Mer om syra- basjämvikter
|
|
|
- Isak Gustafsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mer om syra- basjämvikter Salt av svaga syror och svaga baser Buffertlösningar Titrering Polypro4ska syror KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 1
2 Salt av svaga syror NaOAc - natriumsaltet av äqksyra (natriumacetat) (46g/100mL) 5.6M NaHCO 3 - natriumsaltet av kolsyra (natriumbikarbonat) (9g/100mL) 1.1M NaOCl - natriumsaltet av underklorsyrlighet (29g/100mL) 3.9M NaOAc(s) i vaxen => Na + (aq) + AcO - (aq) Na + - jonen har obetydlig syrakaraktär och betraktas som åskådarjon och utesluts ur jämviktsutrycket Syra- basjämvikt för lösning av natriumacetat : AcO - (aq) + H 2 O(aq) <- > OH - (aq) + HOAc(aq) KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 2
3 NEUTRALISERING: svag syra + stark bas! I en blandning av syra och bas så reagerar all4d den starkaste syran med den starkaste basen först! Neutralisering av svag syra med stark bas 1 ekvivalent syra neutraliseras av 1 ekvivalent stark bas NaOH(s) i vaxen => Na + (aq) + OH - (aq) (Na + åskådarjon) HOAc(aq) + OH - (aq) <- > AcO - (aq) Före Neutr. (mol) 1 Y 0 Ecer Neutr. (mol) 1 - Y 0 Y Startkoncentra4onerna FÖRE JÄMVIKTBERÄKNING: HOAc(aq) + H 2 O(l) <- > H 3 O + (aq) + AcO - (aq) Före J (mol) 1 - Y - 0 Y KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 3
4 Salt av svag bas och stark syra NH 4 Cl - ammoniumklorid (salmiak) (lä4lösligt i va4en) NH 4 Cl(s) i vaxen => NH 4+ (aq) + Cl - (aq) Cl - - jonen har obetydlig baskaraktär och betraktas som åskådarjon och utesluts NH 4+ (aq) + H 2 O(aq) <- > H 3 O + (aq) + NH 3 (aq) KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 4
5 NEUTRALISERING: svag bas + stark syra! Neutralisering av svag bas med stark syra 1 ekvivalent bas neutraliseras av 1 ekvivalent stark syra HCl(g) i vaxen => H 3 O + (aq) + Cl - (aq) (Cl - åskådarjon) NH 3 (aq) + H 3 O + (aq) <- > NH 4+ (aq) Före Neutr. (mol) 1 Y 0 Ecer Neutr. (mol) 1 - Y 0 Y Startkoncentra4onerna FÖRE JÄMVIKTBERÄKNING av NH 3 /NH lösning: NH 3 (aq) + H 2 O(aq) <- > OH - (aq) + NH 4+ (aq) Före J (mol) 1 - Y - 0 Y KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 5
6 Vad är en buffertlösning? En buffertlösning håller ph "konstant" vid 4llsats av syra eller bas! 0,1M NaOH ph = 13 ph = 4,8 ph = 4,8 ph = 4,8 KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 6
7 Vad består en buffertlösning av? En buffertlösning innehåller ungefär lika delar: svag syra tex. HOAc (äqksyra) kojugatbas 4ll syran AcO - (från NaOAc) Tillverkning av 200 ml acetatbuffert 0,5M HOAc/0,5M AcO - 1,0M HOAc 100 ml 1,0M NaOAc 100 ml HOAc+AcO - 1:1 KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 7
8 Hur kan en buffertlösning hålla ph konstant? 200 ml acetatbuffert 0,5M [HOAc]/0,5M [AcO - ] pk a = 4,75 (för HOAc) bufferaormel (Henderson- Hasselbalch ekvaion dock init.konc.)!"=!# $ +%&' ()*+!, ("+)*, ph = 4,75 då [AcO - ]/[HOAc] = 1!"= #$%&+'() *+,-!. *"-+,. Vid 4llsats av: ph = 4,77 20 ml 0,1M NaOH ph = 4,73 20 ml 0,1M HCl KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 8
![Hasselbalch ekvaion dock init.konc.)!"=!# $ +%&' ()*+!, ("+)*, ph = 4,75 då [AcO - ]/[HOAc] = 1!](/docs-images/44/23232073/images/page_8.jpg "\"= #$%&+'() *+,-!. *\"-+,.")
9 Räkna på en 4llsats av bas 4ll buffert? 200 ml acetatbuffert 0,5M [HOAc]/0,5M [AcO - ] 0,10mol HOAc pk a = 4,75 (för HOAc) 0,10mol AcO - Tillsats av 20ml 0,10M NaOH => 0,002mol OH - i volymen V HOAc(aq) + H 2 O(l) <- > H 3 O + (aq) + AcO - (aq) f.4llsats (mol) 0,10 0 0,10 ecer OH - (mol) 0,10-0, ,10 + 0,002!"= #$%&+'() *+,-!. *"-+,. =!"#$+%&' (")(* +, ("(-. +, =!"## KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 9
10 Alterna4v 4llverkning av buffert? En buffertlösning innehåller ungefär lika delar: svag syra tex. HOAc (äqksyra) kojugatbas 4ll syran AcO - (från NaOAc) Alterna4v 4llverkning 200 ml buffertlösning 0,5M HOAc/0,5M AcO - genom NEUTRALISERING 2,0M HOAc 100 ml 1,0M NaOH 100 ml av syran HOAc+AcO - 1:1 KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 10
11 ph som funk4on av andel HOAc eller AcO -!"= #$%&+'() *+,-!. *"-+,. BUFFERTOMRÅDE ph = pk a ± 1 [HOAc] : [AcO - ] 9:1 à 1:9 KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 11
![BUFFERTOMRÅDE ph = pk a ± 1 [HOAc] : [AcO - ]](/docs-images/44/23232073/images/page_11.jpg "9:1 à 1:9 KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen")
12 ph- jämviktsdiagram för H 2 CO 3!"=!# $ +%&' ()! * (")* H 2 CO 3 (aq) + H 2 O(l) <- > H 3 O + (aq) + HCO 3- (aq) pk a = 6,37 KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 12
13 H 2 CO 3 (aq) + H 2 O(l) <- > H 3 O + (aq) + HCO 3- (aq) pk a1 = 6,37 HCO 3- (aq) + H 2 O(l) <- > H 3 O + (aq) + CO 3 2- (aq) pk a2 = 10,25 KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 13
14 Några vik4ga buffertlösningar (Henderson- Hasselbalch ekva4on dock ini4alkoncentra4oner)!"=!# $ +%&' ()! * (")*!"=!# $ +%&' ()* ()" + * Bufferxormeln gäller alla par av syra- konjugatbas och bas- konjugatsyra och ger samma fördelningsgraf för alla par men vid olika ph = pk a. Några vik4ga buffertsystem (A&J Table 12.1) SammansäXning pk a HOAc/AcO NH 4+ /NH H 2 PO 4- /HPO KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 14
15 Titrering KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 15
16 ph för lösning av konjugatbas 4ll HCOOH Beredning av 0,14 M aq. HCOO - K b = 10,25 Metod 1: 0,14mol HCOONa i 1,0L H 2 O => 0,14 M aq. HCOO - Metod 2: 0,14mol HCOOH + 0,14mol NaOH i 1,0L H 2 O => 0,14 M aq. HCOO - (aq) + H 2 O(l) <- > OH - (aq) + HCOOH (aq) FJ (M) 0, VJ (M) 0,14 x - x x!"#$$"%!$"! %!"#$$! % =& '! " #$%&!! =%#!%#$"' (antag x << 0,14 förenklar ber.) x = [OH - ] = 2, ph = 14 (- log 2, ) = 8,45 ph = 8,45 KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 16
17 ph för neutraliserade lösningar av svaga syra/baser "Neutralisering" av svag syra med 1 ekvivalent stark bas ger basiskt ph av konjugatbasen. "Neutralisering" av svag bas med 1 ekvivalent stark syra ger surt ph av konjugatsyran. Vik4gt för ax förstå 4trering av svaga syror och baser! KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 17
18 Titrering metod för koncentra4onsbestämning Titrering av stark syra För ax bestämma halten av en syra i en lösning 4llsäXs en stark bas droppvis när en stökiometrisk mängd bas 4llsaXs växlar ph från surt 4ll basiskt stökiometriska punkten ph = 7 för stark syra Phenolphtalein färglös à violex ph 9 Omslagspunkten detekteras med ph- mätare eller 4llsaX ph- indikator. KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 18
19 Titrerkurva 1: Stark syra S stökiometriska punkten vid ph = 7 KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 19
20 Titrerkurva 2: Svag syra S stökiometriska punkten vid ph > 7 ( ph 8,45 för 0,14M HCOO - ) C C = ½ * stökiometriska ph = pk a KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 20
21 Titrerkurva 3: Svag bas C S stökiometriska punkten vid ph < 7 (bildad konjugatsyra) C = ½ * stökiometriska mängden ph = pk a pk a för konjugatsyran Vilken svag bas kan det vara I det här fallet? pk a 9,8 => pk b 4,2 Kan vara trimetylamin pk b = 4,19 (A&J Tab. 11.2) KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 21
22 Val av ph- indikator KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 22
23 Polypro4ska syror (A&J Table 11.10) Brønsted syror som undergår protolys i flera steg I H 2 A + H 2 O <- > H 3 O + + HA -!" # $ + %!"&! %!" ' &% =( )* II HA - + H 2 O <- > H 3 O + + A 2-!" # $ + %!& '! %!"&! % =( )' Tre vikiga polyproiska syror Svavelsyra H 2 SO 4 Bulkkemikalie och försurare. Fosforsyra H 3 PO 4 Byggsten och i kemiska cykler i naturen. Kolsyra H 2 CO 2 Naturens ph- reglerare #1 (H 2 O oräknad). (Räkneexempel lite längre fram!) KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 23
24 Syra/Bas- jämvikter - polyprotiska syror Beräkning av ph för polypro3ska syror med pk a1 > 1 För polypro4ska syror gäller i flesta fall ax de är svaga syror men en faktor 10 3 gånger starkare i första protolyssteget jämfört med andra protolysen. (A&J Table 11.10) KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 24
25 Beräkning av ph för polypro4ska syror med pk a1 > 1 För polypro4ska syror gäller i flesta fall ax de är svaga syror men en faktor 10 3 gånger starkare i första protolyssteget jämfört med andra protolysen. (A&J Table 11.10) Strategi för beräkning av ph och jämviktskoncentra4oner då K a1 /K a2 > 10 3 För ax beräkna [H 3 O + ] och ph kan bidraget från andra protolyssteget bortses ifrån då det är litet. Jämviktskoncentra4onerna i andra protolyssteget kan därecer beräknas mha. [H n A - ] och [H 3 O + ] från första steget. KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 25
26 Beräkna koncentra3onen av alla specier i 0.10 M H 3 PO 4 H 3 PO 4 pk a1 = 2.12 pk a2 = 7.21 pk a3 = (svag syra H 3 A) Första protolyssteget H 3 A + H 2 O <- > H 2 A - + H 3 O + Ini4alt (M) [H 3 A] init 0 0 Jämvikt (M) [H 3 A] init - x x x K a1 = [H 2 A - ][H 3 O + ] / [H 3 A] K a1 = x 2 / ([H 3 A] init - x) ([H 3 A]/K a1 10 => x ej försumb.) [H 3 O + ] = M ph = 1.6 => poh = 12.4 [OH - ]= M [H 2 PO 4- ] = M => [H 3 PO 4 ] = = M KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 26
27 Beräkna koncentra3onen av alla specier i 0.10 M H 3 PO 4 H 3 PO 4 pk a1 = 2.12 pk a2 = 7.21 pk a3 = (svag syra H 3 A) Andra protolyssteget H 2 A - + H 2 O <- > HA 2- + H 3 O + Ini4alt (M) Jämvikt (M) x x x Antag x << då K a2 /K a1 < 10-3 K a2 = x. ( x)/( x) = x x = (=> x << 0.024) [HPO 4 2- ] = M KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 27
28 Beräkna koncentra3onen av alla specier i 0.10 M H 3 PO 4 H 3 PO 4 pk a1 = 2.12 pk a2 = 7.21 pk a3 = (svag syra H 3 A) Tredje protolyssteget HA 2- + H 2 O <- > A 3- + H 3 O + Ini4alt (M) Jämvikt (M) x x x Antag x << då K a3 /K a2 < 10-3 K a3 = x. ( x)/( x) = x / x = /0.024 = (=> x << ) [PO 4 3- ] = M KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 28
29 Beräkning av ph för H 2 SO 4 (aq) (pk a1 <- 1 o pk a2 = 1.92) OBS! pk a1 stark pk a2 = 1.92 [H 2 SO 4 ] = C I Stark syra H 2 SO 4 (aq) + H 2 O(l) <- > H 3 O + (aq) + HSO 4- (aq) Fullst. protolys (M) 0 C C II Svag syra HSO 4- (aq) + H 2 O(l) <- > H 3 O + (aq) + SO 2-4 (aq) Före J (M) C C 0 Vid J (M) C x C + x x!" # $ + %!&$ ' (! %!"&$ '! % =) *(!!"#+!$ "# "!$ =% &'! =! "# $% +&' % + "# $% +&'% ( +# $% "& KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 29
30 Beräkning av ph för H 2 SO 4 (aq) (A&J Self- Test 11.15A) [H 2 SO 4 ] = M K a2 = Svag syra HSO 4- (aq) + H 2 O(l) <- > H 3 O + (aq) + SO 4 2- (aq) Före J (M) C C 0 Vid J (M) C x C + x x! =! "# $% +&' % + "# $% +&'% ( +# $% "& [H 3 O + ] = = => ph = 1.23 KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 30
KEMA02 Föreläsningsant. F2 February 18, 2011
Syra/Bas-jämvikter - Svag syra HA vid ph>6 Uppskattning av ph för en mycket utspädd lösning av en svag syra med ph > 6 För svaga syror i sådan koncentration att syrans bidrag till ph är större än bidraget
Löslighetsjämvikter - beräkningsexempel
Löslighetsjämvikter - beräkningsexempel ph = ½(pK a1 + pk a2 ) A&J sid 456 Erodering av kalksten i surt regn Tandemalj (apa4t) och ph KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F6 : 1 Huvudreak4onsmetoden
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.111.16 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av
KEMA02 Föreläsningsant. F1 February 17, 2011
Lewissyra/bas och Brønsted syra/bas Den vidaste de+initionen av en syra, Lewissyra/bas: En syra är en förening som verkar som elektronparsacceptor. En bas är en elektronparsdonator. Exempel på Lewissyra/bas
Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13
Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett
Kapitel 15. Syra-basjämvikter
Kapitel 15 Syra-basjämvikter Kapitel 15 Innehåll 15.1 Lösningar med gemensam jon 15.2 Bufferlösningar 15.3 Bufferkapacitet 15.4 Titrering och ph-kurvor 15.5 Copyright Cengage Learning. All rights reserved
SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F3 SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap 11.11-11.18 KEMA02 MJ 2012-11-13 1 ÖVERSIKT - Syror och baser grundläggande egenskaper - Svaga syror och baser - ph i lösningar
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4 Jämvikt i lösning Atkins & Jones kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Översikt kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Fördelningsdiagram ph i utspädda lösningar Blandade lösningar och buffertar
Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27
Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning
5.1 Den korresponderande basen till en syra är den partikel du får då en proton har avgivits. a) Br - b) HCO 3. c) H 2 PO 4.
apitel 5 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart
Löslighetsjämvikter svårlösliga salter
Löslighetsjämvikter svårlösliga salter Löslighet för salter Löslighetsprodukten Molära lösligheten Gemensam jon effekt Reak4onskvoten och uqällning Komplexbildningskonstanten Huvudreak4onsmetoden (här
Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys
Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan
Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys
Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan
Titrering av en stark syra med en stark bas
Titrering av en stark syra med en stark bas Titrering av en svag syra med en stark bas Titrering av en svag bas med en stark syra Bestämning av en svag syras pka-värde Titrering av oxalsyra (tvåprotonig
Syra-basjämvikter. (Kap. 16.1-5)
Syra-basjämvikter. (Kap. 16.1-5) Endast vattenlösningar i denna kurs. Definitioner (16.1) Syra (enl. Brönsted & Lowry): Protongivare. HA(aq) + H 2 O(l) H 3 O + (aq) + A (aq) (Protolysreaktion) H 3 O +
Här växer människor och kunskap
Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron
På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av:
Kemiska beräkningar HT 2008 - Laboration 2 Syrabastitrering Syftet med den här laborationen är att ge laboranten insikt i användandet av phmeter vid ph-titreringar, samt förstå hur titrerkurvor för starka,
KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12
KEMI 5 Saana Ruotsala saana.ruotsala@mattliden.fi Kursbok Kaila, Meriläinen et al.: Kemi 5 Reaktioner och jämvikt All kursinfo (t. ex. lektionsanteckningar, eventuella övningsprov...) finns på Matteus.
JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) mer löslighetsprodukt! Repetition Henderson-Hasselbach ekvationen för beräkning av ph i buffert - OK att använda - viktigast
JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) mer löslighetsprodukt! 12.9 The common ion effect utsaltning[utfällning] genom tillsats av samma jonslag BAKGRUND Många metalljoner
Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s)
BIOMEDICINSKA ANALYTIKERUTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN SAROLTA PAP 2010-01-11 Räkneuppgifter Lösningsberedning 1. Vilka joner finns i vattenlösning av a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c)
SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F2 SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap 11.1-11.10 KEMA02 MJ 2012-11-08 1 ÖVERSIKT Syror och baser grundläggande egenskaper Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph
Kapitel 14. Syror och baser
Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 Beräkna ph för en svag syra 14.6 Baser 14.7 Flerprotoniga syror
Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9)
Sura och basiska ämnen Syror och baser Kap 5:1-5:3, (kap 9) Syror / sura lösningar En sur lösning - har överskott på vätejoner, H + (protoner) En syra: - smakar surt - färgar BTB gult - reagerar med oädla
Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten.
1 (2/0/0) Beräkna trycket i en behållare med volymen 4,50 dm 3, temperaturen 34,5 ºC och som innehåller 5,83 g vätgas samt 11,66 g syrgas. (Gaserna betraktas som ideala gaser.) 2 (1/0/0) Två lika stora
Kemisk jämvikt. Kap 3
Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger
Kapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner.
Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 14.6 14.7 Flerprotoniga syror 14.8 14.9 Molekylstrukturens inverkan
Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar
Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner
REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER
KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har 10 000 Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li
Övningsuppgifter Syror och baser
Övningsuppgifter Syror och baser Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Beräkna ph i en lösning med vätejonkoncentrationen: a) 0,036 mol/dm 3 b) 2 10-5 mol/dm 3 c) 2,0 mol/dm 3 d) 2,35 10-8 mol/dm
Buffertlösningar. Niklas Dahrén
Buffertlösningar Niklas Dahrén Syror, baser och ph-värde Syror: Syror avger vätejoner (protoner) och ger i va4enlösningar upphov 9ll oxoniumjoner (H 3 O + ) e@ersom va4enmolekyler plockar upp vätejoner.
Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.
Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.
Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)
1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:
Kemisk jämvikt. Kap 3
Kemisk jämvikt Kap 3 Vilken info ger en reaktionsformel? En reaktionsformel säger - vilka ämnen som reagerar, - vilka som bildas - samt förhållandena mellan ämnena som reagerar/bildas En reaktionsformel
Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén
Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till
Diplomingenjörs - och arkitektutbildningens gemensamma antagning 2017 Urvalsprov i DI-kemi 31.5.
Diplomingenjörs - och arkitektutbildningens gemensamma antagning 2017 Urvalsprov i DI-kemi 31.5. Modellsvar Räknefel och slarvfel, - ½ p. Halvpoäng upphöjas inte. Till exempel om totalpoäng är 2½ p. slutpoäng
aa + bb cc + dd gäller Q = a c d
Jämviktslära begrepp och samband För en jämviktsreaktion vid ett visst tryck och temperatur så blir riktningen för processen, (dvs. höger eller vänster i reaktionsformeln), framåt, åt höger, om den ger
Tentamen i Syra/bas och Energi, 6hp
Namn: Kod: Tentamen i Syra/bas och Energi, 6hp (1BA001) Programmet för Biomedicinska analytiker 2009-02-18 Tid:kl 09.00-13.00 Ulla Andersson Christina Lind Sarolta Pap Veronika Tillander ADRESS BESÖKSADRESS
Beräkningar av ph för enprotoniga syror och baser
Beräkningar av ph för enprotoniga syror och baser Lars Eriksson (lars.eriksson@mmk.su.se) 31 juli 2013 Innehåll 1 Inledning 1 2 Nödvändigheten av protolysvillkor 1 3 ph för en vattenlösning av en svag
Kapitel Repetition inför delförhör 2
Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter
Syror, baser och jonföreningar
Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera
Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".
Syror och baser En syra är ämne som lämnar eller kan lämna ifrån sig en vätejon (H + ). Detta gör att det finns fria vätejoner i lösningen. Lösningen blir därmed sur. En stark syra lämnar alltid ifrån
Kemisk jämvikt. Kap 3
Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F2
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F2 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.1 11.12 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av
Kapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och
Kapitel 4 Innehåll Vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Egenskaper Reaktioner Stökiometri Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel
Syror och Baser. Syror och baser. Förväntade studieresultat. Syrors och basers egenskaper
Förväntade studieresultat Redogöra för p-begreppet samt syrors och basers grundläggande egenskaper Redogöra för enklare kemiska jämvikter och buffertsystem Syror och Baser Utföra enklare beräkningar på
Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor
Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor Repetition c = n/v m= M?n mol / liter Ex Saltlösning c1 = 5,0 M v1 = x v2 = 1 liter c2 = 0,20 M v1 = c2? v2 / c1 v1= 0,2? 1,0 / 5,0 v1 = 0,04 liter = 40 ml
Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)
Allmän Kemi (NKEA4 m.fl.) --4 Uppgift a) K c [NO] 4 [H O] 6 /([NH ] 4 [O ] 5 ) eller K p P(NO) 4 P(H O) 6 /(P(NH ) 4 P(O ) 5 ) Om kärlets volym minskar ökar trycket och då förskjuts jämvikten åt den sida
Spädningsserier och spädningsfaktorn. Niklas Dahrén
Spädningsserier och spädningsfaktorn Niklas Dahrén Vad är en spädningsserie? En spädningsserie innebär a. man u1från en stamlösning, med rela(v hög koncentra(on av e2 specifikt ämne, (llverkar (bereder)
Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2
Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel
Citronsyra i sura frukter
Laboration Citronsyra i sura frukter Citronsyra används som surhetsreglerande medel och konserveringsmedel inom livsmedelsindustrin och betecknas då med koden E 0. Citronsyra används också som rengöringsmedel,
Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken
Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman
Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura.
FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV TESTA DIG SJÄLV 4.1 syra Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. bas Baser är ämnen som kan ta bort det sura från syror. neutral lösning En neutral lösning
1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.
1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. a) Antalet protoner är., antalet neutroner är. och antalet elektroner. hos atomer av isotopen. b) Vilken partikel bildas om en
Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00
IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare
Titrera. Pär Leijonhufvud
Titrera Pär Leijonhufvud 2018-02-21 Titrering är en grupp metoder för att bestämma en mängd av något. Den vanligaste formen i skolan är en volymetrisk titrering, när man blandar två ämnen och noggrant
F1 F d un t amen l a s KEMA00
F1 F d t l F1 Fundamentals KEMA00 A Materia och Energi SI-enheter Mätosäkerhet Potentiell energi Ep = mgh Coulombs lag q1 q2 4 r E p 0 B Grundämnen och atomer Atomnummer z (antal atomer i kärnan) Masstal
KURSPROGRAM Inledande kemi (5)
KURSPROGRAM Inledande kemi 2016 1(5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 19/1 Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 20/1 15-17 Kap 3-5
Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175
Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga
KURSPROGRAM Inledande kemi (5)
KURSPROGRAM Inledande kemi 2015 1(5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 20/1 KC:G Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 21/1 KC:G Kap
Beräkna koncentrationen. Niklas Dahrén
Beräkna koncentrationen Niklas Dahrén Uppgifter som jag går igenom i den här filmen: 1. Hur stor är koncentra0onen kaliumklorid i en 2,0 dm 3 lösning där substansmängden kaliumklorid är 0,25 mol? 2. 0,038
O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra
Linköping 2009-10-25 IFM/Kemi Linköpings universitet För NKEA07 ht2009 SS Syntes av N-fenylbensamid Inledning: Amider, som tillhör gruppen karboxylsyraderivat, kan framställas från aminer och syraanhydrider.
Bered en buffertlösning. Niklas Dahrén
Bered en buffertlösning Niklas Dahrén Grundprincipen vid beredning av en buffertlösning ü När vi bereder en buffertlösning blandar vi en svag syra med dess korresponderande bas (den bas som syran också
Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén
Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till
Lektionssammanfattning Syra-Bas-Jämvikter
Lektiossmmfttig SyrBsJämvikter Det fis ytterligre e typ v jämvikter som vi sk t upp i vi käer oss öjd. Nämlige Syrsjämvikter. De type v jämvikter väds huvudsklige för svg syror oh ser. Ett exempel på e
Övningar Homogena Jämvikter
Övningar Homogena Jämvikter 1 Tiocyanatjoner, SCN -, och järn(iii)joner, Fe 3+, reagerar med varandra enligt formeln SCN - + Fe 3+ FeSCN + färglös svagt gul röd Vid ett försök sätter man en liten mängd
Ke2 forts jämvikt. Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4
Ke2 forts jämvikt Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4 Buffertsystem (buffertlösningar) Motverkar förändringar av ph, håller ph konstant (står emot tillsatser av H + och OH - ) Består av ett jämviktssystem
Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z.
till dugga för Grundläggande kemi 2013-11-29 Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. 1. a) Ange kvalitativt buffertkapacitetens storlek (stor eller liten, med motivering, dock inga beräkningar)
Hemlaboration 4 A (Norrköping)
Hemlaboration 4 A (Norrköping) Grundläggande om syror och baser Materiel: Det materiel som du behöver till denna hemlaboration finns i laborationslådan. Där hittar du 12-brunnars plattan, kassettfodralet
Vatten har: 1. Stor ytspänning. 2. Hög kokpunkt. 3. Högt ångbildningsvärme. 4. Stor dielektricitetskonstant.
VATTEN Vatten är nödvändigt för liv i den form vi känner det. Vatten har som lösningsmedel alldeles unika egenskaper som det inte delar med andra ämnen som vi brukar kalla lösningsmedel. Vatten har: 1.
Teori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer då du stör en jämviktsreaktion. Det jämviktssystem som du ska studera är
Hemlaboration 1A Har utgått. Till denna hemlaboration behöver du lablådan Hemlaboration 1B med facit Förskjutning av jämviktsläget Teori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer
Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi
Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas
KEM A02 HT2012 Allmän- och oorganisk kemi REPETITION
KEM A02 HT2012 Allmän- och oorganisk kemi REPETITION SYROR och BASER A: Kap 11 (F1, F2) GRUNDLÄGGANDE BEGREPP Brönsted syra/bas Lewis syra/bas Syra med konjugerad bas / Bas med konjugerad syra ph, poh,
Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning.
Lösning till tentamen 95 för Grundläggande kemi hp Sid (5). a) Perklorsyra är en stark syra varför pk a värde saknas i SI Chem Data. Behövs inte heller för phberäkning eftersom HClO 4 H O ClO 4 H 3 O går
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköings Universitet Datum för tentamen 203-05-30 Sal TER3 Tid 4-8 Kurskd TFKE52 Prvkd TEN Kursnamn/benämning Prvnamn/benämning Grundläggande kemi Skriftlig tentamen
Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling
Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F5
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F5 Löslighetsjämvikter Atkins & Jones kap 12.8 12.14 Översikt kap 12.8 12.14 Löslighetsprodukt Common-ion effect gemensam jon, utsaltning Utfällning, selektiv utfällning
Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi
IFM-Kemi 9NV221, 9NV321, LINVA6 101018 Kemi för NV-lärare Föreläsningsplan 2010 Del 1 Allmän kemi Föreläsn.1 + 2 Kap. 12. Atomer och atommodeller. Föreläsn. 3 Kap. 14 Kemi: Grundämnen och föreningar. Föreläsn.
Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera
Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende
Hjälpmedel: Valfri räknare. Periodiskt system är bifogat. Enkelt lexikon från modersmål till svenska
Allmän och oorganisk kemi I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 4K4A Kemiingenjör tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 6--4 Tid: 4:-8: Hjälpmedel: Valfri räknare.
Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska
1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l)
Tentamen 1 Baskemi 2 2011.05.02 1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. S 2 O 2-3 + 2H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) 2 Vad är a. ett intermediär? b. en radikal? c. en amfojon 3 Vi studerar
Globalt experiment för KEMINS ÅR. Planetens ph
Globalt experiment för KEMINS ÅR Planetens ph I det här dokumentet beskrivs uppgiften Planetens ph, som är en del av det globala experimentet under KEMINS ÅR 2011. I uppgiften samlar eleverna vattenprover
Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig.
Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende
4. NÖDLÄGESBEREDSKAP NÖDLÄGESBEREDSKAP FÖRBEREDELSER INNAN OLYCKAN ÄR FRAMME UR MILJÖBALKEN26 KAP. 19 :
4. NÖDLÄGESBEREDSKAP NÖDLÄGESBEREDSKAP FÖRBEREDELSER INNAN OLYCKAN ÄR FRAMME FÖRBÄTTRA MILJÖSÄKERHETEN I ER VERKSAMHET Att identifiera och göra en riskanalys är för många en självklarhet, vad är det värsta
Elektrokemi. KEMA02 VT2012, Kemiska Institutionen LU /KEBergquist F9
Elektrokemi 1 anod (oxida0on) och katod (reduk0on) halvcellsreak0on cellreak0on cellpoten0al a8 teckna cellschema standard- vätgascellen och standardpoten0aler galvaniskt element vs. elektroly0sk cell
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 Provet omfattar 19 uppgifter Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. 2012-03-14 Till uppgifterna 1-15 skall du endast ge svar.
Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi
LINKÖPINGS UNIVERSITET 2013-10-03 Avd för kemi, IFM Fysikalisk kemi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Uppgift: 1.
Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772
Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent
Kapitel 6 6.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 6.3 Se lärobokens svar och anvisningar. 6. Se lärobokens svar och anvisningar. 6.5 Kalcium reagerar med vatten på samma sätt som natrium. Utgångsämnena
Stöduppgifter för kemi 1-30 hp
Stöduppgifter för kemi 1-30 hp Lund den 2007-08-13 Stöduppgifter i kemi med tillhörande lösningar täcker centrala delar av gymnasiekursen. Det är ett bredvidläsningsmaterial som ligger utanför den ordinarie
Indikator BTB. lösning
Sura, neutrala och basiska Lösningar Sura ar smakar surt vilket du själv har märkt då du ätit syrliga karameller eller smakat på saften från en citron. Motsatsen till sura ar är basiska ar. Man skulle
Koldioxid löser sig i blodplasmat
Koldioxid löser sig i blodplasmat p CO2 i gasblandningen Alveol i lungan H 2 CO 3 H 2 CO 3 H 2 CO 3 O 2 N 2 H 2 CO 3 [ ] + [H 2 CO 3 ] = 0,23 p CO2 Lungkappillär Koncentrationen löst samt H 2 CO 3 i blodets
Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors
Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl 08.00 14.00 Lösningsförslag Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors 1. (a) Joule- expansion ( fri expansion ) innebär att gas som är innesluten
Kemiolympiaden 2014 En tävling i regi av Svenska Kemistsamfundet
KEMILYMPIADE SVERIGE Kemiolympiaden 2014 En tävling i regi av Svenska Kemistsamfundet Till alla elever u är det dags för årets kemiolympiad. Kemiolympiaden är en tävling för gymnasieelever som inte fyllt
De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken
JONER. Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner.
JONER Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner. Från era studier i atomens uppbyggnad vet ni att atomen består av i huvudsak tre partiklar. Protonen,
Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära
Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november