Varför gör elever på gymnasiet omval?

Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Varför gör elever på gymnasiet omval? Why do students re-election in high school? Frida Bernhardsson Kerstin Lagemyr Lärarprogrammet Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinationsdatum 2008-11-11 Examinator: Marita Flisbäck Handledare: Nils Andersson

FÖRORD Detta är vårt examensarbete som vi under tio veckor, dagar, kvällar och helger arbetat med. Detta examensarbete handlar om gymnasieelever som ångrar sitt första gymnasieval. Vi har använt oss av elever som nu går på olika gymnasieskolor runt om i Göteborg. Vi vill ge ett extra tack till Fereshteh Erfan, Sven Nilsson och Gunnel Idemark som hjälpt oss att få tag på alla elever. Sen vill vi även tacka alla de elever som ställde upp på vår intervju och alla de runt omkring oss som orkat lyssna på vårt eviga prat om detta examensarbete. En stor eloge till oss själva som trots hur trötta vi än har varit aldrig har hamnat i en konflikt. Sist men inte minst vill vi tacka vår handledare Nils Andersson som hjälpt oss genom detta examensarbete. 1

SAMMANFATTNING Vårt syfte är att undersöka vad det är som gör att elever på gymnasiet idag ångrar sitt gymnasieval samt ta reda på elevernas uppfattning om de eventuella vägledningssamtal de haft inför gymnasiet med sin studie- och yrkesvägledare. Med vår undersökning hoppas vi att i vår kommande profession som studie- och yrkesvägledare kunna vägleda eleverna till ett så tillfredsställande gymnasieprogram som möjligt detta för att felvalen ska minska. Minskas omvalen minskas de merarbeten som tillkommer för elev samt skolans personal. Utifrån våra sex intervjuer fick vi fram att en av de främsta orsakerna enligt eleverna till att de på gymnasiet gör omval är att de i efterhand känner att de fått för lite information om det program de valde att gå vilket gjorde att de blev besvikna när de kom till sitt program och insåg vad de egentligen skulle läsa. En annan orsak till att eleverna ångrar sitt gymnasieval är att samtliga efter det att de gjort sitt gymnasieval kände att de intressen de valt efter inte är samma intressen som de egentligen ville skulle styra valet. Vårt resultat har vi analyserat med hjälp av teoretiker som Max Weber, J.L Holland och Leon Festinger, vi tog även hjälp av fyrstegsmodellen. Vi ansåg efter de intervjuer vi haft med eleverna att deras vägledningssamtal verkade ha en hel del brister då de exempelvis aldrig blivit ifrågasatta i sina val. Vi blev däremot positivt överraskade över att alla våra intervjupersoner uppgav att de anser att det är viktigt att man har bra självkännedom för att kunna göra ett bra underbyggt val. Vi anser samt fått stöd av vårt resultat att om man ska kunna minska antalen omval är det viktigt att lära känna sig själv. Lär man känna sig själv faller livets pusselbitar sakta men säkert på rätt plats. 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte och frågeställningar... 5 1.3 Tidigare forskning... 5 1.3.1 Orsaker till att elever på gymnasiet gör omval... 6 1.3.2 UG 95... 7 1.3.3 Ungdomars utbildnings- och yrkesval- i egna och andras ögon... 8 1.3.4 Självkännedom... 8 1.4 Avgränsning... 9 2. TEORETISKA PERSPEKTIV... 10 2.1 Socialt handlande... 10 2.2 Kognitiv dissonans... 11 2.3 Vägen till ett tillfredsställande val... 12 2.3.1 Medvetenhet om mig själv... 13 2.3.2 Medvetenhet om alternativ, hjälp att fatta beslut och hjälp med genomförandet... 14 3. METOD... 15 3.1 Val av metod... 15 3.2 Etik... 15 3.3 Pilotundersökning... 16 3.4 Urval... 16 3.5 Bortfall... 17 3.6 Genomförande... 18 3.7 Presentation av intervjupersoner... 18 4. RESULTAT... 21 4.1 Inför valet... 21 4.2 Efter valet/ omvalet... 24 4.3 Självkännedom... 26 5. ANALYS... 28 6. SLUTDISKUSSION... 31 7. KÄLLFÖRTECKNING... 33 BILAGA... 34 3

1. INLEDNING Ungdomar står idag inför den svåra uppgiften att utveckla en någorlunda fast identitet samtidigt som de ska kunna hantera stora förändringar i samband med val av levnadsbana. Och detta i ett risksamhälle där de aldrig kan vara säkra på att det som gäller i dag gäller i morgon. Det krävs av de unga att de kontinuerligt tänker igenom sina upplevelser, vad de vill och varför och vilka vägar som kan vara möjliga för dem (Skolverket 2004, s. 10). 1.1 Bakgrund Alla har eller kommer någon gång i livet stå inför ett flertal viktigt val. De flesta kommer nog ihåg hur tankarna gick då blanketten för val av gymnasieprogram skulle lämnas in. För många är det ett lätt val medan det är ett svårare val för andra. I samband med valet till gymnasievalet framträder osäkerhet för många ungdomar (Skolverket 2004, s. 66). Vi minns mycket väl när vi själva gick i nian och valet av gymnasieprogram skulle ske. Det var med blandade känslor som blanketten lämnades in och inte ens när den var inlämnad var vi säkra på att vi valt ett program vi skulle trivas med. Inför valet upplever 1 av 4 stor osäkerhet. Efter valet är fortfarande 1 av 6 elever mycket osäkra (Skolverket 2004, s. 66). Nu många år senare när man blickar tillbaka tror vi att valet hade sett annorlunda ut om ett samtal med en engagerad studie- och yrkesvägledare hade ägt rum. Med en engagerad studie- och yrkesvägledare menar vi en person som verkligen tar sig tid åt att lyssna på eleven och även ställer bra frågor så eleven kan se sitt val i ett nytt perspektiv samt få en ökad självkännedom och information om vilka alternativ som finns. Under våra två år på studie- och yrkesvägledarprogrammet och efter händelserika veckor ute på praktik på olika gymnasieskolor runt om i Göteborg märke vi att det var många elever som besökte skolans studie- och yrkesvägledare för att de ångrat sitt gymnasieval. Under dessa praktikveckor kom det relativt många in för att göra byten vilket väckte tankar hos oss praktikanter. Vad är det som gör att eleven endast ett par 4

månader senare ångrar sitt gymnasieval? Vi ställde även oss frågande till om dessa elever var nöjda med sin vägledning i nian eller om de hade velat ha detta viktiga samtal på ett annat sätt som kanske hade kunnat förhindra att de ett halvår senare ångrar sitt gymnasieval? Med de tankar och funderingar vi har samlat på oss både som elever och praktikanter vill vi försöka finna ett svar på varför eleverna ångrar sitt val. Detta för att vi på bästa sätt i vår kommande yrkesroll ska kunna vägleda elever i rätt riktning redan från början. Vi är medvetna om att alla människor har en benägenhet till att ändra sig mer är en gång i de allra flesta situationer. Men hade vi kunnat hjälpa några av dessa elever att välja ett gymnasieprogram som de trivs med från början anser vi att vi i vår kommande profession har lyckats. 1.2 Syfte och frågeställningar Vårt syfte är att undersöka vad det är som gör att elever på gymnasiet idag ångrar sitt gymnasieval samt ta reda på elevernas uppfattning om de eventuella vägledningssamtal de haft inför gymnasiet med sin studie- och yrkesvägledare. Med vår undersökning hoppas vi att i vår kommande profession som studie- och yrkesvägledare kunna vägleda eleverna till ett så tillfredsställande gymnasieprogram som möjligt detta för att felvalen ska minska. Minskas omvalen minskas de merarbeten som tillkommer för elev samt skolans personal. Vad upplever eleverna är de främsta faktorerna till att de väljer att byta program på gymnasiet? Hur upplevde eleverna sitt möte med studie- och yrkesvägledaren på grundskolan? 1.3 Tidigare forskning När vi började läsa litteratur och olika avhandlingar hittade vi ett par andra examensarbeten som belyser samma ämnesområde som vi har tänkt undersöka. Vi valde det examensarbete som vi kände var mest relevant för vårt arbete och eftersom Jannica Karlsson liksom oss har blandat årskurs 1 och 2 års elever i sina intervjuer (Karlsson 5

2007). Detta examensarbete, Orsaker till att elever på gymnasiet gör omval kommer vi att använda oss av som tidigare forskning. Vi kommer även att ha med två olika forskningsrapporter från Skolverket, UG 95 och Ungdomars utbildnings- och yrkesval- i egna och andras ögon. UG 95 har vi valt att ta med som tidigare forskning för att den belyser omständigheterna som kan påverka elevens val till gymnasiet (Skolverket 1995). Ungdomars utbildnings- och yrkesval- i egna och andras ögon har vi valt att ha med för att den beskriver hur ungdomarna känner inför sitt val till gymnasiet. Rapporten belyser även hur viktigt samtalet med eleven inför gymnasievalet är för att eleven ska känna sig trygg i sitt val (Skolverket 2004). 1.3.1 Orsaker till att elever på gymnasiet gör omval Karlssons examensarbete belyser orsakerna till elevers omval på gymnasiet. Karlsson har valt att inrikta sig mot elever i Halmstads kommun som byter till Fordonsprogrammet. Studien bygger på intervjuer med fyra elever i årskurs 2 och fyra elever i årskurs 1 samt en studie- och yrkesvägledare (Karlsson 2007). Anledningen till att vi använder oss av Karlssons arbete är för att det är det nyaste examensarbetet vi hittat som liknar vårt samt att hon har valt att intervjua elever som både går i årskurs 1 och årskurs 2 (Karlsson 2007). Att Karlsson har valt att intervjua en studie- och yrkesvägledare och dessutom inriktat sig mot ett specifikt program är det som skiljer hennes arbete från vårt arbete. Karlsson fick fram ett antal orsaker till varför eleverna gjorde omval till Fordonsprogrammet. Dessa orsaker var bland annat. att eleverna saknade intresse för det program de kom in på från början eller att de var osäkra på det programval de gjort från början. Eleverna uppgav även bristfällig information om de olika gymnasieprogrammen som ett skäl samt att de var skoltrötta när valet skulle göras. Eleverna kände även att de hade bristfällig information avseende ämnena i de olika gymnasieprogrammen. Karlsson fick även fram i sitt resultat att vissa av eleverna ångrade sitt gymnasieval eftersom de inte gjorde ett aktivt gymnasieval när de gick i nian. 6

När eleverna sedan gjort ett omval skedde detta till ett program som stämde bättre överrens med ens intressen. Karlsson kom även fram till att man behöver arbeta mer med självskattning och självkännedom hos eleverna för att bättre kunna hjälpa dem i deras val (Karlsson 2007). Studie- och yrkesvägledaren angav som anledningar till att eleverna ångrat sitt val att någon i elevens omgivning påverkat valet i fel riktning. När eleven sedan ändrar sitt programval blir resultatet något som stämmer bättre överrens med elevens egna värderingar och intressen. Felvalen enligt studie- och yrkesvägledaren kan även handla om en omogen sida hos eleven eller att valet till gymnasiet inte har varit tillräckligt väl underbyggt (Karlsson 2007). 1.3.2 UG 95 UG 95 är en rapport från skolverket skriven av Karin Fransson och Gunnar Kriegholm. Denna rapport är en utvärdering av årskurs 9- elevers kompetens avseende studie- och yrkesorientering. Det är elevernas val till gymnasieskolan samt skolans arbete med studie- och yrkesvägledning som stod i centrum för undersökningen. Rapporten gjordes med hjälp av enkäter till ett slumpmässigt riksurval till elever i årskurs 9. Studie- och yrkesvägledare, lärare och rektorer har också svarat på enkäter (Skolverket 1995). Vi kommer att rikta in oss på den del i UG 95 som behandlar elevernas val till gymnasieskolan samt det fria valet. Rapporten visar på att det är många olika faktorer som påverkar elevens val till gymnasiet exempelvis genus och social bakgrund samt etnicitet. Kan valet till gymnasiet göras på ett rationellt sätt där eleven själv väger valalternativens effekter, konsekvenser och lönsamhet mot sina egna önskningar, drömmar, värderingar, attityder och den övriga självkännedom och de erfarenheter eleven har? Om elevens val till gymnasiet går att göra på ett rationellt sätt existerar det fria valet. Det fria valet kännetecknas även av ett val som är oberoende könstillhörighet, social, ekonomisk och kulturell bakgrund. Enligt läroplanen är det studie- och yrkesvägledningens uppgift att motverka så att dessa faktorer inte får så stort genomslag vid valet till gymnasiet. Trots att studie- och yrkesvägledningen ska försöka göra så att elevens val bygger på deras 7

intressen och förutsättningar vet man att faktorer som social bakgrund, kulturell tillhörighet och kön slår igenom i så gott som alla val (Skolverket 1995). 1.3.3 Ungdomars utbildnings- och yrkesval- i egna och andras ögon Ungdomars utbildnings- och yrkesval- i egna och andras ögon är en rapport från Skolverket som Karin Fransson och Gunnel Lindh fick i uppgift att utföra för att sammanställa tidigare publikationer inom skolans område i huvudsak mellan 1990-2002. Rapporten innehåller bland annat forskning om ungdomar och deras handlande, föreställningar och kunskap vid val av utbildning och yrke. Rapporten betonar att vi lever i ett risksamhälle vad gäller utbildningar och yrken vilket bidrar till en väldigt otrygg framtid för ungdomarna. För att underlätta detta visar Lindh och Fransson på hur viktigt samtal med studie- och yrkesvägledare är för att individen ska få chans att reflektera och hitta sig själv (Skolverket 2004). I UG 95 beskrivs detta att det är viktigt att eleven vid olika val har självkännedom för att kunna göra väl underbyggda val (Skolverket, 1997). En tankemodell som Fransson och Lindh förespråkar som ger stöd i en valsituation är den som Law och Watts utvecklade 1977, DOTS. DOTS utvecklades efter detta och blev till NEWDOTS som handlar om vad man bör lära sig och om hur och varför samt det livslånga lärandet (Skolverket 2004). Vi drar paralleller mellan NEWDOTS och fyrstegsmodellen vilken vi anser är grunden för att eleven ska kunna göra ett väl underbyggt val (Lovén 2000). Denna fyrstegsmodell kommer vi att använda oss av i vårt teoretiska avsnitt och går därför inte närmare in på den här. 1.3.4 Självkännedom I Anders Lovéns avhandling, Kvalet inför valet, får han fram i sitt resultat att eleverna själva uttrycker en önskan att kunna relatera till sig själv och sin självkännedom till olika tänkbara alternativ (Lovén, 2000). Självkännedom är något både UG 95 och Ungdomars utbildnings- och yrkesval- i egna och andras ögon betonar viktigt. I UG 95 är självkännedom att man har en medvetenhet om bakgrundsfaktorernas betydelse inför valet samt hur man uppfattar sig själv och sina möjligheter (Skolverket 1997). Det är även denna förklaring till självkännedom som 8

Fransson och Lindh refererar till i sin rapport Ungdomars utbildnings- och yrkesval- i egna och andras ögon. UG 95 tolkar elevernas uppfattning om självkännedom som att den är begränsad och skulle behöva utvecklas men att detta hela tiden kommer i andra hand efter att skaffa sig faktakunskaper och information om de valalternativ som finns. Majoriteten av eleverna anser nämligen att frågor om självkännedom inte är speciellt vanligt under samtal med studie- och yrkesvägledare och med lärare (Skolverket 1997). 1.4 Avgränsning När vi satte oss ner och började fundera på vårt ämne insåg vi snabbt att det var många delar vi hade velat undersöka. Vi blev tidigt intresserade av att se problematiken ur ett genusperspektiv samt om resultatet sett annorlunda ut om vi jämfört storstad med landsbygd. Vi insåg väldigt snabbt att arbetet skulle bli för stort om vi hade undersökt allt vi var intresserade av och avgränsade oss därför till att endast undersöka varför eleven ångrat sitt gymnasieval samt hur eleverna uppfattat mötet med en eventuell studie- och yrkesvägledare oavsett genus och bostadsort. En annan tanke var att undersöka skillnader mellan elever som ångrar sitt gymnasieval inom olika utbildningar. Dessa tankar förkastades snabbt då vi insåg att arbetet hade blivit alldeles för stort och därmed svårt att hantera eftersom det hade blivit många helt skilda frågeställningar inom samma ämne. 9

2. TEORETISKA PERSPEKTIV När vi läste in oss på vårt ämne; elever som gör omval på gymnasiet insåg vi att det finns en stor mängd teorier att välja mellan beroende på hur man vill vinkla ämnet. Efter att ha resonerat en tid över vad vi vill ha för vinkling i arbetet bestämde vi oss för att ta reda på vad som händer från det att man väljer gymnasieprogram tills den dagen man inser att man vill göra ett omval. Vi har bestämt oss att använda oss av Max Webers teori om socialt handlande för hans fyra idealtyper tycker vi passar in i hur en människa i olika situationer kan handla. Leon Festingers kognitiva dissonansteori anser vi vara relevant i den period eleven ångrar sitt gymnasieval. Slutligen väljer vi att ta med John L Hollands teori i avseende hur människan väljer studie och yrkesval. Denna valprocess kan förenklas om fyrstegsmodellen används (Lovén 2000). Utifrån våra olika teorier utarbetade vi vår intervjuguide. Våra frågor skrev vi på ett sådant sätt som gjorde att svaren vi fick under intervjuerna förhoppningsvis kunde ge oss en bra grund för vår analys. 2.1 Socialt handlande Socialt handlande är hur man agerar i vissa sammanhang med andra människor inblandade (Weber 1983). Vi använder oss av begreppet socialt handlande i elevernas gymnasieval. Detta eftersom vi anser att eleverna omedvetna eller medvetna ingår i ett socialt spel där olika påverkansfaktorer såsom föräldrar, kompisar samt all reklam eleverna får hem om de olika skolornas gymnasieprogram spelar roll i elevernas gymnasieval. Weber har utvecklat fyra idealtyper för socialt handlande. Dessa idealtyper utvecklade Weber eftersom sociologin är en vetenskap som försöker förstå meningen i ett socialt handlande och därigenom klargöra orsakerna till dess förlopp och verkningar. Utifrån dessa fyra idealtyper kan man förklara förståelsen av handlingen om man känner till traditionen, affekten, värdet och målet bakom handlingen. Det är viktigt att veta att dessa fyra punkter endast är idealtyper och att verkligheten inte är så konkret (Andersen och Kaspersen 2003). Vi har valt Webers fyra idealtyper för socialt handlande för att vi tror att dessa kan hjälpa oss att förstå elevens handlande i valprocessen. 10

Webers fyra idealtyper är följande: Traditionellt handlande, dvs. handlingar som styrs av tradition eller ingrodda vanor. Affektuellt handlande, dvs. handlingar som är bestämda av aktörens specifika affektioner och känslotillstånd. Värderationellt handlande, dvs. handlingar som bestäms av en medveten tro på det etiska, estetiska, religiösa etc. egenvärdet hos ett beteende, oberoende av handlingens effekter. Målrationellt handlande, dvs. handlingar som utförs för att uppnå vissa bestämda mål. I detta handlande kalkylerar aktören över vilka handlingar som bäst och effektivast leder till uppnåendet av det uppsatta målet (Andersen och Kaspersen 2003, s. 111). Webers idealtyper finns inte i verkligheten utan det är varje forskares uppgift att förvissa sig om hur verkligheten stämmer överrens med de olika idealtyperna (Weber 1983). Dessa idealtyper används av oss för att få ingångar till vårt empiriska material. Vi är medvetna om att dessa fyra typer bara är idealtyper men vi anser ändå att vi kan utgå ifrån dessa punkter i de flesta människors handlande och kommer därför att jämföra idealtyperna med verkligheten. Vi kommer att utgå ifrån Webers idealtyper i elevens första gymnasieval genom att se vad deras val grundades på. Som Weber skriver är det vi som författare som ska tolka varje enskilt fall och bara ha idealtyperna just som idealtyp (Weber 1983). 2.2 Kognitiv dissonans Efter det att människan gjort ett val hamnar man enligt Leon Festinger i en kognitiv dissonans (Festinger 1985). Vi kommer att använda oss av kognitiv dissonans i samband med elevernas val till gymnasiet. Kognitiv dissonans kan man även hamna i om ens handlande inte överrensstämmer med ens attityder alltså inte bara i valsituationer (Festinger 1985). Vi kommer i vår analys utgå ifrån att eleverna hamnar i en kognitiv dissonans vid deras val till gymnasiet. Festingers teori går ut på att hitta en balans som leder till att man försöker finna tillfredsställelse i ett val man gjort trots att det funnits nackdelar med valet (Lester 1996). Festinger har i sin teori om valprocesser framhållit att individen inför ett beslutsfattande söker objektivt och opartiskt efter information om sina olika alternativ. 11

I sin teori beskriver Festinger att beslutssvårigheter uppstår om de viktigaste alternativen i valprocessen är jämställda samt hur pass varierande information individen har om sina alternativ samt hur viktigt valet är för individen. Festinger menar att det efter varje beslut som tagits inträffar en ångerperiod. Denna ånger är beroende av hur pass jämställda alternativen varit i valprocessen. Enligt Fetsinger är ångerfasen ganska kortvarig och övergår sedan i en period av ökad tillfredsställelse i ens val. Denna tillfredsställelse uppkommer genom partisk informationssökande med olika psykologiska försvarsmekanismer (Franke- Wikberg och Lundgren 1980). Vi anser att denna bit i Festingers teori om ångran är relevant för vårt arbete. Detta eftersom alla elever som gör ett val till gymnasiet genomgår en period då man antingen blir tillfreds med sitt val eller inte. Det är just dessa elever som inte blir tillfredsställda med sitt val och vill göra ett omval som vi vill studera. Festinger menar att om man trots allt inte blir tillfredsställd med sitt val kompenserar man bristerna från valet till nästa val (Festinger 1957). 2.3 Vägen till ett tillfredsställande val När en kognitiv dissonans uppstår försöker man på bästa sätt lösa situationen. Med hjälp av fyrstegsmodellen kan eleven med hjälp av en studie - och yrkesvägledare göra ett val/omval som de blir tillfreds med. 12

Figur 1. (Lovén 2000, s. 56). 1. Medvetenhet om mig själv 2. Medvetenhet om alternativ 3. Hjälp att fatta beslut 4. Hjälp med genomförande 2.3.1 Medvetenhet om mig själv Fyrstegsmodellen går ut på att eleven med hjälp av en vägledare ska lära känna sig själv. Många sökande har en oklar självbild och behöver hjälp att bli medvetna om intressen, anlag, färdigheter och ambitioner (Lovén 2000, s. 56). Genom att lära känna sig själv blir man mer medveten om sina starka och svaga sidor och därmed sin personlighetstyp. Genom att bli medveten om sin personlighetstyp lär man sig vilka intressen och vilken miljö man trivs i. John L Holland har utvecklat en personlighetsteori som går ut på att det finns sex olika personlighetstyper, RIASEC. Holland har dessutom delat in yrkesmiljöerna i sex motsvarande kategorier. (Holland 1997). Dessa sex kategorier är inget vi kommer att ta fasta på i vårt arbete utan vi använder oss av Hollands teori mer övergripande det vill säga att man väljer utifrån sina intressen för att trivas bra med sitt val. 13

Man väljer inriktning på studier och yrken som motsvarar ens egen personlighet vilket gör att sannolikheten blir högre att man trivs med sitt val. En individ antas söka sig till den miljö och det yrke som kan ge uttryck åt ens personlighet och där man kan använda sig av sina färdigheter på bästa sätt. Antingen kan man identifiera sig med flera av de olika personlighetstyperna eller bara en (Franke- Wikberg och Lundgren 1980). Vi har valt att använda oss av Hollands personlighetsteori i samband med elevernas val och omval. Vi kommer att försöka att använda oss av modellen i två olika sammanhang. Antingen i omvalet då eleverna väljer utifrån sina intressen vilket eleverna enligt de själva menar att de inte har gjort i sitt första val. Eller om eleverna menar att de gjort sitt första val utifrån sina intressen men samtidigt har flera olika intressen som gjorde att det första valet inte blev rätt. I Hollands termer i praktiken äger varje individ något av varje typ om än i varierande grad (Franke- Wikberg och Lundgren 1980, s. 35). 2.3.2 Medvetenhet om alternativ, hjälp att fatta beslut och hjälp med genomförandet Efter det att man blivit medveten om sig själv har man kommit en bit på vägen i fyrstegsmodellen. Lovén menar att även kunskaperna om alternativ behöver klargöras för att valet ska bli så bra som möjligt. Detta genom att man i beslutsfasen väger för och nackdelar så att inte väljandet sker utan eftertanke. För att eleven på bästa ska kunna genomföra dessa fyra steg sätter man tillsammans med vägledaren en handlingsplan som innehåller hinder och möjligheter. Detta för att eleven på bästa sätt ska kunna nå sina mål (Lovén 2000). 14

3. METOD Inför våra intervjuer hade vi ett mål och detta var att vi som intervjuare skulle lyckas med att skapa trygg och harmonisk atmosfär där eleven kände att denne stod i centrum detta för att vi skulle få så utförliga och sanningsenliga svar som möjligt (Kvale 1997). 3.1 Val av metod Vi har tänkt använda oss av en kvalitativ metod med halvstrukturerade frågor. Anledningen till att vi valde en kvalitativ metod framför en kvantitativ metod är för att vi ville ha en intervju som kändes genuin på det sätt att eleverna med egna ord fick förklara sin situation. Vi är inte heller ute efter att generalisera vårt resultat utan istället se till varje enskild individs upplevelser och få en djupare förståelse. Detta för att vi är intresserade av att veta hur eleverna uppfattar sin situation samt att höra dem uttrycka sina egna åsikter och synpunkter med sina egna ord (Kvale 1997). Vi valde att göra en intervjuguide med tre huvudområden, Inför valet, Efter valet/omvalet och Självkännedom. Under varje huvudområde följde ett antal öppna frågor. Vi ville att samtliga frågor skulle bli besvarade av samtliga intervjupersoner. Kände vi under samtalets gång att följdfrågor var en nödvändighet, ställdes följdfrågor. Vi var medvetna om att denna typ av intervju krävde en stor skicklighet hos oss som intervjuade eftersom vi var tvungna att ha kunskap om vårt ämne för att under intervjuns gång kunna ställa relevanta följdfrågor (Svensson och Starrin 1996). 3.2 Etik Enligt Kvale (1997) är etik något som skall finnas med under hela arbetets gång. Vi har följt Vetenskapsrådets forskningsetiska fyra principer, samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet när det gäller etiken i vårt arbete (www.vr.se). När vi försökte få tag i personer till vår undersökning var vi noga med att informera dem om att deras medverkan endast var av undersökningssyfte och att deras namn skulle fingeras. Vi var även väldigt noga med att belysa att deras medverkan var frivillig. Kvale (1997) beskriver denna frivilliga medverkan som ett informerat samtycke där undersökningspersonerna har rätt att dra sig ur när som helst. 15

Vi började varje intervju med att berätta undersökningens syfte samt hur intervjun var upplagd. Enligt Kavle är informerat samtycke att man informerar de personer man intervjuar om undersökningens syfte samt hur den är upplagd (Kvale 1997). När vi väl träffade eleverna i samband med intervjuerna hade vi videokamera med oss detta endast för röstupptagning. Vi var noga med att fråga eleverna om det gick bra att samtalen bandades och berättade även att efter det att uppsatsen blivit godkänt skulle banden spelas över. 3.3 Pilotundersökning Enligt Kvale kan man utföra så kallade pilotundersökningar för att lära sig behärska konsten att intervjua (Kvale 1997). Vi utförde tre pilotundersökningar på personer i vår närhet för att se om de frågor vi satt upp i vår intervjuguide var bra och tydligt formulerade så att eleven lätt skulle förstå frågan utan några missförstånd. När vi utförde dessa tre pilotundersökningar märkte vi redan efter vår första undersökning att vissa av frågorna var orelevanta för vår undersökning samt att vissa av frågorna var otydliga. Vi använde dock samma intervjuguide till vår andra undersökning för att se om vi skulle få samma utfall vilket vi fick. Därför ändrade vi vissa av frågorna och tog bort några frågor inför vår sista pilotundersökning. Denna pilotundersökning kändes därför mycket bättre. Vi är väldigt glada att vi utförde dessa tre pilotundersökningarna eftersom de gjorde oss säkra i vår intervjuguide samt hur vi skulle agera under intervjuns gång vilket vi tror var det Kvale menade när han skrev att det viktigaste sättet att lära sig att intervjua är i praktiken (Kvale 1997). Vad vi nu i efterhand känner är att intervjuerna hade kunnat bli ännu bättre om dessa pilotundersökningar också hade transkriberats. Detta för att vi märkte att efter varje transkriberat samtal blev nästa intervju bättre. Detta tror vi beror på att vi lärde oss av de misstag som blev tydliga vid en transkribering. 3.4 Urval Eftersom vi endast hade tio veckor på oss att skriva detta arbeta insåg vi att vi inte kunde ha de urvalskriterier vi ville ha från början. Vi fick istället acceptera de elever vi 16

kunde intervjua så länge de hade gjort ett omval från sitt förstahandsval till ett annat gymnasieprogram. De kriterier vi ville ha från början var att eleverna kom direkt från nian och hade gått endast en månad på sitt gymnasieprogram och ville göra ett omval. Vi insåg att det var svårt att få tag på elever som kom direkt från nian och gjort ett omval vi fick därför ta emot de elever som går på gymnasiet och som gjort eller vill göra ett omval. Vi hade som mål att intervjua åtta elever då vi kände att detta antal kunde ge oss en bra grund att stå på i vår analys. Vad vi dock inte hade räknat med var att bortfallet skulle bli så stort som det blev samt att vissa av intervjuerna inte skulle vara relevanta. Vårt mål med åtta relevanta intervjuer uppfylldes därför inte utan vi fick nöja oss med sex elever. Hade vi dock haft mer tid hade vårt mål kanske uppnåtts och därmed fått ett bättre resultat med större spridning. Med den kvalitativa metoden som grund känner vi ändå att vi fick bra spridning i svaren eftersom vår intervjuguide gav oss möjlighet att ställa följfrågor. Vi fick hjälp av en studievägledare på en gymnasieskola i Göteborg för att få tag på elever som gjort ett omval. Dock räckte det inte med dessa elever så vi kontaktade två andra studievägledare i Göteborg som i sin tur hjälpte oss att få tag på våra resterande elever. De elever som var intressanta för vårt arbete var de elever som nu 08 går på gymnasiet men som av någon anledning precis gjort ett omval till ett annat program. Efter det att vi fått namn och telefonnummer av de olika studievägledarna ringde vi upp dessa elever och berättade vårt syfte samt att de skulle vara helt anonyma och frågade om de ville ställa upp på en intervju på den gymnasieskola de olika eleverna går på. 3.5 Bortfall I vår första intervjuperiod fick vi tag på åtta stycken elever som var villiga att ställa upp på en intervju på deras skola. Vad vi inte hade i tankarna var att eleverna trots det att de frivilligt tackat ja och bestämt tid och plats för en intervju kunde strunta i att komma till intervjun. Detta blev vi dock varse om ganska snabbt då fyra av de åtta inbokade eleverna struntade i att dyka upp på intervjun. Vi hade detta bortfall i tankarna när vi kontaktade de andra studievägledarna och bad därför att få några extra elever om ifall 17

att samma bortfall skulle ske igen. Vi fick fem elever och denna gång kom alla fem eleverna på sina intervjuer. 3.6 Genomförande När väl intervjudagen var skickade vi ut ett meddelande till eleverna där vi skrev att det idag var dags för intervjun och att vi fortfarande hoppades på att de var intresserade av att ställa upp samt påminde dem om tid och plats. Innan intervjuerna började berättade vi återigen vårt syfte med arbetet samt varför vi var intresserade av att intervjua dem och att de skulle vara helt anonyma, både namn och skola skulle vara anonyma. Vi berättade även att syftet med videokameran vi hade med oss endast var för att spela in röstupptagningen. Vi hade tänkt använda oss av vår intervjuguide på ett halvstrukturerat sätt där vi skulle följa upp med följfrågor om det behövdes. Vi märkte beroende på vilken elev vi träffade att detta blev svårt eftersom vissa elever var mer pratglada än andra och detta resulterade i att vissa intervjuer blev mer strukturerade än andra. Intervjuerna pågick mellan 30-45 min. Efter att vi hade genomfört alla våra intervjuer bestämde vi oss för att transkribera dessa tillsammans. Anledningen till att vi valde att sitta tillsammans var för att inget i intervjuerna skulle missas eller misstolkas samt att den ena kunde sköta videokameran och den andra skriva. Efter att vi hade transkriberat våra intervjuer läste vi genom vårt material, detta för att lättare finna mönster mellan de olika intervjupersonernas svar. Efter att vi hittat olika mönster klippte vi ut dessa och placerade dem under samma områden som vår intervjuguide byggde på. Att vi bearbetade våra intervjuer på detta sätt tror vi underlättade mycket då vi skrev vårt resultat. 3.7 Presentation av intervjupersoner Vi kommer på grund av anonymiteten presentera intervjupersonerna med fingerade namn. 18

Intervjuperson 1- Anna Anna 17 år gick första året på samhällsprogrammet i Göteborg. Enligt Anna var det studie- och yrkesvägledaren som påverkade henne i hennes gymnasieval. Anna gick hela första året på programmet innan hon bytte till naturprogrammet på samma skola. Eftersom Anna tycker väldigt mycket om skolan ser hon inga problem med att hon måste läsa vissa ämnen vid sidan om för att komma ikapp eftersom hon gick direkt in i årskurs 2 på naturprogrammet. Intervjuperson 2- Bertil Bertil 17 år gick första året på naturprogrammet i Göteborg. Enligt Bertil var det hans föräldrar som starkt påverkan hans gymnasieval. Han visste hela tiden att valet var fel men det tog honom ett helt läsår innan han vågade konfrontera sina föräldrar och byta till samhällsprogrammet. Bertil går nu första året på samhällsprogrammet på samma skola. Intervjuperson 3- Erik Erik 17 år gick sitt första år på idrottsprogrammet i Göteborg. Enligt Erik valde han detta på grund utav sitt stora fotbollsintresse men kompisarna som valt en annan skola i Göteborg lockade mer och därför har Erik nu efter första året bytt till samhällsprogrammet och går första året. Intervjuperson 4- Cissi Cissi 16 år går på IB programmet i Göteborg. Cissi vill byta till naturprogrammet eftersom hon anser att engelskan på IB programmet är för avancerat. Hon var väldigt säker på sitt gymnasieval eftersom hon ville bli tvåspråkig efter gymnasiet och anser att bättre information om IB programmet hade förhindrat hennes val. Intervjuperson 4- Intervjuperson 5- Gunnar Gunnar 16 år gick några veckor på turismprogrammet i Göteborg. Han går nu på samhällsprogrammet med idrottsinriktning på en annan skola i Göteborg. Turismprogrammet valde Gunnar för att han är väldigt intresserad av resor och språk men insåg efter första veckan att programmet var för lite studieinriktat vad gäller samhällsämnen. 19

Intervjuperson 6- Isa Isa 18 år gick två år på frisörprogrammet i Göteborg. Isa var väldigt säker på sitt val till gymnasiet men kom sakta men säkert på att hon inte ville ha frisör som yrke utan endast som hobby. Detta gjorde att hon nu i trean går sista året på samhällsprogrammet på en annan skola i Göteborg. Efter att vi genomfört våra nio intervjuer kände vi att tre av dessa inte var relevanta för vår studie. Detta då vi kände att de inte passade in i vårt urval på grund av olika anledningar som t.ex. sjukdom och för många skolbyten. 20

4. RESULTAT Vår intervjuguide bestod av tre delar; inför valet, efter valet/omvalet och självkännedom. Dessa tre kategorier kommer att behållas vid redovisningen av resultatet. Vårt resultat bygger på sex intervjuer av de nio som blev intervjuade. Dessa intervjuer är med elever som nu går på gymnasiet och som precis gjort ett omval till ett annat program. Av dessa elever var tre killar och sex tjejer. Som vi skrev i vår metod var det tre av våra intervjupersoner som vi inte anser är relevanta för vårt arbete. Anledningen till att vi inte anser att dessa tre elever är relevanta är på grund av olika orsaker som vi beskrev i vår metod. 4.1 Inför valet Inför valet i nian hade våra intervjupersoner blandade känslor. Det var endast två intervjupersoner som på en skala mellan 1-10 där 10 var mycket säker i sitt gymnasieval kunde uppskatta sig själv som en 9:a. De andra intervjupersonerna uppskattade sig själva mellan allt från en 2:a till en 8:a. Anna och Bertil uppgav att de kände sig osäkra i sitt gymnasieval eftersom de visste vilket program de ville välja men sedan blev påverkade av familj respektive studievägledare som sa att ett annat program var bättre för dem. Bertil berättade under samtalets gång att han under många år blivit tillsagd av sina föräldrar att följa deras regler bland annat att välja naturprogrammet. Anna som blev påverkad av sin studievägledare uppgav att det kändes stressigt att välja till gymnasiet eftersom hon ville välja natur och studievägledaren rekommenderade samhälle samtidigt som hennes föräldrar bad henne välja vad hon själv kände jag vill läsa natur från hela början, det var tanken att alla tyckte att Anna ska läsa natur för att det passade mig bäst (Anna). Det Anna ansåg var viktigast när hon gjorde sitt gymnasieval var att hon skulle ha behörighet att läsa vidare efter gymnasiet jag vill ha 21

behörighet till allt inom högskola och universitet. När man går i nian hur kan man själv veta vad man vill bli om ett par år man ändrar sig konstant (Anna). Bertil som kände sig osäker i sitt första gymnasieval på grund av att föräldrarna pushade honom att välja naturprogrammet tyckte inte att det var något speciellt att välja gymnasieprogram det var mer något som jag bara skrev under och skickade in (Bertil). För Bertil var det viktigaste vid valet att föräldrarna fick som de ville eftersom det var så det gick till i hans familj. Erik, Gunnar och Isa var väldigt säkra i sitt gymnasieval eftersom de redan hade bestämt vad de ville gå för program baserat på deras intressen. De uppgav dessutom att det viktigaste för dem när de gjorde sitt gymnasieval var att de valde utifrån sitt intresse, att de fick gå något de var intresserade utav helt enkelt. Valet var väldigt enkelt eftersom jag hela tiden har velat bli frisör jag visste redan i sjuan att jag ville bli frisör eftersom jag gillar att hålla på med hår och klippa. (Isa) Eftersom Erik, Gunnar och Isa var så säkra i sitt gymnasieval och sina intressen var gymnasievalet inte något de reflekterade över. Gunnar visste att han ville gå turism eftersom han gillar att resa men det fanns så mycket att välja mellan och detta gjorde honom osäker. När han väl gick på öppet hus kände han att turism verkligen var rätt. Erik uppgav att den enda svårigheten med hela gymnasievalet var att han visste att han skulle skiljas från sina vänner som skulle välja ett annat program på en annan skola. Cissi uppgav att det som cirkulerade i hennes tankar inför valet var att hon ville plugga utomlands efter gymnasiet och därför ville hitta ett program som passade hennes önskemål med en bred linje och mycket språk. Hon uppgav att hon tyckte att det var en jobbig process att välja till gymnasiet eftersom hon ville ha en bred linje med språk men när hon hittade IB programmet kände hon att hon inte skulle ångra sig. Erik ansåg att han inte var aktiv i sitt gymnasieval på grund av att han redan hade bestämt sig för att gå idrottsprogrammet. De andra intervjupersonerna uppgav att de kände sig aktiva i sitt gymnasieval genom att de gick på öppethus och tog reda på 22

information om de olika program de valde emellan. Gunnar, Cissi och Isa uppgav att det var efter öppet hus som de blev 100 % säkra på vilket program samt vilken skola de skulle välja. Bertil uppgav först under intervjun att han var aktiv och menade då att han besökte öppet hus för att hitta en bra skola eftersom han redan var säker på program. Alla våra intervjupersoner utom Isa har på något sätt kommit i kontakt med en studievägledare i samband med sitt gymnasieval. Isa har inget riktigt minne av något vägledningssamtal eftersom det inte fanns någon vägledare på hennes skola. Det var endast en lärare som hade gått några kurser som fanns till hjälp om någon ville fråga något. Isa tror att det hade varit bra med samtal med en vägledare som hade fått henne att tänka mer på framtiden och andra val men i slutändan tror hon att hon hade valt frisörprogrammet ändå. Anna blev negativt påverkad av samtalet med studie- och yrkesvägledaren eftersom det fick henne att välja ett program hon aldrig skulle ha valt annars. Bertil uppgav att samtalet med studievägledaren mest handlade om olika skolor, studievägledaren ifrågasatte aldrig hans gymnasieval utan bara accepterade. Han anser alltså inte att hans studievägledare hjälpte honom i hans gymnasieval. Cissi ansåg inte att hon fick så mycket hjälp av sin studievägledare eftersom studievägledaren inte visste så mycket om IB programmet och bara tyckte det var ett bra val. Erik ansåg att studievägledaren både hjälpte honom och inte. Anledningen till att Erik tyckte att studievägledaren hjälpte honom var att de kom fram till att det var fotboll han ville hålla på med samtidigt som han tror att om studievägledaren inte bara hade accepterat att han ville hålla på med fotboll hade han kanske kommit på andra tankar som hade gjort att han hade valt ett annat program. Gunnar uppgav att han tyckte att samtalen med studievägledaren gav honom mycket eftersom studie- och yrkesvägledaren enkelt berättade saker för Gunnar som han ville veta om olika program. Personer förutom studie- och yrkesvägledaren som intervjupersonerna uppgav att de pratade med i samband med sitt gymnasieval var bland annat sina lärare, kompisar och föräldrarna och som Erik svarade jag pratade med mig själv (Erik). 23

När det gäller informationen i samband med de olika gymnasieprogrammen ansåg Anna, Erik och Isa att de utifrån vad de eftersökte och deras intressen hade tillräckligt med information för att kunna göra ett bra gymnasieval. Bertil, Cissi och Gunnar ansåg inte att de hade tillräckligt med information för att kunna göra ett bra gymnasieval. Jag visste absolut ingenting, vissa sa att det skulle vara jättesvårt och vissa sa att det skulle vara enkelt så jag hade ingen aning om hur det skulle va. Jag trodde det skulle va som på grundskolan men det var det inte (Bertil). Bertil, Gunnar och Cissi ansåg att om de hade vetat lite mer om vilka specifika ämnen som ingick i deras gymnasieprogram vid valet hade de antagligen valt ett annat gymnasieprogram. Jag kanske inte visste att det var så specialinriktat på turism jag trodde att det var mer samhällsinriktat och inte bara turism hela tiden hade jag vetat det hade jag kanske valt något annat (Gunnar). 4.2 Efter valet/ omvalet Direkt efter det att våra intervjupersoner gjort sitt gymnasieval kände sig Anna fortfarande osäker. Ja hela sommaren satt jag och tänkte att jag skulle få mitt intagningsbrev det slutgiltiga då och då kände jag ska jag byta för att man fick byta man hade den möjligheten alltså söka om fast då hamnar man som reserv eller något ska jag göra det eller inte typ? Så jag tänkte på det så jag var helt osäker efter valet under sommaren jag ville båda och på något sätt allt i ett (Anna). Isa reflekterade inte så mycket eftersom hon visste att hon skulle komma in på frisörprogrammet och Bertil, Cissi och Erik tyckte att det kändes skönt och trodde att de valt ett program de skulle bli nöjda med. Hm det var inte jobbigt eller så utan det var ganska skönt att börja gymnasiet med nytt folk, nya lärare man tänkte aldrig på hur svårt det kunde va. Eller svårt kan 24

man inte säga det är man själv som gör det svårt eller enkelt. Men att man skulle vara mer ansvarsfull och ta mer ansvar jag kände att det var så jag kände (Bertil). Efter första veckan insåg Gunnar och Cissi att de ville göra ett omval. Detta för att Cissi insåg att det var alldeles för svår engelska på IB programmet. Jag har tänkt på det ända sedan vi började, första dagarna var okej men då hade vi ju inga lektioner det var sen när det började som jag satt som ett frågetecken och förstod ingenting (Cissi). Gunnar kände att det var för mycket turist inriktat på turismprogrammet. Han ville ha in mer samhällsämnen i sitt program dessutom hade han kommit fram till att han ville ha ett program där han kunde utöva sitt fotbollsintresse. Önskan om att kunna kombinera sitt fotbollsintresse och samhällsämnena gjorde att han bytte program från turism till samhälle med idrottsinriktning. För Anna gick det någon månad innan hon insåg att hon ville byta från samhälle till natur. Detta på grund av att hon såg sina kompisar som gick på natur och gjorde allt det hon ville göra med olika labbar och sånt (Anna). Anledningen tror hon att hon valde ett program som hon sedan inte blev nöjd med var samtalet med studievägledaren där hennes framtidstankar var en stor faktor samt att hon är mer intresserad av naturämnena än samhällsämnena. Även för Erik tog det ett par månader innan han insåg att han ville göra ett omval. Detta för att han saknade sina kompisar som gick på en annan skola alldeles för mycket. Han tror att anledningen till att han valde ett program som han sedan inte blev nöjd med var för att han valde utifrån sitt fotbollsintresse men att saknaden efter kompisarna blev för stor och därför ledde till ett omval. För Bertil tog det lite längre tid innan han insåg att han ville göra ett programbyte från naturprogrammet till samhällsprogrammet på grund av att programmet var för svårt och för att han inte ville sätta sig upp mot föräldrarna. Hade jag valt att gå ut natur hade jag gått ut med otroligt dåliga betyg, det hade liksom varit slut, eller slut kan man inte säga eller det hade inte varit så bra det hade varit väldigt svårt (Bertil). 25

Isa uppgav att omvalstankarna var som en process hos henne. Det var inte förrän i mitten av tvåan som hon insåg att hon ville göra ett programbyte och endast ha frisör som en hobby. Hon kände att hon ville ha en bättre grund att stå på inför kommande högskolestudier. Vi frågade våra intervjupersoner om de hade önskat sig någon annan form av vägledning för att det kanske kunde ha förhindrat ett omval. Bertil och Gunnar uppgav att de tror att de hade valt ett annat program om de hade fått ha kontinuerliga samtal med en vägledare redan i sjuan eftersom de då hade haft mer tid att kunna tänka efter. De andra intervjupersonerna tror inte att det hade gett dem något om de träffat en vägledare tidigare man måste göra det för att inse (Isa). Alla utom Erik känner sig nu, på en skala mellan 1-10 där 10 är mycket säker i sitt omval, som en 10:a. Erik som i sitt första val kände sig som en 9:a och nu endast känner sig säker till 8½ jag saknar min fotboll och det är det som gör att jag känner mig mindre säker (Erik). Anna säger att hon har tänkt på naturprogrammet hela tiden och att hon skulle ha valt det från första början alltså känner hon sig säker och nöjd samma känsla har Gunnar som känner att hans nya program och skola är det rätta för honom, han trivs med alla ämnen, personer och skolan. 4.3 Självkännedom Av våra intervjupersoner var det endast Erik och Anna som ansåg sig känna sig själva väldigt bra i nian inför valet till gymnasiet. Cissi ansåg sig känna sig själv ganska bra. Bertil och Isa visste inte så mycket om sin egen självkännedom jag gick på de små erfarenheter jag hade om mig själv vilket jag nu i efterhand inser inte räckte till (Isa). Vad som framkom under intervjun med Bertil var att trots att han uppgav att han absolut inte kände sig själv vid valet till gymnasiet ändå visste vilka ämnen som han var bra på. Gunnar uppgav att han kände sig säkrare allt eftersom tiden gick eftersom hans studievägledare hjälpte honom att komma fram till saker som han var bra på och vad han verkligen sökte i ett gymnasieprogram. 26

Jag var lite osäker på mig själv men min studievägledare i nian hjälpte mig att se vad jag var bra på och då kändes det rätt det kändes som att jag hittade det jag är bra på och verkligen söker (Gunnar). Samtliga av våra intervjupersoner uppger att de anser att de kände sig själva bättre vid omvalet jag vet mer vad jag vill göra och vad jag är bra på och vad jag vill jobba med (Isa). Alla våra intervjupersoner uppgav att de tror att det är viktigt att man känner sig själv vid valet till gymnasiet för att kunna göra ett så bra val som möjligt som man sedan är nöjd med. Jag tror att det är väldigt viktigt, vad man är intresserad av ska man välja man kan inte välja något om man är osäker man måste hitta något man är bra på, måste veta vad man är intresserad av och sina starka sidor (Gunnar). Sammanfattningsvis anser alla intervjupersoner att kunskapen om de själva har ändrats i samband med att de gjort ett omval. De anser att de har blivit säkrare på sig själva, som Anna som blev påverkad i sitt gymnasieval sa känner mig själv bättre jag har fått det bekräftat nu när jag återvänt till mina första tankar (Anna). Intervjupersonerna säger även att de i samband med att de blivit säkrare på sig själva har börjat lyssna mer på sig själva och vad de verkligen vill göra och vad de är bra på. 27

5. ANALYS Att ens handlingar kan styras utifrån ens känslor har vi fått fram genom våra intervjuer. Flera av våra intervjupersoner gjorde sina gymnasieval utefter ett affektuellt handlande eftersom deras val till gymnasiet styrdes av deras känslor av vad de tyckte om att göra och tänkte aldrig efter vad deras programval egentligen innebar utan såg bara programmens huvudtema och försökte på så sätt identifiera sina intressen med programmens titlar. Detta affektuella beteende menar Weber inte är ett meningsfullt socialt beteende då aktören saknar en medvetenhet om sambandet mellan handlingen och den drivkraft som finns bakom handlandet (Andersen och Kaspersen 2003). I och med att de endast valde gymnasieprogram utifrån sina starka känslor och de drivkrafter deras intressen utgjorde tog de inte hänsyn till andra faktorer som visade sig vara viktigare än det som drev dem till sitt första gymnasieval. En annan stark drivkraft som avgjorde våra intervjupersoners gymnasieval var att de valde utifrån sina framtidsmål. Dessa elevers gymnasieval styrdes helt av ett målrationellt handlande. I och med att de valde gymnasieprogram utifrån sina framtidsmål insåg de inte att programvalen var fel för målen samt att den egna kapaciteten inte räckte till för att nå deras framtidsmål. Cissi hade sitt mål klart för sig eftersom hennes mål var att bli tvåspråkig för att sedan studera utomlands. Hennes starka vilja att bli tvåspråkig avgjorde hennes gymnasieval. Vad Cissi dock inte tänkte på eftersom hon var så målinriktad var hur och om hon skulle klara programmet som kräver hög nivå på förkunskaper i engelska. Bertil valde inte gymnasieprogram själv utan det var föräldrarnas val. Bertil gjorde alltså ett gymnasieval baserat på ingrodd vana genom att lyssna på föräldrarna och göra dem nöjda alltså för oss ett negativt traditionellt handlande. Bertil baserade alltså inte sitt gymnasieval på sina egna intressen som Holland menar är viktigt. Hade Bertil från början baserat sitt val på sina egna intressen hade han förmodligen trivts med sitt gymnasieval. Enligt Holland har människor som väljer utefter sina intressen större chans att finna tillfredsställelse (Holland 1997). 28