Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Transkript

1 Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

2 BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet! Barn som innehavare av mänskliga rättigheter en förändrad bild av barnet

3 Föreläsningens innehåll: Mänskliga rättigheter barns rättigheter Bilden av barnet: historiska perspektiv, teoretiska perspektiv, barns perspektiv Konventionen om barnets rättigheter; utbildning och förskolan

4 Barns perspektiv på: Rättigheter Vad ett barn är

5 Mänskliga rättigheter och barns rättigheter

6 Viktiga internationella rättighetsdokument Deklarationen om de mänskliga rättigheterna 1948 (FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna) Konventionen om de civila och politiska rättigheterna 1966 Konventionen om de sociala, ekonomiska och kulturella rättigheterna 1966 Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna 1950 (Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna) Konventionen om barnets rättigheter 1989 (FN)

7 Framväxten av mänskliga rättigheter Sent 1600 tal: Rätt till liv (och personlig säkerhet) Rätt till egendom Rätt till frihet (yttrande, åsikts, religion ) Rätt till lika värde och jämlik behandling 1800 tidigt 1900 tal: Rätt att delta i politiska processer (politisk viljebildning) Rätt att delta i utövandet av makt (rösträtt) 1900 tal: Rätt till arbete Rätt till utbildning Rätt till hälsa (grundläggande välfärd och ekonomisk säkerhet) Civila rättigheter Politiska rättigheter Sociala rättigheter

8 Är barn människor? Har barn mänskliga rättigheter? civila sociala politiska 1924 Genèvedeklarationen om barnets rättigheter Rätt till skydd, några sociala rättigheter (ej utbildning) 1959 FN:s deklaration om barnets rättigheter. Rätt till skydd, fler sociala rättigheter, bl a utbildning 1989 FN:s konvention om barnets rättigheter Samtliga rättighetstyper erkänns barnet. Rätt till skydd.

9 Barns rättigheter Mänskliga rättigheter Barns rättighete r Vuxnas rättigheter Barns mänskliga rättigheter

10 Sam om rättigheter Vet du vad en rättighet är för något? Ja det är väl att att barnen har rätt till vissa grejer. Som barn vuxen om du är myndig så har du olika. Som när du är 18 då har du rättighet att köra bil. Har du några rättigheter? Jarå (lång fundering). Måste det vara enligt nån lag eller Rättighet att få mitt barnbidrag. Rättighet att få åka till någon kompis om jag vill. Har du några rättigheter i skolan? Ja. Jag har rätt att inte känna mig hotad, och känna mig trygg. Rättighet till att alla ska ha det likadant, ingen ska favoriseras. Och att säga få fram mina förslag om jag har några.

11 Vad är en rättighet? Jag har rätt på skolan att inte göra något dumt. Att inte springa inne. (kort förklaring gåi skolan, inte bli slagen) Har du några rättigheter i skolan tror du? Jag vet inte. Jo det har jag! Att inte nån ska ta bilar ifrån mig. Och att ingen ska knöla ihop mitt papper. Och att inte nån ska sno min penna. Frida om rättigheter

12 Vad är en rättighet? En rättighet är väl en det är en sak som jag tror att det kan vara en Barns rättighet till exempel är att barn inte får jobba, eller barns rättighet är att barn inte får man får inte sitt utan säkerhetsbälte, och man måste sitta på en sån där kudde så att man kommer längre upp. (En rättighet kan ju också vara någonting som man ska få, till exempel gå i skolan.) Har du några rättigheter? Jag har väl rättighet att jag får gå i skolan, att jag inte behöver jobba. Jag har rätt att få flytta hemifrån när jag blir stor. Har du några rättigheter i skolan då? Hm Jag har rätt i skolan att Att säga vad jag tycker. Jag har rätt att säga ifrån. Till exempel om någon säger att jag inte får vara med, då säger jag att jag får faktiskt vara med för jag har rätt att få vara med. Jag har rätt att få äta mat i Lisa om rättigheter

13 Vad är en rättighet? Vet inte. Har du någon rättighet? Ja. Jag har rättighet att gå på skolan. Jag har rättighet att vara med mamma. Jag har en rättighet att man får ha en familj, och vara lycklig. Har alla människor rättigheter? Nej, de som är väldigt väldigt fattiga, och inte har sin mamma, eller inte nån mat. Jag tycker att det är synd om de människorna. Har barn några rättigheter i skolan? Mm Ja. Att ha kompisar, och leka, och att jag har en rättighet att få många raster. Det är roligt att leka ute. Sara om rättigheter

14 Vet du vad en rättighet är? Nej. (förklaring bo hos sin mamma/ pappa, inte bli slagen ) Har du några rättigheter på dagis? Maja om rättigheter Om jag tagit med mig något gosedjur eller någon annan grej. Och när jag hade målat någonting, och då brukar jag lägga det på hyllan, och då kom det några och tog.

15 Vad är en rättighet? Att man ska ha rätt till att göra saker. Typ som att jag har rätt till att ha kul. Och få mat, och gå i skolan, och sånt. Det är en rättighet. Vilka rättigheter har du? Gå i skolan. Få mat. Inte bli slagen. Inte bli mobbad. Bli jämlikt behandlad. Har du några rättigheter i skolan? Det var det jag sa, att inte bli mobbad och så. Och att bli jämlikt behandlad i klassen, att läraren behandlar alla likadant och inte nån bättre eller sämre. Emma om rättigheter

16 Bilden av barnet

17 Ett historiskt perspektiv några synsätt på barnet genom tiderna Det onda barnet Det oskyldiga barnet Barnet som oskrivet blad

18 Teoretiska perspektiv på barnet Psykologiska teorier (traditionell) Utvecklingspsykologi Helhetsbeskrivning av det mänskliga förståndets utveckling Barns utveckling följer naturlig mognadsprocess. Alla barn, överallt, alla tider samma process. Utveckling sker i definierbara stadier, bestämd ordningsföljd, varje stadium förutsättning för nästa. Den kulturhistoriska skolan Individen utvecklas i ett socialt sammanhang och är ett objekt för de villkor hon föds in i. Användande av redskap betydelsefullt för människans utveckling. Barns utveckling; perioder stabila/kritiska. Samspel viktigt i växande och lärande: utvecklingszon + närmaste utvecklingszon. Sociologiska teorier Socialisationsteori Det sociala sammanhanget avgörande för barnets utveckling: fokus på samhället. Individen formas genom socialisation: den process genom vilken barn internaliserar och anpassar sig till samhället och dess normer. I socialisationsprocessen överförs kultur från en generation till en annan. Barndomssociologi Barnet måste förstås i sitt sociala sammanhang barn är en social konstruktion, ej ngt givet av naturen. Barn är en systematiskt underordnad grupp i samhället vuxnas makt över barn. Barn fullvärdiga människor här och nu, har kunskap och kompetens, påverkar sin omgivning.

19 Barndomssociologins kritik emot dominerande perspektiv på barn Barnet är ett framtidsprojekt, inte en person med värdighet och full status som person här och nu. Barnet är i avsaknad av kompetens, förmågor och kunskaper. Barnet är ett vuxen embryo, ska bli. Barnet görs till en naturvarelse, perspektivet bortser ifrån social, kulturell historisk och politisk kontext. Barnet betraktas som huvudsakligen passivt: utvecklas och lär genom internalisering, påverkar inte sin omgivning

20 Det onda barnet Det oskyldiga barnet Barnet som oskrivet blad Socialisationsteori Barnet Utvecklingspsykologi Sociokulturellt perspektiv Barndomssociologi

21 Vad är ett barn, enligt barn? Frida: Ett barn. Det är faktiskt bara ett barn. Det gillar att leka. Maja: Ett barn är lite kortare, de vuxna är längre. Sara: Ett barn, det är en liten människa. Som är väldigt mycket smidigare än vuxna. Och så brukar de leka jättemycket. Det brukar inte vuxna. De brukar bara sitta och jobba.

22 Emma: Ett barn är Det är svårt att förklara. Det är en lite mindre person. En helt annan sak än en vuxen. En vuxen är ju liksom större och förstår inte hur man leker längre. Men barn kan leka, de kan förstå saker som vuxna inte kan förstå. Om något är orättvist, så kan de förstå att någon är orättvis, men vuxna de tror inte att det är orättvist. De tror att det är helt riktigt. Ett barn är mer eftertänksamt. Och lite mer försvarslös. Barn är oskyldigt.

23 Lisa: Ett barn är en människa som är lite mindre än alla andra. Det finns många olika sorter av barn, mörka och ljusa, och mindre barn och större barn. Och jag tycker att man är barn tills man är typ. Och ett barn bestämmer inte så mycket inte lika mycket som vuxna, de bestämmer mer. Och barnen behöver inte jobba, barnen leker mycket mer än vuxna. Barn tycker att det är jättekul att leka. Barn går i skolan, det gör inte vuxna.

24 Sam: Ja, när jag hör ordet barn så tänker jag på någon i 3 5 årsåldern som sitter i en sandlåda och gräver. Men barn man är lite, man behöver inte ta något eget ansvar än. Utan man ägnar inte tiden åt något som man måste göra, utan man kan välja lite fritt, och leka. Vuxna tar mer ansvar, de har grejer de måste göra. Och när man är barn behöver man aldrig skämmas för någonting, man tänker inte på om man gör bort sig. Om man är kladdig när man äter glass eller har smutsiga kläder, eller något sånt där. Barn tycker inte att det är pinsamt.

25 Hur är det att vara ett barn? Sara: Roligt. Man får gå i skolan och lära sig saker, och ha snälla fröknar. Man har mycket vänner. Lisa: Kul. Jag tycker om att vara ett barn. Man kan göra mer saker än vuxna, vuxna måste göra vissa saker som vi inte behöver tänka på. Som till exempel att betala räkningar. Vi kan leka medans de gör det. Maja: Roligt. Man har mer kompisar än de vuxna. Och det finns så många roliga lekar, och andra saker. Frida: Kul. För att man får vara ett barn, och man får leka. Och när man är vuxen gillar man inte att leka, och det är därför det är så tråkigt. Och så ha vänner, typ som jag är med mina kompisar.

26 Hur är det att vara ett barn? Är det bara bra? Frida: Nej. Ibland är det så svårt att liksom ja, att få vänner. Och vissa är dumma mot en. Och så tjatar föräldrarna på en. Emma: Kul, tråkigt, ledsamt ja, massor med saker. Man vill bli stor. Men man försöker ändå ta vara på den tiden när man är ett barn. För det är kul att vara ett barn. Man kan leka och har mycket lättare för att skaffa nya kompisar. Sam: Det är väl bra. Det funkar. Det är väl lika bra som alla andra åldrar, på sitt sätt. Det som är bra är att man tar mer ansvar själv jämfört med förut. Du får göra mer grejor själv och röra dig på ditt eget sätt utan att någon behöver vara med. Det som är dåligt med att vara tonåring är att skolan blir tuffare. Sen att folk förväntar sig att du ska ta mer ansvar också.

27 Barns rättigheter och bilden av barnet När barnsynen blir ett hinder för att tillerkänna barn rättigheter: En syn på barnet som i avsaknad av rätt kompetens i nuet: rättigheter villkoras med kompetens En syn på barnet som medborgare i framtiden: civila och politiska rättigheter ej på riktigt i nuet, endast som övning En syn på barnet som naturvarelse, utanför det sociala och det politiska, påverkar incitament till förändring av praktiken. En syn på barnet som passivt påverkar barnets status som person.

28 Konventionen om barnets rättigheter

29 Konventionen om barnets rättigheter Ratificerades av Sverige 1990 Innehåller 54 artiklar. Fyra av artiklarna är huvudprinciper: Art 2 Art 3 Art6 Art 12 Icke diskriminering Barnets bästa Rätt till liv och utveckling Åsiktsfrihet och rätten att bli hörd Två artiklar speciellt om utbildning: Art 28 Rätten till utbildning Art 29 Utbildningens syfte Art 31 Rätt till fritid, lek och kultur

30 Art 2 Icke diskriminering respektera och tillförsäkra varje barn de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag. vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet syddas mot alla former av diskriminering. Civil rättighet Rätt till lika människovärde och lika behandling. Lika tillgång till förskola

31 Art 3 Barnets bästa Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Sverige: konventionens viktigaste budskap och utgångspunkten för samhällets insatser. VAD BETYDER barnets bästa? Här och nu? I framtiden? Vem ska avgöra vad som är bäst för barnet? Ska barnets omständigheter vägas in? Kulturellt betingade uttolkningar?

32 Art 6 Rätt till liv och utveckling Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. Konventionsstaterna ska till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Civil rättighet Rätt till sitt liv och till personlig säkerhet. För barn: rätt att få utvecklas (endast i Konv. om barnets rättigheter). Utbildning en viktig förutsättning för växande och utveckling.

33 Art 12 Åsiktsfrihet och rätten att bli hörd tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Politisk rättighet Mycket viktigt ställningstagande i konventionen. Men en kompromiss? Barnsyn? Avhängig av tolkning. Ofta omformulerat som elevinflytande eller deltagande Utbildningsväsendet utpekas som en av samhällets viktigaste arenor för att möta och förverkliga artikel 12.

34 Förskolan en rättighet? Förskolans relation till utbildning i konventionen Artikel 28 Rätten till utbildning Barnet har rätt till utbildning på grundval av lika möjligheter. grundutbildning ska vara obligatorisk och kostnadsfri för alla kostnadsfri och för alla tillgänglig vidareutbildning är önskvärt högre utbildning tillgänglig för alla FN:s barnrättskommitté (under rubriken Early childhood education): rätt till utbildning under den tidiga barndomen är nära relaterad till små barns rätt till en maximal utveckling (art 6).

35 I Sverige: Rätten till utbildning har utvidgats; förskolan ingår i barnets rätt till utbildning! Förskjutning under den senaste 15 årsperioden: Från barnomsorg till förskola Från omsorg till utbildning Från föräldrars och barns behov, till barns behov och rätt Från stimulera utveckling till stimulera utveckling och lärande Förskolans pedagogiska verksamhet anses så kraftfullt främja barnets utveckling och lärande att dessa fördelar måste komma alla barn till del! Reformerna på förskolans område för att göra förskolan mer tillgänglig för alla barn.

36 Artikel 29 Utbildningens syfte Barnets utbildning ska syfta till att: utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag, fysisk och psykisk förmåga, utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna, utveckla respekt för egen och andras kultur, förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i samhället i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan folk, utveckla respekt för naturmiljön.

37 Förskolans roll och uppgifter när det gäller barns rättigheter MÖTA och RESPEKTERA barns mänskliga rättigheter! UTBILDA barn för att kunna åtnjuta sina rättigheter och för att kunna skydda andras rättigheter!

38 Att möta och respektera barns rättigheter Skärskåda sin egen och arbetslagets barnsyn: hur passar barnet som innehavare av rättigheter in? Vad gör vi redan? (Ex: Art 31) Var brister vi? Hur kan vi förändra våra perspektiv och vår miljö för att möta och respektera barns rättigheter?

39 Art 31 Rätt till fritid, lek och kultur erkänner barnets rätt till vilka och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder. ska främja barnets rätt att till fulla delta i det kulturella och konstnärliga livet och tillhandahålla lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet. Barnets rätt till lek den glömda rättigheten : lek inte någon lyx, väsentlig för barnets växande, utrymmen för lek Konstnärlig verksamhet; konsumera och producera konst. Olika barns olika möjligheter att åtnjuta rättigheterna i artikel 31! (Unicef 2008: Handbok om Barnkonventionen)

40 Att utbilda för barns rättigheter i förskolan Abdikera inte från den pedagogiska uppgiften! Bli tydliga för er själva. Vad gör vi redan? Barns kunskap om sina egna rättigheter hur jobba med små barn? Hur kan vi arbeta med barns medvetenhet om andras rättigheter? Hur kan vi ta oss an civila och politiska rättigheter?

41 Mänskliga rättigheter Barns rättigheter Olika perspektiv på barnet Rättigheter och utbildning