtion om sylsökndes rättigheter och skyldigheter smt informtion om det svensk smhället. Arbetsförmedlingen bör medverk vid introduktionstillfällen och informer sylsöknde om etbleringsuppdrget och Arbetsförmedlingens rbete med bosättning. Om Arbetsförmedlingen inte hr möjlighet tt medverk vid introduktionstillfällen kn Migrtionsverket nvänd det informtionsmteril som Arbetsförmedlingen hr tgit frm. Migrtionsverket och Arbetsförmedlingen bör på de orter som berörs loklt komm överens om rutiner kring Arbetsförmedlingens medverkn i introduktionen för sylsöknde. Migrtionsverket bör informer prtern om vilk ktiviteter som erbjuds sylsöknde loklt. Etbleringssmtl och upprättndet v etbleringspln Vid beslut om uppehållstillstånd När mottgningshndläggre på Migrtionsverket får kännedom om tt den nynlände beviljts uppehållstillstånd kontrollerr mottgningshndläggren om den nynlände tillhör målgruppen som omftts v lgen om etbleringsinstser. Då sk Arbetsförmedlingen meddels snrst möjligt. I ärenden där det finns behov v vård- eller stödinstser till följd v sjukdom, funktionsnedsättning och dylikt kn ett flerprtssmtl initiers v Migrtionsverket. Etbleringssmtl och etbleringspln Arbetsförmedlingen sk, så snrt som möjligt efter beviljt uppehållstillstånd, genomför etbleringssmtl tillsmmns med individen i syfte tt upprätt bosättningsunderlg och etbleringspln 3. Etbleringssmtlen, som kn vr ett eller fler, omfttr krtläggning v individens fmiljesitution, häls, utbildningsbkgrund, rbetslivserfrenhet smt plnering för studier, rbete och villkor för bosättning. Under etbleringssmtlen sk Arbetsförmedlingen informer individen om etbleringsersättning och tilläggsförmåner. Arbetsförmedlingen sk vid etbleringssmtlet bekt individens fmiljesitution och häls så tt deltgnde i etblering kn möjliggörs utifrån rådnde förutsättningr. Etbleringsplnen sk utforms tillsmmns med individen och i smverkn med berörd kommuner, myndigheter, företg och orgnistioner. Etbleringsplnen sk innehåll de tre obligtorisk delrn: sfi, smhällsorientering och rbetsförberednde ktiviteter. En etbleringspln sk upprätts inom två månder från dgen för uppehållstillstånd för den som hr beviljts uppehållstillstånd efter inresn. För individer som hr uppehållstillstånd vid inresn, sk etbleringsplnen upprätts inom två månder från dgen för inres i lndet eller från dgen för det först etbleringssmtlet. Den nynländ hr rätt till etbleringspln inom ett år efter tt hon/hn först gången folkbokfördes i en kommun. Migrtionsverkets mottgningsenheter och hndläggnde Arbetsförmedlingskontor bör upprätt rutiner som underlättr för den enskilde individen
6 METODSTÖD tt så fort som möjligt skrivs in på Arbetsförmedlingen och erbjuds etbleringssmtl och etbleringsinstser. Uppehållstillståndskort Migrtionsverket utfärdr uppehållstillståndskort (UT-kort) som krävs för tt kunn folkbokför sig hos Sktteverket. Personer som får uppehållstillstånd innn nkomst till lndet får UT-kort inför inresn. 4 Viss kvotflyktingr sknr UT-kort vid nkomst till Sverige och behöver därför omgående nsök om dett vid någon v Migrtionsverkets tillståndsenheter för tt kunn folkbokför sig och få ett personnummer. Ersättning för kostnder som uppstår för kommunern i smbnd med res för kvotflyktingr till Migrtionsverkets tillståndsenhet kn återsöks hos Migrtionsverket. Kommunen bör informer kvotflyktingr om behovet v tt nsök om UT-kort i de fll individern sknr sådnt. Vid behov bör kommunen bistå individen med trnsport till tillståndsenhet. Folkbokföring, id-kort och bnkkonto Migrtionsverket sk informer om folkbokföring och personnummer i smbnd med tt individen blir underrättd om sitt uppehållstillstånd. Arbetsförmedlingen sk informer individen vid etbleringssmtlet. Individen hr ett eget nsvr tt så fort som möjligt besök Sktteverkets servicekontor för tt nmäl invndring och uppvis pss och bevis om uppehållstillstånd som grund för folkbokföring. 5 För tt få tillgång till de ersättningr och bidrg som individen kn h rätt till krävs oftst tt individen hr ett bnkkonto. För tt kunn öppn ett bnkkonto krävs tt individen hr en giltig legitimtion. Frågor kring folkbokföring, personnummer, id-kort och bnkkonto berör både informtion om vd dess innebär smt stöd för tt till exempel gör nsökningr. Prtern bör komm överens om hur nynländ informers om folkbokföring med mer. Prtern bör komm överens om hur individen vid behov kn få stöd med tt, till exempel, nsök om ID-kort eller öppn ett bnkkonto. Prtern kn vid behov utform lokl rutiner med Sktteverket, bnker med fler för tt underlätt för individen tt själv kunn klr v tt gör nsökningr med mer. Bosättning och ndr bostdsfrågor Arbetsförmedlingen sk vid behov nvis individer som hr rätt till en etbleringspln plts för bosättning i en kommun. Ansvret omfttr ll personer i ett hushåll. 6 Erbjudndet till individen om nvisning till bosättning gäller endst en gång. Migrtionsverket nsvrr för bosättning v kvotflyktingr och individer som inte hr rätt till en etbleringspln. 7 Kommunen sk plner för bostdsförsörjningen i syfte tt ll i kommunen sk kunn lev i god bostäder och för tt främj tt ändmålsenlig åtgärder för bostdsförsörjningen förbereds och genomförs. 8 Kommunen bör informer Arbetsförmedlingen om vilk rutiner som gäller loklt i de fll individer blir kut bostdslös. Prtern bör komm överens om hur individen får informtion om den lokl bostdmrkndens kösystem med mer. Prktisk hjälp vid bosättning Kommunern nsvrr för tt, vid behov, se till tt den nynlände får prktisk hjälp i smbnd med bosättning i en kommun. I propositionen nges inte närmre vd dett nsvr innebär, förutom tt kommunen vid behov sk medverk till tt den nynlände kn sök hemutrustningslån. 9 Det är viktigt tt de nynländ kommer på plts i boendet och etblerr sig på sin ny ort så fort som möjligt för tt möjliggör deltgnde i ktiviteter. Individers behov v prktisk hjälp kn vrier, blnd nnt beroende på om mn är kvotflykting, inflyttd från nläggningsboende (ABO) eller eget boende (EBO).
METODSTÖD 7 : Kommunen bör beskriv vd som ingår i den prktisk hjälpen och hur kommunen vser tt genomför dett uppdrg. Det kn till exempel hndl om tt efter nvisd bosättning i smbnd med mottgndet i kommunen vid behov hämt individen vid buss/flyg/tåg, vis lägenhet och ge informtion om tvättstug, elvtl och hemförsäkring. Hemutrustningslån Viss nynländ kn nsök om hemutrustningslån från CSN för tt utrust sin bostd. För tt gör en nsökn sk den söknde vr 18 år och sök lån med hjälp v en behörig lånekontktperson. Hjälp med tt nsök om hemutrustningslån är Migrtionsverkets nsvr när det gäller personer som får en kommunplts nvisd v Migrtionsverket. Även kommunen hr ett nsvr tt bistå individer med tt nsök om hemutrustningslån som en del i den prktisk hjälpen i smbnd med bosättning. 10 Tjänstemän hos såväl kommunen, Arbetsförmedlingen och Migrtionsverket kn nsök om tt bli lånekontktperson. 11 För tt undvik tt individer slusss melln myndigheter bör det finns behörig lånekontktpersoner hos såväl Migrtionsverket, Arbetsförmedlingen och kommunen. Hälsoundersökningr Lndstingen sk erbjud en individ som omftts v lgen om etbleringsinstser en hälsoundersökning om en sådn inte hr genomgåtts innn beslut om uppehållstillstånd. Hälsoundersökningen är frivillig. 12 Migrtionsverket informerr sylsöknde om möjligheten till hälsoundersökning. Lndstinget bör loklt informer Arbetsförmedlingen och kommunen om vr och hur den nynlände lämpligst nmäler sig och sin brn till en hälsoundersökning och hur rutinern för dett ser ut. Arbetsförmedlingen bör vid behov informer individen om möjligheten till hälsoundersökning. Dett gäller även nhörig som omftts v lgen om etbleringsinstser. Kommunen bör informer kvotflyktingr om möjligheten till hälsoundersökning.
8 METODSTÖD KAPITEL 2. Etbleringsktiviter Etbleringspln Etbleringsplnen 13 sk omftt mximlt 24 månder och minst innehåll sfi, smhällsorientering och ktiviteter för tt underlätt och påskynd den nynländes etblering i rbetslivet. Plnen sk i normlfllet omftt heltidsktiviteter motsvrnde 40 timmr per veck. Vid utformning v etbleringsplnen sk hänsyn ts till individens fmiljesitution och häls. De sk frmgå v plnen vem som nsvrr för respektive ktivitet. Arbetsförmedlingen sk tillsmmns med individen följ upp och utvärder instsern i etbleringsplnen. För tt individen sk kunn delt i fler ktiviteter prllellt bör prtern t frm rutiner för hur sfi, smhällsorientering och rbetsförberednde instser sk smordns. För tt säkerställ tt individen får rätt instser vid rätt tidpunkt bör prtern gemensmt identifier vilk instser som loklt kn tillhndhålls. Prtern bör se över vilk möjligheter det finns tt erbjud prktikpltser i de egn orgnistionern. Utbildning i svensk för invndrre (sfi) Utbildningen sk finns tillgänglig så snrt som möjligt efter tt individens rätt till sfi hr inträtt. 14 Ett krv för tt läs sfi är tt mn är folkbokförd i Sverige. 15 Om det inte finns särskild skäl sk utbildningen kunn påbörjs inom tre månder efter folkbokföringsdtum. 16 Vrje kommun sk ktivt verk för tt en individ som omftts v lgen om etbleringsinstser kn påbörj sfi inom en månd från det tt den nynlände hr nmält sig till utbildningen hos kommunen. 17 Vrje kommun sk ktivt verk för tt nå dem i kommunen som hr rätt till utbildningen och för tt motiver dem tt delt i utbildningen. 18 Sfi sk kunn kombiners med förvärvsrbete, rbetslivsorientering, vlidering, prktik eller nnn utbildning. 19 Sfi-utbildning sk bedrivs kontinuerligt under hel året. 20 För vrje elev sk det finns en individuell studiepln. 21 Prtern bör smverk kring tt tydliggör behoven och förutsättningrn för sfi-undervisningen. Det kn till exempel gäll kursstrter, schemläggning, behov v flexibilitet och koordinering v individuell studieplner och etbleringsplner. I de fll Arbetsförmedlingen hr möjlighet tt ersätt kommunen för sfi för nynländ i nläggningsboende, bör frågor och rutiner kring nmäln, leverns och uppföljning ts upp i överenskommelsen. Smhällsorientering Kommunen sk erbjud smhällsorientering till nynländ som omftts v lgen om etbleringsinstser. Utbildningen sk finns tillgänglig så snrt som möjligt efter tt etbleringsplnen upprättts. Smhällsorientering sk omftt minst 60 timmr och normlt vr vslutd inom ett år från det tt etbleringsplnen upprättts. 22 Prtern bör smverk för tt tydliggör behoven och förutsättningrn för smhällsorienteringen, till exempel koordinering v kursstrter, schemläggning och behovet v npssning till övrig ktiviteter i etbleringsplnen. Rutiner för nmäln till och uppföljning v närvron på smhällsorienteringen bör ts upp i överenskommelsen.
METODSTÖD 9 Aktiviteter för tt underlätt och påskynd etblering i rbetslivet Utöver sfi och smhällsorientering sk en etbleringspln bestå v ktiviteter som kn underlätt och påskynd den nynländes etblering. 23 De rbetsförberednde instsern kn dels vr instser som Arbetsförmedlingen erbjuder vi rbetsmrkndspolitisk progrm 24, dels instser som ingår i Arbetsförmedlingens tjänster 25. Instsern kn också vr sådn som erbjuds v kommuner, lndsting och frivillig orgnistioner såsom kommunl vuxenutbildning, hälsofrämjnde och förebyggnde ktiviteter, friskvårdsktiviteter, socil ktiviteter och föreningsktiviteter. Arbetsförberednde instser kn även vr medicinsk rehbilitering vi hälsooch sjukvården eller socil rehbilitering vi kommunen. Lotsens rbete är ett nnt exempel på en rbetsförberednde ktivitet. Förutom sfi, smhällsorientering och Arbetsförmedlingens rbetsmrkndspolitisk progrm, såsom till exempel prktik och instegsjobb bör prtern krtlägg och för dilog om vilk ytterligre instser som kn erbjuds individen (till exempel rbetsträning). Prtern bör diskuter vilk möjligheter det finns tt utveckl instser för individer och grupper med behov v särskild ktiviteter, till exempel individer med nedstt presttionsförmåg. Prtern bör t upp hur förutsättningr för språkprktik, rbetsprktik, instegsjobb och rbetsträning ser ut hos ktörern själv och hos ndr rbetsgivre i regionen. Prtern bör också verk för tt sådn pltser och nställningr kn komm till stånd. Rehbilitering Individer som hr en etbleringspln hr vid behov rätt till såväl medicinsk, socil som rbetslivsinriktd rehbilitering. Syftet är tt ök individens presttions- eller rbetsförmåg. 26 Försäkringskssn hr smordningsnsvr för de instser som behövs för rehbilitering v de personer som hr nedstt rbetsförmåg på grund v sjukdom. 27 Kommunen nsvrr för instser v socil krktär. 28 Arbetsförmedlingen nsvrr för rbetslivsinriktd rehbilitering i form v väglednde, utrednde, rehbiliternde eller rbetsförberednde instser. 29 Lndstinget sk erbjud medicinsk rehbilitering, hbilitering och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. 30 Försäkringskssn, lndstinget, kommunen och Arbetsförmedlingen bör smverk loklt för tt finn former för förbättrde rehbiliteringsinstser för individen. Prtern bör komm överens om hur rehbiliteringsinstser sk smordns med övrig instser i etbleringsplnen. Etbleringslots Lotsen rbetr för den enskilde individen på Arbetsförmedlingens uppdrg. I lotsens uppdrg ingår även tt t inititiv för tt utveckl individens etbleringspln. Vidre sk lotsen underlätt för de nynländ tt förstå och orienter sig i hur det svensk smhället fungerr. Lotsen sk också kompletter och förstärk det stöd som den nynlände får till exempel vi kommunen och Arbetsförmedlingen. 31 Prtern bör säkerställ tt den nynländes etblering fungerr snbbt och effektivt ovsett om individen hr en lots eller inte. Lotsen bör ses som ett komplement till myndighetern och inte som en ersättre. Arbetsförmedlingen bör t inititiv till smverknsträffr melln lotsr och ndr lokl prter.
10 METODSTÖD KAPITEL 3. Försörjning Bistånd enligt lgen om mottgnde v sylsöknde (LMA) Dgersättning enligt LMA betls ut till individer som är inskrivn vid någon v Migrtionsverkets mottgningsenheter. Det gäller både de som bor på nläggningsboende (ABO) och de som bor i eget boende (EBO) och som sknr egn medel. Individer som är inskrivn vid nläggningsboende hr rätt till bistånd efter det tt de hr beviljts uppehållstillstånd om de inte nvists eller kunnt utnyttj en nvisd plts i en kommun. Individer i eget boende hr rätt till bistånd under en månd från den dg de hr beviljts uppehållstillstånd. 32 Särskild dgersättning lämns normlt under högst 30 dgr till individer som deltr i ktivitet enligt en etbleringspln när de vists på en mottgningsenhet hos Migrtionsverket och rätten till bistånd enligt LMA hr upphört. 33 De individer som fortfrnde är inskrivn vid en mottgningsenhet när rätten till etbleringsersättning upphör hr återigen rätt till bistånd enligt LMA om de sknr egn medel. Måndsredovisning och frånvrorpportering Individer som hr etbleringsersättning sk vrje månd lämn in en redovisning till Arbetsför Migrtionsverkets mottgningsenheter och Arbetsförmedlingen bör diskuter former för hur individen kn få dekvt informtion om frågor som rör ersättningr från de båd myndighetern. Etbleringsersättning, tilläggsförmåner och ersättning för resor Etbleringsersättning Etbleringsersättningen är individuell och påverks inte v inkomster som övrig i hushållet hr. Den betls ut i efterskott. Etbleringsersättningen sk täck skälig levndsomkostnder för den nynlände. 34 Arbetsförmedlingen beslutr om ersättningen och Försäkringskssn nsvrr för utbetlningen. Etbleringsersättning lämns för deltgnde i etbleringspln som motsvrr heltid, 75, 50 eller 25 procent. Ersättningen kn sänks om individen inte deltr i instser enligt etbleringsplnen. Vid smmnhängnde sjukdom kn ersättningen betls ut mximlt under 30 dgr. 35 Arbetsförmedlingen sk meddel Migrtionsverket när beslut ftts om etbleringsersättning för de som är inskrivn vid en mottgningsenhet. Tilläggsförmåner En individ som hr rätt till etbleringsersättning kn också h rätt till tilläggsförmånern etbleringstillägg eller bostdsersättning. Tilläggsförmånern utbetls i reltion till etbleringsplnens omfttning och de sätts ned om individen hr en inkomst eller inte deltr i instser enligt etbleringsplnen. Försäkringskssn beslutr om och betlr ut tilläggsförmånern. Under etbleringssmtlet sk Arbetsförmedlingen informer individen om etbleringsersättningen och tilläggsförmånern smt vid behov bistå den enskilde tt nsök om dess. 36 Ersättning för resor Individer kn i viss fll h rätt till ersättning för resor. Arbetsförmedlingen lämnr ersättning för res till etbleringssmtl 37, etbleringslots 38, svensk för invndrre (sfi), smhällsorientering och Arbetsförmedlingens progrmktiviteter 39. Reglern om pendlingsvstånd tillämps, vilket innebär tt endst den del v kostnden som överstiger priset för norml dgpendling på orten ersätts v Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen bedömer rätten till ersättning för resor och informerr om de ersättningr för resor som individen kn h rätt till.
METODSTÖD 11 medlingen för tt få sin ersättning och tilläggsförmåner utbetld. 40 Redovisningen är en frånvrorpportering där individen och nordnrn vrpporterr eventuell frånvro under månden som gått. Den som är nordnre v ktiviteter är skyldig tt lämn uppgifter om frånvro till Arbetsförmedlingen. 41 Arbetsförmedlingen sk informer nordnre om dett krv. Ekonomiskt bistånd Nynländ hr smm rätt som övrig invånre tt sök ekonomiskt bistånd från kommunen. Rätten tt sök utgår från vistelsebegreppet i sociltjänstlgen och bedöms individuellt. 42 Individen kn initilt h ett behov v ekonomiskt bistånd från den tidpunkt då rätten till ersättning enligt LMA upphör frm till den först utbetlningen v full etbleringsersättning och eventuell tilläggsförmåner ( glppet ). Även i ndr situtioner kn behov v ekonomiskt bistånd uppstå. Kommunen bör beskriv sin rutiner för Arbetsförmedlingen i de fll individer behöver ekonomiskt bistånd i väntn på först utbetlning v etbleringsersättning, eventuell tilläggsförmåner och socilförsäkringsförmåner ( glppet ). För tt den nynlände sk få rätt informtion om de olik ersättningssystemen bör prtern bidr till tt ök kunskpen hos medrbetrn i respektive orgnistion om villkoren för de olik ersättningrn. Socilförsäkringsförmåner Försäkringskssn hnterr socilförsäkringsförmåner 43 såsom brnbidrg, bostdsbidrg, föräldrpenning, underhållsstöd, vårdbidrg, hndikppersättning, ssistnsersättning, äldreförsörjningsstöd, sjukpenning, ktivitetsersättning och sjukersättning. Bedömningen om en person omftts v socilförsäkringen sker genom en prövning v försäkringstillhörighet hos Försäkringskssn. Prövningen görs i smbnd med nsökn om en förmån. Försäkringskssn bör beskriv för prtern hur individen får kännedom om Försäkringskssns service och socilförsäkringsförmåner även i de fll Försäkringskssn inte är loklt representerd.
12 METODSTÖD KAPITEL 4. Övrigt Förskol, fritidshem och skol Kommunern sk erbjud förskol till brn från ett års ålder när föräldrr rbetr eller studerr eller om brnet hr ett eget behov på grund v fmiljens sitution i övrigt. 44 Nynländ brn hr rätt till plts på förskol på smm villkor som övrig brn. 45 Individer som deltr i etbleringsinstser är likställd med rbetnde och studernde. 46 När vårdndshvre hr nmält önskemål om förskol med offentlig huvudmn sk kommunen erbjud brnet förskol inom fyr månder. 47 Brn som är bostt i Sverige hr skolplikt för grundskol. 48 Det är den kommun där eleven är folkbokförd som nsvrr för tt eleven fullgör sin skolplikt. Kommunen bör beskriv för prtern hur nmäln till förskol, fritidshem och skol sker. Rutiner för nmäln till förskol, skol och fritidshem bör ts upp i överenskommelsen. Nynländ 18-19 åringr utn föräldrr i Sverige Rätten till etbleringspln gäller individer som hr fyllt 20 år. Det finns dock ett undntg för ungdomr som sknr föräldrr i lndet och som hr fyllt 18 men inte 20 år innn dtum för uppehållstillstånd. Dess ungdomr hr rätt tt få en etbleringspln förutstt tt de inte studerr på gymnsiet. 49 Om ungdomen däremot väljer tt studer på gymnsiet hr hn/hon inte rätt till en etbleringspln och därmed inte heller till etbleringsersättning. Det frmgår v propositionen för etbleringsuppdrget tt syftet med den nedre åldersgränsen, 20 år, är tt ungdomr sk ges möjlighet tt tillgodogör sig en för frmtiden viktig bsutbildning inom gymnsieskoln. 50 Kommuner kn sök ersättning hos Migrtionsverket för försörjningsstöd som betls ut till ung som hr fyllt 18 men inte 21 år och som sknr föräldrr i lndet smt går i gymnsieskol. En förutsättning är tt försörjningsstödet hr betlts ut enligt 4 kp 1 i sociltjänstlgen 51 smt tt uppehållstillstånd hr beviljts efter tt mn hr fyllt 18 men inte 20 år. Prtern bör diskuter hur ungdomen informers så tt vlet melln etbleringspln och gymnsieutbildning sker på ett genomtänkt sätt utifrån individens behov. Föräldrledig Föräldrledighet på deltid kn kombiners med ndr ktiviteter i en etbleringspln. 52 Etbleringsersättning får inte betls ut för smm tid som individen uppbär föräldrpenning. 53 Arbetsförmedlingen sk informer individen om tt etbleringsersättningen reducers vid föräldrledighet på deltid smt tt endst föräldrledighet på heltid som överstiger 30 dgr är överhoppningsbr tid i etbleringsplnen mximlt 12 månder. Prtern bör smverk kring tt skp likvärdig möjligheter för båd föräldrrn tt delt i etbleringsinstser kombinert med föräldrledighet Socilt stöd Definition och övervägnden Med socilt stöd mens exempelvis viss frågor som rör försörjning, brnomsorg, bosättning, vård och hjälp med tt förstå innebörden v olik besked som målgruppen hr mottgit från myndigheter och kommuner. Eftersom individers behov v stöd vrierr är det inte möjligt
METODSTÖD 13 för myndighetern och SKL tt i detlj ge en vägledning i hur ktörern loklt sk hnter vrje sitution som kn uppstå. Prtern loklt bör identifier och komm överens om hur stöd kn ges i de frågor som kn uppkomm under definitionen socilt stöd och som inte reglers i lgr, förordningr, propositioner och styrnde dokument. Det kn till exempel hndl om frågor som rör kontkt med sjukvården, posthntering, fmiljeåterförening med mer. Prtern bör identifier vilk civil ktörer som rbetr med, eller skulle kunn bistå med socilt stöd till målgruppen. Instser efter slutförd etbleringsperiod Rätten till etbleringspln upphör normlt efter 24 månder. Den nynlände hr efter etbleringsplnens slut rätt tt vr inskriven som rbetssöknde på Arbetsförmedlingen och t del v generell instser. De personer som lämnr etbleringsuppdrget och ännu inte hr etblerts på rbetsmrknden kommer, förutstt tt de uppfyller villkoren, tt skrivs in i jobb- och utvecklingsgrntin eller jobbgrntin för ungdomr. Enligt skollgen kn individen h rätt tt fortsätt läs sfi efter slutförd etbleringsperiod om individen sknr grundläggnde kunskper i svensk språket. 54 Rätten tt läs kommunl vuxenutbildning på grundläggnde och gymnsil nivå smt särskild utbildning för vuxn är reglerd på smm sätt för nynländ som för övrig invånre. 55 Prtern bör komm överens om rutiner för informtion till individer som hr behov v fortstt instser från Arbetsförmedlingen eller kommunen efter etbleringsperioden. Det kn exempelvis hndl om behov v vd som gäller vid nsökn och prövning v försörjningsstöd, informtion om fortstt instser från Arbetsförmedlingen liksom studier inom vuxenutbildning efter etbleringsperioden.
14 METODSTÖD Bilg Exempel på hur en lokl överenskommelse kn utforms utifrån rubrikern i metodstödet. Överenskommelse kring smverkn Melln prtern myndigheten/ern och x kommun teckns följnde överenskommelse om tt smverk kring nynländs etblering. Överenskommelsen träder i krft den x-x-201x och gäller till x-x201x. Syfte och mål för smrbetet En lokl överenskommelse är ett strtegiskt dokument som sk tydliggör uppdrg, nsvrsfördelning, roller och rutiner melln Arbetsförmedlingen och kommuner smt ndr myndigheter och orgnistioner såsom lndsting/regioner, Försäkringskssn, Migrtionsverket, och i förekommnde fll den idéburn sektorn smt näringslivet. Den lokl överenskommelsen sk utveckl och bidr till en gemensm behovsbild och gemensm målsättning gällnde instser för tt nå uppstt mål. Avgränsningr Den lokl överenskommelsen är vgränsd till tt gäll nynländ som omftts v lgen (2010:197) om etbleringsinstser för viss nynländ invndrre. Dock kn en lokl överenskommelse också omftt ndr nynländ än de som omftts v lgen om etbleringsinstser. Det står lokl prter fritt tt utök omfttningen v överenskommelsen till ndr grupper v nynländ, såsom ndr nhörig, brn och äldre. Prterns åtgnde/roll Beskriv vd vrje prt nsvrr för och vd som ingår i överenskommelsen, med utgångspunkt i nednstående kpitel. Kpitel 1. Mottgning med respektive delområden Asyltid Etbleringssmtl och upprättnde v etbleringspln Folkbokföring, id-kort och bnkkonto Uppehållstillståndskort Bosättning och ndr bostdsfrågor Prktisk hjälp vid bosättning Hemutrustningslån Hälsoundersökningr Kpitel 2. Etbleringsktiviteter med respektive delområden Etbleringspln Utbildning i svensk för invndrre (sfi) Smhällsorientering Aktiviteter för tt underlätt och påskynd etblering i rbetslivet Rehbilitering Etbleringslots Kpitel 3. Försörjning med respektive delområden Bistånd enligt lgen om mottgnde v sylsöknde (LMA), etbleringsersättning, tilläggsförmåner och ersättning för resor Måndsredovisning och frånvrorpportering Ekonomiskt bistånd Socilförsäkringsförmåner Kpitel 4. Övrigt med respektive delområden: Förskol och skol Nynländ 18 19 åringr utn föräldrr i Sverige Föräldrledig Socilt stöd Instser efter slutförd etbleringsperiod
METODSTÖD 15 Referensförteckning 1 Prop. 2009/10:60 Nynländ invndrres rbetsmrkndsetblering egennsvr med professionellt stöd sid 55-56. 16 22 kp 11 Skollgen (2010:800). 17 Ibid. 2 4 Lg (1994:137) om mottgnde v sylsöknde m.fl. 18 22 kp 12 Skollgen (2010:800). 3 Lgen (2010:197) om etbleringsinstser för viss nynländ invndrre smt Förordningen (2010:409) om etbleringssmtl och etbleringsinstser för viss nynländ invndrre. 19 Ibid, 7 20 2 kp 25 Förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. 4 22 kp. 4 Utlänningsförordningen (2006:97) smt Migrtionsverkets Föreskrifter (MIGRFS 06/2011) om uppehållstillståndskort. 5 Folkbokföringslgen (1991:481). 21 22 kp 10 Skollgen (2010:800). 22 Förordningen (2010:1138) om smhällsorientering för viss nynländ invndrre. 6 6 Förordningen (2010:408) om mottgnde för bosättning v viss nynländ invndrre. 23 7 Lgen (2010:197) om etbleringsinstser för viss nynländ invndrre. 7 Ibid, 7 8 1 Lgen (2000:1383) om kommunerns bostdsförsörjningsnsvr. 24 Förordningen (2000:634) om rbetsmrkndspolitisk progrm smt Förordningen (2000:630) om särskild instser för personer med funktionsnedsättning som medför nedstt rbetsförmåg. 9 Prop. 2009/10:60 Nynländ invndrres rbetsmrkndsetblering egennsvr med professionellt stöd sid. 54. 10 Ibid. 25 Sök rbete, förbättr ditt rbetssöknde, vägledning till rbete, utbildning till rbete, klrgör din rbetsförutsättningr, npss din rbetssitution smt rbetsförberednde instser. 11 Förordningen (1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingr och viss ndr utlänningr. 26 Prop. 2009/10:60 Nynländ invndrres rbetsmrkndsetblering egennsvr med professionellt stöd sid. 65. 27 30 kp 8-11 Socilförsäkringsblken (2010:110). 12 7 Lgen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt sylsöknde m.fl. smt Socilstyrelsens Föreskrifter (SOSFS 2011:11) och llmänn råd om hälsoundersökning v sylsöknde m.fl. 13 Lgen (2010:197) om etbleringsinstser för viss nynländ invndrre smt Förordningen (2010:409) om etbleringssmtl och etbleringsinstser för viss nynländ invndrre. 28 (SOL) 2: kp 1. 29 Förordningen (2000:628) om den rbetsmrkndspolitisk verksmheten, Förordningen (2000:630) om särskild instser för personer med funktionshinder smt Förordningen (2007:1030) med instruktion för rbetsförmedlingen. 14 7 Lgen (2010:197) om etbleringsinstser för viss nynländ invndrre. 15 22 kp 13 Skollgen (2010:800) nger tt individen måste vr bostt i lndet och med det vses enligt 29 kp 2 tt individen är folkbokförd. 30 Hälso- och sjukvårdslgen (1982:763). 31 Prop. 2009/10:60 Nynländ invndrres rbetsmrkndsetblering egennsvr med professionellt stöd sid. 75ff. 32 8 Lgen (1994:137) om mottgnde v sylsöknde m.fl.
16 METODSTÖD 33 Förordningen (2010:1345) om särskild dgersättning till viss nynländ invndrre som vists vid mottgningsenhet smt Migrtionsverkets Föreskrifter (MIGRFS 07/2012) om särskild dgersättning till viss nynländ invndrre som vists vid mottgningsenhet. 49 2 Lgen (2010:197) om etbleringsinstser för viss nynländ invndrre. 50 Prop. 2009/10:60 Nynländ invndrres rbetsmrkndsetblering egennsvr med professionellt stöd sid 45. 34 Prop. 2009/10:60 Nynländ invndrres rbetsmrkndsetblering egennsvr med professionellt stöd sid 103. 51 20 Förordningen (2010:1122) om sttlig ersättning för instser för viss utlänningr. 35 Förordningen (2010:407) om ersättning till viss nynländ invndrre. 52 5 Förordningen (2010:409) om etbleringssmtl och etbleringsinstser för viss nynländ invndrre. 36 Ibid. 37 Arbetsförmedlingens intern instruktion (Arbetsförmedlingen II 8/2011). 53 2 kp 4 Förordningen (2010:407) om ersättning till viss nynländ invndrre. 54 22 kp 13 Skollgen (2010:800). 38 Ibid. 55 Ibid, kp 20-21. 39 Regleringsbrev för budgetåret 2012 vseende Arbetsförmedlingen smt Förordningen (2000:634) om rbetsmrkndspolitisk progrm. 40 Arbetsförmedlingens föreskrifter (AFFS 2010:3) om etbleringsersättning. 41 16 Lgen (2010:197) om etbleringsinstser för viss nynländ invndrre smt 3 kp 10 Förordningen (2010:407) om ersättning till viss nynländ invndrre. 42 4 kp 1 Sociltjänstlgen (2001:453). 43 Socilförsäkringsblken (2010:110). 44 8 kp 5 Skollgen (2010:800). 45 2 kp 2 Kommunllgen (1991:900). 46 SFI-studernde fller under huvudregeln i 8 kp. 5 skollgen. Se även Prop. 2009/10:165 Den ny skollgen för kunskp, vlfrihet och trygghet sid 348. 47 8 kp 14 Skollgen (2010:800). 48 7 kp 2 Skollgen (2010:800).
METODSTÖD 17
Metodstöd Metodstödet sk vägled de lokl prtern i rbetet med tt t frm lokl överenskommelser. Metodstödet tr upp områden som smverknde prter bör bekt vid upprättndet v en överenskommelse. Arbetsförmedlingen 2013-07. Omslgsbild: Johnér bildbyrå.