KURSPROGRAM Inledande kemi (5)

Transkript

1 KURSPROGRAM Inledande kemi (5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 20/1 KC:G Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 21/1 KC:G Kap 3-5 Stökiometri/redoxreaktioner/Allmänna gaslagen Torsdag, 22/1 KC:G Kap 6 Termokemi, 1:a huvudsatsen, H, U, C P, Hess lag Fredag, 23/1 Fys:K404 Seminarium kap 2-5, 6 Tisdag, 27/1 KC:G Kap 8.1,2,3,6 Kap 9 Elektronkonfiguration, periodiska systemet Kemisk bindning, elektronegativitet, Onsdag, 28/1 Fredag, 30/1 Tisdag, 3/2 Torsdag, 5/2 Fredag, 6/2 Tisdag, 10/2 Onsdag, 11/2 Fredag, 13/2 Tisdag, 17/2 Onsdag, 18/2 Fredag, 20/2 Tisdag, 24/2 Onsdag, 25/2 Fredag, 27/2 Tisdag, 3/3 Onsdag, 4/3 Tisdag, 10/3 KC:G Kap Kap ,6 Lewisformler Molekylgeometrier, VSEPR, polaritet Intermolekylära krafter, fasomvandling, Clausius- Clapeyron Fys:K404 Seminarium kap 9, 10, 12 KC:G Kap ,5 Kap 15 Löslighet, Henrys lag, kemisk jämvikt, jämviktskonstanterna K C och K P, reaktionskvot (Q), homogena och heterogena jämvikter, Le Chateliers princip, jämviktsberäkningar se ovan KC:D Kap ,5 Kap 15 Fys:K404 Seminarium Kap 13, 15 KC:G Kap Syra/bas, starka/svaga syror, starka/svaga baser, ph-begreppet, ph-beräkningar, vattens autoprotolys (K a, K b, K W ), flerprotoniga syror, sura och basiska salter, KC:G Kap se ovan Fys:K404 Seminarium kap 16 KC:G Kap Buffertlösningar, titrering, löslighetsprodukt, gemensamma joneffekten KC:G Kap se ovan Fys:K404 Seminarium kap 17 KC:G Kap Andra o tredje huvudsatsen, S, G KC:G Kap se ovan Fys:K404 Seminarium kap 18 KC:G Kap 19 Galvaniska celler, Nernst ekvation KC:G Kap 19 Korrosion, elektrolys KC:G Genomgång x-tenta/ frågestund

2 KURSPROGRAM Inledande kemi (5) Övningar Uppgifter ur övningshäftet skall lösas vid övningstillfällena. Johan Reimer och Jan-Olle Malm är övningsledare Tid Plats Huvudsakligt innehåll Övningshäfte Torsdag, 22/1 Introduktion/repetition Kap 2-5 Måndag, 26/1 Termokemi Kap 6 kl Torsdag, 29/1 Kemisk bindning, Lewisformler, Kap 9, 10, 12 molekylgeometri, intermolekylära krafter Måndag, 2/2 kl, gr 1-2 KC:I Återlämning av inlämningsuppgift 1 Tisdag, 3/2 kl, gr 3-4 KC:H Torsdag 5/2 Jämviktslära Kap 13, 15 Torsdag 12/2 ph, Syra/bas Kap 16 Måndag, 16/2 kl, gr 1-2 Tisdag, 17/2 kl, gr 3-4 KC:I KC:H Återlämning av inlämningsuppgift 2 Torsdag 19/2 Buffertverkan, titreringar, K sp Kap 17 Torsdag 26/2 S, G Kap 18 Måndag, 2/3 kl, gr 1-2 Tisdag, 3/3 kl, gr 3-4 KC:I KC:H Återlämning av inlämningsuppgift 3 Torsdag 5/3 Elektrokemi Kap 19 Måndag, 9/3 Repetition kl

3 KURSPROGRAM Inledande kemi (5) Examination För godkänd kurs krävs godkända inlämningsuppgifter samt godkänd tentamen. Inlämningsuppgifter Under kursen ska tre inlämningsuppgifter lösas. Dessa delas ut och lämnas in under kursens gång på övningarna enligt schema nedan. Arbetet sker i fyramannagrupper. Varje grupp lämnar in en lösning per inlämningsuppgift. Lösningarna ska vara prydliga och klart motiverade. Om det behövs begär respektive övningsledare sedan ändringar och kompletteringar. Övningsledaren genomför även en muntlig genomgång och diskussion av inlämningsuppgifterna med varje grupp. Där måste varje gruppmedlem vara beredd att svara för samtliga lösningar. Samtliga gruppmedlemmar skall vara närvarande vid denna genomgång. Följande schema gäller för inlämningsuppgifterna: Lämnas ut Ska lämnas in Rättad/Återlämning Inlämningsuppgift 1 22/1 29/1 2-3/2 Inlämningsuppgift 2 5/2 12/ /2 Inlämningsuppgift 3 19/2 26/2 2-3/3 Tentamen Kursen tenteras måndagen den 16 mars kl i MA08 Vid ordinarie tentamenstillfälle kommer minst 25% av poängen på tentamen att hämtas från inlämningsuppgifter och övningsuppgifter. Omtentamen torsdagen den 7 maj kl 8-13 i MA10 A-C och måndagen den 24 augusti kl 8-13 i Sparta A-B. Tillåtna hjälpmedel vid tentamen är skrivmaterial, räknedosa och utdelad formelsamling Kontakt Johan Reimer johan.reimer@kemi.lu.se Jan-Olle Malm jan-olle.malm@chem.lu.se Kursens hemsida

4 KURSPROGRAM Inledande kemi (5) Inläsningsanvisningar till Chang Kap 2-5 Till största delen gymnasierepetition. Läses efter behov Kap 6 Första huvudsatsen samt betydelsen av de olika symbolerna. Beräkning av tryck-volym arbete för processer vid konstant tryck. Definition av entalpi (H). Kalorimetriska beräkningar (entalpier och värmekapaciteter). Användning av Hess lag (H är en tillståndsfunktion): Beräkning av bildningsentalpier ur förbränningsentalpier. Beräkning av reaktionsentalpier ur bildningsentalpier. Kap 8 Kännedom kring periodiska systemet. Förståelse för periodiska egenskaper hos elementen. Översiktlig kännedom om elementens kemiska egenskaper. Kap 9 Förstå och skriva Lewis formler. Elektronegativitet Förståelse för olika former av kemisk bindning. Kap 10 Molekylgeometri Förmåga att använda VSEPR modellen på enkla molekyler. Begreppet dipol Kap 12 Korta beskrivningar av olika typer av attraktionskrafter, deras energier och avståndsberoende. Vilka typer av växelverkan finns i olika system. Fasomvandlingar Egenskaper hos flytande ämnen, särskilt vatten. Kap.13 Förståelse av vilka faktorer som spelar roll beträffande lösligheten av olika ämnen. Henrys lag. Kap 15. Känna till följande begrepp: jämviktskonstanterna K C och K P, reaktionskvoten (Q), homogena och heterogena jämvikter, Le Chatelier's princip, jämviktsberäkningar och katalys. Ställa upp jämviktsuttryck och göra enklare beräkningar. Avgöra hur förändringar i koncentration, tryck, volym och temperatur påverkar jämviktsläget. Beräkna jämviktskonstanten med hjälp av tryck- och koncentrationsvärden. Beräkna jämviktstryck och jämviktskoncentrationer med hjälp av jämviktskonstanter. Kap 16. Starka syror och baser, svaga syror och baser, ph-skalan, ph-beräkningar för starka syror och baser, phberäkningar för svaga syror och baser, vattens autoprotolys - sambanden K W /K a /K b resp. pk W /pk a /pk b, flerprotoniga syror, syra/bas egenskaper hos salter. Beräkna ph i lösningar av starka och svaga syror och baser.

5 KURSPROGRAM Inledande kemi (5) Kap 17. Buffertlösningar och titreringar, neutraliseringsreaktioner, gemensamma joneffekten, buffertlösningar, Henderson Hasselbalch's ekvation, titrering, svårlösliga salter - löslighetsprodukten K sp. Beräkna ph för alla titrerpunkter och rita titrerkurvor för alla typer av syror och baser. Tillverka buffertlösningar med önskat ph. Beräkna ph i buffertlösningar. Utföra enkla beräkningar med K sp. Kap 18. Enkla resonemang kring entropiändringar för kemiska reaktioner. Beräkningar av ändringar i Gibbs fri energi. Slutsatser man kan dra mha tecknet på dessa. Sambandet mellan K och G. Kap 19. Elektrokemi, galvaniska celler, cellreaktioner och cellschema, cellpotential och fri energi, standardpotentialer, E -värden, Nernst ekvation, batterier, korrosion och elektrolys. Sambandet mellan E och G. Skriva halvcell- och cellreaktioner och cellschema. Beräkna E - och E- värden. Teckna de vanligaste halvcellreaktionerna vid korrosion. Du skall också ha kännedom om: De vanligaste batterierna och ackumulatorerna. Orsaker och förutsättningar för att korrosion skall ske.