Stockholms universitets studentkår informerar STUDERANDEJÄMLIKHETSOMBUD
Inledning Denna folder är framtagen av Stockholms universitets studentkår för att underlätta arbetet med jämlikhetsfrågor vid Stockholms universitet. Den riktar sig till dig som är intresserad av att arbeta med och/eller redan arbetar med jämlikhetsfrågor på institutionsnivå eller inom ett student- eller doktorandråd. Uppdragsbeskrivningen och förslagen som följer i foldern är framtagna med fokus på posten Studerandejämlikhetsombud som väljs av student- eller doktorandråden. Strukturen för jämlikhetsarbetets arbetsgång förklaras genom en beskrivning av de olika delar som knyter samman Studerandejämlikhetsombuden med studentkåren och universitetet. Bakgrund Enligt diskrimineringslagen (2008:567) ska universitetet aktivt bedriva ett målinriktat arbete för främjandet av lika rättigheter och möjligheter. För att arbetet ska genomsyra hela universitetets organisation krävs det att det sker på olika nivåer. Därför är det viktigt att student- och doktorandråd deltar med att till exempel utse ett åkallat Studerandejämlikhetsombud. Syfte Syftet med att utse Studerandejämlikhetsombud är att bredda möjligheten för studenter att påverka sitt lärosäte inom frågor som rör jämlikhet, diskriminering, tillgänglighet och lika villkor på sin institution. Detta genom ett nära samarbete med såväl studentkåren som ansvariga för jämlikhetsarbetet vid respektive institution. Vidare är målet att Studerandejämlikhetsombuden tillsammans med andra jämlikhetsintresserade studenter/doktorander samlas i det så kallade Jämlikhetsnätverket för att dela erfarenheter, nätverka samt utbyta tankar och idéer. 3
Vad är jämlikhet? Begreppet jämlikhet är ett komplext begrepp som kortfattat kan förklaras stå för människors lika värde och att alla ska vara lika inför lagen och ha samma rättigheter och möjligheter. Till skillnad från begreppet jämställdhet, som syftar till lika rättigheter och möjligheter mellan könen som specifika kategorier, talar jämlikhet om individen i bred bemärkelse. Begreppet kön i det sammanhanget åsyftar ofta de binära könen, man och kvinna. Jämlikhet tar därmed ofta sin utgångspunkt i diskrimineringslagen och de sju (7) diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet och könsuttryck (könsöverskridande identitet eller uttryck), etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning (funktionshinder), sexuell läggning och ålder. Detta då lagen förbjuder diskriminering som har samband med dessa grunder. Lagen förbjuder även trakasserier och sexuella trakasserier. Uppdragsbeskrivning för Studerandejämlikhetsombud Varje studentråd och doktorandråd uppmanas att välja ett Studerandejämlikhetsombud vid ett rådsmöte. Personen förväntas uppmärksamma och synliggöra frågor som rör jämlikhet och lika villkor på institutionen och inom ett student- eller doktorandråd. I Rådshandboken finner du ett kort avsnitt om Studerandejämlikhetsombuden. Rådshandboken finns att tillgå på www.sus.su.se/ studentrad. Som Studerandejämlikhetsombud finns många olika saker att göra och engagera sig i. Det bästa sättet att ta reda på vad just du kan göra är att kontakta studentkåren som kan vägleda och/eller hänvisa dig vidare. Tips på organisationer att vända sig till: SUS Stockholms universitets studentkår SFS Sveriges förenade studentkårer 10 tips för tillgänglighet (Projekt inom SFS) Myndigheten för delaktighet myndighet som arbetar med frågor som rör funktionsnedsättningar Unga hörselskadade Autism- och Aspergerförbundet Stiftelsen Expo arbetar med antirasism och intolerans UMR - Ungdom mot rasism Diskrimineringsombudsmannen (DO) Perspektivbyrån jämställdhet, jämlikhet, mångfald och likabehandling med en normkritisk utgångspunkt RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, och transpersoners rättigheter RFSL Ungdom ungdomförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter RFSU Riksförbundet för sexuell upplysning KIM Kön Identitet Mångfald TGEU Transgender Europe Centrum för religionsdialog / Svenska kyrkan SFQ Sveriges förenade HBTQ-studenter INCLUDE nätverk för breddad rekrytering inom högre utbildning Jämfota Normkritisk utbildning och organisationsutveckling Dessa organisationer går att finna via sökfunktioner på internet. 4 Du har som Studerandejämlikhetsombud inga skyldigheter att bedriva viss verksamhet utan Studerandejämlikhetsombud förväntas göra det du finner givande och utvecklande för dig själv och din omgivning. Om diskriminering sker vid institutionen eller i ditt råd ska du hänvisa de personerna till att kontakta studentkårens Studentombud eller Jämlikhetssamordnaren vid universitetet. Detta då brott mot lagen ska handläggas av personer som har mandat att driva den typen av ärenden. Val av Studerandejämlikhetsombud protokollförs av de olika råden och kartläggs sedan av studentkårens Studiebevakare som in sin tur rapporterar kontaktuppgifter till Samordnaren för lika villkors-frågor för ansluta personerna till Jämlikhetsnätverket. Kontaktuppgifter finner du under rubriken kontaktuppgifter. 13
12 Begreppsordlista Diskriminering att en person blir sämre behandlad än andra personer i en jämförbar situation. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt, eller handla om trakasserier. Direkt diskriminering är när en person direkt i den aktuella situationen behandlas sämre än andra. Indirekt diskriminering är när en person drabbas negativt av en bestämmelse som verkar neutral men som drabbar vissa personer hårdare. Diskrimineringsgrunder Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med grunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Trakasserier att utsätta någon/några för kränkande handlingar såsom mobbning, utfrysning eller förtal som syftar till att kränka någon annans värdighet. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker en persons värdighet. Intersektionalitet är ett perspektiv som tittar på hur olika maktordningar är sammanflätade med varandra och hur olika identiteter skapas som resultat av till exempel ras/etnicitet, kön, sexualitet, klassbakgrund och ålder. Syftet med intersektionalitet är att lyfta fram såväl underordnade som överordnade identiteter och synliggöra hur olika diskriminerande maktordningar samverkar i samhällets olika nivåer. Jämlikhet att sträva efter alla människors lika värde och likhet inför lagen, samt lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Jämställdhet jämlikhet mellan kvinnor och män, att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter i samhället. Maktstruktur en struktur på samhällsnivå som ger olika möjligheter och förutsättningar att påverka samhället och sitt eget liv. Vilka möjligheter och förutsättningar vi har hänger ihop med till exempel ekonomi, kön och etnisk tillhörighet. Kränkande särbehandling återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda personer på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför gemenskapen. Förslag på aktiviteter att driva för Studerandejämlikhetsombud Att komma igång: Ta kontakt med studiebevakarna på studentkåren för hjälp/stöd. Ta kontakt med ansvarig för institutionens jämlikhetsarbete/ likabehandlingsfrågor (prefekten vid respektive institution har huvudansvar (kontaktuppgifter finns på www.su.se/institutioner). Delta vid Jämlikhetsnätverkets träffar under året. Frågor att lyfta och dokument att granska: Lyfta frågor om jämlikhet och lika villkor i student-, doktorandeller fakultetsråd. Se över institutionens likabehandlingsplan (om sådan finns). Se över Stockholms universitets Plan för lika rättigheter och möjligheter och de aktiva åtgärder som institutionerna bör utföra. Diskutera och lyfta frågor om jämlikhet, lika villkor, diskriminering, trakasserier och normer. Vara med och påverka utformandet av kursvärderingar genom att arbeta in frågor om lika villkor och jämlikhet. Använda studentkårens Checklista för tillgänglighet och gå en tillgänglighetskoll på institutionen tillsammans med exempelvis studerandeskyddsombud. Granska litteraturlistor och se över representationen av författare. (Vilket kön identifierar sig författarna med? Var kommer majoriteten av författarna ifrån? Är litteraturen representativ för vårt samhälle?). Att dokumentera och underlätta arbetet: Skapa en mejladress som kan vandra mellan de olika Studerandejämlikhetsombuden (på så vis sparas information), exempel kan mejladressen heta: jämlikhet.(rådets namn)@gmail.com För anteckningar digitalt och spara ner i exempelvis en dropbox kopplad till mejlkontot (www.dropbox.com). Konkreta tips på aktiviteter: Se till att information finns tillgänglig på institutionen till kontaktpersoner som har hand om lika villkors- och jämlikhetsfrågor. Be studentkåren att komma ut och hålla en utbildning för studentrådet/doktorandrådet i exempelvis: normkritik, diskrimineringsgrunderna, tillgänglighetsarbete, jämlikhet/jämställdhet, att skriva en likabehandlingsplan. Arrangera en temakväll tillsammans med studentkåren i ett ämne som är aktuellt för dig/er att driva (koppat till jämlikhet). 5
Arrangera en filmkväll där filmer som är relevanta för ämnet kan visas. Håll utkik på studentkårens webbplats om vad som arrangeras och delta vid intresse. Frågor som inte ska drivas av Studerandejämlikhetsombud: Diskrimineringsärenden (exempelvis om en student har blivit diskriminerad och behöver stöd/hjälp). Om sådana ärenden uppstår vänder du dig till Studentombuden på studentkåren eller Jämlikhetssamordnaren på universitetets studentavdelning. Kontaktuppgifter finner i slutet av denna folder. Om du är osäker på vad du kan/får driva som Studerandejämlikhetsombud så kan du vända dig till Samordnaren för lika villkors-frågor på studentkåren som kan berätta mer. Studentkårens arbete Studentkåren bedriver ett aktivt och framåtsträvande arbete inom jämlikhetsfrågor i alla delar av sin verksamhet, varpå Samordnaren för lika villkors-frågor är en nyckelperson. Samordnaren för lika villkors-frågor arbetar heltid vid studentkåren och finns representerad i de flesta arbetsgrupper och organ som behandlar olika jämlikhetsfrågor vid universitetet. Samordnaren för lika villkors-frågor är årligen med i framtagandet av en handlingsplan för lika villkor för studentkåren samt utbildar och stöttar verksamheten med spetskompetens inom jämlikhetsfrågor. Samordnaren för lika villkors-frågor kartlägger Studerandejämlikhetsombuden genom Studiebevakarnas dokumentation och har en kontaktlista över personer som har intresse för och/eller är aktiva inom jämlikhetsfrågor. Samordnaren för lika villkors-frågor är även sammankallande för Jämlikhetsnätverket. Böcker: Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring, Bromseth, J & Darj, F, 2010, Uppsala universitet En rosa pedagogik jämställdhetspedagogiska utmaningar, Ohrlander, K, Lenz Teguchi, H, & Bodén, L, 2011, Liber Positiv antirasism Så förnyar vi en debatt som kört fast, Daniel Poohl & Alexander Bengtsson, 2012, Expo Crip Theory: Cultural Signs of Queerness And Disability, Robert McRuer, 2006, New York University Vi är bara några kompisar som träffas ibland, Rotary som manlig arena, Robert Hamrén, 2007, Normal förlag Det andra könet. Beauvoir, Simone de (2006) (1949). Stockholm, Norstedts pocket Intersektionalitet : kritiska reflektioner över (o) jämlikhetens landskap. De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana (2005). Malmö, Liber Att bli respektabel : konstruktioner av klass och kön, Skeggs, Beverley (2000). Göteborg, Daidalos Vad är queer? Ambjörnsson, Fanny, 2006, Natur & Kultur Är du kille eller tjej? en intervjustudie om unga transpersoners livsvillkor Darj, Frida, Nathorst-Böös, Hedvig och Summanen, Edward,2010, RFSL Ungdom HBT och heder Darj, Frida och Nathorst-Böös Hedvig, 2011, AL- MAEUROPA & RFSL Ungdom Man föds inte till homofob, man blir det ett studiematrial om homofobiska hatbrott, 2010, RFSL Ungdom & Almänna Arvsfonden Under huden Sexualundervisning och normkritisk pedagogik, RFSL & RFSL Ungdom, Equality, White, Stuart, 2007, Polity Press För generella frågor om, och stöttning med, rådens arbete vänder du dig till studentkårens Studiebevakare. 6 Strukturen Tanken med kartan till höger är att visa hur alla olika delar är kopplade till varandra samt hur påverkansleden ser ut. På institutionerna kan olika student- och doktorandråd etableras. Studentoch doktorandråden uppmanas att välja ett (eller flera) Studerandejämlikhetsombud. Studerandejämlikhetsombuden kopplas sedan till Jämlikhetsnätverket, tillsammans med andra intresserade studenter, som drivs av studentkåren. Jämlikhetsnätverket kan 11
Lästips Nedan följer lästips för dig som är intresserad av att ta reda på mer om frågor rörande jämlikhet på Stockholms universitet och i stort, vill ha tips på metodmaterial att arbeta utifrån eller vill gräva ner dig i intressant litteratur. Dokument: Handlingsplaner vid Stockholms universitet: Likabehandlingsplan Plan för lika rättigheter och möjligheter Plan för tillgänglighet Handlingsplan för breddad rekrytering Alla Stockholms universitets handlingsplaner finns på www.su.se under rubriken Utbildning, Jämlikhet och likabehandling Institutionernas handlingsplaner (om sådana finns) finner du via respektive institutions webbplats genom: www.su.se/institutioner Diskrimineringslagen, www.regeringen.se använd sökfunktion Diskrimineringsgrunderna, www.do.se under rubriken Fakta på Diskrimineringsombudsmannens webpplats finns användbara dokument och material: www.do.se/sv/material Metodmaterial: Bryt! ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet, RFSL Ungdom & Forum för levande historia 2011 O/LIKA ett metodmaterial mot fördomar och diskriminering, LSU Sveriges ungdomsorganisationer 2008 Öppna verksamheten! ett metodmaterial om normer och inkludering i öppen ungdomsverksamhet, Ungdomsstyrelsen 2011 Gud är större ett material om tro, hbt och sånt, Religion hjärta hbt, Sveriges förenade HBTQstudenter, 2012 Krokben och utsträckta händer Intersektionella perspektiv på makt, en hjälp för sig att vässa ditt jämställdhetsarbete, Sofia Karlsson, Charlotte Signahl och Sandra Dahlén, signahl.se/krokben-och-utstrackta-hander Interfems Makthandbok, www.interfem.se/makthandbok.aspx i sin tur utse personer att representera studenter och doktorander inom olika arbetsgrupper och organ vid universitetet. Jämlikhetsnätverket ska även se till att övriga studenter fångas upp och får möjligheten att delta vid olika arrangemang. Dessa arrangemang kan därmed med mandat från deltagare inom Jämlikhetsnätverket arrangeras av studentkåren samt av och för alla som är intresserade av att delta. Jämlikhetsnätverket Jämlikhetsnätverket ämnar samla alla Studerandejämlikhetsombud samt andra intresserade och vara en plattform där erfarenhetsutbyte och gemensam påverkan för jämlikhetsfrågor står i fokus. Du behöver inte ha en post i ett studentråd för att delta på nätverkets träffar. Jämlikhetsnätverket har som mål att sammanträda mellan två till tre gånger per termin. Sammankallande för Jämlikhetsnätverket är studentkåren genom Samordnaren för lika villkors-frågor. Aktuell information om jämlikhetsnätverket finner du på: www. sus.su.se/jamlikhetsnatverket. Institutionerna Doktorandråden Stockholms universitet (SU) Arbetsgrupper vid SU Studentråden Studerandejämlikhetsombud Jämlikhetsnätverket Events och träffar för intresserade Stockholms universitets studentkår (SUS) 10 7
Förslag på struktur för Jämlikhetsnätverkets tre möten under terminen: - Vid första träffen går nätverket igenom praktisk information om vem en kan vända sig till, vad för kunskap som finns att tillgå samt hur strukturen är uppbyggd. Första träffen är även till för nätverkande och utbyte av kunskap och erfarenheter. Representanter till arbetsgrupper vid universitetet utses och beslut fattas om vilka ämnen som bör uppmärksammas under året. - Vid den andra träffen är tanken att lyfta diskussioner och/eller situationer som har uppstått under terminen för att göra en kartläggning med eventuella förslag till åtgärder eller strategier för förändring. Här finns möjligheten att lyfta upp intressanta debatter som pågår och förankra det arbete som bedrivs samt tipsa om vad som är på gång vid respektive institution. - Vid den tredje och sista träffen sker återkoppling och uppföljning av arbetet. Detta för att lyfta vad som har skett under terminen och uppmärksamma sådant som inte fått genomslag, ta det till nya nivåer samt visa på goda exempel. Här summeras och utvärderas arbetet som bedrivits för att lättare kunna göra en överlämning vid eventuella skiften av Studerandejämlikhetsombud och representanter i nätverket. Arbetsgrupper vid universitetet Vid universitetet finns olika arbetsgrupper och organ som behandlar jämlikhetsfrågor utifrån olika perspektiv varpå dessa tre kan nämnas som exempel på stora aktiva grupper som studenter finns representerade inom: Rådet för jämställdhets- och jämlikhetsfrågor är det mest allomfattande organet som bland annat tar fram universitetets Plan för lika rättigheter och möjligheter. Rådet är även rådgivande till rektor och bidrar till kunskapsspridning och information i frågor om jämställdhet och jämlikhet. Studentrepresentationen i gruppen består av två ordinarie representanter som utses av studentkåren. Arbetsgruppen för breddad rekrytering arbetar för att universitetets studenter ska spegla hela det omgivande samhället. Studentrepresentationen i gruppen består av en ordinarie representant samt en suppleant som utses av studentkåren. Tillgänglighetsgruppen (Referensgruppen för studenter med funktionsnedsättning) arbetar för universitetets tillgänglighet samt rättigheter och möjligheter för personer med funktionsnedsättningar. Studentrepresentationen i gruppen består av en ordinarie representant samt en suppleant som utses av studentkåren. Kontaktuppgifter Studiebevakare, Stockholms universitets studentkår (SUS), varje fakultet har en Studiebevakare (humanistiska fakulteten, samhällsvetenskapliga fakulteten, naturvetenskapliga fakulteten och juridiska fakulteten). Respektive Studiebevakare nås via e-post och telefon. Uppdaterade kontaktuppgifter finns på: www.sus.su.se/ kontakt Samordnaren för lika villkors-frågor, Stockholms universitets studentkår (SUS), nås via e-post och telefon, uppdaterade kontaktuppgifter finns på: www.sus.su.se/kontakt Jämlikhetssamordnare, Stockholms universitet, uppdaterade kontaktuppgifter finns på: www.su.se/jamlikhet Studentombud, Stockholms universitets studentkår (SUS), nås via e-post och telefon, uppdaterade kontaktuppgifter finns på: www.sus.su.se/kontakt Stockholms universitets studentkår (SUS), studentkåren finner du via vår hemsida www.sus.su.se Diskrimineringsombudsmannen (DO), på diskrimineringsombudsmannens hemsida finner du kontaktuppgifter och hänvisningar vart du kan höra av dig om du har frågor om eller vill anmäla diskriminering, www.do.se Om du vill ha kontakt med personen som är ansvarigför jämlikhets- och likabehandlingsfrågor vid din institution kan du ta kontakt med prefekten som har det yttersta ansvaret för frågorna. Du finner kontaktuppgifter till respektive institution på: www.su.se/ institutioner. 8 9