Mål och budget 2012-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-09, 156
Innehållsförteckning Mål och budget i korthet... 2 Inledning 3 Vision 2020 4 Budgetförutsättningar 5 Kommunfullmäktiges vägledningsdebatt Konjunktur och arbetsmarknad Befolkning demografi Taxor och avgifter Skatter och statsbidrag Kostnadsutveckling Finansiella intäkter och kostnader Pris och löneökningar Pensioner Åtgärdsplan för befarat underskott Kommunmål.. 10 Trygg och säker uppväxt God folkhälsa Trygg och värdig ålderdom Attraktiv bostadsort Hållbar utveckling Ekonomisk översikt. 17 Resultatplan Balansplan Kassaflödesplan Investeringsplan Ekonomisk analys Driftredovisning Nämndredovisning.. 26 Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Kommunkoncernen 39 Riskanalys. 41 Styrning och budgetregler 42 1
Mål och budget i korthet Utdebitering Budgetförslaget baseras på att utdebiteringen (kommunalskatten) hålls oförändrad 22,28 kronor för 2012. Resultat Kommunen budgeterar en resultatnivå på 1 % av skatter och statsbidrag för 2012 förutsatt att reserven inte används under året. Detta innebär 4,4 miljoner kr. Nämndernas ramar 2012 (tkr) Kommunstyrelsen med flera -67 857 Utbildningsnämnd -187 597 Vård- och utbildningsnämnd -215 490 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd -8 767 Kultur- och fritidsnämnd -25 073 Satsningar Några av satsningarna i Mål och budget är: - Vård- och omsorgsnämndens budget ökas under 2012 med 7,4 miljoner kr eftersom det nya äldreboendet på Björntorp öppnar i februari 2012. - Hos kommunstyrelsen finns medel för öppning av nya förskoleplatser på 2 miljoner kr. - Hos kommunstyrelsen finns också satsningar på ökat underhåll av våra egna fastigheter på 1,2 miljoner kr. Investeringar Den totala investeringsvolymen för 2012 uppgår till 56,5 miljoner kr. Av detta utgör 32,1 miljoner kr investering i Ramdalsanläggningen. Bland övriga investeringar märks: Hemsidan och Intranätet 1 miljon kr Ny förskola/renovering 6 miljoner kr Ramdalens idrottsplats 2 miljoner kr Låneskuld Oxelösunds kommun kommer under 2012 genomföra stora investeringar. Detta medför att 2012 års investeringsvolym inte kan finansieras helt med egna medel utan en nettoupplåning med 31,3 miljoner kr är nödvändig för 2012. Övergripande mål Kommunfullmäktige har antagit fem kommunmål med angivna politiska prioriteringar för planperioden. Hela koncernen ska bidra till att uppnå målen som är: - Trygg och säker uppväxt - God folkhälsa - Trygg och värdig ålderdom - Attraktiv bostadsort - Hållbar utveckling. 2
Inledning Ambitionen med Mål- och budgetdokumentet är att styra kommunens verksamheter genom uppsatta mål och fastställda ekonomiska ramar. Det utgör en ram för verksamheterna och genom decentralisering skall ansvaret för beslutsfattande och verkställighet hamna där förutsättningarna för att uppnå högsta möjliga kvalité är som bäst. Dokumentet har många intressenter i form av politiker, anställda inom kommunen, kommuninvånare m.fl. och ska på ett tydligt sätt visa på kommunens ambitioner, utmaningar och förutsättningar. Denna budget bygger på vision 2020 för Oxelösund, samt de fem kommunmål som under flera år väglett kommunen. Arbetet med att ta fram en ny vision för Oxelösunds kommun är nu påbörjat och kommer att resultera i att Vision 2025 antas under 2012. Detta är ett spännande arbete som vi gör tillsammans med kommuninvånarna och olika grupper i samhället. Jag hoppas att detta skall bidra till en positiv utveckling för kommunen. Vi står inför utmaningar i form av en ökad andel äldre som kommer att öka trycket på äldreomsorgen. Här agerar vi nu tillsammans med våra äldre för att skapa ett Oxelösund där ålderdomen är både trygg och värdig, vilket är ett av våra kommunmål. Det kommunala äldreboendet Björntorp byggs ut för att möta den framtida efterfrågan och kommer att stå färdigt under första delen av 2012. Det centrala köket på Björntorp har renoverats under 2011 och står rustat för verksamheternas efterfrågan både gällande kvalité och kvantitet. Möjlighet till alternativt boende mellan det egna boendet och äldreomsorgen har efterfrågats, utretts och är nu politiskt beslutat. Vitsippans trygghetsboende byggs i kommunal regi och påbörjas redan 2011 och kommer enligt plan att stå färdigt under senare delen av 2012. Under 2012 kommer Ramdalens simanläggning renoveras för att under ytterligare många år erbjuda Oxelösundare möjlighet till motion, rekreation och socialt umgänge. Badanläggningens livstid har överstigit förväntningarna genom ett gott förebyggande underhåll och nu är beslutet fattat om renovering. Ett flertal satsningar görs inom de kommunala verksamheterna, bl.a. vad gäller implementeringen av kommunens stora jämställdhetssatsning inom omsorgen. Idag erbjuder kommunen heltidstjänster inom ett flertal verksamheter som historiskt präglats av osäkra anställningar på viss- eller deltid. Dessa yrken har företrädesvis innehafts av kvinnor som nu har en tryggare anställning med villkor som erbjuder en oberoende försörjningsmöjlighet. Förskolorna rustas för att klara de framtida behov som visar på en glädjande ökning av barn i förskoleålder. Både lokaler och personal skall finnas för detta. Inom kultur- och fritidssektorn satsar vi på allvädersbanor inom Ramdalens IP. Ramdalens IP har genomgått en strukturomvandling som inte varit okontroversiell men som idag erbjuder många ungdomar och vuxna möjlighet till en aktiv fritid inom ett flertal olika områden. Inom området samhällsutveckling utökar vi våra resurser för detaljplanering för Oxelösunds fortsatta expansion. Våra investeringar för framtiden är välplanerade och finansierade utifrån denna budget såväl som våra satsningar inom verksamheterna. Vi ser ytterligare behov både vad gäller investeringar och satsningar men också ett viktigt framtida arbete med att stabilisera vår ekonomi för att nå en högre självfinansieringsgrad. Vi har goda förutsättningar i Oxelösunds kommun. Vi har påbörjat arbetet med en väl förankrad vision och genom ett samordnat politiskt arbete ska vi skapa de förutsättningar som erfordras för en väg mot visionen Oxelösund 2025! Olov Zakrisson Kommunstyrelsens ordförande 3
Vision 2020 Vi kombinerar framgångsrikt fördelarna med det storstadsnära läget och närheten till övriga Europa, med livskvaliteten och tryggheten i det småskaliga och i det havsnära läget. Vi har attraktiva trygga boendemiljöer som tillgodoser människors olika behov. Vår goda infrastruktur (flygplats, hamn, motorväg, snabba tågförbindelser) ger oss förutsättningar att vara del i den expanderande Stockholmsregionen, nationellt och internationellt. Centrum är en naturlig mötesplats med ett brett utbud i en levande stadskärna. Både små, medelstora och stora företag utvecklas väl i samverkan med kommunen. Besöksnäringen med inriktning på hav och skärgård växer och lockar hit turister och besökare. Människor och företag är miljömedvetna. Det är enkelt att göra miljömedvetna val. En allt större del av energin kommer från förnybara källor. Våra barn och unga växer upp i trygga familjer. För dem som behöver finns ett väl utvecklat skyddsnät. Vi som bor i Oxelösund är friskare än genomsnittet i landet. Det finns ett rikt utbud av aktiviteter för alla. Barnomsorgen och skolan tillhör de bästa i Sverige. Här utvecklas barn och elever till självständiga individer. Fortsatta studier och kontinuerligt lärande är ett enkelt och självklart val för alla. Äldre har möjligheter att välja olika boendeformer och får den hjälp och vård de behöver. Kommunkoncernen har en stark ekonomi. Det är enkelt för alla att påverka. Invånarna känner sig delaktiga och har inflytande både i beslut som gäller dem själva och hur kommunen sköts. Vi som bor i Oxelösund är stolta över vår kommun och tror på framtiden! 4
Budgetförutsättningar Kommunfullmäktiges vägledningsdebatt Inför kommande mål- och budgetarbetet genomförde fullmäktige i december 2010 en vägledningsdebatt på temat samverkan. Av debatten framkom att det finns en samsyn om att samverkan är viktigt och att det finns många vinster med att samverka, både resursmässiga och mänskliga. Fullmäktige prioriterade områden för samverkan och där rangordnades bland annat samverkan kring barn och unga, utbildning och kultur- och fritid högt. Resultatet av vägledningsdebatten märks främst i de prioriteringar som lyfts fram under respektive kommunmål. Konjunktur och arbetsmarknad En svagare efterfrågan innebär att återhämtningen på arbetsmarknaden sedan 2010 mattas av. För 2012 räcker inte efterfrågeökningen till för att höja sysselsättningen. Tillväxtutsikterna dämpas och uppbromsningen för med sig att arbetslösheten återigen stiger något. Senare förväntas tillväxten i svensk ekonomi ta fart igen. 2015 antas läget på arbetsmarknaden ha stabiliserats och den öppna arbetslösheten når då 6 %. Trots en svag sysselsättningsutveckling ökar ändå skatteunderlaget i relativt god takt 2012, cirka 1,5 procent. Även 2013-2015 blir skatteutvecklingen gynnsam. Utvecklingen innebär att sysselsättningen bidrar nästan lika mycket till skatteunderlagets ökning 2011 som 2010. Lönehöjningarna bedöms också bli ett par procentenheter större 2011 än 2010. Effekten på skatteunderlaget motverkas delvis av att grundavdragen höjs för personer som fyllt 65 år, men skatteunderlagstillväxten tilltar trots det 2011. Både 2010 och 2011 hålls skatteunderlaget delvis tillbaka av den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna ( pensionsbromsen ). Åren 2012-2013 ligger arbetade timmar kvar på ungefär samma nivå som 2011 och löneökningstakten väntas avta. Tack vare att pensionsbromsen släpper och inga ytterligare grundavdragshöjningar är föreslagna blir skatteunderlagstillväxten ändå lite högre än 2011. Därefter förväntas ekonomins väg mot balans leda till ökad sysselsättning och större lönehöjningar. Det resulterar i att skatteunderlagets ökningstakt successivt tilltar. Befolkning demografi Flera parallella grupper har betydelse för hur samhällets ekonomi och arbetsmarknad utvecklas. Under 1940-talet, 1960-talet och åren runt 1990 föddes många barn vilket präglar befolkningens åldersfördelning. Kommunen har fram till idag haft att hantera en ålderspuckel i taget. Kommunen måste nu börja rusta sig för att samtidigt kunna hantera en stor generation i vårdkrävande ålder, en stor generation i barnafödande åldrar och en relativt stor grupp yngre tonåringar som ska ha tillgång till utbildning. Framöver kommer det krävas dels större omfördelningar mellan de olika verksamheterna men också ytterligare prioriteringar. Kommunen måste ha en bredd i den fysiska planeringen och diskussioner behöver föras om vilken service och kvalitet som verksamheterna ska ha. För att minimera framtida kostnader behövs mer förebyggande arbete och mer gränsöverskridande samverkan. 1970 hade kommunen drygt 15 000 invånare. Därefter minskade antalet invånare stadigvarande till knappa 11 000 fram till år 2000. Sedan har en viss återhämtning skett med i snitt ett trettiotal invånare varje år till nuvarande nivå 11 245 i augusti månad 2011. 5
Budgetförutsättningar Befolkningsutvecklingen är viktig för kommunen såtillvida att skatteintäkter och statsbidrag grundas på detta. I mål och budget 2012-2014 utgår kommunen från en ökning i antalet invånare varje år. Befolkningsunderlaget har beräknats till 11 233 vid 2011 års utgång. Därefter antas folkmängden öka med 30 personer år 2012, 20 personer år 2013 och 20 personer år 2014. Taxor och avgifter Att ta ut taxor och avgifter är ett sätt för kommunen att finansiera sin verksamhet. Kommunallagen ger kommunen rätt att ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som tillhandahålls. Undantag gäller dock de tjänster som kommunen är skyldig att tillhandahålla. I dessa fall får avgifter tas ut endast om lagen tillåter det. För övriga tjänster och nyttigheter får kommunen endast ta ut avgifter som svarar mot de kostnader som kommunen har för att tillhandahålla tjänsterna. Skatter och statsbidrag Kommunens intäkter från skatter och statsbidrag är beroende av hur befolkningen ser ut, dels beträffande antal och dels beträffande sammansättning. Avläsning av befolkningsantalet sker 1 november och skatteintäkterna räknas på detta antal året innan budgetåret. 1 november 2010 hade Oxelösund 11 169 invånare vilket då var utgångspunkt för 2011. Avläsningsdatum Invånareantal Ökning Inkomstår för kommunen 1 november 2010 11 169 2011 1 november 2011 11 209 (prognos) 40 2012 1 november 2012 11 239 (prognos) 30 2013 1 november 2013 11 259 (prognos) 20 2014 Historiskt har intäkterna ökat med cirka 3,4 % per år exklusive skattehöjningarna 2005 och 2010. Inkluderas dessa blir ökningen cirka 4,0 % per år. Prognosen i Mål och budget bygger på underlag från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) från augusti månad (cirkulär 11:34). Ökningstakten bedöms där att sakta ner beroende på den finansiella situationen i världen och i Sverige. 2012 antas intäkterna öka med 2,3 %, och därefter 2,8 % (2013) respektive 3,7 % (2014). Kommunen har däremot under budgetberedningen antagit något högre skatteintäkter än vad SKL prognostiserar, nämligen 2013 (+2,5 miljoner kr) resp. 2014 (+ 0,8 miljoner kr). Ökning enl. prognos Budgeterad ökning 2010 / 2011 2011 / 2012 Intäkter + 3,1 % + 2,3 % 6
Budgetförutsättningar Inkomstutjämning Systemet med inkomstutjämning mellan kommunerna är till för att säkerställa att alla kommuner får samma garanterade intäkt som är någorlunda lika för hela landet, oavsett vad de egna invånarna tjänar. Exemelvis kan befolkningen bestå av många barn eller äldre som inte har någon inkomst och då sänks medelskattekraften. Staten garanterar att kommunerna får 115 % av Rikets medelskattekraft, genom att skjuta till medel utöver kommunalskatten. Oxelösund har en medelskattekraft på 102,6 % 2012 och får därför ett bidrag på 12,4 %. Oxelösund inkomstutjämningsbidrag är alltså lägre än de flestas. Andra kommuner med lägre egen medelskattekraft får högre bidrag, så att alla garanteras 115 %. Oxelösund beräknas erhålla 48,4 miljoner kr i inkomstutjämningsbidrag 2012. Kostnadsutjämning Systemet med kostnadsutjämning mellan kommunerna är till för att säkerställa att alla kommuner har samma ekonomiska förutsättningar för att tillhanda kommunal service till sina invånare. Därför får kommuner som har en viss demografisk profil bidra till andra kommuner som har ett stort demografiskt tryck på behov av service till barnomsorg eller äldreomsorg. I utjämningssystemet räknar Statistiska centralbyrån, SCB, fram standardkostnader för olika verksamheter, en typ av genomsnittskostnad för Riket. Denna standardkostnad jämförs sedan med respektive kommuns faktiska demografiska förhållanden, utbildningsnivåer, geografiska förutsättningar, lönenivåer med mera. Barnomsorg / grundskola Oxelösund har förhållandevis få barn och ungdomar och behöver därför inte bedriva en lika stor barnomsorg och grundskola som många andra kommuner. Vår barnomsorg och grundskola ska helt enkelt vara billigare än genomsnittet. Därför måste Oxelösund betala 3 260 kr per invånare i utjämningsavgift, 36,6 miljoner kr, till utjämningssystemet 2012. Äldreomsorg Oxelösund har förhållandevis många äldre, och därför får kommunen 2 048 kr per invånare, 23,0 miljoner kr, genom utjämningssystemet 2012. Individ och familjeomsorg Standardkostnaden för Individ och familjeomsorg är 3 509 kr per invånare för riket i genomsnitt. SCB:s beräkning för Oxelösund är 2 440 kr / invånare. Vi måste därför bidra med 1 069 kr / invånare, 12,0 miljoner kr till andra kommuner. LSS-utjämning Systemet för utjämning av LSS-utjämning (Lagen om stöd och service) fungerar på samma sätt som kostnadsutjämningen. Eftersom Oxelösund har förhållandevis mycket få invånare med LSS-behov får kommunen betala 805 kr per invånare, 9,0 miljoner kr 2012 till utjämningssystemet. 7
Budgetförutsättningar Kostnadsutveckling Delårsrapporten 2011 pekar på ett ökat antal årsarbetare, 33,5 personer, motsvarande 5,1 %. Det är därför inte oväntat att ökningen av personalkostnaderna, +6,7 %, är högre än budgeterade +2,9 %. Ökning enligt prognos Budgeterad ökning Kostnadsslag 2010 / 2011 2011 / 2012 Personalkostnader +6,7 % +cirka 2,7 % Köp av verksamhet +6,9 % 0,0 % Material, tjänster med mera -2,5 % 0,0 % Avskrivningar +14,4 % +36,5 % Finansiella kostnader +47,2 % +52,3 % Finansiella intäkter och kostnader Kommunen räknar med en utdelning på 2,5 miljoner kr från Förab under varje år 2012-2014. Även från Oxelösunds Hamn räknar kommunen med 2,5 miljoner kr per år. Övriga finansiella intäkter är huvudsakligen räntor på de lån som de kommunala bolagen lånar genom koncernbanken. Eftersom bolagen räknar med en ökad upplåning i takt med de investeringar som görs så kommer kommunens intäkter att öka. I mål och budget räknar vi med totala intäkter 20,5 miljoner kr 2012, 21,6 miljoner kr 2013 respektive 22,0 miljoner kr 2014. De finansiella kostnaderna är räntor dels på kommunens egna lån och dels på de lån som lånas upp för bolagens del. Eftersom både kommun och bolag planerar att öka upplåningen så ökar de finansiella kostnaderna till 19,1 miljoner kr 2012, 20,8 miljoner kr 2013 resp. 21,6 miljoner kr 2014. Finansnettot sjunker från 5,6 miljoner kr i bokslut 2010 till beräknat 0,4 miljoner kr 2014. Pris- och löneökningar SKL bedömer inflationen till 1,2 % under 2012, 1,8 % under 2013 samt 2,6 % under 2014. Kommunen har emellertid inte räknat upp anslagen med ökade kostnader för inflation, varför en nettoeffektivisering med cirka 3,6 miljoner kr per år måste göras inom verksamheten. Timlönerna bedöms av SKL öka med 2,9 %, 3,1 % respektive 3,3 % per år 2012-2014. Kommunens antagande är något lägre, cirka 0,2 procentenheter lägre per år än SKL:s bedömning. Samtliga lönemedel förutom den centrala potten är utlagda i ramarna. Det innebär att om löneökningarna blir högre än utlagda medel måste nämnderna effektivisera verksamheterna med den överdragna summan. I den centrala potten som kommunstyrelsen disponerar under åren finns dels cirka 0,2 % för prioriterade grupper i samband med löneöversynen, och dels en jämställdhetspott på cirka 0,2 % under 2013 och cirka 0,4 % under 2014. 8
Budgetförutsättningar Pensioner Pensioner redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att pensioner intjänade till och med 1997 behandlas som ansvarsförbindelse. Utbetalning av löpande pensionsförmåner som intjänats till och med 1997 redovisas som kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner som tjänats in från och med 1998 redovisas som avsättning i balansräkningen och som kostnad i resultaträkningen. Tidigare kommunalråd och tre deltidspolitiker har rätt till pension enligt pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Även personer med visstidspension ingår i pensionsavsättningarna. Pensionsskuld Pensionsskulden uppgick i bokslutet 2010 till 315,6 miljoner kr, varav 292,7 miljoner kr inom linjen, det vill säga som en upplysning i balansräkningen. Det innebär att 93 % av den totala skulden redovisades utanför balansräkningen. I prognosen för 2011 ökar denna skuld till 317,6 miljoner kr, varav 287,5 miljoner kr inom linjen. Skulden kommer nu att börja sjunka eftersom utbetalningarna är större än skulduppräkning och nyintjänande. Men det kommer också att bli så att skuldmassan gradvis kommer att flyttas från ansvarsförbindelse till avsättning i balansräkningen. 2014 kommer 89,4 % att redovisas inom linjen. Vår pensionsförvaltare KPA har meddelat att diskonteringsräntan i pensionsskuldberäkningen kommer att sänkas 2012 med 0,75 procentenheter. En grov uppskattning är att avsättningen i balansräkningen då kommer att öka med 9-11 %, det vill säga knappt 3,0 miljoner kr, och avsättningen med 7-8 %, det vill säga knappt 18,0 miljoner kr. Nya beräkningar kommer att tas fram under hösten 2011 och användas i bokslutet. Pensionskostnader Prognosen för 2011 är att kostnaderna för befintliga pensionsåtaganden kommer att öka med 3,0 miljoner kr jämfört med 2010, från 29,4 miljoner kr till 32,4 miljoner kr. Detta trots att pensionskostnader för förtroendemän började bokas upp första gången 2010, med 4,9 miljoner kr. En pensionsdel avseende ålderspension för förtroendevalda har dock kommit med första gången 2011, cirka 4,0 miljoner kr. Just pensionskostnader för förtroendevalda är en ganska betydande osäkerhetsfaktor i bedömning av det ekonomiska utfallet kommande år. Pensionskostnaderna kommer att ta ett allt större utrymme av kommunens resurser. För vår del kommer pensionskostnaderna att nå sin kulmen mellan 2015-2033, enligt kommunens pensionsadministratör, KPA Pension. Åtgärdsplan för befarat underskott I delårsrapporten 2011 prognostiseras ett negativt helårsprognos efter åtgärder på 4,2 miljoner kr. Det är av största vikt att detta eventuella underskott elimineras fram till årsskiftet. Om bokslutet 2011 summeras till ett negativt resultat måste nya besparingar verkställas omgående. 9
Kommunmål Trygg och säker uppväxt Barn och ungdomar ska känna sig trygga såväl i samhället som i de kommunala verksamheterna. Prioriteringar till målet under planperioden Våra barn och ungdomar upplever skolan som trygg och erhåller goda studieresultat. Våra barn och unga deltar i ett brett kulturoch fritidsutbud. Våra yttre miljöer är trygga och säkra. Våra barns sociala miljö säkras genom effektivt resursutnyttjande. Måluppfyllelsen mäts genom följande mått Mått Nuläge Målvärde 2012 Andel elever i årskurs 5 och 8 som känner sig trygga i skolan 1 95 % (2009) 100 % Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiet 2-1-årsvärde - Genomsnitt över 3 år Barn och ungdomar 0-18 år med medlemskap i förening/föreningar - antal medlemskap - andel invånare 0-18 år med medlemskap i föreningar Antal incidenter, till exempel rapporterade olyckor, skador och brott (mått, nuläge och målvärde kommer att definieras längre fram) - 89,6 % - 89,8 % - 95 % - 91 % - 2300-111 % - 112 % Andel anmälningar av barn och ungdomar som far illa som blir föremål för 53 % 53 % utredning 3 1 Mått ur Öppna jämförelser 2 Mått ur Öppna jämförelser 3 Egen statistik 10
God folkhälsa Oxelösundarnas faktiska folkhälsa och upplevda livskvalitet ska utvecklas positivt. Kommunmål Prioriteringar till målet under planperioden Oxelösundarnas känsla av delaktighet och inflytande är god. Oxelösundarna deltar i aktiviteter som främjar hälsa och friskvård. Vi stärker invånarnas förmåga att leva ett självständigt liv fritt från missbruk. Mått för att mäta måluppfyllelsen Mått Nuläge Målvärde 2012 Helhetsbetyg Nöjd-Inflytande-Index (medborgarnas nöjdhet med insyn och inflytande över kommunens beslut och verksamheter) 4 Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling 5 Kommunens ohälsotal (antal utbetalda ersättningsdagar från Försäkringskassan per person 16-64 år och år) 6 NII 34 (våren 2010) 39 % av maxpoäng (oktober 2011) 36,0 dagar (juni 2011) NII 40* (genomsnittet våren 2010) Medelvärdet (44 % av maxpoäng i 2010 års undersökning) Ohälsotalet i Sörmland (30,9 dagar juni 2011) Andel av befolkningen som vid minst ett tillfälle under kalenderåret fått 3,9 % (2010) 3,9 % ekonomiskt bistånd 7 Andel invånare 20 år och äldre som genom vård- och omsorgsnämndens verksamhet har utredning eller insats för sin alkohol- eller narkotikaanvändning 8 * Inget beslut har fattats om när nästa medborgarundersökning ska göras. 93 personer (oktober 2011) Oförändrad nivå 4 Medborgarundersökningen 5 Mått ur Kommunens kvalitet i korthet 6 Försäkringskassan 7 Mått ur Kommunens kvalitet i korthet 8 Egen statistik 11
Kommunmål Trygg och värdig ålderdom Det är värdigt, tryggt och säkert att åldras i Oxelösund. Prioriteringar till målet under planperioden Tillgängligheten i våra lokaler och anläggningar är god. All service till äldre ges med hög upplevd kvalitet. Äldre erbjuds goda möjligheter att bo kvar i egen bostad. Äldre i Oxelösund upplever att de har en god livskvalitet. Mått för att mäta måluppfyllelsen Mått Nuläge Målvärde 2012 Andel av kommunens lokaler och anläggningar som är tillgänglighetsinventerade 9 Nöjd-Kund-Index äldreomsorgen 10 - hemtjänst - särskilt boende Andelen personer över 65 år - i särskilda boendeformer - i ordinärt boende med beviljad hemtjänst 11 Grundskolor och kommunhus (oktober 2011) - NKI 74 - NKI 62 (2010) - 4 % - 16 % 100 % - NKI 80 - NKI 80 < Rikets genomsnitt > Rikets genomsnitt 9 Egen statistik 10 Mått ur Öppna jämförelser 11 Mått ur Öppna jämförelser 12
Attraktiv bostadsort Oxelösund erbjuder ett havsnära boende och en hög kommunal servicenivå. Kommunmål Prioriteringar till målet under planperioden Vi har ett bra och varierat bostadsutbud för alla åldrar. Vi erbjuder bra barnomsorg och skola. Vi marknadsför våra unika förutsättningar till rekreation, kultur och friluftsliv. Vi har goda kommunikationer och en tillgänglig arbetsmarknad. Mått för att mäta måluppfyllelsen Mått Nuläge Målvärde 2012 Medborgarnas upplevelse av kommunen som en attraktiv plats att leva NRI 59 och bo i (Nöjd-Region-Index) 12 (våren 2010) Kommunens placering i tidningen Fokus ranking Här är det bäst att bo Plats 289 av 290 (2011) Kommunens folkmängd 13 11 245 invånare (augusti 2011) Antal nya bostäder 14 5 (2010) 50 Nöjd-Kund-Index kommunal förskola och grundskola 15 Saknas 90 % Nöjd-Medborgar-Index - förskola - NMI 59 - grundskola 16 - NMI 59 (våren 2010) *Inget beslut har fattats om när nästa medborgarundersökning ska göras. NII 64* (genomsnittet våren 2010) Kommunens ranking ska förbättras 11 263 invånare - NMI 65* - NMI 65* 12 Medborgarundersökningen 13 Statistiska centralbyrån 14 Egen statistik 15 Mått ur Kommunens kvalitet i korthet 16 Medborgarundersökningen 13
Kommunmål Fortsättning mått för att mäta måluppfyllelsen Mått Nuläge Målvärde 2012 Sammanvägt resultat grundskola 17-1-årsvärde - Genomsnitt över 3 år Rese- och turismindustrins omsättning i Oxelösund 18 - Plats 203 - Plats 119 (2011) 179 mkr (2010) Turisternas helhetsupplevelse av Oxelösund 19 4,5 på 6- gradig skala (2011) Antal förvärvsarbetande i kommunen 20 4 634 personer (2009) - Plats 100 - Plats 110 +2 % 4,5 Förändringen (antal fler eller färre per 1 000 invånare) ska inte negativt skilja sig från medelvärdet för i undersökningen deltagande kommuner 17 Mått ur Öppna jämförelser 18 TEM-undersökningen 19 Egen statistik ur Gästundersökningen 20 Mått ur Kommunens Kvalitet i Korthet 14
Hållbar utveckling Oxelösund tar ansvar för att långsiktigt säkra de resurser som behövs för att möjliggöra kommunens utveckling mot ett hållbart samhälle. Kommunmål Prioriteringar till målet under planperioden Vår ekonomi är stabil. Vi erbjuder ett attraktivt näringslivsklimat. Vi är en attraktiv arbetsgivare. Vi arbetar aktivt för att minska vår negativa miljöpåverkan. Mått för att mäta måluppfyllelsen Mått Nuläge Målvärde 2012 Kommunens resultat (enligt resultaträkningen inklusive återlagda 0,03 % reavinster) som andel av skatter och generella statsbidrag 21 (2010) Kommunkoncernens soliditet (exklusive pensionsskuld) 22 36,3 % (2010) Kommunens nettokostnadsandel 23 98,9 % 97 % Nöjd-Kund-Index enligt Stockholm Business Alliance gällande NKI 70 service/företagsklimat 24 (2011) Sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen enligt Svenskt Näringslivs ranking 2,81 på 6- gradig skala (2011) Nöjd-Medarbetar-Index 25 NMI 57 (2011) 1 % Inget målvärde sätts för 2012* NKI 70** 3,0 NMI 60 *Koncernsoliditeten kommer att minska under 2012 bland annat på grund av en stor upplåning för de investeringar som görs. Hur stor minskningen blir är oklart. 2012 års värde bör bli utgångspunkt för målvärdet kommande år. **Nästa mätning genomförs 2013 21 Egen statistik 22 Egen statistik 23 Egen statistik 24 Stockholm Business Alliance servicemätning 25 Medarbetarenkät 15
Kommunmål Fortsättning mått för att mäta måluppfyllelsen Mått Nuläge Målvärde 2012 Mängden (kg) hushållsavfall per invånare 26 219 kg/invånare (2010) Anslutna till fjärrvärme 27 1 243 anslutningspunkter (oktober 2011) * Nästa mätning görs 2013 210 kg/invånare 1 253 anslutningspunkter 26 Egen statistik 27 Egen statistik 16
Resultatplan Ekonomisk översikt Mål och Mål och Mål och Bokslut Prognos budget budget budget 2010 2011 2012 2013 2014 Verksamhetens intäkter Not 1 86 660 95 605 97 993 102 945 110 245 Verksamhetens kostnader Not 2-549 872-577 128-579 272-598 601-611 610 Avskrivningar, nedskrivningar Not 3-11 373-10 136-13 837-15 683-16 170 Verksamhetens nettokostnader -474 585-491 659-495 116-511 339-517 535 Oförutsett -500-500 -500 Jämställdhetspott -1 065-585 -1 085-2 532 Nedskrivning Citybanan -625-625 -625-635 -650 Löneöversyn, prioriterade grupper -4 939-420 -980-1 540 Reserv (1,0 % av skatter o statsbidrag) -4 395-4 537-7 582 Skatter 465 309 474 054 478 907 499 650 519 475 Generella statsbidrag 14 982 20 991 27 681 23 592 20 228 Finansiella intäkter 25 409 19 281 20 507 21 611 21 963 Finansiella kostnader -15 309-16 259-19 147-20 773-21 624 Finansnetto 10 100 3 022 1 360 838 339 Årets resultat 15 181-221 6 307 5 004 9 703 Balanskravsutredning Avgår: reavinster -3 128-11 600-6 800-5 500-9 700 Avgår: avsättning till pensionsreserv -4 000 Återförs: projektavsättningar -2 500 1 500 500 500 Återförs: reserv för framtida behov -3 000 3 000 Återförs: utbetalning av avtalspensioner 100 Återförs: återställande av neg. resultat -2 400 Åtgärdsplan för återställande av befarat underskott Balanskravsresultat 153-7 221 7 4 3 Not 1 Bruttointäkter i verksamheterna 83 532 84 005 91 193 97 445 100 545 Reavinster 3 128 11 600 6 800 5 500 9 700 Verksamhetens intäkter 86 660 95 605 97 993 102 945 110 245 17
Ekonomisk översikt Not 2 Nämndernas resultat / prognos / anslag Kommunstyrelsen med flera -57 595-62 695-67 857-71 234-72 898 Utbildningsnämnden -185 361-192 950-187 597-189 988-193 803 Vård- och omsorgsnämnden -185 494-209 060-215 490-225 062-229 858 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden -23 452-8 053-8 767-8 975-9 151 Kultur- och fritidsnämnden -19 561-22 180-25 073-26 839-26 887 Summa verksamheter -471 463-494 938-504 784-522 098-532 597 Finansierat av intäkter -83 532-84 005-91 193-97 445-100 545 Avgår: interndebiterad kapitalkostnad 17 215 19 081 29 343 33 375 34 200 S:a verksamhetens bruttokostnader -537 780-559 862-566 634-586 168-598 942 Pensionskostnader -29 406-32 358-30 925-31 315-32 199 Finansförvaltningens kostnader o intäkter -366-4 100-500 -500-500 Avgår: sänkt po-pålägg 3 500 3 500 3 500 3 500 Avgår: interndebiterad pensionskostnad 17 680 15 692 15 287 15 882 16 531 Verksamhetens kostnader -549 872-577 128-579 272-598 601-611 610 Not 3 Avskrivningar -8 864-10 136-13 837-15 683-16 170 Nedskrivningar -2 509 0 0 0 0 Avskrivningar / nedskrivningar -11 373-10 136-13 837-15 683-16 170 18
Balansplan Ekonomisk översikt Mål och Mål och Mål och Bokslut Prognos budget budget budget 2010 2011 2012 2013 2014 TILLGÅNGAR Fastigheter, maskiner och inventarier 258 421 347 944 409 917 416 039 419 629 Värdepapper, aktier och andelar 62 803 62 803 62 803 62 803 62 803 Fordringar, utlämnade lån 353 417 349 852 404 122 414 122 424 122 Anläggningstillgångar 674 641 760 599 876 842 892 964 906 554 Bidrag till statlig infrastruktur 12 822 12 822 12 822 12 822 12 822 Likvida medel 27 298 53 040 28 612 35 747 34 967 Exploateringstillgångar 6 045 10 046 10 446 10 846 11 246 Kortfristiga fordringar 33 318 43 980 44 845 45 217 46 097 Omsättningstillgångar 66 661 107 066 83 903 91 810 92 310 SUMMA TILLGÅNGAR 754 124 880 487 973 567 997 596 1 011 686 SKULDER Bolagens upplåning 353 417 349 852 404 122 414 122 424 122 Kommunens upplåning 9 138 145 704 176 434 181 434 171 434 Citybanan 13 937 14 437 14 937 15 437 15 937 Övriga långfristiga skulder 418 478 538 598 658 Långfristiga skulder 376 910 510 471 596 031 611 591 612 151 Kortfristiga skulder 109 124 101 049 102 813 104 612 106 447 SUMMA SKULDER 486 034 611 520 698 844 716 203 718 598 AVSÄTTNINGAR Avsättn. pensioner (intjänat fr.o.m. 1998) 22 969 30 024 29 473 31 139 33 131 Övriga avsättningar 5 957 SUMMA AVSÄTTNINGAR 28 926 30 024 29 473 31 139 33 131 EGET KAPITAL Ingående eget kapital 223 983 239 164 238 943 245 250 250 254 Årets resultat 15 181-221 6 307 5 004 9 703 SUMMA EGET KAPITAL 239 164 238 943 245 250 250 254 259 957 SUMMA SKULDER O EGET KAPITAL 754 124 880 487 973 567 997 596 1 011 686 Ansvarsförbindelse 292 658 287 539 287 823 283 791 279 436 Borgensåtagande (Kommuninvest med mera) 282 567 438 640 523 713 538 787 538 862 Avsatt till pensionsreserv* 10 300 14 300 14 300 14 300 14 300 Avsättning för Citybanan 1 200 1 200 1 200 1 200 1 200 * rest av tidigare års avsättningar inom balanskravsutredningen 19
Kassaflödesplan Ekonomisk översikt Mål och Mål och Mål och Bokslut Prognos budget budget budget 2010 2011 2012 2013 2014 Resultat efter finansiella poster 15 181-221 6 307 5 004 9 703 Just. för poster ej ing. i kassaflöde Not 4 16 713-365 6 486 11 849 8 462 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 31 894-586 12 793 16 853 18 165 Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Ökning (-) / minskning (+) av fordringar -1 457-10 662-865 -372-880 Ökning (+) / minskning ( ) kortfristiga skulder -14 604-8 075 1 764 1 799 1 835 Ökning (-) / minskning (+) av expl.tillgångar 3 365-4 000-400 -400-400 Kassaflöde från löpande verksamhet 19 198-23 323 13 292 17 880 18 720 Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 0-2 146-1 500-2 400-100 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -18 565-98 962-76 910-21 905-22 960 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -852-54 270-10 000-10 000 (avser koncernbankens utlåning till bolagen) Försäljning av anläggningstillgångar 5 312 13 048 9 400 8 000 13 000 Kassaflöde från investeringsverksamhet -14 105-88 060-123 280-26 305-20 060 Finansieringsverksamheten Statlig infrastruktur 1 467 0 0 0 0 Upptagna lån 124 488 133 560 85 560 15 560 560 Amortering av långfristiga skulder -167 364 Förändring av långfristiga fordringar 33 800 3 565 0 0 0 Kassaflöde från finansierings-verksamhet -7 609 137 125 85 560 15 560 560 Periodens kassaflöde -2 516 25 742-24 428 7 135-780 Likvida medel vid periodens början 29 814 27 298 53 040 28 612 35 747 Likvida medel vid periodens slut 27 298 53 040 28 612 35 747 34 967 Not 4 Avskrivningar 8 864 10 136 13 837 15 683 16 170 Upplösning av medfinansierad infrastruktur 615 Nedskrivning anläggningstillgångar 2 509 0 0 0 0 Skuldökning pensioner 2 314 7 055-551 1 666 1 992 Övriga avsättningar 4 977-5 956 0 0 0 Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar -2 566-11 600-6 800-5 500-9 700 Summa justering 16 713-365 6 486 11 849 8 462 20
Investeringsplan Ekonomisk översikt Mål och Mål och Mål och budget budget budget 2012 2013 2014 Kommunstyrelsen E-tjänster 200 200 200 Fastighetsnät 200 200 200 Nytt dokumenthanteringssystem 300 100 Ärendehanteringssystem 400 100 Stratsys 100 300 Nytt schemaläggningssystem 400 Rakel kommunikationssystem 100 100 100 Hemsidan 600 100 Intranät 400 100 Bildbankssystem 500 Fastighetsinvesteringar 7 000 7 000 7 000 Nytt äldreboende 0 (Tidigare anslag för 2012, 5 565 tkr, är borttaget) Ramdalsanläggningen 32 100 Ny förskola / renovering 2 avdelningar 6 000 6 000 6 000 Utemiljöer kring våra fastigheter 200 400 400 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder 750 1 500 1 500 Gång- och cykelvägar 1 000 1 000 1 000 Tillgänglighetsanpassning 200 200 200 Parker 200 200 200 Totalt kommunstyrelsen 48 950 18 700 17 300 Utbildningsnämnden Mediaklassrum (förskolan) 450 Smart board (grundskola) 772 250 Smart board (förskola) 212 Inventarier (grundskola) 430 300 300 Inventarier (förskola) 200 IT (grundskola / förskola) 400 Mobila datasalar (grundskola) 200 120 Koppling Extens-AD (grundskola) 150 Pedagogiska program (grundskola) 50 Lärplattform (grundskolan) 200 Utbildningsnämndens totala investeringsanslag är halverat -1 232 Totalt utbildningsnämnden 1 232* 670 900 * Med anledning av att utbildningsnämndens begärda investeringsbudget för 2012 har halverats har utbildningsnämnden i uppdrag att i samband med upprättande av verksamhetsplan prioritera om i investeringsbudgeten. Det prioriterade förslaget ska lämnas vidare till kommunfullmäktige för slutligt fastställande. 21
Ekonomisk översikt Mål och Mål och Mål och budget budget budget 2012 2013 2014 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden GIS 100 100 100 Skanner Mätning (byte stormatsskrivare) 150 50 100 Totalt miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 250 150 200 Vård- och omsorgsnämnden Diverse 1 500 1 500 Möbler 350 Teknisk utrustning 200 Totalt vård- och omsorgsnämnden 550 1 500 1 500 Kultur- och fritidsnämnden Konstinköp 15 30 30 Inventarier Koordinaten 40 80 80 Ramdalens idrottsplats 2 000 Jogersö motionsspår 150 Fritidsanläggningar 300 Uppgraderat bibliotekssystem 175 Uppdatering datasystem 50 Totalt kultur- och fritidsnämnden 2 505 285 160 Investeringsreserv 3 000 3 000 3 000 TOTALA INVESTERINGAR 56 487 24 305 23 060 22
Ekonomisk översikt Ekonomisk analys Den kommunala utdebiteringen är fortsatt 22,28. Skatter och generella statsbidrag ökar med 45,4 miljoner kr (9,2 %) mellan 2011 och 2014. För 2012 är ökningen 11,5 miljoner kr (2,3 %). Verksamhetsanslagen ökar mellan 2011-2014 med 42,5 miljoner kr (8,6 %). Förändringen av anslagen består främst av löneökningar, 24,8 miljoner kr, samt olika riktade satsningar såsom drift av nytt äldreboende och utökat antal förskoleplatser. Av anslagen 2012 får utbildningsnämnden 37,1 % jämfört med 39,0 % under 2011. Vård- och omsorgsnämnden disponerar 42,8 % 2012, (42,2 % 2011). I flerårsplanen ligger även en ökning med ytterligare 0,4 % av resurserna fram till 2014 till vård- och omsorgsnämnden. Kommunen fortsätter med riktade lönesatsningar till prioriterade låglönegrupper och har därför reserverat medel från och med 2013 för att centralt styra dessa medel i lönerevisionerna. Som reserv för oförutsedda utgifter finns 0,5 miljoner kr per år 2012-2014. Resultatutveckling Oxelösunds årsresultat var positivt 2010 trots att flera avsättningar för framtida behov gjordes i bokslutet. Prognosen för 2011 är negativ, -7,3 miljoner kr inklusive åtgärder -4,2 miljoner kr. Orsaken är att verksamhetens kostnader ökar snabbare än intäkterna från skatter och statsbidrag. Utrymmet för åtgärder vid sidan av de budgeterade är därför högst begränsat. Istället måste verksamheterna omgående vidta åtgärder för att hålla sina budgetramar, trots att den demografiska utvecklingen ställer ökade krav och att inflationen inte kompenserats i ramarna. Enligt resultatplanen i Mål och budget 2012 planerar kommunen ett resultat som motsvarar 1,0 % av intäkterna från skatter och statsbidrag. Dock måste kommunen samtidigt återställa ett befarat underskott från 2011 någon gång under perioden 2012-2014. Investeringar Kommunens investeringsprogram är för närvarande mycket omfattande. Prognosen för investeringsutgifter 2011 är 101,1 miljoner kr (15,6 miljoner kr 2010). I mål och budget 2012 finns 56,5 miljoner kr avsatta till olika projekt. Dessutom kommer troligen överskott från investeringsbudgeten 2011 att tilläggsbudgeteras till 2012, 16,4 miljoner kr för påbörjade men ej färdigställda byggnationer. Totalt kan investeringarna 2012 därmed uppgå till 72,9 miljoner kr. Under 2013, 24,3 miljoner kr, respektive 2014, 23,1 miljoner kr, är investeringsnivåerna tillbaka på nivåer som står i paritet med det långsiktiga investeringsutrymme som kommunen skapar genom resultat, avskrivningar och försäljning av anläggningstillgångar. Försäljningar Försäljningen av fastigheter för bostads- och fritidsändamål fortsätter. Totalt beräknas tomter, både bebyggda och obebyggda att säljas för 9,4 miljoner kr under 2012. Reavinster beräknas till 6,8 miljoner kr. Resterande del är bokförda värden och nedlagda exploateringsutgifter. Under 2013 kommer anläggningstillgångar för 8,0 miljoner kr att säljas och reavinsterna bedöms till 5,5 miljoner kr. Under 2014 är försäljningsbeloppen budgeterade till 13,0 miljoner kr och reavinsterna till 9,7 miljoner kr. 23
Ekonomisk översikt Upplåning Koncernbanken sköter upplåningen för hela kommunkoncernen. I finansieringsplanen ligger ett förväntat upplåningsbehov på 95,0 miljoner kr för 2012. Av detta beräknas 54,4 miljoner kr till de kommunala bolagen och 31,3 miljoner kr till kommunen. Ytterligare cirka 10 miljoner kr avser reserv för att gardera sig mot osäkerheter vid investeringsbelopp och driftresultat under året. Låneramen sätts därför till 85 miljoner kr 2012. För 2013 kommer bolagen att behöva låna 15,0 miljoner kr och kommunen ingenting. För 2014 kommer bolagen att behöva låna 10,0 miljoner kr medan kommunen beräknar en amortering med samma belopp, 10,0 miljoner kr. Nyckeltal Resultat Kommunens årsresultat ska vara tillräckligt stort för att möjliggöra beredskap för svängningar i ekonomin och oförutsedda händelser av större karaktär. Det underlättar att genomföra en långsiktig planering. Därför finns ett finansiellt mått att nå ett resultat på 1,0 % av skatter och statsbidrag för perioden 2012-2014. I budgeten för samtliga år finns dessa pengar avsatta. För 2012 innebär det 4,4 miljoner kr som överskott i resultatplanen, ungefär samma år 2013 och 7,6 miljoner kr 2014. Nettokostnadsandel I bokslutet 2010 låg nettokostnadsandelen under 100 %, vilket betyder att intäkterna från skatter och statsbidrag täcker verksamhetens kostnader. Prognosen för 2011 pekar mot ett underskott och en nettokostnadsandel på cirka 103 %. I budgeten kan andelen komma under 100 %, nämligen 99,5 % 2012, 99,3 % 2013 respektive 99,2 % 2014. Soliditet Det egna kapitalet var 239,2 miljoner kr 2010 och stiger till 260,5 miljoner kr 2014. Kommunens soliditet i bokslut 2010 var 31,7 % och minskar under perioden till 25,7 % 2014. Orsaken är att kommunen lånefinansierar en stor del av nyinvesteringarna och att vi lånar upp externt lika mycket som vi vidareutlånar till de kommunala bolagen. 24
Driftredovisning Ekonomisk översikt Budget- Mål och Mål och Mål och Anslag utfall Prognos budget budget budget 2010 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunstyrelse -44 229-11 256-60 359-65 519-68 881-70 530 Kommunfullmäktige, valnämnd, överförmyndare och revision -2 105-5 -2 336-2 338-2 353-2 368 Utbildningsnämnd -185 463 102-192 950-187 597-189 988-193 803 Vård- och omsorgsnämnd -190 621 5 127-209 060-215 490-225 062-229 858 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd -23 564 112-8 053-8 767-8 975-9 151 Kultur- och fritidsnämnd -19 664 103-22 180-25 073-26 839-26 887 Åtgärdsförslag 3 060 Summa verksamheter -465 646-5 817-491 878-504 784-522 098-532 597 Löneökningen -4 939-420 -980-1 540 Jämställdhetspott -1 065-585 -1 085-2 532 Finansförvaltn. verksamhetskostnader -991-4 100-500 -500-500 Reavinster 3 128 11 600 6 800 5 500 9 700 Oförutsett 0-500 -500-500 Reserv 0-4 395-4 537-7 582 Nedskrivning Citybanan -625-625 -635-650 Pensionskostnader -29 406-32 358-30 925-31 315-32 199 Interna poster 34 895 38 273 48 130 52 757 54 231 Avskrivningar o nedskrivningar -11 373-10 136-13 837-15 683-16 170 Skatter 465 309 474 054 478 907 499 650 519 475 Statsbidrag 14 982 20 991 27 681 23 592 20 228 Finansiella intäkter 25 409 19 281 20 507 21 611 21 963 Finansiella kostnader -15 309-16 259-19 147-20 773-21 624 Finansnetto 10 100 3 022 1 360 838 339 Årets resultat 15 181 2 839 6 307 5 004 9 703 Avgår reavinster -3 128-11 600-6 800-5 500-9 700 Återställande av neg. resultat från 2008-2 400 0 Avgår avsättning till pensionsreserv -4 000 0 Avgår projekt Mat och städ -500 500 Avgår projekt Jobbpusslet -500 500 Avgår projekt Marint centrum (3 år) -1 500 500 500 500 Avgår reserv för framtida kostnader m.m. -3 000 3 000 Utbetalning av avtalspensioner 100 Resultat enligt balanskravet 153-4 161 7 4 3 25
Kommunstyrelsen Nämndredovisning Verksamhetsområde Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att leda och samordna kommunens olika verksamheter utifrån de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har angivit. Kommunstyrelsen har dessutom ett särskilt ansvar för övergripande frågor inom personal, ekonomi, information, IT, fastigheter och nämndadministration. Kommunstyrelsen har också verksamhetsansvaret för räddningstjänst, näringsliv samt mat- och städverksamheten. Verksamhetsansvaret för kollektivtrafiken övergår vid årsskiftet till ny kollektivtrafikmyndighet. Genom två gemensamma nämnder sker samverkan med Nyköpings kommun om lönehantering och överförmyndarverksamhet. Från och med 2011 har Oxelösund kommit överens med Nyköping om att de ska ansvara för IT-driften. Räddningstjänsten bedrivs sedan 1997 av Sörmlandskustens Räddningstjänst genom ett civilrättsligt avtal med Nyköpings kommun. Även Trosa och Gnesta deltar i samarbetet. Omvärldsanalys En komplex tillvaro Sveriges befolkning lever allt mer sitt liv på flera platser med arbete i en kommun, tandläkarbesök i en annan och bostad i en tredje. Befolkningen pendlar allt mer och väljer ofta bostadsort för andra motiv än arbete. Att kunna hantera den ökade rörligheten är en kritisk framgångsfaktor för kommunen. Detta arbete måste ske i samverkan med andra kommuner, organisationer och företag. Regionfrågan (Sveriges framtida regionala indelning) är viktig. Men oavsett hur den framtida kartan kommer att se ut måste kommunen jobba över befintliga administrativa gränser. Vidare behöver kommunen en tydlig vision och en samsyn om vilken riktning Oxelösund ska ta framöver. Medborgarna blir allt mer medvetna och ställer ökade krav på möjligheter till val och flexibilitet. Ny teknik påverkar också människors beteenden, sätt att leva och värderingar. För kommunen handlar det om att kunna möta invånarnas förväntningar och att identifiera och förstå de nya krav som ställs. Det handlar bland annat om att organisera de kommunala tjänsterna på nya sätt, att jobba mer med öppenhet och att skapa fler arenor för dialog. Personal- och arbetsgivarfrågor En viktig framtidsfråga för kommunen är säkerställandet av rätt kompetens nu och i framtiden. Arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare är avgörande för att kommunen ska kunna rekrytera rätt personal. Det krävs en arbetsgivar- och personalpolitik som attraherar nya medarbetare och som att gör att de medarbetare som redan arbetar i våra olika verksamheter vill stanna. En av de viktigaste utmaningarna är att möta generationsväxlingen. Drygt ett hundratal medarbetare beräknas gå i pension de närmaste fem åren i Oxelösunds kommun. I samband med detta är det två områden som är särskilt viktiga; dels att attrahera och behålla unga medarbetare, dels att säkerställa kunskapsöverföring från de äldre som lämnar till de som är kvar. Detta är inte bara en 26
Nämndredovisning fråga om demografi utan även förståelse för varandra över generationsgränserna. De kommuner som lyckas skapa samhörighet, kunskapsöverföring och insikt mellan generationer är också de som står bäst rustade för skiftet. Kontinuerliga medarbetarenkäter och avsatta resurser för att kunna arbeta med förbättringsåtgärder, är avgörande för hur väl kommunen lyckas med detta. I arbetet med att främja hälsa och förebygga ohälsa är det viktigt att erfarenheterna från projektet Hälsolyftet tas tillvara i det fortsatta arbetet. För att långsiktigt kunna säkerställa att vi har och rekryterar rätt kompetens krävs ett systematiskt arbete med kompetensplanering. Det är ett resurskrävande arbete och en förstudie kring detta bör startas i slutet av planeringsperioden. Ekonomi Mål och Mål och Mål och Bokslut Prognos budget budget budget 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunfullmäktige 524 703 715 730 745 Överförmyndare 950 955 835 835 835 Valnämnd 75 20 25 25 25 Revision 561 658 763 763 763 Summa övriga nämnder 2 110 2 336 2 338 2 353 2 368 Kommunstyrelse 55 485 60 359 65 519 68 881 70 530 Summa Kommunstyrelse med flera 57 595 62 695 67 857 71 234 72 898 Beskrivning av nämndens ram (Tkr) 2012 2013 2014 Justerad Budget 2011 (inkl bes. tillanslag 2011) 60 555 Ram 2012 67 857 Ram 2013 71 234 1. Tilläggsanslag löner 2011 965 2.Öronmärkta pengar till andra nämnder Pengarna avropas av respektive nämnd hos KS Del av finansiering till 3 årsarbetare Hemtjänst (VON) 400 Bistånd enligt LSS nya brukare (VON) 1 000 Utökning av antalet förskoleplatser (UN) 2 000 1 200 IT ny skollag (UN) 1 300 Omvårdnadsutbildning 1 termin HT 2012 (UN) 225 Total 4 925 1 200 0 27
Nämndredovisning 3. Satsningar * Del i ny brandstationen som byggs i Nyköping 200 inom Sörmlandskustens räddningstjänst Projektpengar Ålö 250 Ökad kollektivtrafikkostnad 800 Drift trådlösa nät 100 Underhåll fastigheter 1 200 Utemiljö tätort 200 Drift nytt beslutstödsystem 50 Sommarjobb 300 Ledningsstöd 600 Total 3 700 2012 2013 2014 4. Besparingar och kostnadsreduceringar Avdrag besparing KS -1 503 Avdrag projekt Mat och städ (engångssatning 2011) -500 Avdrag jobbpussel (både projekt och bemanningscentral) 2011-2 155 Utökning Komvux HT 2011-465 Del av engångsstöd Mat och städ (engångssatsning 2011) -600 Total -5 223 0 0 5. Kapitalkostnader/hyror utifrån investeringsbudgeten 2012-14 Nya kapitalkostnader / hyresökningar 2 088 885 283 6. Löneförändring 2012, 2013 och 2014 847 1 292 1 381 Total ram 67 857 71 234 72 898 * Satsningar kommer att följas upp under 2012 både vad avser belopp och effekten av satsningarna. 28
Nämndredovisning Kultur- och fritidsnämnden Verksamhetsområde Verksamheterna kultur, fritid och turism omfattar bibliotek, kultur/events och konst, fritidsverksamhet med fritidsanläggningar, ungdomsverksamhet/fritidsgård och turistverksamhet med turistbyrå. Koordinaten är kommunens informationscentrum och en mötesplats för alla åldrar. Biblioteksverksamheten följer bibliotekslagen och har ett omfattande samarbete med skolor, äldreomsorg och andra kommunala verksamheter. I Koordinatens uppdrag för kultur, fritid och turism ingår samverkan med föreningar, företag, eldsjälar och intressegrupper. Verksamheterna skapar en attraktiv kommun med tillväxtmöjligheter. Omvärldsanalys Kultur-, fritids- och turistfrågorna bidrar till kommunens tillväxt. De är strategiska utvecklingsfaktorer för Oxelösund. Kreativa orter där innevånarna stannar och där nya invånare flyttar in satsar på kultur, fritid och turism. Oxelösund behöver visa att det finns god livskvalitet och att invånare trivs. Kultur fritid och turism bidrar till kommunens framtid, infrastruktur och tillväxt. Folkhälsofrågorna är viktiga både ur ett fritidsperspektiv och ur ett kulturellt perspektiv. Detta gäller för alla åldrar. Satsningarna på att våga se behoven för invånarna i ett längre och föränderligt perspektiv är av stor betydelse. Satsningen på fritidsanläggningar och kultur är utvecklande för människan och företagen. Ungdomar behöver få möjlighet att upptäcka egna tankar och värderingar samt pröva olika intresseområden i miljöer som är fristående från skola och hem. Turismen är Oxelösunds och Sveriges snabbast växande näring. Samverkan mellan kommunen, företag och föreningar skapar nya möjligheter. Nya strukturer och nytt samarbete behövs för bland annat paketering, försäljning av tjänster, förpackning via hemsidor och marknadsföring. De senaste åren kan vi se såväl ökad omsättning som ökat antal årsarbetare inom besöksnäringen i Oxelösund. Barn och ungdomars fritid är betydelsefull för den egna utvecklingen. Att förstärka och utveckla samverkan mellan föreningar, kommunen, barn/ungdomar/föräldrar skapar nya och många möjligheter till en trygg fritid. Att arbeta med kultur är att utveckla positiva attitydförändringar kring ungdomars fritid. Kultur och fritid kan enligt bland annat Folkhälsoinstitutet ge ungdomar möjlighet till ett självständigt och eget växande. Skapa mötesplatser för ungdomar är en trend av stor betydelse. Antalet äldre blir fler i kommunen. Genom bland annat kulturaktiviteter och mötesplatser mår äldre bättre, är friskare och kostnader för sjukvård kan minskas. Seniorverksamhet ger ökad livskvalitet under livets sista år och mötesplatser för seniorer är viktiga. Biblioteken utvecklas till samhällets informationscentrum för bland annat det livslånga lärandet, medborgarkontor för invånare och besökare. Detta innebär god tillgång till media, datorer, databaser, plats för information och utställningar, goda öppettider och utvecklande hemsidor. Hemsidorna får en allt viktigare roll och ska ha ett 24 timmarsperspektiv samt innehålla artiklar, utbud, service, information och interaktivitet. Samverkan mellan skola/förskola och bibliotek ger barn och ungdomar tillgång till rikt språk, upplevelser och information, vilket är faktorer för ett demokratiskt och jämställt samhälle. Olika former av e-böcker, strömmade ljudböcker och talböcker ökar. 29