Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Relevanta dokument
Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Världskrigen. Talmanus

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän


Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bo år slutar Fsk.Södra

Strömsholms skolas Lilla likabehandlingsplan

Borgviks förskola och fritidshem

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

Elevenkät år

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Vi utgår även från Barnkonventionens anda genom 2 om icke-diskriminering och 3 om att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Övning: Dilemmafrågor

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Finansierad av: Tell-Us

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Korvettens förskola

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Stenshults förskola

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig

Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Gustavsbergs förskola

Vimmerby Kommun Barn och utbildningsförvaltningsförvaltningen 1. Barn och utbildningsförvaltningen Skolområde VÄST Norrgårdens förskola

PEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016

Inför föreställningen

Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt High- five Idrott för alla five

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fyrklöverns förskola

MATERIAL TILL EFTERARBETE MED BARN

Mina ögon talar om vem du är

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med

Den magiska dörren. Av William Larsson Tell

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet

Värdegrund för äldreomsorgen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. För Nordingrå Förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN. för arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling på.

Tron på att det bara finns en enda sanning och att man själv skulle vara i besittning av den, är roten till allt ont i världen. "Jag tycker om att

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Elever med heltäckande slöja i skolan

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum

Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola

Våga Visa kultur- och musikskolor

Elevernas trygghetsplan

Den fria tidens pedagogik. Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Likabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet*

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg

Sociala berättelser 1

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Ungdomsenkät Om mig 1

Oktober Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. ( nedan kallad Pkbd) vid. Lunds skola Fritidshem, 13/14. Vår policy. Mål. Vision

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun

Lilla förskolepaketet

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

Barnkonventionsbeslut KS 2011:182


Flik Framgångsfaktorer som främjar likabehandling:

Lerbergets Förskolor

Värdegrund och uppdrag

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kanehalls och Tingshusets förskolor

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Till dig som inte ammar

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Transkript:

Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet! Barn som innehavare av mänskliga rättigheter en förändrad bild av barnet

Föreläsningens innehåll: Mänskliga rättigheter barns rättigheter Bilden av barnet: historiska perspektiv, teoretiska perspektiv, barns perspektiv Konventionen om barnets rättigheter; utbildning och fritidshemmet

Barns perspektiv på: Rättigheter Vad ett barn är

Mänskliga rättigheter och barns rättigheter

Viktiga internationella rättighetsdokument Deklarationen om de mänskliga rättigheterna 1948 (FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna) Konventionen om de civila och politiska rättigheterna 1966 Konventionen om de sociala, ekonomiska och kulturella rättigheterna 1966 Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna 1950 (Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna) Konventionen om barnets rättigheter 1989 (FN)

Framväxten av mänskliga rättigheter Sent 1600 tal: Rätt till liv (och personlig säkerhet) Rätt till egendom Rätt till frihet (yttrande, åsikts, religion ) Rätt till lika värde och jämlik behandling 1800 tidigt 1900 tal: Rätt att delta i politiska processer (politisk viljebildning) Rätt att delta i utövandet av makt (rösträtt) 1900 tal: Rätt till arbete Rätt till utbildning Rätt till hälsa (grundläggande välfärd och ekonomisk säkerhet) Civila rättigheter Politiska rättigheter Sociala rättigheter

Är barn människor? Har barn mänskliga rättigheter? civila sociala politiska 1924 Genèvedeklarationen om barnets rättigheter Rätt till skydd, några sociala rättigheter (ej utbildning) 1959 FN:s deklaration om barnets rättigheter. Rätt till skydd, fler sociala rättigheter, bl a utbildning 1989 FN:s konvention om barnets rättigheter Samtliga rättighetstyper erkänns barnet. Rätt till skydd.

Barns rättigheter Mänskliga rättigheter Barns rättighete r Vuxnas rättigheter Barns mänskliga rättigheter

Sam om rättigheter Vet du vad en rättighet är för något? Ja det är väl att att barnen har rätt till vissa grejer. Som barn vuxen om du är myndig så har du olika. Som när du är 18 då har du rättighet att köra bil. Har du några rättigheter? Jarå (lång fundering). Måste det vara enligt nån lag eller Rättighet att få mitt barnbidrag. Rättighet att få åka till någon kompis om jag vill. Har du några rättigheter i skolan? Ja. Jag har rätt att inte känna mig hotad, och känna mig trygg. Rättighet till att alla ska ha det likadant, ingen ska favoriseras. Och att säga få fram mina förslag om jag har några.

Vad är en rättighet? Jag har rätt på skolan att inte göra något dumt. Att inte springa inne. (kort förklaring gåi skolan, inte bli slagen) Har du några rättigheter i skolan tror du? Jag vet inte. Jo det har jag! Att inte nån ska ta bilar ifrån mig. Och att ingen ska knöla ihop mitt papper. Och att inte nån ska sno min penna. Frida om rättigheter

Vad är en rättighet? En rättighet är väl en det är en sak som jag tror att det kan vara en Barns rättighet till exempel är att barn inte får jobba, eller barns rättighet är att barn inte får man får inte sitt utan säkerhetsbälte, och man måste sitta på en sån där kudde så att man kommer längre upp. (En rättighet kan ju också vara någonting som man ska få, till exempel gå i skolan.) Har du några rättigheter? Jag har väl rättighet att jag får gå i skolan, att jag inte behöver jobba. Jag har rätt att få flytta hemifrån när jag blir stor. Har du några rättigheter i skolan då? Hm Jag har rätt i skolan att Att säga vad jag tycker. Jag har rätt att säga ifrån. Till exempel om någon säger att jag inte får vara med, då säger jag att jag får faktiskt vara med för jag har rätt att få vara med. Jag har rätt att få äta mat i Lisa om rättigheter

Vad är en rättighet? Vet inte. Har du någon rättighet? Ja. Jag har rättighet att gå på skolan. Jag har rättighet att vara med mamma. Jag har en rättighet att man får ha en familj, och vara lycklig. Har alla människor rättigheter? Nej, de som är väldigt väldigt fattiga, och inte har sin mamma, eller inte nån mat. Jag tycker att det är synd om de människorna. Har barn några rättigheter i skolan? Mm Ja. Att ha kompisar, och leka, och att jag har en rättighet att få många raster. Det är roligt att leka ute. Sara om rättigheter

Vet du vad en rättighet är? Nej. (förklaring bo hos sin mamma/ pappa, inte bli slagen ) Har du några rättigheter på dagis? Maja om rättigheter Om jag tagit med mig något gosedjur eller någon annan grej. Och när jag hade målat någonting, och då brukar jag lägga det på hyllan, och då kom det några och tog.

Vad är en rättighet? Att man ska ha rätt till att göra saker. Typ som att jag har rätt till att ha kul. Och få mat, och gå i skolan, och sånt. Det är en rättighet. Vilka rättigheter har du? Gå i skolan. Få mat. Inte bli slagen. Inte bli mobbad. Bli jämlikt behandlad. Har du några rättigheter i skolan? Det var det jag sa, att inte bli mobbad och så. Och att bli jämlikt behandlad i klassen, att läraren behandlar alla likadant och inte nån bättre eller sämre. Emma om rättigheter

Bilden av barnet

Ett historiskt perspektiv några synsätt på barnet genom tiderna Det onda barnet Det oskyldiga barnet Barnet som oskrivet blad

Teoretiska perspektiv på barnet Psykologiska teorier (traditionell) Utvecklingspsykologi Helhetsbeskrivning av det mänskliga förståndets utveckling Barns utveckling följer naturlig mognadsprocess. Alla barn, överallt, alla tider samma process. Utveckling sker i definierbara stadier, bestämd ordningsföljd, varje stadium förutsättning för nästa. Den kulturhistoriska skolan Individen utvecklas i ett socialt sammanhang och är ett objekt för de villkor hon föds in i. Användande av redskap betydelsefullt för människans utveckling. Barns utveckling; perioder stabila/kritiska. Samspel viktigt i växande och lärande: utvecklingszon + närmaste utvecklingszon. Sociologiska teorier Socialisationsteori Det sociala sammanhanget avgörande för barnets utveckling: fokus på samhället. Individen formas genom socialisation: den process genom vilken barn internaliserar och anpassar sig till samhället och dess normer. I socialisationsprocessen överförs kultur från en generation till en annan. Barndomssociologi Barnet måste förstås i sitt sociala sammanhang barn och barndom är sociala konstruktioner, ej ngt givet av naturen. Barn är en systematiskt underordnad grupp i samhället vuxnas makt över barn Barn fullvärdiga människor här och nu, har kunskap och kompetens, påverkar sin omgivning.

Barndomssociologins kritik emot dominerande perspektiv på barn Barnet är framtidsprojekt, inte en person med värdighet och full status som person här och nu. Barnet är i avsaknad av kompetens, förmågor och kunskaper. Barnet är ett objekt för utveckling och mognad, ett vuxenembryo, ska bli. Barnet görs till en naturvarelse, perspektivet bortser ifrån social, kulturell historisk och politisk kontext. Barnet betraktas som huvudsakligen passivt: utvecklas och lär genom internalisering, påverkar inte sin omgivning

Det onda barnet Det oskyldiga barnet Barnet som oskrivet blad Socialisationsteori Barnet Utvecklingspsykologi Sociokulturellt perspektiv Barndomssociologi

Vad är ett barn, enligt barn? Frida: Ett barn. Det är faktiskt bara ett barn. Det gillar att leka. Maja: Ett barn är lite kortare, de vuxna är längre. Sara: Ett barn, det är en liten människa. Som är väldigt mycket smidigare än vuxna. Och så brukar de leka jättemycket. Det brukar inte vuxna. De brukar bara sitta och jobba.

Emma: Ett barn är Det är svårt att förklara. Det är en lite mindre person. En helt annan sak än en vuxen. En vuxen är ju liksom större och förstår inte hur man leker längre. Men barn kan leka, de kan förstå saker som vuxna inte kan förstå. Om något är orättvist, så kan de förstå att någon är orättvis, men vuxna de tror inte att det är orättvist. De tror att det är helt riktigt. Ett barn är mer eftertänksamt. Och lite mer försvarslös. Barn är oskyldigt.

Lisa: Ett barn är en människa som är lite mindre än alla andra. Det finns många olika sorter av barn, mörka och ljusa, och mindre barn och större barn. Och jag tycker att man är barn tills man är 15 18 typ. Och ett barn bestämmer inte så mycket inte lika mycket som vuxna, de bestämmer mer. Och barnen behöver inte jobba, barnen leker mycket mer än vuxna. Barn tycker att det är jättekul att leka. Barn går i skolan, det gör inte vuxna.

Sam: Ja, när jag hör ordet barn så tänker jag på någon i 3 5 årsåldern som sitter i en sandlåda och gräver. Men barn man är lite, man behöver inte ta något eget ansvar än. Utan man ägnar inte tiden åt något som man måste göra, utan man kan välja lite fritt, och leka. Vuxna tar mer ansvar, de har grejer de måste göra. Och när man är barn behöver man aldrig skämmas för någonting, man tänker inte på om man gör bort sig. Om man är kladdig när man äter glass eller har smutsiga kläder, eller något sånt där. Barn tycker inte att det är pinsamt.

Hur är det att vara ett barn? Sara: Roligt. Man får gå i skolan och lära sig saker, och ha snälla fröknar. Man har mycket vänner. Lisa: Kul. Jag tycker om att vara ett barn. Man kan göra mer saker än vuxna, vuxna måste göra vissa saker som vi inte behöver tänka på. Som till exempel att betala räkningar. Vi kan leka medans de gör det. Maja: Roligt. Man har mer kompisar än de vuxna. Och det finns så många roliga lekar, och andra saker. Frida: Kul. För att man får vara ett barn, och man får leka. Och när man är vuxen gillar man inte att leka, och det är därför det är så tråkigt. Och så ha vänner, typ som jag är med mina kompisar.

Hur är det att vara ett barn? Är det bara bra? Frida: Nej. Ibland är det så svårt att liksom ja, att få vänner. Och vissa är dumma mot en. Och så tjatar föräldrarna på en. Emma: Kul, tråkigt, ledsamt ja, massor med saker. Man vill bli stor. Men man försöker ändå ta vara på den tiden när man är ett barn. För det är kul att vara ett barn. Man kan leka och har mycket lättare för att skaffa nya kompisar. Sam: Det är väl bra. Det funkar. Det är väl lika bra som alla andra åldrar, på sitt sätt. Det som är bra är att man tar mer ansvar själv jämfört med förut. Du får göra mer grejor själv och röra dig på ditt eget sätt utan att någon behöver vara med. Det som är dåligt med att vara tonåring är att skolan blir tuffare. Sen att folk förväntar sig att du ska ta mer ansvar också.

Barns rättigheter och bilden av barnet När barnsynen blir ett hinder för att tillerkänna barn rättigheter: En syn på barnet som i avsaknad av rätt kompetens i nuet: rättigheter villkoras med kompetens En syn på barnet som medborgare i framtiden: civila och politiska rättigheter ej på riktigt i nuet, endast som övning En syn på barnet som naturvarelse, utanför det sociala och det politiska ger barnet lägre status som person. En syn på barnet som passivt påverkar barnets status som person.

Konventionen om barnets rättigheter

Konventionen om barnets rättigheter Ratificerades av Sverige 1990 Innehåller 54 artiklar. Fyra av artiklarna är huvudprinciper: Art 2 Icke diskriminering Art 3 Barnets bästa Art6 Rätt till liv och utveckling Art 12 Åsiktsfrihet och rätten att bli hörd Två artiklar speciellt om utbildning: Art 28 Rätten till utbildning Art 29 Utbildningens syfte Artikel 13 Rätt till yttrandefrihet Art 31 Rätt till fritid, lek och kultur

Art 2 Icke diskriminering respektera och tillförsäkra varje barn de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag. vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet syddas mot alla former av diskriminering. Civil rättighet Rätt till lika människovärde och lika behandling. Utbildning: Lika tillgång till utbildning Samma möjligheter att uppnå en god utbildning Mobbning med inslag av diskriminering

Art 3 Barnets bästa Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Sverige: konventionens viktigaste budskap och utgångspunkten för samhällets insatser. VAD BETYDER barnets bästa? Här och nu? I framtiden? Vem ska avgöra vad som är bäst för barnet? Ska barnets omständigheter vägas in? Kulturellt betingade uttolkningar?

Art 6 Rätt till liv och utveckling Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. Konventionsstaterna ska till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Civil rättighet Rätt till sitt liv och till personlig säkerhet. För barn: rätt att få utvecklas (endast i Konv. om barnets rättigheter). Utbildning: Utbildning en viktig förutsättning för växande och utveckling. Mobbning kränker rätten till personlig säkerhet.

Art 12 Åsiktsfrihet och rätten att bli hörd tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Politisk rättighet Mycket viktigt ställningstagande i konventionen. Men en kompromiss? Barnsyn? Avhängig av tolkning. Utbildning: Ofta omformulerad som elevinflytande eller deltagande Utbildningsväsendet utpekas som en av samhällets viktigaste arenor för att möta och förverkliga artikel 12.

Utbildning som rättighet Utbildning en social rättighet Men en språngbräda till civila och politiska rättigheter! Artikel 28 Rätten till utbildning Barnet har rätt till utbildning på grundval av lika möjligheter. grundutbildning ska vara obligatorisk och kostnadsfri för alla kostnadsfri och för alla tillgänglig vidareutbildning är önskvärt högre utbildning tillgänglig för alla

Artikel 29 Utbildningens syfte Barnets utbildning ska syfta till att: utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag, fysisk och psykisk förmåga, utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna, utveckla respekt för egen och andras kultur, förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i samhället i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan folk, utveckla respekt för naturmiljön.

Utbildningens ansvar för barns rättigheter MÖTA och RESPEKTERA barns mänskliga rättigheter! Barnsyn / perspektiv på barnet. Miljön. UTBILDA barn för att kunna åtnjuta sina rättigheter och för att kunna skydda andras rättigheter! barn måste känna till sina rättigheter utveckla barns förutsättningar för att använda sina rättigheter och för att respektera och skydda andras rättigheter

Rättigheter i utbildning Rätt till kunskap Rätt till och kunskap lärandeoch Art 6, 29 lärande Rätt till inflytande och påverkan Art 12, 13 Rätt till stöd för barn med funktionshinder Art 23 Rätt att inte bli mobbad Art 2, 6, 24 Rätt till hälsa och god arbetsmiljö Art 24 Rätt att känna till sina rättigheter Art 42 Rätt till trygghet Art 6 Rätt att utveckla centrala värden Art 29 Rätt att inte bli diskriminerad Art 2, 23

Fritidshemmet Ingen rättighet i sig, räknas ej internationellt till utbildning. MEN ingår i utbildningsväsendet i Sverige: Artikel 29 gäller Möta och respektera barns rättigheter Utbilda för barns rättigheter

Barns rätt till yttrandefrihet (art 13) och respekt för barnets åsikter (art 12). Civila och politiska rättigheter. I yttrandefrihet ingår: söka, motta och sprida information och tankar, i tal, skrift, konstnärlig form eller annat uttrycksmedel som barnet väljer. I respekt för barnets åsikter ingår: fritt uttrycka sina åsikter, vilka ska tillmätas betydelse. Finns beredskap och organisation? Barns rätt till vila, fritid, lek och kultur (art 31). Social rättighet. Vila, fritid, lek, kultur: gemensam faktor är frihet från arbete. Lek inte en lyx, väsentlig del av barns växande Kultur rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Finns utrymmen, tid, material?

Mänskliga rättigheter Barns rättigheter Olika perspektiv på barnet Rättigheter och utbildning