Tron på att det bara finns en enda sanning och att man själv skulle vara i besittning av den, är roten till allt ont i världen. "Jag tycker om att

Transkript

1 Tron på att det bara finns en enda sanning och att man själv skulle vara i besittning av den, är roten till allt ont i världen. "Jag tycker om att lära mig men jag gillar inte att bli undervisad." Struktur på presentation Lärande samtal?

2 Systematiskt Kvalitetsarbete i en lärande organisation

3 Den lärande organisationen Barn- och utbildningsnämnden fattade i november 2003 beslut om att förvaltningen ska sträva efter att utvecklas i riktning mot en lärande organisation. Organisationsidén tar sin utgångspunkt i forskning om skolutveckling och lärande organisationer. Begrepp som förståelse av uppdraget, problembaserad skolutveckling och uppdragsstyrning är vägledande för hur organisationen skall förändras och utvecklas. Helhetsperspektivet innebär att alla delar inom systemet strävar mot samma vision och organisationsidé. Helhetstänkandet innebär också att organisationen lär och utvecklas på alla nivåer. Ledningens huvuduppgift blir att leda lärprocesser. Samarbete och dialog blir livsnerven i den lärande organisationen. Detta förutsätter att det finns arenor för dialog och kompetens att föra lärande samtal. Människan växer och utvecklas i ett organisationsklimat som för en utmanande dialog kring förståelsen av uppdraget i relation till vardagsproblemen. Visionen

4 Vilka teorier och värderingar styr?

5 Peter Senge, Den femte diciplinen En lärande organisation är skicklig att ta till sig, utveckla, och förmedla kunskaper och att förändra sig så att man tillämpar dessa kunskaper. Detta kräver att individen ständigt är beredd att ompröva sina antaganden. Den femte disciplinen av Peter Senge

6 Axel Targama Ledning och förståelse Artikel Människor handlar som de förstår En viktig uppgift blir därför att regissera situationer där den nuvarande förståelsen kan omprövas. Det gör man inte genom beslut och information.

7 Bo Ahrenfelt Förändring av första och andra ordningen 1:a ordningen = en förändring inom systemet, dvs en övergång från ett inre tillstånd till ett annat utan att system själv förändras. Vi tänker på samma sätt, vi identifierar och löser problem på samma sätt, vi letar efter möjligheter med samma metoder som tidigare. Verktygen vid denna typ av förändring kallas mer eller mindre, av samma sort.

8 Bo Ahrenfelt 2:a ordningen = Både tankemönster, verklighetsbeskrivning och agerande förändras, vilket innebär att hela systemet förändras. Vi ser verkligheten i ett nytt ljus och med en ny annorlunda förståelse. Vi ser nya problem liksom vi hittar nya lösningar till gamla problem. Gamla problem kanske inte längre uppfattas som problem.

9

10 Tankens fängelse Problemet är sällan problemet utan det är hur vi hanterar problemet som är det verkliga problemet. Vi måste gå utanför systemet för att kunna lösa problemet. Det går att lösa med förändring av första ordningen, dvs mer eller mindre av samma sort. Vi tar bort en prick eller lägger till ett streck.

11 Hans-Åke Scherp/Problembaserad skolutveckling (PBS)

12 Erfarenhetslärande

13 Fallgrop/lärdom Det finns en risk att det erfarenhetsbaserade lärandet får en konserverande effekt. Problemet är sällan problemet. Så som man förstår sitt uppdrag så ser man och löser problem. Man måste gå utanför systemet. Arbetar på rätt sätt fast med fel saker. Det erfarenhetsbaserade lärandet måste därför utmanas.

14 Synen på barns utveckling och lärande (Kunskapssyn) I Skola för bildning (SOU 1992:94) redovisas den kunskapssyn som ligger till grund för vår nuvarande läroplan Lpo 94. Här lyfts framförallt psykologen Lev Vygotskijs teorier om språkets och tänkandets utveckling fram. Han menar att inlärning sker i ett sociokulturellt sammanhang och i samspel med andra. Barn utvecklar sina kunskaper och sitt lärande genom det stöd och den hjälp de kan få av någon som kan mer än de själva, t. ex en mentor, lärare eller kamrat. Det som barn först kan med hjälp av någon annan, klarar de så småningom själva. Eleven imiterar/lånar kunskap från sina fiffiga kompisar och på det viset lär de sig att göra kunskapen till sin egen.

15 Synen på barns utveckling och lärande (Kunskapssyn) "Med hjälp av Vygotskijs teorier kan vi vuxna alltid hjälpa barnen att ta ett steg till". Vygotskij kallar detta den proximala utvecklingszonen. Det handlar främst om fyra grundläggande dimensioner i Vygotskijs teori, Lärandets fyra dimensioner: Forskningen visar på betydelsen av både lärarförväntningar och kamrateffekter. (Ex. Vad kännetecknar resultaten i svensk grundskola.) Det går inte att nog betona betydelsen av vår tro på att alla elever har förmågan att ta ett steg till i sin egen utveckling! Individens egenskaper kontra organisationens arbetssätt och bemötande som förklaringsmodell.

16 Förhållningssätt Vägledande samspel ICDP (International Child Development Programmes) Samspel mellan t ex lärare och barn, barn och barn samt vuxna sinsemellan. Barnets eget initiativ är i fokus och föräldrarna/personalen tränas i att upptäcka och följa barnens egna initiativ. Att se barnet som ett subjekt med en egen kompetens, som ger uttryck för egna avsikter, känslor och önskningar är helt i enlighet med den syn på barn som utgör grunden för FN:s konvention om barnens rättigheter. Knyter samman värdegrunden med kunskapssynen.

17 Förhållningssätt Lösningsinriktad pedagogik (LIP) Det som bland annat skiljer den lösningsinriktade pedagogiken från den mer traditionella pedagogiken är ett annorlunda sätt att tänka runt problem och bekymmer. I stället för att "rota i" (och fråga så mycket om) själva problemet, så fokuserar man på och lyfter fram de tillfällen som fungerar bättre, när det inte är något bekymmer.

18 Organisation

19 Arenor för dialog och samverkan

20 Lärande samtal (Elisabeth Nordström)