KEMA02 Föreläsningsant. F2 February 18, 2011
|
|
- Astrid Hellström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Syra/Bas-jämvikter - Svag syra HA vid ph>6 Uppskattning av ph för en mycket utspädd lösning av en svag syra med ph > 6 För svaga syror i sådan koncentration att syrans bidrag till ph är större än bidraget från vattnets autoprotolys kan vi göra en uppskattning av ph som är bättre än 6 < ph < 7. [H 3 O + ] = [A - ] + [OH - ] [H 3 O + ] tot = [H 3 O + ] HA + [H 3 O + ] H2O Minimum [H 3 O + ] = [H 3 O + ] HA [H 3 O + ] min ur Maximum [OH - ] max = K w / [H 3 O + ] min Max total [H 3 O + ] [H 3 O + ] totmax = [H 3 O + ] min + K w / [H 3 O + ] min Uppskattning av ph -log [H 3 O + ] max < ph < -log [H 3 O+ ] min Uppskattningen blir naturligtvis bättre ju större bidrag vi får från syran. Syra/Bas-jämvikter - Svag syra HA vid ph>6 A&J Example Beräkna ph för en 0.10 mm aq. fenol. K a = [H 3 O + ] min då [HA] init /K a > 1000 Kontroll > vattnets autoprotolys ph max = -log = 6.94 [OH - ] max = K w / [H 3 O + ] min = / = [H 3 O + ] max = = ph min = -log = 6.70 Uppskattning 6.70 < ph < 6.94 (Anal.ber. ph = 6.82) 1
2 Syra/Bas-jämvikter konjugatbas/konjugatsyra Syrans konjugatbas och basens konjugatsyra För alla par av syra HA och dess konjugatbas A -, HA/A- HA + H 2 O <-> A - + H 3 O + K a = [A - ][H 3 O + ] / [HA] A - + H 2 O <-> HA + HO - K b = [HA][HO - ] / [A - ] K a. K b = [A - ][H 3 O + ] / [HA]. [HA][HO - ] / [A - ] = [H 3 O + ][OH - ] = K w K a. K b = K w => pk a + pk b = pk w På samma sätt visas för basen B/BH + pk a + pk b = pk w Från pk a (HA) + pk b (A - ) = 14 pk b (B) + pk a (BH + ) = 14 kan vi läsa att en mycket svag syra har en relativt stark konjugatbas och den starkare syran har en svagare konjugatbas. (A&J Tab. 11.3) Syrans konjugatbas och basens konjugatsyra (A&J Tab. 11.3) (nödvändig för buffertlösningar) 2
3 Polyprotiska syror och ph-beräkning Polyprotiska syror är Brønsted syror som undergår protolys i Ylera steg I H 2 A + H 2 O <- > HA - + H 3 O + K a1 II HA - + H 2 O <- > A 2- + H 3 O + K a2 (A&J Table 11.10) Tre viktiga polyprotiska syror (eller deras anjoner) Svavelsyra H 2 SO 4 Bulkkemikalie som blivit naturligt spridd. Fosforsyra H 3 PO 4 Byggsten och kemiska cykler i naturen. Kolsyra H 2 CO 2 Ständigt förekommande genom CO 2 (g). Polyprotiska syror och ph-beräkning Polyprotiska syror är Brønsted syror som undergår protolys i Ylera steg I H 2 A + H 2 O <- > HA - + H 3 O + K a1 II HA - + H 2 O <- > A 2- + H 3 O + K a2 (A&J Table 11.10) Tre viktiga polyprotiska syror (eller deras anjoner) Svavelsyra H 2 SO 4 Bulkkemikalie som blivit naturligt spridd. Fosforsyra H 3 PO 4 Byggsten och kemiska cykler i naturen. Kolsyra H 2 CO 2 Ständigt förekommande genom CO 2 (g). 3
4 Polyprotiska syror och ph-beräkning Polyprotiska syror är Brønsted syror som undergår protolys i Ylera steg I H 2 A + H 2 O <- > HA - + H 3 O + K a1 II HA - + H 2 O <- > A 2- + H 3 O + K a2 (A&J Table 11.10) Protolysjämvikter för de polyprotiska syrorna och deras salter beräknas lätt utom i två fall: H 2 SO 4 (aq) salt med sur poton tex. HCO 3- (aq) och H 2 PO 4- (aq) Beräkning av ph för H 2 SO 4 (aq) H 2 SO 4 pk a1 stark pk a2 = 1.92 (stark syra HX o svag syra HA - ) I Stark syra HX + H 2 O <-> X - + H 3 O + där X - = HA - Fullst. protolys (M) 0 C HX C HX där C HX = [H 2 SO 4 ] II Svag syra HA - + H 2 O <-> A 2- + H 3 O + Initialt (M) C HX 0 C HX Jämvikt (M) C HX x x C HX + x 4
5 Beräkning av ph för H 2 SO 4 (aq) H 2 SO 4 pk a1 stark pk a2 = 1.92 (stark syra HX o svag syra HA - ) Fall a x << [H 2 SO 4 ] => x = K a2 = [H 3 O + ] [H 2 SO 4 ] gäller för [H 2 SO 4 ] > 0.2 M Fall b x är inte << [H 2 SO 4 ] där [H 3 O + ] = C HX + x Beräkning av ph för H 2 SO 4 (aq) H 2 SO 4 pk a1 stark pk a2 = 1.92 (stark syra HX o svag syra HA - ) Fall b x är inte << [H 2 SO 4 ] där [H 3 O + ] = C HX + x A&J Self-Test 11.15A [H 2 SO 4 ] = M K a2 = [H 3 O + ] = = => ph =
6 Beräkning av ph för polyprotiska syror med pk a1 > 1 För polyprotiska syror gäller i flesta fall att de är svaga syror men en faktor 10 3 gånger starkare i första protolyssteget jämfört med andra protolysen. (A&J Table 11.10) Beräkning av ph för polyprotiska syror med pk a1 > 1 För polyprotiska syror gäller i flesta fall att de är svaga syror men en faktor 10 3 gånger starkare i första protolyssteget jämfört med andra protolysen. (A&J Table 11.10) Strategi för beräkning av ph och jämviktskoncentrationer då K a1 /K a2 > 10 3 För att beräkna [H 3 O + ] och ph kan bidraget från andra protolyssteget bortses ifrån då det är litet. Jämviktskoncentrationerna i andra protolyssteget kan därefter beräknas mha. [H n A - ] och [H 3 O + ]. 6
7 A&J Example Beräkna koncentrationen av alla specier i 0.10 M H 3 PO 4 H 3 PO 4 pk a1 = 2.12 pk a2 = 7.21 pk a3 = (svag syra H 3 A) I H 3 A + H 2 O <-> H 2 A - + H 3 O + Initialt (M) [H 3 A] init 0 0 Jämvikt (M) [H 3 A] init - x x x K a1 = [H 2 A - ][H 3 O + ] / [H 3 A] K a1 = x 2 / ([H 3 A] init - x) ([H 3 A]/K a1 10 => x ej försumb.) [H 3 O + ] = M ph = 1.6 => poh = 12.4 [OH - ]= M [H 2 PO 4- ] = M => [H 3 PO 4 ] = = M A&J Example Beräkna koncentrationen av alla specier i 0.10 M H 3 PO 4 H 3 PO 4 pk a1 = 2.12 pk a2 = 7.21 pk a3 = (svag syra H 3 A) II H 2 A - + H 2 O <-> HA 2- + H 3 O + Initialt (M) Jämvikt (M) x x x Antag x << då K a2 /K a1 < 10-3 K a2 = x. ( x)/( x) = x x = (=> x << 0.024) [HPO 4 2- ] = M 7
8 A&J Example Beräkna koncentrationen av alla specier i 0.10 M H 3 PO 4 H 3 PO 4 pk a1 = 2.12 pk a2 = 7.21 pk a3 = (svag syra H 3 A) III HA 2- + H 2 O <-> A 3- + H 3 O + Initialt (M) Jämvikt (M) x x x Antag x << då K a3 /K a2 < 10-3 K a3 = x. ( x)/( x) = x / x = /0.024 = (=> x << ) [PO 4 3- ] = M Huvudreaktionsmetoden Vi har bestämt koncentrationen för alla specier i en blandning som beskrivs av 4 kopplade reaktioner med 6 obekanta. I H 3 A + H 2 O <- > H 2 A - + H 3 O + (dominerande flesta polyprotiska) II H 2 A - + H 2 O <- > HA 2- + H 3 O + III HA 2- + H 2 O <- > A 3- + H 3 O + Detta har varit möjligt eftersom vi haft en dominerande reaktion, nämligen I. Vi har löst jämviktsproblemet med huvudreaktionsmetoden. (IV H 2 O + H 2 O <- > OH - + H 3 O + ) 8
9 Huvudreaktionsmetoden för kopplade (svaga) syra-basjämvikter Om en huvudreaktion finns bland jämvikterna identifieras den med: Den starkaste syran i blandningen reagerar med den starkaste basen! För H 2 CO 3 (aq) gäller : H 2 CO 3 är den starkaste syran H 2 O är den starkaste basen För Na 2 CO 3 (aq) gäller : Na 2 CO 3 är den starkaste basen H 2 O är den starkaste syran Enkel rättfram beräkning av ph för polyprotiska syror och deras fullständigt protolyserade salt. Därefter beräknas koncentration av övriga specier. Vattenlösning av salt som NaHCO 3 en konjugatbas och en syra Starkaste basen är HCO 3 - och starkaste syran är också HCO 3-. Huvudreaktionen skall i så fall tecknas 2HCO 3 - <-> H 2 CO 3 + CO 3 2- K beräknas från K = K a2 /K a1 därmed kan jämviktskoncentrationerna bestämmas ur K = x 2 / ([HCO - ] init - x) 2 varefter [H 3 O + ] beräknas från syra- eller basjämvikten HCO H 2 O <- > CO H 3 O + med K a2 9
10 ph-jämviktsdiagram för H 2 CO 3 (aq) Syra/Bas-jämvikter -- Buffertlösningar Bufferteffekt!pH 0.75 HPO !HPO 4 2- H 2 PO 4 - : HPO :50 vid ph = 7.21 ph ökning vid bastillsats 0.25 H 2 PO 4 -!"H 2 PO 4 - ph =
11 Syra/Bas-jämvikter -- Buffertlösningar Henderson-Hasselbalch ekvation Buffertlösning är en blandning av syra- konjugatbas, eller bas- konjugatsyra, i proportionerna ca. 1:1. HA + H 2 O <-> A - + H 3 O + Initialt (M) [HA] init [A - ] init 0 Vid jämv. (M) [HA] init x [A - ] init + x x gäller då x << [HA] init och [A - ] init Henderson-Hasselbalch ekvation Syra/Bas-jämvikter -- Buffertlösningar Henderson-Hasselbalch ekvation Buffertlösning av en bas- konjugatsyra tecknas som B + H 2 O <-> BH + + OH - Initialt (M) [B] init [BH + ] init 0 Vid jämv. (M) [B] init x [BH + ] init + x x gäller då x << [B] init och [BH + ] init Henderson-Hasselbalch ekvation 11
12 Syra/Bas-jämvikter -- Buffertlösningar Henderson-Hasselbalch ekvation Henderson- Hasselbalch ekvation gäller alla par av syra och konjugatbas och ger samma graf för alla par men vid olika ph = pk a. A&J Table 12.1 Typiska buffertsystem Sammansättning pk a HOAc/AcO NH 4+ /NH H 2 PO 4- /HPO Syra/Bas-jämvikter - Titrerkurva Titrering av en stark syra med stark bas Bu Titrering används för att bestämma koncentrationen av tex. en syra i en vattenlösning. Titreringen kan göras så att en vattenlösning av en stark bas med känd koncentration droppas till syran. [H 3 O + ] minskar efterhan som den neutraliserande basen tillsätts. Då en stökiometrisk mängd bas har tillsats är vattenlösningen neutral med ph = 7. Den stökiometriska punkten S kan detekteras med indikatorfärg som har en omslagspunkt vid ph = 7. 12
13 Syra/Bas-jämvikter - Titrerkurva Titrering av en svag bas med stark syra Bu Vid titrering av en svag bas så är den stökiometriska punkten S inte vid ph = 7. B + H 2 O + <-> BH + + H 2 O Neutralisering av den svaga basen med stark syra ger vid den stökiometriska punkten en lösning av basens konjugatsyra BH +. Konjugatsyran sänker lösningens ph enligt BH + + H 2 O <-> B + H 2 O + Syra/Bas-jämvikter - Titrerkurva Titrering av en svag bas med stark syra Bu Då halva den stökiometriska mängden syra tillsats erhålls en lösning där [B] = [BH + ]. Lösningen är där en buffertlösning med ph = pk a med pk a för BH + Titreringen är då i en buffertzon omkring halva ekvivalenspunkten. 13
14 Syra/Bas-jämvikter - Titrerkurva Titrering av en svag syramed stark bas Bu Titrering av 0.10 M myrsyra. Observera! pk a = ph vid punkten C halva stökiometriska mängden Observera! ph > 8 vid stökiometriska punkten S Syra/Bas-jämvikter - Titrerkurva Indikatorval för olika ph-omslag Vid titrering av en stark syra med stark bas sker omslaget för den stökiometriska punkten vid ph 7. Litmus är lämplig indikator vi ph 7 Vid titrering av svag syra kommer omslaget vid ph > 7 och phenolphthalein är ett bra val. Vid titrering av svag bas kommer omslaget vid ph < 7 och metylorange är ett bra val. 14
15 Syra/Bas-jämvikter - Titrerkurva Titrering av fosforsyra, en polyprotisk syra D 15
Mer om syra- basjämvikter
Mer om syra- basjämvikter Salt av svaga syror och svaga baser Buffertlösningar Titrering Polypro4ska syror KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 1 Salt av svaga syror NaOAc - natriumsaltet
KEMA02 Föreläsningsant. F1 February 17, 2011
Lewissyra/bas och Brønsted syra/bas Den vidaste de+initionen av en syra, Lewissyra/bas: En syra är en förening som verkar som elektronparsacceptor. En bas är en elektronparsdonator. Exempel på Lewissyra/bas
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4 Jämvikt i lösning Atkins & Jones kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Översikt kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Fördelningsdiagram ph i utspädda lösningar Blandade lösningar och buffertar
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.111.16 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av
Kapitel 15. Syra-basjämvikter
Kapitel 15 Syra-basjämvikter Kapitel 15 Innehåll 15.1 Lösningar med gemensam jon 15.2 Bufferlösningar 15.3 Bufferkapacitet 15.4 Titrering och ph-kurvor 15.5 Copyright Cengage Learning. All rights reserved
Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27
Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning
SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F3 SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap 11.11-11.18 KEMA02 MJ 2012-11-13 1 ÖVERSIKT - Syror och baser grundläggande egenskaper - Svaga syror och baser - ph i lösningar
Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13
Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett
Titrering av en stark syra med en stark bas
Titrering av en stark syra med en stark bas Titrering av en svag syra med en stark bas Titrering av en svag bas med en stark syra Bestämning av en svag syras pka-värde Titrering av oxalsyra (tvåprotonig
Syra-basjämvikter. (Kap. 16.1-5)
Syra-basjämvikter. (Kap. 16.1-5) Endast vattenlösningar i denna kurs. Definitioner (16.1) Syra (enl. Brönsted & Lowry): Protongivare. HA(aq) + H 2 O(l) H 3 O + (aq) + A (aq) (Protolysreaktion) H 3 O +
På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av:
Kemiska beräkningar HT 2008 - Laboration 2 Syrabastitrering Syftet med den här laborationen är att ge laboranten insikt i användandet av phmeter vid ph-titreringar, samt förstå hur titrerkurvor för starka,
Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys
Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan
KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12
KEMI 5 Saana Ruotsala saana.ruotsala@mattliden.fi Kursbok Kaila, Meriläinen et al.: Kemi 5 Reaktioner och jämvikt All kursinfo (t. ex. lektionsanteckningar, eventuella övningsprov...) finns på Matteus.
Kapitel Repetition inför delförhör 2
Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter
Löslighetsjämvikter - beräkningsexempel
Löslighetsjämvikter - beräkningsexempel ph = ½(pK a1 + pk a2 ) A&J sid 456 Erodering av kalksten i surt regn Tandemalj (apa4t) och ph KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F6 : 1 Huvudreak4onsmetoden
Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten.
1 (2/0/0) Beräkna trycket i en behållare med volymen 4,50 dm 3, temperaturen 34,5 ºC och som innehåller 5,83 g vätgas samt 11,66 g syrgas. (Gaserna betraktas som ideala gaser.) 2 (1/0/0) Två lika stora
Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9)
Sura och basiska ämnen Syror och baser Kap 5:1-5:3, (kap 9) Syror / sura lösningar En sur lösning - har överskott på vätejoner, H + (protoner) En syra: - smakar surt - färgar BTB gult - reagerar med oädla
Kapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner.
Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 14.6 14.7 Flerprotoniga syror 14.8 14.9 Molekylstrukturens inverkan
Övningsuppgifter Syror och baser
Övningsuppgifter Syror och baser Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Beräkna ph i en lösning med vätejonkoncentrationen: a) 0,036 mol/dm 3 b) 2 10-5 mol/dm 3 c) 2,0 mol/dm 3 d) 2,35 10-8 mol/dm
Beräkningar av ph för enprotoniga syror och baser
Beräkningar av ph för enprotoniga syror och baser Lars Eriksson (lars.eriksson@mmk.su.se) 31 juli 2013 Innehåll 1 Inledning 1 2 Nödvändigheten av protolysvillkor 1 3 ph för en vattenlösning av en svag
Kapitel 14. Syror och baser
Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 Beräkna ph för en svag syra 14.6 Baser 14.7 Flerprotoniga syror
5.1 Den korresponderande basen till en syra är den partikel du får då en proton har avgivits. a) Br - b) HCO 3. c) H 2 PO 4.
apitel 5 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart
Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2
Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel
Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys
Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan
Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén
Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till
Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s)
BIOMEDICINSKA ANALYTIKERUTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN SAROLTA PAP 2010-01-11 Räkneuppgifter Lösningsberedning 1. Vilka joner finns i vattenlösning av a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c)
Kemisk jämvikt. Kap 3
Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger
SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F2 SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap 11.1-11.10 KEMA02 MJ 2012-11-08 1 ÖVERSIKT Syror och baser grundläggande egenskaper Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph
aa + bb cc + dd gäller Q = a c d
Jämviktslära begrepp och samband För en jämviktsreaktion vid ett visst tryck och temperatur så blir riktningen för processen, (dvs. höger eller vänster i reaktionsformeln), framåt, åt höger, om den ger
Syror och Baser. Syror och baser. Förväntade studieresultat. Syrors och basers egenskaper
Förväntade studieresultat Redogöra för p-begreppet samt syrors och basers grundläggande egenskaper Redogöra för enklare kemiska jämvikter och buffertsystem Syror och Baser Utföra enklare beräkningar på
JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) mer löslighetsprodukt! Repetition Henderson-Hasselbach ekvationen för beräkning av ph i buffert - OK att använda - viktigast
JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) mer löslighetsprodukt! 12.9 The common ion effect utsaltning[utfällning] genom tillsats av samma jonslag BAKGRUND Många metalljoner
Kemisk jämvikt. Kap 3
Kemisk jämvikt Kap 3 Vilken info ger en reaktionsformel? En reaktionsformel säger - vilka ämnen som reagerar, - vilka som bildas - samt förhållandena mellan ämnena som reagerar/bildas En reaktionsformel
KURSPROGRAM Inledande kemi (5)
KURSPROGRAM Inledande kemi 2016 1(5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 19/1 Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 20/1 15-17 Kap 3-5
KURSPROGRAM Inledande kemi (5)
KURSPROGRAM Inledande kemi 2015 1(5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 20/1 KC:G Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 21/1 KC:G Kap
Kemisk jämvikt. Kap 3
Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger
Här växer människor och kunskap
Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron
Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)
Allmän Kemi (NKEA4 m.fl.) --4 Uppgift a) K c [NO] 4 [H O] 6 /([NH ] 4 [O ] 5 ) eller K p P(NO) 4 P(H O) 6 /(P(NH ) 4 P(O ) 5 ) Om kärlets volym minskar ökar trycket och då förskjuts jämvikten åt den sida
Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
F1 F d un t amen l a s KEMA00
F1 F d t l F1 Fundamentals KEMA00 A Materia och Energi SI-enheter Mätosäkerhet Potentiell energi Ep = mgh Coulombs lag q1 q2 4 r E p 0 B Grundämnen och atomer Atomnummer z (antal atomer i kärnan) Masstal
1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.
1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. a) Antalet protoner är., antalet neutroner är. och antalet elektroner. hos atomer av isotopen. b) Vilken partikel bildas om en
Löslighetsjämvikter svårlösliga salter
Löslighetsjämvikter svårlösliga salter Löslighet för salter Löslighetsprodukten Molära lösligheten Gemensam jon effekt Reak4onskvoten och uqällning Komplexbildningskonstanten Huvudreak4onsmetoden (här
Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar
Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner
Citronsyra i sura frukter
Laboration Citronsyra i sura frukter Citronsyra används som surhetsreglerande medel och konserveringsmedel inom livsmedelsindustrin och betecknas då med koden E 0. Citronsyra används också som rengöringsmedel,
Hemlaboration 4 A (Norrköping)
Hemlaboration 4 A (Norrköping) Grundläggande om syror och baser Materiel: Det materiel som du behöver till denna hemlaboration finns i laborationslådan. Där hittar du 12-brunnars plattan, kassettfodralet
REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER
KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har 10 000 Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li
Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén
Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till
Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)
1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:
O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra
Linköping 2009-10-25 IFM/Kemi Linköpings universitet För NKEA07 ht2009 SS Syntes av N-fenylbensamid Inledning: Amider, som tillhör gruppen karboxylsyraderivat, kan framställas från aminer och syraanhydrider.
Ke2 forts jämvikt. Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4
Ke2 forts jämvikt Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4 Buffertsystem (buffertlösningar) Motverkar förändringar av ph, håller ph konstant (står emot tillsatser av H + och OH - ) Består av ett jämviktssystem
Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".
Syror och baser En syra är ämne som lämnar eller kan lämna ifrån sig en vätejon (H + ). Detta gör att det finns fria vätejoner i lösningen. Lösningen blir därmed sur. En stark syra lämnar alltid ifrån
Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175
Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga
Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura.
FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV TESTA DIG SJÄLV 4.1 syra Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. bas Baser är ämnen som kan ta bort det sura från syror. neutral lösning En neutral lösning
Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor
Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor Repetition c = n/v m= M?n mol / liter Ex Saltlösning c1 = 5,0 M v1 = x v2 = 1 liter c2 = 0,20 M v1 = c2? v2 / c1 v1= 0,2? 1,0 / 5,0 v1 = 0,04 liter = 40 ml
Syror, baser och jonföreningar
Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera
Vatten har: 1. Stor ytspänning. 2. Hög kokpunkt. 3. Högt ångbildningsvärme. 4. Stor dielektricitetskonstant.
VATTEN Vatten är nödvändigt för liv i den form vi känner det. Vatten har som lösningsmedel alldeles unika egenskaper som det inte delar med andra ämnen som vi brukar kalla lösningsmedel. Vatten har: 1.
Kapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och
Kapitel 4 Innehåll Vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Egenskaper Reaktioner Stökiometri Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel
Tentamen i Syra/bas och Energi, 6hp
Namn: Kod: Tentamen i Syra/bas och Energi, 6hp (1BA001) Programmet för Biomedicinska analytiker 2009-02-18 Tid:kl 09.00-13.00 Ulla Andersson Christina Lind Sarolta Pap Veronika Tillander ADRESS BESÖKSADRESS
Titrera. Pär Leijonhufvud
Titrera Pär Leijonhufvud 2018-02-21 Titrering är en grupp metoder för att bestämma en mängd av något. Den vanligaste formen i skolan är en volymetrisk titrering, när man blandar två ämnen och noggrant
Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling
Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och
Globalt experiment för KEMINS ÅR. Planetens ph
Globalt experiment för KEMINS ÅR Planetens ph I det här dokumentet beskrivs uppgiften Planetens ph, som är en del av det globala experimentet under KEMINS ÅR 2011. I uppgiften samlar eleverna vattenprover
Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.
Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F2
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F2 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.1 11.12 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av
GRUNDARBETEN I KEMI I
GRUNDARBETEN I KEMI I ARBETSBESKRIVNING NAMN: INLÄMNAD: GODKÄND: 2 3 ARBETE I. GASBRÄNNARE OCH LÅGREAKTIONER Resultat Undersökt förening Lågans färg Uppgifter 1. Förklara kort varför lågorna har olika
1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l)
Tentamen 1 Baskemi 2 2011.05.02 1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. S 2 O 2-3 + 2H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) 2 Vad är a. ett intermediär? b. en radikal? c. en amfojon 3 Vi studerar
Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00
IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare
Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning.
Lösning till tentamen 95 för Grundläggande kemi hp Sid (5). a) Perklorsyra är en stark syra varför pk a värde saknas i SI Chem Data. Behövs inte heller för phberäkning eftersom HClO 4 H O ClO 4 H 3 O går
Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska
Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z.
till dugga för Grundläggande kemi 2013-11-29 Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. 1. a) Ange kvalitativt buffertkapacitetens storlek (stor eller liten, med motivering, dock inga beräkningar)
Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors
Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl 08.00 14.00 Lösningsförslag Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors 1. (a) Joule- expansion ( fri expansion ) innebär att gas som är innesluten
Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas
För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p
Tentamen i kemi för Basåret, OKEOOl :2 den 20 april 2012 Skrivtid: 8.00-1300 Plats. 8132 Hjälpmedel: Räknare och tabell För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p
Övningar Homogena Jämvikter
Övningar Homogena Jämvikter 1 Tiocyanatjoner, SCN -, och järn(iii)joner, Fe 3+, reagerar med varandra enligt formeln SCN - + Fe 3+ FeSCN + färglös svagt gul röd Vid ett försök sätter man en liten mängd
Grundläggande kemi I 10 hp
Grundläggande kemi I 10 hp Sid 1(5) Uppsala universitet Tentamenssdatum Kemi grundutbildning 2014-01-08 Provansvarig: Jan Davidsson Tentamen 2014-01-08 kl 14.00-19.00 TILLÅTNA HJÄLPMEDEL Miniräknare, SI
Teori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer då du stör en jämviktsreaktion. Det jämviktssystem som du ska studera är
Hemlaboration 1A Har utgått. Till denna hemlaboration behöver du lablådan Hemlaboration 1B med facit Förskjutning av jämviktsläget Teori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer
Diplomingenjörs - och arkitektutbildningens gemensamma antagning 2017 Urvalsprov i DI-kemi 31.5.
Diplomingenjörs - och arkitektutbildningens gemensamma antagning 2017 Urvalsprov i DI-kemi 31.5. Modellsvar Räknefel och slarvfel, - ½ p. Halvpoäng upphöjas inte. Till exempel om totalpoäng är 2½ p. slutpoäng
(tetrakloroauratjon) (2)
UTTAGIG TILL KEMIOLYMPIADE 2015 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: november vecka 45 Provtid: 120 minuter. jälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning och alla svar görs på svarsblanketten
Koldioxid löser sig i blodplasmat
Koldioxid löser sig i blodplasmat p CO2 i gasblandningen Alveol i lungan H 2 CO 3 H 2 CO 3 H 2 CO 3 O 2 N 2 H 2 CO 3 [ ] + [H 2 CO 3 ] = 0,23 p CO2 Lungkappillär Koncentrationen löst samt H 2 CO 3 i blodets
KEMIOLYMPIADEN 2007 Uttagning
KEMILYMPIADEN 2007 Uttagning 1 2006-10-19 Provet omfattar 5 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar, om inte annat anges. Inga konstanter och atommassor ges i problemtexten. Dessa hämtas
Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning
Bränsleanalys och rökgaskalkyl Oorganisk Kemi I Föreläsning 3 12.4.2011 Mål Att tillämpa det första trappsteget i processkemistens verktygslåda: Definiera stökiometriska samband mellan reaktant och produkt
Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra
4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid
Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning
Bränsleanalys och rökgaskalkyl Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 15.4.2010 Innehåll Rökgassammansättning Bränslesammansättning Förbränningsreaktioner Lufttillförsel Askan Termer och begrepp Fasta bränslen
EXPERIMENTELLT PROV
EXPERIMENTELLT PRV 2010-03-17 Provet omfattar 2 uppgifter som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. jälpmedel: Miniräknare. BS! EJ tabell- och formelsamling Börja redovisningen av varje
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F5
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F5 Löslighetsjämvikter Atkins & Jones kap 12.8 12.14 Översikt kap 12.8 12.14 Löslighetsprodukt Common-ion effect gemensam jon, utsaltning Utfällning, selektiv utfällning
Buffertlösningar. Niklas Dahrén
Buffertlösningar Niklas Dahrén Syror, baser och ph-värde Syror: Syror avger vätejoner (protoner) och ger i va4enlösningar upphov 9ll oxoniumjoner (H 3 O + ) e@ersom va4enmolekyler plockar upp vätejoner.
Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar Niklas Dahrén Alkoholer är kolväten med en eller flera OH-grupper Alkoholer innehåller OH-grupper: Om man byter ut en av
1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.
Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna
Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken
Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman
Kapitel 16. Lägre magtarmkanalen. Löslighet och komplex
Kapitel 16 Löslighet och komplex Kapitel 16 Innehåll 16.1 16.2 Utfällning och kvalitativ analys 16.3 Jämvikter med lösningskomplex Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Lägre magtarmkanalen
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F9 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 1 Atkins & Jnes kap 13.1 13.5 Översikt kapitel 13.1 13.5 Redxreaktiner Halvreaktiner Balansering av redxreaktiner Galvaniska
Huvudansökan, kandidatprogrammet i kemi Urvalsprov kl
Huvudansökan, kandidatprogrammet i kemi Urvalsprov 10.5.2019 kl. 10.00 13.00 Skriv ditt namn och dina personuppgifter med tryckbokstäver. Skriv ditt namn med latinska bokstäver (abcd...), inte till exempel
Elevmissuppfattningar kring syror och baser
Fakulteten för teknik och naturvetenskap Kemi Helene Lindeblad Elevmissuppfattningar kring syror och baser En kartläggning och kvantitativ analys av svenska gymnasieelevers missuppfattningar inom kemiavsnittet
Kapitel 16. Löslighet och komplex
Kapitel 16 Löslighet och komplex Kapitel 16 Innehåll 16.1 Löslighetsjämvikter och löslighetsprodukt 16.2 Utfällning och kvalitativ analys 16.3 Jämvikter med lösningskomplex Copyright Cengage Learning.
De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken
Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött
Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött 1. INLEDNING Elektromagnetisk strålning, t.ex. ljus, kan växelverka med materia på många olika sätt. Ljuset kan spridas, reflekteras, brytas, passera
Indikator BTB. lösning
Sura, neutrala och basiska Lösningar Sura ar smakar surt vilket du själv har märkt då du ätit syrliga karameller eller smakat på saften från en citron. Motsatsen till sura ar är basiska ar. Man skulle
Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel:
Jämviktsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Vid upphettning sönderdelas etan till eten och väte. Vid en viss temperatur har följande jämvikt ställt in sig i ett slutet kärl. C 2 H 6
Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16
KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 Provet omfattar 8 uppgifter, till vilka du endast ska ge svar, samt 3 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar. Inga konstanter och atommassor ges