Kemi ch bikemi för K, Kf ch Bt, 01 Föreläsig 7 Repetiti summerig av kemisk bidig Bidigs bildigs - förbräigseergier
Partikel i e 1D låda E = h 8mL = 1,, Ψ = L 1 si π L 0 L
Varför är PiL viktig? Ger ss e ekel mdell med de viktigaste kvatmekaiska yckelegeskapera: Kvatiserig Nllpuktseergi Eergi atal der Lådlägde Frågr?? E = h 8mL = 1,, Ψ = L 1 si π L 0 L
D-låda Ψ 11 Ψ 1 Ψ 1 Ψ ( ) y y y y y y y L y L L y L L L ml h ml h E E E y y = Ψ Ψ = Ψ = + = + = 0 0 si si 1,,, 8 8 1 π π Ψ 1 Ψ 1 Om L = L y fås E 1 = E 1 Degeerati..\..\..\MATLAB\D b\script_d_b.m
Atmrbitaler Kemisk bidig: Atmer bildar mlekyler mha elektrera. Elektrera är utsmetade vågr, ite partiklar sm rör sig i skal. Skal K L rbitaler = 1 = 1s s l = 0 Elektrera i ett visst skal är ite alla likadaa l = 1 l = M = 3 3s 3 3
Repetiti: Olika mdeller för kemisk bidig Lewis + VSEPR Mlekylrbitaler 1. Bidigsstruktur (iklusive fria elektrpar ch resas). Bidigsrdig 3. Laddigsfördelig (frmell laddig) 4. Itermlekylär vv (Dipl? Vätebidig?) 5. Lewis-syrr ch baser 6. 3D-struktur (VSEPR) E(e - ) 1s σ 1s * s * σ1s 1s 1s Varför bildas ite He Atmer bildar mlekyler för att eergi blir lägre
Mdeller för kemisk bidig är just det bara Mdeller av samma verklighet. Aväds för lika ädamål. Lewis + VSEPR NH 3 8 st vales el., ktettregel Hybridrbitaler - valesbidig sp 3 på kväve 1s på väte Mlekylrbitaler MO-calc
Hur atmer dras till varadra Ptetiell eergi för atmera R + + + + + + kär-kär repulsi + + elektr-kär attrakti Jämvikt
Mlekyles bidigseergi Eergi 0 R D
Bidigseergier Itermlekylära Itramlekylära Jämför med termisk eergi vid 5 C RT =.5 kj/ml
E ekel kemisk reakti Atmer bildar mlekyler, ty då miskar deras (elektrers) eergi Överskttseergi blir värme i mgivige Reaktie är eterm!
Hur mycket värmeeergi frigörs vid reaktie? Frigjrd värmeeergi: q D q = D
Ammiak-reaktie är mer kmplicerad bidigar både bryts ch bildas N + 3H NH 3 Bidigara i N-N ch H-H bryts N-H bidigar i NH 3 bildas
Eergi Eergiera sm msätts i reaktie Obs: Hyptetisk reaktisväg! E i : D(N N) + 3 D(H-H) E ut : 6 D(N-H) N + 3H NH 3 Frigjrd eergi q = E(reaktat) E(prdukt) = D(N-N) + 3D(H-H) - 6D(N-H) = (Nästa sida) q
Tabellvärde på dissciatiseergier D Bidigseergier Diatmära mlekyler Eskilda bidigar i fleratmiga mlekyler Medelvärde q... = 93 + 344-6388 = -14 kj/ml (Eperimetellt värde är -9 kj/ml) Lewis: H ekelbidig O dubbelbidig N trippelbidig Fråga: CO?
Ammiak-reakties eergi-prfil N + 3H NH 3 Lp II Termdyamik Jämviktslära Kietik Eergi q
Reaktisetalpi H r beräkas mer eakt med bildigsetalpiera N (g) + 3H (g) NH 3 (g) H r = H f (prdukter) H f (reaktater) ={Hess lag} = H f (NH 3 ) H f (N ) - 3 H f (H ) = = (-46.11) 0 3 0 = -9. kj/ml Tabell 7.5 ch Appedi A
Defiiti av bildigsetalpi Bildigsetalpi för ammiak H f (NH 3 ) är reaktisetalpi då ammiak bildas ur grudämea i sia mest stabila frmer 1/N (g) + 3/H (g) NH 3 (g) H f (NH 3 ) = -46.11 kj/ml
Förbräigsetalpi Etalpi sm frigörs vid fullstädig förbräig av 1 ml av substase uder stadardbetigelser (mer m det ästa vecka) C H 5 OH(l )+ 3O (g) CO (g)+ 3H O(l) H c = H f (prdukter) H f (reaktater) ={Hess lag} = H f (CO ) + 3 H f (H O) - H f (C H 5 OH) -3 H f (O ) = = (-393.51) + 3 (-85.83) - (-77.69) - 3 0 = -1368 kj/ml Tabell 7.4 ch Appedi A