ANTIBIOTIKAANSVARIGA LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten Klinik och HC-specifika mål och mått 2015 Sulfa-SÄPO introducerar ANDERS NYSTEDT
Mål och mått på enhetsnivå för arbetet med kvalitetssäkring av antibiotikaanvändningen i NLL Här följer en sammanställning av förslag på mål och mått som kan användas av den antibiotikaansvarige läkaren på den förskrivande enheten i arbetet med kvalitetssäkring av verksamhetens antibiotikaanvändning. Dessa förslag arbetades fram i de grupparbeten som genomfördes i samband med det första mötet med länets antibiotikaansvariga läkare som arrangerades i Storforsen, Älvsbyn oktober 2012. Detta dokument avses förbli levande och planeras uppdateras med nya förslag på användbara mål och mått som kommer fram i enheternas eget arbete med de egna verksamhetsplanerna. Och ni Endast fantasin sätter gränser! Strukturmål kan vara att Den antibiotikaansvarige läkaren avsätter (X tid) för arbetet med att utföra åtagandena enligt uppdragsbeskrivningen om behov finns för att ha uppgifterna formellt i enhetens verksamhetsplan. Tid avsätts (X tid) för att i kollegiet, till exempel i samband med internutbildningar eller liknande, diskutera kvalitetsarbetet enligt ovan.
Processmål kan vara att Arrangera möte med kollegiet på enheten med syfte att gå igenom och identifiera problemområden som kan angripas i kvalitetsarbetet i framtiden (eg. inför arbetet med nästa års verksamhetsplan). Fortlöpande eller under specificerad tidsperiod registrera infektionsdiagnoser (typinfektioner ex. infekterat bensår, pneumoni) och på ett organiserat sätt gå igenom detta i kollegiet för diskussion i samband med utvecklingstid. Organiserat och (X ggr) i kollegiet gå igenom de 10 senast utskrivna recepten / ordinationerna av specificerat antibiotika (ex Doxyferm, Heracillin, ciprofloxacin eller Claforan ) för analys och diskussion. (X ggr per år) ta ut individuell förbrukningsstatistik för självskattning och analys. Genomföra internt utvecklingsarbete exempelvis i form av AUDIT / journalgenomgångar kring specificerat ämne / fokusområde. Uppdra år kollegiet (individuellt) att gå igenom aktuella vårdprogram och återrapportera för att stärka enhetens rutiner. Arrangera internutbildningsinsats i associerat ämne (vårdhygien, Strama etc) Införa rutiner för användande av PCT-analys vid differentialdiagnostik bakteriell infektion / inflammation av annan genes. Införa rutin att alltid ange diagnos vid infektionsbehandling och aldrig antibiotikabehandla symtom (ex feber) eller lab-prov (ex CRP). Arrangera internutbildning för hela personalen där information om och bakgrunden till målsättningarna med basala hygienrutiner gås igenom. Skapa rutin för att vikarierande personal, till exempel stafettdoktorer, direkt informeras om lokala vårdprogram (ex Strama NLL-app) och rutiner. Arbeta med information exempelvis egenvårdsargument gentemot allmänheten. Mest för primärvården Tillämpa möjligheten att erbjuda fritt återbesök eller uppföljning med telefontid vid luftvägsinfektioner där antibiotikabehandling avstås / okomplicerad cystit som behandlas symtomatiskt under det att man avvaktar odlingssvar / avvaktar resultat av lokalbehandling (ex omläggning, kompressionsbehandling) av bensår då antibiotikabehandling avstås. Gärna utifrån enhetens beslutade fokusområde? Statistik och uppföljning? På vårdinrättning, ex sjukhem, införa rutin att urinsticka endast används för diagnostik på läkares ordination. Mest för slutenvården Skapa rutin för daglig utvärdering av indikation för KAD-behandling / CVK / annan kateter / annan följsamhet VRISS. Skapa rutin för att alltid dokumentera riskfaktorer enligt ovan. (X vecka/veckor per år) systematiskt gå igenom patienter som erhåller antibiotikabehandling och i kollegiet analysera indikation (och vid behov återkoppla till ordinerande läkare på akuten).
Effektmål kan vara (X %) minskning av den totala antibiotikaförskrivningen på enheten. (X %) minskning av förskrivet mjukdelsantibiotika (markörpreparat Heracillin och Dalacin ) (X %) ökning av förskrivet penicillin (Kåvepenin ) (< X% ex <5% eller ingen ) av patienter som antibiotikabehandlas under diagnos okomplicerad cystit erhåller ciprofloxacin. (> X% ex 80%) av patienter som erhåller primär antibiotikabehandling mot luftvägsinfektion erhåller penicillin. (< X%) av patienter som erhåller diagnos otit erhåller antibiotikabehandling. (< X%) av patienter som erhåller diagnos sinusit erhåller antibiotikabehandling. (< X%) av patienter som erhåller diagnos kronisk prostatit erhåller antibiotikabehandling. (> X% ex >90%) av patienter (utan allergi) som antibiotikabehandlas (primär behandling) för en lobär pneumoni erhåller penicillin. I slutenvården erhåller penicillin som backbone i behandlingen. (> X%) av patienter som erhåller diagnos erysipelas behandlas med vanligt penicillin. (> X%) av alla patienter som ordineras penicillinbehandling (J01C-gruppen eller specificerade preparat) ordineras 4-dos-regim. (> X%) av patienter som erhåller diagnos okomplicerad cystit använder möjligheten att avvakta antibiotika, avvakta odlingssvar, erhålla symtomatisk behandling och erbjudas gratis uppföljning för ställningstagande till antibiotikabehandling efter t ex tre dagar. (> X% alt 100%) av patienter som erhåller antibiotikabehandling har behandlingen kopplad till en i journalen dokumenterad infektionsdiagnos med angivet fokus. (X % ex 100%) följsamhet till klädkod (arbetsdräkt, hår, smycken) enligt basala hygienrutiner i NLL. (X %) följsamhet till basala hygienrutiner i NLL avseende handdesinfektion, handtvätt, användande av handskar, skyddskläder och stänkskydd. (X %) följsamhet till landstingets hygienrutiner avseende infektion hos personal till exempel mag-tarminfektion, infekterat sår eller bärarskap av multiresistenta bakterier. (X %) följsamhet till landstingets rutin för screening av personal som jobbat på annan ort. (X %) följsamhet till landstingets rutin för screening och handläggning av patient som vårdats utomlands. Mest för primärvården (X %) av personer >64 år i upptagsområdet influensavaccineras. (X %) av ålderspensionärer i upptagsområdet är adekvat vaccinerad mot Pneumokocker (revaccination 10 år). (X %) av alla patienter med diagnos KOL i upptagsområdet ska vara Pneumokockvaccinerade. Mest för slutenvården (X %) minskning av Claforan -användandet. (eller ciproxin etc) (X %) ökning av användandet av Bensyl-Pc I samband med (>X % alt 100%) av alla antibiotikaordinationer ordineras och dokumenteras planerat/preliminärt utsättningsdatum samtidigt som insättandet.