KEMISK TERMODYNAMIK. Lab 1, Datorlaboration APRIL 10, 2016
|
|
- Ann-Marie Ingrid Jansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KEMISK TERMODYNAMIK Lab 1, Datorlaboration APRIL 10, 2016 ALEXANDER TIVED Q2 WILLIAM SJÖSTRÖM Q2
2 Innehållsförteckning Inledning... 2 Teori, bakgrund till efterföljande frågor... 2 Van der Waals tillståndsekvation... 5 Redlich-Kwongs tillståndsekvation... 6 Svar till frågor/övningar... 6 Uppgift Frågor... 6 Övning... 6 Uppgift Frågor... 7 Uppgift Frågor... 7 Resultat... 8 Uppgift Uppgift Uppgift Antaganden för att beräkna integral, redogörelse Diskussion Van der Waal, rimliga värden på a och b? Appendix Uppgift 1 MATLAB kod Uppgift 2 MATLAB kod Uppgift 3 MATLAB kod... 13
3 Inledning Syftet med denna laboration är att få en ökad förståelse för olika termodynamiska modeller och hur dessa används med givna data samt vilken/vilka modeller som är mest lämpliga för att modellera termodynamiska system. Teori, bakgrund till efterföljande frågor Inom termodynamiken talar man ofta om ideala gaser. Detta görs för att ett enkelt samband då kan uttnyttjas kallad ideala gaslagen : Där p betecknar trycket gasen utsätts för i pascal [Pa], V är gasens volym [m 3 ], n är antal mol gas, R gaskonstanten * + och T temperaturen [K]. Den ideala gaslagen beskriver hur storleken på en ideal gas varierar med temperaturen. Tyvärr så existerar inga helt ideala gaser, detta eftersom att partiklarna i en gas kan attrahera eller repellera varandra med vad som kallas intermolekylära krafter (även van der Waals krafter), se figur 1. (1) Figur 1, Beroende på elektronkonfigurationen i partiklarna kommer intermolekylära krafter mellan de vara attraherande eller repellerande Dessa krafter påverkar hur stor plats en gas tar, om de attraherande krafterna är stora tar gasen liten plats (partiklarna vill ligga nära varandra) medan om de repellerande krafterna är stora så tar gasen stor plats (partiklarna vill inte vara nära varandra). Ju större denna intermolekylära kraft blir ju mer varierar alltså koncentrationen av partiklar inom ett givet område. Denna koncentration ges av (antal mol gas per volym): (2) Dock så är inte partiklarna attraherade till enbart en partikel någonstans i gasen utan även till alla partiklar runt om. Detta leder till att ekv.(2) inte helt beskriver partikelkoncentrationen. Koncentrationen ökar exponentiellt ju större de intermolekylära krafterna blir, därför måste ekv.(2) kvadreras, då fås:
4 ( ) (3) Ekv.(3) kan inte ensam beskriva partikelkoncentrationen utan måste kompletteras med någon konstant som karaktäriserar vilken gas som studeras. Låt kalla denna konstant för a: ( ) (4) Jämförs två gaser är det inte säkert att dess partiklar är lika stora. Det behövs då något som beskriver hur stor plats x antal mol av en gas utgör. Låt b vara ett mått på hur stor en partikel i en gas är (även denna karaktäriserar vilken gas som studeras, b är alltså en ämnes-konstant). Man kan då skriva: Som beskriver hur mycket plats x antal mol av en gas tar upp. Exempel på konstanten a s storlek för några ämnen: a minst < a He < a Ar < a N2 < a O2 < a NO < a CO < a störst Där He och Ar båda är ädelgaser, således är deras yttersta elektronskal fullt och de vill inte reagera. Ar har dock fler valenselektroner, således finns fler elektroner som kan ge upphov till intermolekylära krafter så a är något högre för Ar. På samma vis har N2 färre valenselektroner än O2. NO och CO är båda dipoler, där CO är mer polär och således ger upphov till större a. (5) Figur 2. Trots att Ar har 9 gånger fler protoner än He så är dess storlek endast cirka 2 gånger så stor som He. Exempel på konstanten b s storlek för några ämnen: b minst < b Ar < b He < b O2 < b N2 < b NO < b CO < b störst Här är det molekylernas molvolym som spelar in, Ar har fler protoner än He, krafterna på elektronerna mot atomkärnan är alltså större och således har Ar mindre molvolym, så b ä mindre för Ar. N2 och O2 består båda av två likadana atomer, där O2 har flest protoner. NO och CO är båda dipoler, där kombinationen NO har flest protoner. Utgående från ideala gaslagen (ekv.(1)) kan denna skrivas om för att ta hänsyn till de intermolekylära krafterna inom gasen. Ett exempel för att se hur växelverkan (intermolekylära krafter mellan partiklar) påverkar den matematiska modellen för en gas kan man tänka sig en gas i ett stängt kärl (se figur 2).
5 Figur 2, Illustration av tryckändring med stora/små intermolekylära krafter. För att kunna ta hänsyn till denna tryckförändring måste p i ekv.(1) korrigeras. Detta kan göras genom att m.h.a ekv.(4) skriva: ( ) (6) Även volymen måste korrigeras för att mer beskriva en verklig gas. Inom ett kärl av given volym finns olika många gaspartiklar beroende på vilken gas kärlen fylls med (se figur 3). Figur 3, Illustration av en gas med stort b (en partikel tar mycket plats) samt en gas med litet b (en partikel tar lite plats).
6 Van der Waals tillståndsekvation För att ta hänsyn till denna partikel/volym ratio måste även volymen ur ideala gaslagen (ekv.(1)) korrigeras. Detta görs m.h.a ekv.(5): Nu, m.h.a ekv.(6)-(7) kan ekv.(1) skrivas om för att bättre beskriva en verklig gas: (7) a och b brukar kallas ( ( ) ) ( ) (8) Ekv.(8) Kan också skrivas: ( ) ( ) (9) Skillnaden mellan ekv.(8) och ekv.(9) är att man antingen studerar mol/volym (8) eller volym/mol (9). Denna ekvation (8/9) kallas för van der Waals tillståndsekvation, vilken till skillnad från den ideala gaslagen kan beskriva både gasfasen och vätskefasen av ett ämne. Van der Waals ekvation beskriver dock inte systemets tillstånd bra under kritiska temperaturer, dvs temperaturer sådana att man inte kan skilja på vätskeform och gasform. Figur 4. Graf över olika faser samt kritisk temperatur
7 Redlich-Kwongs tillståndsekvation Varför man måste använda sig av en annan metod för att beskriva dessa temperaturer. Här kan istället Redlich-Kwongs tillståndsekvation användas: ( ) ( ( ) (10) Konstanten A är här emperiskt framtagen och ekvationen beskriver systemets tillstånd bättre än vad van der Waals ekvation gör. Redlich-Kwong är dock krångligare att räkna med, varför van der Waals ekvation ofta används istället. Svar till frågor/övningar Uppgift 1 Frågor 1. Vad är det som van der Waals modell (till skillnad från ideala gaslagen) tar hänsyn till? 2. Vilka fysikaliska egenskaper är a relaterat till? Under vilka förhållanden blir a av betydelse? Varför? 3. Vilka fysikaliska egenskaper är b relaterat till? Under vilka förhållanden blir b av betydelse? Varför? Svar 1 : van der Waals modellen tar hänsyn till att partiklar i gasen växelverkar med varandra (intermolekylära krafter) samt att partiklar i en gas faktiskt utgör en volym (väldigt liten), till skillnad från den ideala gaslagen, vilken inte tar hänsyn till växelverkan och att partiklarna utgör en volym. Svar 2 : a är relaterad till den intermolekylära krafterna. Denna konstant kan anta både positivt och negativt värde beroende på om kraften är attrahernade eller repulserande (antas positiv av konvention). Denna konstant får stor betydelse då starka dipoler bildas i en molekyl (hög elektronegativitet) då de intermolekylära krafterna blir större än vid mindre elektronegativa partiklar. Svar 3 : b är relaterad till volymen x antal mol tar upp i en gas. b blir av stor betydelse då partiklarna i en gas är väldigt stora då det ses att produkten blir stor och påverkar beräkningarna mer än om partiklarna i gasen är väldigt små ty om blir väldigt liten blir den korrigerade volymen (ekv.(5)) nästan lika stor som. Övning Rangordna: CO O 2 He NO Ar N 2 från lägst till högst värde på a: Intermolekylära krafter uppträder när dipoler bildas. Dipoler bildas när två atomer går ihop och bildar en molekyl. Elektronerna vandrar upp till molekylens mest elektronegativa del. Elektronegativitet beskriver en partikels förmåga att attrahera elektroner och ju större elektronegativitet ju större starkare attraktionskraft (på den sidan) har partikeln. He och Ar är monoatomära, de får ingen ökad elektronegativitet då de helst inte bildar nya partiklar. Dessa två har därför lägst a. C, O och N har olika elektronegativitet. Utifrån tabeller kan dessa rangordnas från lägst till högst elektronegativitet enligt: C<N<O
8 När två atomer av olika elektronegatiitet bildar en molekyl kommer elektronerna i bindningen ligga närmare den mer elektronegativa atomen. Dessa diatomära molekyler borde, enligt ovanstående resonemang, bilda starkare dipoler och därför bör CO och NO ha högre a än diatomära molekyler bestående av samma atomer. Därför bör CO ha en del av molekylen med högre elektronegativitet än NO, dvs. CO bör ha högst a. Rangordningen blir: a minst < a He < a Ar < a N2 < a O2 < a NO < a CO < a störst Rangordna: CO O 2 He NO Ar N 2 från lägst till högst värde på b: Här är det molekylernas molvolym som spelar in, Ar har fler protoner än He, krafterna på elektronerna mot atomkärnan är alltså större och således har Ar mindre molvolym, så b ä mindre för Ar. N2 och O2 består båda av två likadana atomer, där O2 har flest protoner. NO och CO är båda dipoler, där kombinationen NO har flest protoner. Enligt ovanstående resonemang fås följande ordning: Uppgift 2 Frågor b minst < b Ar < b He < b O2 < b N2 < b NO < b CO < b störst 1. Under vilka omständigheter är Redlich-Kwongs tillståndsekvation bättre än van der Waals? Varför? 2. Under vilka omständigheter är det bättre att använda van der Waals tillståndsekvation? Varför? Svar 1 : Van der Waals tillståndsekvation kollapsar under kritiska temperaturer därför bör Redlich- Kwongs ekvation användas istället. Redlish-Kwong ger bäst beskrivning av systemet men är även mer beräkningstung, varför van der Waals ekvation ofta används över kritiska temperaturer. Svar 2 : Över kritiska temperaturer så beskriver van der Waals tillståndsekvation systemet lika bra som Redlich-Kwongs ekvation, eftersom att det är enklare att använda van der Waals ekvation så är det bäst att använda den. Uppgift 3 Frågor 1. Förklara entropibegreppet med egna ord 2. Diskutera kort vad C p beskriver Svar 1 : Entropi är ett mått på hur många olika sätt som energi kan vara fördelat i ett system och hur mycket av värmeenergin i ett system som inte kan omvandlas i en process. Svar 2 : är värmekapacitet vid konstant tryck, vilket innebär hur mycket värme som behövs för att öka temperaturen med en grad då temperaturen ges vid ett konstant tryck.
9 Resultat Givet experimentellt värde för CO s molvolym vid 200K och 1000 bar är: 0, [dm 3 /mol]. För att se hur stor skillnaden blir när volymen beräknas med antaganden som görs för en ideal gas och där hänsyn tas till växelverkan mellan partiklar och att gaspartiklarna faktiskt utgör en en liten massa beräknas molvolymen för CO med ideala gaslagen (ekv.(1)): [ ] [ ] Uppgift 1 van der Waals tillståndsekvation användes för att beräkna ett teoretiskt värde med hjälp av MATLABscriptet som finns bifogat i appendix och givna värden på a och b: a = 1, 4734 * + Resultatet blev: b = 0, * + Beräknad molvolym * + Beräknad molvolym (korrigerad enhet) * + = ( ) = ( ) = i Uppgift 2 Redlich-Kwongs tillståndsekvation användes för att beräkna ett teoretiskt sådan värde med hjälp av Matlab-scriptet som finns bifogat i appendix och givna värden på A och B: A = 17, 208 [ ] B = 0, * + Beräknad molvolym * + Beräknad molvolym (korrigerad enhet) * + = ( ) =
10 Uppgift 3 Ett tredjegradspolynom anpassades, med hjälp av ett Matlab-script (bifogat i Appendix), till givna data för lustgas (N2O) som redovisas i tabell 1. Utifrån detta interpolerade tredjegradspolynom skulle entropiändringen från 15.17K till K beräknas m.h.a följande samband: (11) Resultatet av det anpassade polynomet redovisas i graf 1. Tabell 1. Given data för uppgift 3. Graf 1. Plott över anpassat tredjegradspolynom mot punkter i tabell 1.
11 Sedan integrerades tredjegradspolynomet dividerat med temperaturen, i intervallet 15,17K till 182,26K, värdet på denna integral motsvarar entropiändringen per mol i det givna intervallet- Resultatet blev: [ ] En plott för entropiändringen över hela intervallet visas i graf 2 nedan. Graf 2. Plott över entropiändring inom temperaturintervallet. Antaganden för att beräkna integral, redogörelse - Vilka antaganden måste göra här för att beräkna integralen i det givna intervallet (tabell 1)? För att kunna beräkna integralen (ekv.(11)) måste konstant tryck antas samt att inget arbete utförs. Ur definitionen för entropiändring: (12) Måste ett samband hittas där kan skrivas som. Med antaganden ovan kan man skriva: ( ) Varpå ekv.(12) nu kan skrivas: Vilken är samma integral som ekv.(11) =
12 Diskussion Det endast är reella värden på molvolymen som är intressant ty en volym inte kan vara imaginär. Detta innebär att vare sig eller är intressanta för denna laboration Från resultatet för uppgift 1 kan det konstateras att är ganska nära det givna experimentella värdet på molvolymen som synes under Resultat skiljer sig resultatet mellan van der Waals tillståndsekvation och ideala gaslagen ganska mycket. Detta innebär att ideala gaslagen inte fungerar för att beskriva denna gas. Studeras resultatet för uppgift 2 kan det konstateras att är ännu närmare det givna experimentella värdet än resultatet i uppgift 1. Detta beror på att konstanterna A och B i Redlich-Kwongs tillståndsekvation är empiriskt framtagna ( matchat mot verkligheten) och således beskriver experimentell data bättre än van der Waals tillståndsekvation. Denna ekvation blir såklart svårare att använda då konstanterna empiriskt måste bestämmas men om ett så exakt resultat som möjligt sökes är det värt besväret. Från resultatet från uppgift 3 ses att entropiändringen inte innehåller några punkter där värmekapaciteten är singulär. Detta säger oss att de givna datan beskriver entropiändringen för N 2 O under en och samma fas. Då värmekapaciteten är singulär i fasövergångar gäller inte ekv.(11) längre utan den kan endast användas för en substans som befinner sig i en och samma fas över temperaturintervallet (enfasområde) under konstant tryck. Van der Waal, rimliga värden på a och b? Värdet b betecknar hur mycket plats en partikel i en gas tar upp. Då denna konstant är ett mått på hur stor molvolym en partikel har kan denna estimeras som radien hos en av gaspartiklarna om partiklarna kan antas vara sfäriska. Nedan följer en tabell med tabullerade värden på b samt beräknade b-värden med ovanstående antaganden: Ämne (gas) Tabullerade värden på b Beräknade värden på b ( ) Aceton Väte Argon
13 Appendix Uppgift 1 MATLAB kod % Lab 1, upg 1, kemisk termodynamik, VT16. %Av: Alexander Tived, William Sjöström %% KONSTANTER P = 1000 * ; %Enhet: Tryck i Pa a = * * ; %Enhet: Pa*m^6 / mol^2 b = * 0.001; %Enhet: m^3 / mol R = ; %Enhet: Joule/Kelvin T = 200; %Enhet: Kelvin %% BERÄKNINGAR Pol = [(P), (-(P*b) - (R*T)), (a), (-a*b)]; %Van der Waals tillståndsekvation omkriven som %tredjegradspolynom H = roots(pol) %Finner rötterna till polynomet Pol Hexp = H*1000 %Konverterar rötternas enheter för att kunna jämföra med uppmätta värden Uppgift 2 MATLAB kod % Lab 1, upg 2, kemisk termodynamik, VT16. %Av: Alexander Tived, William Sjöström %% KONSTANTER P = 1000 * ; %Enhet: Pa A = * * ; %Enhet: Pa*m^6 / mol^2 B = * 0.001; %Enhet: m^3 / mol R = ; %Enhet: J/K T = 200; %Enhet: K %% BERÄKNINGAR Pol = [(P*sqrt(T)), (-R*T^(3/2)), (-P*(B^2)*sqrt(T) - R*B*T^(3/2)), (0)]; %Redlich-Kwongs tillståndsekvation omkriven som tredjegradspolynom H = roots(pol) %Finner rötterna till polynomet Pol Hexp = H*1000 %Konverterar rötternas enheter för att kunna jämföra med uppmätta enheter
14 Uppgift 3 MATLAB kod % Lab 1, upg 3, kemisk termodynamik, VT16. %Av: Alexander Tived, William Sjöström clear all; %% MÄTDATA T = [15.17, 19.95, 25.81, 33.81, 42.61, 52.02, 57.35, 68.05, 76.67, 87.06, 98.34, , , , , , , , ]; %Enhet: K C = [2.90, 6.19, 10.89, 16.98, 23.13, 28.56, 30.75, 34.18, 36.57, 38.87, 41.13, 42.84, 45.10, 47.32, 48.91, 52.17, 54.02, 56.99, 58.85]; %Enhet: J / K*mol %% BERÄKNINGAR P_C = polyfit(t, C, 3); %Anpassar ett tredjegradspolynom till mätdatan T_plot = linspace(15.17, , 300); %Temperaturer som anpassat polynom ska plottas i C_plot = polyval(p_c, T_plot); %Anpassat polynom beräknat i T_plot func (polyval(p_c, x)./x); %funktionen som skall integreras I = quad(func, 15.17, ); %integration av func i intervallet [15.17, ] %% PLOTTAR plot(t, C, '*', T_plot, C_plot) %Plottar mätdata och anpassat polynom xlabel('t [Kelvin]'); ylabel('c_p [Joule/Kelvin*mol]'); figure %Skapar nytt figurfönster int_func (quad(func,15.17,t2)) %Skapar integral-funktion att plotta fplot(int_func, [15.17, ]) %Plottar int_func ylabel('delta S [Joule/Kelvin*mol]'); xlabel('t [Kelvin]')
Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F4 VSEPR-modellen elektronarrangemang och geometrisk form Polära (dipoler) och opolära molekyler Valensbindningsteori σ-binding och π-bindning hybridisering Molekylorbitalteori F6 Gaser Materien
Läs merTermodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM
Termodynamik FL4 VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER 1:a HS ENERGIBALANS ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM Energibalans när teckenkonventionen används: d.v.s. värme in och arbete ut är positiva; värme ut och arbete
Läs merTermodynamik Föreläsning 4
Termodynamik Föreläsning 4 Ideala Gaser & Värmekapacitet Jens Fjelstad 2010 09 08 1 / 14 Innehåll Ideala gaser och värmekapacitet TFS 2:a upplagan (Çengel & Turner) 3.6 3.11 TFS 3:e upplagan (Çengel, Turner
Läs merTentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-06-09 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Läs merIdealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.
Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell
Läs merKapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 5. 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 5.7 Effusion och Diffusion 5.8 5.9 Egenskaper hos några verkliga gaser 5.10 Atmosfärens kemi Copyright
Läs merGaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Läs merKinetisk Gasteori. Daniel Johansson January 17, 2016
Kinetisk Gasteori Daniel Johansson January 17, 2016 I kursen har vi under två lektioner diskuterat kinetisk gasteori. I princip allt som sades på dessa lektioner sammanfattas i texten nedan. 1 Lektion
Läs mer10. Kinetisk gasteori
10. Kinetisk gasteori Alla gaser beter sig på liknande sätt. I slutet av 1800 talet utvecklades matematiska sätt att beskriva gaserna, den så kallade kinetiska gasteorin. Den grundar sig på en modell för
Läs merGaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Läs merGaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Läs mervan der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén
van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta
Läs merLösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 2012-05-23 1. a Molekylerna i en ideal gas påverkar ej varandra, medan vi har ungefär samma växelverkningar mellan de olika molekylerna i en ideal blandning.
Läs merKap 3 egenskaper hos rena ämnen
Rena ämnen/substanser (pure substances) Har fix kemisk sammansättning! Exempel: N 2, luft Även en fasblandning av ett rent ämne är ett rent ämne! Blandningar av flera substanser (t.ex. olja blandat med
Läs merKap 3 egenskaper hos rena ämnen
Rena ämnen/substanser Kap 3 egenskaper hos rena ämnen Har fix kemisk sammansättning! Exempel: N 2, luft Även en fasblandning av ett rent ämne är ett rent ämne! Blandningar av flera substanser (t.ex. olja
Läs merDipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén
Dipoler och dipoldipolbindningar Del 1 Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar
Läs merTentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Läs merRepetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F7 Intermolekylär växelverkan kortväga repulsion elektrostatisk växelverkan (attraktion och repulsion): jon-jon (långväga), jon-dipol, dipol-dipol medelvärdad attraktion (van der Waals): roterande
Läs merVätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén
Vätebindningar och Hydro-FON-regeln Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar
Läs merKemisk jämvikt. Kap 3
Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger
Läs merSammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)
Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1 Torsdagen den 4/9 2008 SI-enheter (MKSA) 7 grundenheter Längd: meter (m), dimensionssymbol L. Massa: kilogram (kg), dimensionssymbol M.
Läs merRepetition F8. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F8 System (isolerat, slutet, öppet) Första huvudsatsen U = 0 i isolerat system U = q + w i slutet system Tryck-volymarbete w = -P ex V vid konstant yttre tryck w = 0 vid expansion mot vakuum
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför
Läs merFysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)
GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR KEMI Fysikalisk kemi KEM040 Laboration i fysikalisk kemi Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2) ifylls
Läs merLösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors
Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl 08.00 14.00 Lösningsförslag Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors 1. (a) Joule- expansion ( fri expansion ) innebär att gas som är innesluten
Läs merIntroduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén
Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar
Läs merDavid Wessman, Lund, 29 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 3. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.
Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik. 1 Entropi 1.1 Inledning Entropi införs med relationen: S = k ln(ω (1 Entropi har enheten J/K, samma som k som är Boltzmanns konstant. Ω är antalet
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop
Läs merRepetition F6. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F6 Tillståndsvariabler: P, V, T, n Ideal gas ingen växelverkan allmänna gaslagen: PV = nrt Daltons lag: P = P A + P B + Kinetisk gasteori trycket följer av kollisioner från gaspartiklar i ständig
Läs merSF1513 NumProg för Bio3 HT2013 LABORATION 4. Ekvationslösning, interpolation och numerisk integration. Enkel Tredimensionell Design
1 Beatrice Frock KTH Matematik 4 juli 2013 SF1513 NumProg för Bio3 HT2013 LABORATION 4 Ekvationslösning, interpolation och numerisk integration Enkel Tredimensionell Design Efter den här laborationen skall
Läs merBestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin
Tentamen i kemisk termodynamik den 7 januari 2013 kl. 8.00 till 13.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer
Läs merAllmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:
Allmän kemi Kap 17 Termodynamik Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - använda de termodynamiska begreppen entalpi, entropi och Gibbs fria energi samt redogöra för energiomvandlingar
Läs merJämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel:
Jämviktsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Vid upphettning sönderdelas etan till eten och väte. Vid en viss temperatur har följande jämvikt ställt in sig i ett slutet kärl. C 2 H 6
Läs mer.Kemiska föreningar. Kap. 3.
Föreläsning 2 Kemiska bindningar Kovalenta, polära kovalenta och jonbindningar. Elektronegativitet. Diatomära molekyler Molekylorbitaler, bindande och antibindande. Bindningstal. Homo- och heteroatomära
Läs merRepetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar
Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens
Läs merÖvningstentamen i KFK080 för B
Övningstentamen i KFK080 för B 100922 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. För godkänt
Läs merHur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)
entamen i kemisk termodynamik den 4 juni 2013 kl. 14.00 till 19.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BEA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje
Läs merLösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 204-08-30. a Vid dissociationen av I 2 åtgår energi för att bryta en bindning, dvs. reaktionen är endoterm H > 0. Samtidigt bildas två atomer ur en molekyl,
Läs merKurs DN1215, Laboration 3 (Del 1): Randvärdesproblem för ordinära differentialekvationer
Kurs DN1215, Laboration 3 (Del 1): Randvärdesproblem för ordinära differentialekvationer Michael Hanke, Johan Karlander 2 april 2008 1 Beskrivning och mål Matematiska modeller inom vetenskap och teknik
Läs merDipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén
Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2 Niklas Dahrén Uppgift 1: Är nedanstående molekyler dipoler? På bild a) är det ganska tydligt att vi får en negativ sida där -atomerna sitter och en positiv sida
Läs merLösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 203-0-9. Sambandet mellan tryck och temperatur för jämvikt mellan fast och gasformig HCN är givet enligt: ln(p/kpa) = 9, 489 4252, 4 medan kokpunktskurvan
Läs merVI. Reella gaser. Viktiga målsättningar med detta kapitel. VI.1. Reella gaser
I. Reella gaser iktiga målsättningar med detta kapitel eta vad virialutvecklingen och virialkoefficienterna är Kunna beräkna första termen i konfigurationsintegralen Känna till van der Waal s gasekvation
Läs merAllmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)
Allmän Kemi (NKEA4 m.fl.) --4 Uppgift a) K c [NO] 4 [H O] 6 /([NH ] 4 [O ] 5 ) eller K p P(NO) 4 P(H O) 6 /(P(NH ) 4 P(O ) 5 ) Om kärlets volym minskar ökar trycket och då förskjuts jämvikten åt den sida
Läs merRäkneövning 2 hösten 2014
Termofysikens Grunder Räkneövning 2 hösten 2014 Assistent: Christoffer Fridlund 22.9.2014 1 1. Brinnande processer. Moderna datorers funktion baserar sig på kiselprocessorer. Anta att en modern processor
Läs merInstuderingsfrågor, Griffiths kapitel 4 7
Joakim Edsjö 15 oktober 2007 Fysikum, Stockholms Universitet Tel.: 08-55 37 87 26 E-post: edsjo@physto.se Instuderingsfrågor, Griffiths kapitel 4 7 Teoretisk Kvantmekanik II HT 2007 Tanken med dessa frågor
Läs merSkrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,
Skrivning i termodynamik och jämvikt, K081, K041, 2008-12-15 08.30-10.30 jälpmedel: egen miniräknare. Konstanter mm delas ut med skrivningen För godkänt krävs minst 15 poäng och för VG och ett bonuspoäng
Läs merAllmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:
Allmän kemi Kap 11 Intermolekylära krafter Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri på basal nivå samt beskriva
Läs merTentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13
Tentamen i KFK080 Termodynamik 091020 kl 08-13 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. För
Läs merKovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén
Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü
Läs merFöreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw
Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 N molekyler V Repetition Fö2.2 Entropi är ett mått på sannolikhet W i = 1 N S = k lnw Föreläsning 2.3 Fysikaliska reaktioner 2V DS = S f S i = Nkln2 Björn Åkerman
Läs merSG1216. Termodynamik för T2
SG1216 Termodynamik för T2 Klassisk termodynamik med kompressibel strömning. rörelseenergi och arbete inom mekanik rörströmning inom strömningslära integralkalkyl inom envariabelsanalys differentialkalkyl
Läs merRepetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F9 Process (reversibel, irreversibel) Entropi o statistisk termodynamik: S = k ln W o klassisk termodynamik: S = q rev / T o låg S: ordning, få mikrotillstånd o hög S: oordning, många mikrotillstånd
Läs merKap 4 energianalys av slutna system
Slutet system: energi men ej massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: kolvmotor med stängda ventiler 1 Volymändringsarbete (boundary work) Exempel: arbete med kolv W b = Fds = PAds = PdV 2 W b =
Läs merRäkneövning 5 hösten 2014
Termodynamiska Potentialer Räkneövning 5 hösten 214 Assistent: Christoffer Fridlund 1.12.214 1 1. Vad är skillnaden mellan partiklar som följer Bose-Einstein distributionen och Fermi-Dirac distributionen.
Läs merGrundläggande Kemi 1
Grundläggande Kemi 1 Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är
Läs merLösningar och kommentarer till uppgifter i 3.1
Lösningar och kommentarer till uppgifter i.1 102 b) TB: Kör de med dessa uppgifter i det här kapitlet också? Det gör inget, jag börjar bli ganska bra på det. Vi har funktionen fx) = x x 2 24x + 1 och man
Läs merKEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en
Läs merKEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från
KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 F2 Periodiska systemet
Läs merTentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2010-12-14 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Läs merTANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 26 november 2015 Sida 1 / 28
TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet 26 november 2015 Sida 1 / 28 Föreläsning 6 Minsta kvadrat problem. Polynom. Interpolation. Rötter. Tillämpningar:
Läs merHomogen gasjämvikt: FYSIKALISK KEMI. Laboration 2. Dissociation av dikvävetetraoxid. N2O4(g) 2 NO2(g)
Linköpings universitet 2013-10-03 IFM / Kemi Fysikalisk kemi Termodynamik FYSIKALISK KEMI Laboration 2 Homogen gasjämvikt: Dissociation av dikvävetetraoxid N2O4(g) 2 NO2(g) Linköpings Universitet Kemi
Läs merTentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2009-12-16 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Läs merExempel på statistisk fysik Svagt växelverkande partiklar
Exempel på statistisk fysik Svagt växelverkande partiklar I kapitlet om kinetisk gasteori behandlades en s k ideal gas där man antog att partiklarna inte växelverkade med varandra och dessutom var punktformiga.
Läs merKURSPROGRAM Inledande kemi (5)
KURSPROGRAM Inledande kemi 2016 1(5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 19/1 Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 20/1 15-17 Kap 3-5
Läs mer4-1 Hur lyder Schrödingerekvationen för en partikel som rör sig i det tredimensionella
KVANTMEKANIKFRÅGOR Griffiths, Kapitel 4-6 Tanken med dessa frågor är att de ska belysa de centrala delarna av kursen och tjäna som kunskapskontroll och repetition. Kapitelreferenserna är till Griffiths.
Läs merTentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)
Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF14) Tid och plats: Tisdag 13/1 9, kl. 8.3-1.3 i V-huset. Examinator: Mats
Läs merMendelevs periodiska system
Mendelevs periodiska system Notera luckorna som betecknar element som var okända vid den tiden. Med hjälp av systement lyckades Mendelev förutsäga dessa grundämnens egenskaper. Vårt nuvarande periodiska
Läs merKURSPROGRAM Inledande kemi (5)
KURSPROGRAM Inledande kemi 2015 1(5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 20/1 KC:G Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 21/1 KC:G Kap
Läs merKemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning
Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen
Läs merRäkna kemi 1. Kap 4, 7
Räkna kemi 1 Kap 4, 7 Ex vi vill beräkna hur mkt koldioxid en bil släpper ut / mil Bränsle + syre koldioxid + vatten. Vi vet mängden bränsle som går åt Kan vi räkna ut mängden koldioxid som bildas? Behöver
Läs merLABORATION 3 FYSIKLINJEN AK1. Denna laboration gar ut pa att studera sambandet mellan tryck och temperatur,
I I V E R S U N + C K H O L M S FYSIKUM Stockholms universitet EXPERIMENTELLA METODER LABORATION 3 GASTERMOMETERN FYSIKLINJEN AK1 Varterminen 2001 1 Mal. Denna laboration gar ut pa att studera sambandet
Läs merRepetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F10 Gibbs fri energi o G = H TS (definition) o En naturlig funktion av P och T Konstant P och T (andra huvudsatsen) o G = H T S 0 G < 0: spontan process, irreversibel G = 0: jämvikt, reversibel
Läs merVan der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén
Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén Van der Waalsbindning är en intermolekylär bindning Kovalent bindning Intramolekylära bindningar Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning
Läs merKEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 7 Kvantfysik, Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik
Föreläsning 7 Kvantfysik 2 Partiklars vågegenskaper Som kunnat konstateras uppträder elektromagnetisk strålning ljus som en dubbelnatur, ibland behöver man beskriva ljus som vågrörelser och ibland är det
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merKemisk Dynamik för K2, I och Bio2
Kemisk Dynamik för K2, I och Bio2 Fredagen den 11 mars 2005 kl 8-13 Uppgifterna märkta (GKII) efter uppgiftens nummer är avsedda både för tentan i Kemisk Dynamik och för dem som deltenterar den utgångna
Läs merAlla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.
Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.
Läs merTentamen i Teknisk-Vetenskapliga Beräkningar
Umeå Universitet Institutionen för Datavetenskap Gunilla Wikström Tentamen i Teknisk-Vetenskapliga Beräkningar Tentamensdatum: 005-03- Skrivtid: 9-5 Hjälpmedel: inga Om problembeskrivningen i något fall
Läs merTentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01,
Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01, 2016-10-26 Lösningar 1. a Mängden vatten är n m M 1000 55,5 mol 18,02 Förångningen utförs vid konstant tryck ex 2 bar och konstant temeratur T 394 K. Vi har alltså
Läs mer1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.
1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. a) Antalet protoner är., antalet neutroner är. och antalet elektroner. hos atomer av isotopen. b) Vilken partikel bildas om en
Läs merVilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten.
1 (2/0/0) Beräkna trycket i en behållare med volymen 4,50 dm 3, temperaturen 34,5 ºC och som innehåller 5,83 g vätgas samt 11,66 g syrgas. (Gaserna betraktas som ideala gaser.) 2 (1/0/0) Två lika stora
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merf(x) = x 2 g(x) = x3 100 h(x) = x 4 x x 2 x 3 100
8 Skissa grafer 8.1 Dagens Teori När vi nu ska lära oss att skissa kurvor är det bra att ha en känsla för vad som händer med kurvan när vi sätter in stora tal. Inledningsvis är det ju polynom vi ska studera.
Läs merKap. 8. Kolloidernas stabilitet
Kap. 8. Kolloidernas stabilitet v1.00 M. Granfelt v1.01 NOP/LO TFKI30 Yt- och kolloidkemi 1 Kolloidal stabilitet De kolloidala partiklarna är i ständig rörelse (Brownian motion) Resultatet av en krock
Läs mer7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser
7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser Sedan 1800 talet har man forskat i hur energi kan överföras och omvandlas så effektivt som möjligt. Denna forskning har resulterat i ett antal begrepp som bör
Läs merGodkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10
Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del För uppgift 1 9 krävs endast svar. För övriga uppgifter ska slutsatser
Läs merKapitel 3. Standardatmosfären
Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net
Läs merTermodynamik och inledande statistisk fysik
Några grundbegrepp i kursen Termodynamik och inledande statistisk fysik I. INLEDNING Termodynamiken beskriver på en makroskopisk nivå processer där värme och/eller arbete tillförs eller extraheras från
Läs merjämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet
Tentamen i kemisk termodynamik den 14 december 01 kl. 8.00 till 13.00 (Salarna E31, E3, E33, E34, E35, E36, E51, E5 och E53) Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast
Läs merMagnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I
Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I Utförs av: William Sjöström 19940404 6956 Oskar Keskitalo 19941021 4895 Uppsala 2015 05 09 Sammanfattning När man leder ström genom en spole så bildas
Läs merEGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN
EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne (eng. pure substance): ett ämne som är homogent och som har enhetlig kemisk sammansättning, även om fasomvandling sker. Vid jämvikt för ett system av ett enhetligt
Läs merLabb 3: Ekvationslösning med Matlab (v2)
Envariabelanalys Labb 3: Ekvationslösning 1/13 Labb 3: Ekvationslösning med Matlab (v2) Envariabelanalys 2007-03-05 Björn Andersson (IT-06), bjoa@kth.se Johannes Nordkvist (IT-06), nordkv@kth.se Det finns
Läs merIntroduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén
Introduktion till det periodiska systemet Niklas Dahrén Det periodiska systemet Vad är det periodiska systemet?: Det periodiska systemet är en tabell där alla kända grundämnen och atomslag ingår. Hur är
Läs merEXPERIMENTELLT PROV ONSDAG Provet omfattar en uppgift som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare.
EXPERIMENTELLT PROV ONSDAG 2011-03-16 Provet omfattar en uppgift som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare. OBS! Tabell- och formelsamling får EJ användas. Skriv
Läs merTemperatur T 1K (Kelvin)
Temperatur T 1K (Kelvin) Makroskopiskt: mäts med termometer (t.ex. volymutvidgning av vätska) Mikroskopiskt: molekylers genomsnittliga kinetiska energi Temperaturskalor Celsius 1 o C: vattens fryspunkt
Läs merSystem. Repetition. Processer. Inre energi, U
Repetition System Snabbgenomgång av föreläsningarna Termodynamik Intermolekylär växelverkan Mätnogrannhet Atom- och molekylstruktur Isolerat ingen växelverkan med omgivningen Slutet utbyte av energi, men
Läs merOm trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).
EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne (eng. pure substance): ett ämne som är homogent och som har enhetlig kemisk sammansättning, även om fasomvandling sker. Vid jämvikt för ett system av ett enhetligt
Läs mer