SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap"

Transkript

1 KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F3 SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap KEMA02 MJ

2 ÖVERSIKT - Syror och baser grundläggande egenskaper - Svaga syror och baser - ph i lösningar av svaga syror och baser - Flerprotoniga syror - Autoprotolys och ph

3 11.1. Bronsted syror och baser (Johannes Brønsted 1923) DEFINITIONER - SYRA proton donator - BAS proton acceptor - PROTON vätejon H + (H 3 O + eller H + (aq)), H + (aq) Hydroxoniumjon KEMA02 MJ

4 Det finns annat än protoner Lewissyror och -baser -BrØnsted och Lewis ser på samma reaktion men 2 olika perspektiv! -Lewis definitionen är bredare Y X X Y BrØnsted; Y = H + SYRA: H + donator BAS: H + acceptor Lewis; Y = H + eller annan atom SYRA: elektronacceptor BAS: elektrondonator Elektronegativa grupper i X ger starkare syror! T.ex. i oxosyror KEMA02 MJ

5 11.3. Sura, basiska och amfotera oxider Vi lever i en oxiderande miljö! SURA OXIDER - Bildar Brönsted syra i vatten - Reagerar med baser - Ickemetaller - Ex) CO 2 i vatten H 2 CO 3 BASISKA OXIDER - Bildar OH - i vatten - Reagerar med syror - Metaller (Alkali och alk.jordartsmet.) - Ex) CaO i vatten Ca(OH) 2 (s) AMFOTERA OXIDER - Reagerar både med syror och baser - Övergångsmetaller tom ca Al/Pb diagonalen - Ex) Al 2 O 3 KEMA02 MJ

6 ph i lösningar av svaga syror och baser TEMA: Användning av jämviktskonstanter för beräkning av jämviktsfördelning/ph (OBS! Syra/bas reaktioner/jämvikter ställer in sig väldigt snabbt!) TYPISKA FRÅGOR: 1. Vad händer om jag blandar eller späder en syra/bas i vatten? - Vad blir ph? - Vad finns mer i lösning HA, A -, B, HB? - Applikationer: riskbedömning. livslängd på matrial t.ex. tänder, korrosion 2. Om jag på förhand bestämmer ett ph vad finns då i lösningen? - Hur skall jag blanda för att få rätt ph - I vilken form föreligger en syra vid ett visst ph t.ex. aminosyror - Applikationer: ställning av buffertar KEMA02 MJ

7 11.11 Lösningar av svaga syror HAc + H 2 O Ac - + H 3 O + UPPGIFT: Beräkning av ph i ättiksyralösning (HAc, CH 3 COOH) OBS! HAc är en svag syra; pk a = 4.75 (K a = 1.8E-5) Vid tillsats av HAc till H 2 O får vi en jämvikt av HAc och Ac -! MÅTT PÅ JÄMVIKTSLÄGET: Andel deprotonerade molekyler (%) = ([Ac - ]/[HAc] initial ) x 100 HÄR: [Ac - ] = [H 3 O + ] Deprotoneringsgraden (%) = ([H 3 O + ]/[HAc] initial ) x 100 KEMA02 MJ

8 Beräkning av ph och deprotoneringsgrad 1(3) EXEMPEL 11.7: Beräkna ph och deprotoneringsgraden i M HAc INGÅNGSPARAMETRAR: HAc(aq) + H 2 O(l) Ac - (aq) + H 3 O + (aq) K a = 1.8E-5 M FB M pk a = 4.75 VJ x x x M FB = Från Början dvs. Före Jämvikt (Hypotetiskt!) VJ = Vid Jämvikt KEMA02 MJ

9 Beräkning av ph och deprotoneringsgrad 2(3) Beräkning av ph: K a = [Ac - ][H 3 O + ]/[HAc] K a = x 2 /(0.080 x) x 2 + K a x 0.080K a = 0 Lös 2:a-gradsekvationen och välj x > 0 eller utnyttja x << OBS! Kontrollera i efterhand! x = 1.2 E-3M vilket ger ph = 2.98 SUMMERING HALTER: [Ac - ] = [H 3 O + ] = 1.2 E-3M (1.191 E-3M) [HAc] = E-3 M = 7.9 E-2M (7.881 E-2 M) KEMA02 MJ

10 Beräkning av ph och deprotoneringsgrad 3(3) Beräkning av deprotoneringsgraden (D): [H D = 3 O + ] [HAc] 100 D = (1.2E-3/0.080) 100 = 1.5% i SLUTSATSER: - I princip all HAc föreligger som HAc - Det lilla som dissocierar påverkar ph så att lösningen blir sur! BIORELEVANS: Karboxylsyror (pk a ca 4) - i vattenlösning är majoriteten protonerade KEMA02 MJ

11 Beräkning av K a och pk a EXEMPEL 11.8 Beräkna K a (pk a ) för en svag syra då ph är känt HÄR: Mandelsyra (C 6 H 5 CH(OH)COOH), 0.10 M antiseptisk, hudvård ph i vattenlösning: 2.95 INGÅNGSPARAMETRAR: HA(aq) + H 2 O(l) A - (aq) + H 3 O + (aq) K a =? M FB M pk a =? VJ E E E-2.95 M K a = [A - ][H 3 O + ]/[HA] K a = (1E(-2.95) 1E(-2.95)) / (0.10 1E(-2.95)) K a = 1.4E-4 M dvs pk a = 3.85 TIPS! Skriv hela uttrycket tex på tentan! KEMA02 MJ

12 11.12 Lösningar av svaga baser REAKTION: B - (aq) + H 2 O(l) HB (aq) + OH - (aq) Protoneringsgrad (%): [BH ] [OH - ] P = [B - ] i 100 = [B] i 100 Jämför uttryck för deprotoneringsgrad! KEMA02 MJ

13 Beräkna ph och deprotoneringsgrad 1(2) EXEMPEL 11.9: Beräkna ph och protoneringsgraden i 0.2 M metylamin HÄR: 0.20 M metylamin (CH 3 NH 2 ; B) Ingångsparametrar: B - (aq) + H 2 O(l) HB(aq) + OH - (aq) K b = 3.6E-4 M (pk b = 3.44) FB VJ 0.20 x x x K b = [HB][OH - ]/[B - ] K b = x 2 /(0.20 x)... lös 2:a gradsekvationen och välj x > 0 OBS! Kan förenklas genom vissa antaganden! KEMA02 MJ

14 Beräkna ph och deprotoneringsgrad 2(2) K b = x 2 /(0.20 x) Alternativ lösning: dvs gör begåvat antagande! Svag bas deprotoneringsgraden sannolikt liten, dvs x << 0.2 isåfall: K b = x 2 /(0.20 x) x 2 /0.20 x = 8.5E-3 Kontroll av antagande: VIKTIGT! 8.5 E-3 << 0.20 antagande OK poh = -log (8.5E-3) = 2.07; ph = 14 poh = Protoneringsgraden = [OH - ]/[B init ] = (8.5E-3/0.2) 100 = 4.2% SLUTSATS: Basformen (B) dominerar helt i lösning, 95.8% KEMA02 MJ

15 11.13 Upplösning av salter och ph påverkan 1(3) FRÅGA: Vad händer när man löser upp salter av svaga syror och baser i vatten? Hur påverkas ph? Vattenlösning av FeCl 3 Murad E and Rojic P American Mineralogist, Volume 88, pages , 2003 KEMA02 MJ

16 11.13 Upplösning av salter 2(3) KLASSIFICERING AV KATJONER - Katjoner som är konjugerade syror till svaga baser sura lösningar EXEMPEL: NH 4+, RNH 3 + dvs aminer generellt! - Små, högt laddade katjoner [Lewissyror] sura lösningar EXEMPEL: Fe 3+ Al 3+ pk a : Katjoner Grupp 1 (Na +, K +...) och 2 (Mg 2+, Ca 2+...) ingen (liten effekt) - Katjoner med +1-laddning övriga grupper ändrar ej heller ph! - Inga katjoner är basiska! KEMA02 MJ

17 11.13 Upplösning av salter 3(3) KLASSIFICERING AV ANJONER - Anjoner som är konjugerade baser till svaga syror basiska lösningar EXEMPEL: CN -, CO 2-3, PO 3-4, S 2-, karboxylatanjoner ex) OAc - - Anjoner till starka syror neutrala lösningar (ingen ph-påverkan) EXEMPEL: Cl -, Br -, I -, NO 3-, ClO Anjoner som är konjugerade baser till flerprotoniga syror sura lösningar EXEMPEL: HSO 4-, H 2 PO - 3 KEMA02 MJ

18 Salmiak i vatten 1(2) EXEMPEL 11.10: Beräkna ph i en lösning av 0.15 M NH 4 Cl (salt=surt?!) Ingångsparametrar: Joner: NH + 4 konjugerad syra till stark bas svag syra Cl - anjon till stark syra ingen ph effekt Jämvikt att beakta: FLS 1 NH 4+ (aq) + H 2 O(l) NH 3 (aq) + H 3 O + (aq) FB M VJ 0.15 x x x M K a = (x 2 )/(0.15 x) K a (NH 4+ )= K w /K b (NH 3 ) K a = 1E-14/1.8E-5 K a = 5.6E-10 M KEMA02 MJ

19 Salmiak i vatten 2(2) ANTAG: x << 0.15 Isåfall: K a = x 2 /(0.15 x) salt = surt?! 5.6 E-10 = x 2 /0.15 x 2 = 5.6 E x = 9.2E-6 (= [H 3 O + ] och [NH 3 ]) KONTROLLERA ANTAGANDE: 9.2E-6 << 0.15 OK!! ph = -log (9.2E-6) = 5.04 SLUTSATS: En salmiaklösning är sur! KEMA02 MJ

20 11.14 Flerprotoniga syror & baser FLERPROTONIG SYRA (polyprotolytic acid) En förening som kan donera mer än en proton EXEMPEL: H 2 SO 4, H 2 CO 3, H 3 PO 4 FLERPROTONIG BAS (polyprotolytic base) En förening som kan ta upp mer än en proton EXEMPEL: CO 3 2-, PO 4 3-, SO 3 2- Biologiska buffertsystem Industriella processer KEMA02 MJ

21 TAKE-HOME MESSAGE Buffertar [som exempel på flerprotoniga system] är inget hokus-pokus! Buffertar är helt vanliga jämvikter. Halter/pH kan beräknas som alla andra jämvikter! BLANDNINGSRECEPT för stabil buffert: Lika mängder syra och konjugerad bas! Detta ger ph = pk a KEMA02 MJ

22 TABELL viktiga flerprotoniga syror och några kommentarer PROTOLYT pk a1 pk a2 pk a3 vid hög H + H 2 CO kolsyra H 3 PO fosforsyra H 2 SO svavelsyrlighet H 2 SO 4 < svavelsyra H 2 SO 4 : 2:a deprotoneringssteget bestämmer ph Övriga: 1:a deprotoneringssteget bestämmer ph (ytterligare omsättning försummas) Bra biologiska buffertar då [syra]:[konjugerad bas] = 1:1 KEMA02 MJ

23 ... vi börjar dock med att titta på H 2 SO 4 ingen bra buffert EXEMPEL 1: M H 2 SO 4 i H 2 O 1:a deprotoneringssteget fullständigt; K a mkt stort (pk a negativt! listas ofta ej) 2:a deprotoneringssteget; K a = 1.2E-2 pk a = 1.92 Upplösning av H 2 SO 4 i vatten: Reaktion 1: H 2 SO 4 (aq) + H 2 O(l) HSO 4- (aq) + H 3 O + fullständigt åt Reaktion 2: HSO 4- (aq) + H 2 O(l) SO 4 2- (aq) + H 3 O + denna reaktion bestämmer ph FB M VJ x x x M K a = [SO 4 2- ][H 3 O + ]/[HSO 4- ] K a = (x( x)/(0.010 x) måste lösas som 2:a-gradsekvation x = 4.3E-3 M ph = - log ( E-3) = 1.9 dvs lösningen ytterligare surare! KEMA02 MJ

24 11.15 SALTER till polyprotiska syror ph i lösning EXEMPEL(11.12 a): 0.20 M NaH 2 PO 4 (aq) vad blir ph? Ingångsparametrar: 0.20 M Na + - påverkar ej ph 0.20 M H 2 PO kan reagera som både syra och bas Tänkbara reaktioner: (1) H 2 PO H 2 O HPO H 3 O + pk a2 = 7.21 (2) H 2 PO H 2 O H 3 PO 4 + OH - pk b2 = pk w pk a1 = = ph beräknas enl ph = ½ (pk a2 + pk a1 ) = ½ ( ) = 4.66 uttrycket går att härleda men ej centralt just nu (A02) KEMA02: Uttrycket för ph enl ovan skall kunna användas vid rätt tillfälle! KEMA02 MJ

25 11.16 Koncentrationsbestämningar samtliga komponenenter SVAR PÅ FRÅGA: Hur ser den totala produktbilden ut? EXEMPEL 11.13: Speciering i 0.10 M H 3 PO 4 (aq) LÖSNINGSSTRATEGI: Behandla en jämvikt i taget (3 st) H 3 PO 4 H 2 PO 4 - HPO 4 2- PO 4 3- Reaktion 1 Dominerar; Reaktion 2 bestämmer ph H 2 PO - 4 och H 3 PO 4 Reaktion 3 Beräknar HPO 2-4 Beräknar PO 3-4 KEMA02 MJ

26 11.16 Koncentrationsbestämningar Reaktion 1 Ingångsparametrar: pk a1 = 2.12 pk a2 = 7.21 pk a3 =12.68 K a1 = 7.6E-3 K a2 = 6.2E-8 K a3 = 2.1E-13 Antagande: 1:a deprotoneringssteget dominerar och bestämmer ph REAKTION 1 H 3 PO 4 + H 2 O H 2 PO H 3 O + K a = [H 2 PO 4- ][H 3 O + ]/[H 3 PO 4 ] FB M VJ 0.10 x x x M K a1 = (x 2 )/(0.10 x) ; måste lösas exakt! Eftersom x inte är << 0.10 KEMA02 MJ

27 11.16 Koncentrationsbestämningar Reaktion 1 forts K a1 = (x 2 )/(0.10 x) EXAKT LÖSNING av 2:a-gradsekvation: 0.1K a1 xk a1 = x 2 0 = x 2 + K a1 x 0.1K a1 x = - ½K a1 +/- SQRT( 0.1K a1 K a1 K a1 /4)) K E M A 0 2 x = 2.4 E-2 or (-3.2E-2) ( = [H 3 O + ], [H 2 PO 3- ]) [H 3 PO 4 ] = = 0.76 M KEMA02 MJ

28 11.16 Koncentrationsbestämningar Reaktion 2 REAKTION 2 för beräkning av HPO 4 2- och ev. ytterligare bidrag till H 3 O + H 2 PO H 2 O HPO H 3 O + K a2 = 6.2E-8 M FB 2.4E M VJ 2.4E-2 y y 2.4E-2 + y M K a2 = y(2.4e-2 + y)/(2.4e-2 y) ; antag y << 2.4E-2 K a2 = y y = 6.2E-8 M antagande OK! OBS1! Tillskottet till [H 3 O + ] är försumbart, men bestämmer [HPO 4 2- ] OBS2! Minskningen av [H 2 PO 4- ] är också försumbar KEMA02 MJ

29 11.16 Koncentrationsbestämningar Reaktion 3 REAKTION 3 för beräkning av PO 4 3- HPO H 2 O PO H 3 O + K a3 = 2.1E-13 M FB 6.2E-8-2.4E-2 VJ 6.2E-8 z z 2.4E-2 + z OBS2! Halten bestäms här! K a3 = (z(2.4e-2 + z) /(6.2E-8 z); antag z << 6.2E-8 K a3 6.2E-8 = z 2.4E-2 z = (K a3 6.2E-8)/2.4E-2 = 5.4E-19 OBS1! Tillskottet här helt försumbart! KEMA02 MJ

30 11.16 Summering av halter Speciering i 0.10 M H 3 PO 4 SPECIES BERÄKNAD KONCENTRATION (M) Reaktion 1 Reaktion 2 Reaktion 3 H 3 PO H 2 PO E-8 HPO E-8 PO E-19 H 3 O + 2.4E E E-19 OH - 1E-14/2.4E-2 = 4.3E-13 KEMA02 MJ

31 11.17 Speciering som funktion av ph Beräkning enl tidigare kan även göras vid FIXERAT ph Om fördelningen beräknas vid alla ph fås FÖRDELNINGSKURVA dvs SPECIERING = f(ph) Andel (%) 100 EXEMPEL: System: H 2 CO 3 HCO 3 - CO 3 2-? 50 H 2 CO 3 HCO 3 - CO ph pk a1 = 6.37 pk a2 = KEMA02 MJ

32 H 2 CO 3 -systemet beräknad fördelningskurva - Surt regn - CO 2 ökning i atm - Metoder för CO 2 -lagring tex vid högt ph OBSERVATIONER 1. Vid ph = pk a [syra]:[bas] = 1:1 2. Maxima för mellansyran/basen vid ph = ½ (pk a1 +pk a1 ) 3. Buffertområde vid ph = pk a1 4. Buffertområde vid ph = pk a2 KEMA02 MJ

33 REPETITION F3 HT2012 SYRA i VATTEN: HA + H 2 O A - + H 3 O + K a syra korresponderande bas (konjugerad) BAS i VATTEN: B - + H 2 O HB + OH - K b bas korresponderande syra (konjugerad) H 2 O AUTOPROTOLYS: 2 H 2 O H 3 O + + OH - K w ph, poh: ph = -log [H 3 O + ] poh = - log[oh - ] ph + poh = pk w ; K w = 10E-14; pk w = -log(k w ) = 14 JÄMVIKTSBERÄKNINGAR modell syra i vatten : HA + H 2 O A - + H 3 O + K a FB (M) A a = VJ(M) A-x a = 1 x x Jämviktsvillkoren ger: K a = [A - ][H 3 O + ] x = lös ut [HA] A-x x! KEMA02 MJ

34 TABELL viktiga flerprotoniga syror och några kommentarer PROTOLYT pk a1 pk a2 pk a3 vid hög H + H 2 CO kolsyra H 3 PO fosforsyra H 2 SO svavelsyrlighet H 2 SO 4 < svavelsyra H 2 SO 4 : 2:a deprotoneringssteget bestämmer ph Övriga: 1:a deprotoneringssteget bestämmer ph (ytterligare omsättning försummas) Bra biologiska buffertar då [syra]:[konjugerad bas] = 1:1 KEMA02 MJ

35 H 3 PO 4 -systemet beräknad fördelningskurva pk a1 = 2.12 pk a2 = 7.21 pk a3 = BUFFERTRECEPT 1. ph = 2.12 Tillredning, tex 0.2 M vardera H 3 PO 4 (aq) och NaH 2 PO 4 (aq) 2. ph = 7.21 Tillredning, tex 0.1 M vardera NaH 2 PO 4 (aq) och Na 2 HPO 4 (aq) 3. ph = Tillredning, tex 0.4 M vardera Na 2 HPO 4 (aq) och Na 3 PO 4 (aq) KEMA02 MJ

36 Fördelningsdiagram FRÅGA: VAD SKALL KUNNAS? SVAR: - Skissa ett diagram för 3-protonig (eller färre) syra mha relevanta pk a -värden - Läsa ut ungefärliga halter av protolyter vid given totalhalt och ph - Uppskatta ph eller ph intervall vid given totalhalt och dominerande protolyt KEMA02 MJ

37 11.18 Mycket utspädda lösningar dvs tillsatta halter < [H 3 O + ] eller [OH - ] PROBLEM: I mycket utspädda lösningar, dvs där protolytkoncentrationerna är lägre än [H 3 O + ] och/eller [OH - ] bestämmer inte längre den tillsatta syran/basen ph! 1.0E-8 M HCl; ph 8!!! Jmf 0.01 M HCl då autoprotolysen är försumbar LÖSNING: modifierad metod för ph-beräkning i ph intervallet ca METOD: Följande ekvationer utnyttjas: 1. Laddningsbalans 2. Massbalans 3. Uttrycket för K w KEMA02 MJ

38 EXEMPEL: Utspädd HCl 1(2) FRÅGA: Vad är ph i en 8.0E-8 M HCl? UPPSKATTNING (för kontroll!): Förväntat ph strax under 7 (ej basiskt) 1. Laddningsbalans: antal katjoner = antal anjoner [H 3 O + ] jv = [OH - ] jv + [Cl - ] jv (1) 2. Massbalans: allt vi har från början finns kvar vid jämvikt [HCl] start = [Cl - ] jv (2) (stark syra, allt deprotoneras) Kombinera (1) och (2): [OH - ] jv = [H 3 O +] jv - [HCl] start FORTSATT STRATEGI: överför uttrycket på en form där [H 3 O + ] är enda okända variabeln KEMA02 MJ

39 EXEMPEL: Utspädd HCl 2(2) 3. Uttrycket för autoprotolys: K w = [H 3 O + ] [OH - ] = [H 3 O + ] jv ([H 3 O + ] jv - [HCl] start ) (jfr förra sidan) [H 3 O + ] 2 [H 3 O + ] [HCl] start K w = 0 Lös ekvationen med: [H 3 O + ] = x [HCl] start = 8.0E-8 K w = 1.0E-14 Detta ger: x = 1.5E-7 och ph = 6.82 KONTROLL: 6.82 är strax under 7; stämmer med vår uppskattning! KEMA02 MJ

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.111.16 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av

Läs mer

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F2 SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap 11.1-11.10 KEMA02 MJ 2012-11-08 1 ÖVERSIKT Syror och baser grundläggande egenskaper Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4 Jämvikt i lösning Atkins & Jones kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Översikt kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Fördelningsdiagram ph i utspädda lösningar Blandade lösningar och buffertar

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F2

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F2 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F2 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.1 11.12 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av

Läs mer

Kapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner.

Kapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner. Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 14.6 14.7 Flerprotoniga syror 14.8 14.9 Molekylstrukturens inverkan

Läs mer

Kapitel 14. Syror och baser

Kapitel 14. Syror och baser Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 Beräkna ph för en svag syra 14.6 Baser 14.7 Flerprotoniga syror

Läs mer

KEMA02 Föreläsningsant. F1 February 17, 2011

KEMA02 Föreläsningsant. F1 February 17, 2011 Lewissyra/bas och Brønsted syra/bas Den vidaste de+initionen av en syra, Lewissyra/bas: En syra är en förening som verkar som elektronparsacceptor. En bas är en elektronparsdonator. Exempel på Lewissyra/bas

Läs mer

KEMA02 Föreläsningsant. F2 February 18, 2011

KEMA02 Föreläsningsant. F2 February 18, 2011 Syra/Bas-jämvikter - Svag syra HA vid ph>6 Uppskattning av ph för en mycket utspädd lösning av en svag syra med ph > 6 För svaga syror i sådan koncentration att syrans bidrag till ph är större än bidraget

Läs mer

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett

Läs mer

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27 Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning

Läs mer

Mer om syra- basjämvikter

Mer om syra- basjämvikter Mer om syra- basjämvikter Salt av svaga syror och svaga baser Buffertlösningar Titrering Polypro4ska syror KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 1 Salt av svaga syror NaOAc - natriumsaltet

Läs mer

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till

Läs mer

Syror och Baser. Syror och baser. Förväntade studieresultat. Syrors och basers egenskaper

Syror och Baser. Syror och baser. Förväntade studieresultat. Syrors och basers egenskaper Förväntade studieresultat Redogöra för p-begreppet samt syrors och basers grundläggande egenskaper Redogöra för enklare kemiska jämvikter och buffertsystem Syror och Baser Utföra enklare beräkningar på

Läs mer

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2 Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel

Läs mer

5.1 Den korresponderande basen till en syra är den partikel du får då en proton har avgivits. a) Br - b) HCO 3. c) H 2 PO 4.

5.1 Den korresponderande basen till en syra är den partikel du får då en proton har avgivits. a) Br - b) HCO 3. c) H 2 PO 4. apitel 5 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Kapitel Repetition inför delförhör 2

Kapitel Repetition inför delförhör 2 Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter

Läs mer

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3)

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) mer löslighetsprodukt! Repetition Henderson-Hasselbach ekvationen för beräkning av ph i buffert - OK att använda - viktigast

Läs mer

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2)

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) mer löslighetsprodukt! 12.9 The common ion effect utsaltning[utfällning] genom tillsats av samma jonslag BAKGRUND Många metalljoner

Läs mer

KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12

KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12 KEMI 5 Saana Ruotsala saana.ruotsala@mattliden.fi Kursbok Kaila, Meriläinen et al.: Kemi 5 Reaktioner och jämvikt All kursinfo (t. ex. lektionsanteckningar, eventuella övningsprov...) finns på Matteus.

Läs mer

Kapitel 15. Syra-basjämvikter

Kapitel 15. Syra-basjämvikter Kapitel 15 Syra-basjämvikter Kapitel 15 Innehåll 15.1 Lösningar med gemensam jon 15.2 Bufferlösningar 15.3 Bufferkapacitet 15.4 Titrering och ph-kurvor 15.5 Copyright Cengage Learning. All rights reserved

Läs mer

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Läs mer

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9)

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9) Sura och basiska ämnen Syror och baser Kap 5:1-5:3, (kap 9) Syror / sura lösningar En sur lösning - har överskott på vätejoner, H + (protoner) En syra: - smakar surt - färgar BTB gult - reagerar med oädla

Läs mer

Löslighetsjämvikter - beräkningsexempel

Löslighetsjämvikter - beräkningsexempel Löslighetsjämvikter - beräkningsexempel ph = ½(pK a1 + pk a2 ) A&J sid 456 Erodering av kalksten i surt regn Tandemalj (apa4t) och ph KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F6 : 1 Huvudreak4onsmetoden

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron

Läs mer

Syra-basjämvikter. (Kap. 16.1-5)

Syra-basjämvikter. (Kap. 16.1-5) Syra-basjämvikter. (Kap. 16.1-5) Endast vattenlösningar i denna kurs. Definitioner (16.1) Syra (enl. Brönsted & Lowry): Protongivare. HA(aq) + H 2 O(l) H 3 O + (aq) + A (aq) (Protolysreaktion) H 3 O +

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger

Läs mer

F1 F d un t amen l a s KEMA00

F1 F d un t amen l a s KEMA00 F1 F d t l F1 Fundamentals KEMA00 A Materia och Energi SI-enheter Mätosäkerhet Potentiell energi Ep = mgh Coulombs lag q1 q2 4 r E p 0 B Grundämnen och atomer Atomnummer z (antal atomer i kärnan) Masstal

Läs mer

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har 10 000 Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Syror, baser och jonföreningar

Syror, baser och jonföreningar Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera

Läs mer

aa + bb cc + dd gäller Q = a c d

aa + bb cc + dd gäller Q = a c d Jämviktslära begrepp och samband För en jämviktsreaktion vid ett visst tryck och temperatur så blir riktningen för processen, (dvs. höger eller vänster i reaktionsformeln), framåt, åt höger, om den ger

Läs mer

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till

Läs mer

På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av:

På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av: Kemiska beräkningar HT 2008 - Laboration 2 Syrabastitrering Syftet med den här laborationen är att ge laboranten insikt i användandet av phmeter vid ph-titreringar, samt förstå hur titrerkurvor för starka,

Läs mer

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s)

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s) BIOMEDICINSKA ANALYTIKERUTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN SAROLTA PAP 2010-01-11 Räkneuppgifter Lösningsberedning 1. Vilka joner finns i vattenlösning av a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c)

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F5

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F5 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F5 Löslighetsjämvikter Atkins & Jones kap 12.8 12.14 Översikt kap 12.8 12.14 Löslighetsprodukt Common-ion effect gemensam jon, utsaltning Utfällning, selektiv utfällning

Läs mer

Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning.

Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning. Lösning till tentamen 95 för Grundläggande kemi hp Sid (5). a) Perklorsyra är en stark syra varför pk a värde saknas i SI Chem Data. Behövs inte heller för phberäkning eftersom HClO 4 H O ClO 4 H 3 O går

Läs mer

Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor

Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor Repetition c = n/v m= M?n mol / liter Ex Saltlösning c1 = 5,0 M v1 = x v2 = 1 liter c2 = 0,20 M v1 = c2? v2 / c1 v1= 0,2? 1,0 / 5,0 v1 = 0,04 liter = 40 ml

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 Vilken info ger en reaktionsformel? En reaktionsformel säger - vilka ämnen som reagerar, - vilka som bildas - samt förhållandena mellan ämnena som reagerar/bildas En reaktionsformel

Läs mer

Löslighetsjämvikter svårlösliga salter

Löslighetsjämvikter svårlösliga salter Löslighetsjämvikter svårlösliga salter Löslighet för salter Löslighetsprodukten Molära lösligheten Gemensam jon effekt Reak4onskvoten och uqällning Komplexbildningskonstanten Huvudreak4onsmetoden (här

Läs mer

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan

Läs mer

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman

Läs mer

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. 1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. a) Antalet protoner är., antalet neutroner är. och antalet elektroner. hos atomer av isotopen. b) Vilken partikel bildas om en

Läs mer

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.) Allmän Kemi (NKEA4 m.fl.) --4 Uppgift a) K c [NO] 4 [H O] 6 /([NH ] 4 [O ] 5 ) eller K p P(NO) 4 P(H O) 6 /(P(NH ) 4 P(O ) 5 ) Om kärlets volym minskar ökar trycket och då förskjuts jämvikten åt den sida

Läs mer

Titrering av en stark syra med en stark bas

Titrering av en stark syra med en stark bas Titrering av en stark syra med en stark bas Titrering av en svag syra med en stark bas Titrering av en svag bas med en stark syra Bestämning av en svag syras pka-värde Titrering av oxalsyra (tvåprotonig

Läs mer

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner

Läs mer

KEM A02 HT2012 Allmän- och oorganisk kemi REPETITION

KEM A02 HT2012 Allmän- och oorganisk kemi REPETITION KEM A02 HT2012 Allmän- och oorganisk kemi REPETITION SYROR och BASER A: Kap 11 (F1, F2) GRUNDLÄGGANDE BEGREPP Brönsted syra/bas Lewis syra/bas Syra med konjugerad bas / Bas med konjugerad syra ph, poh,

Läs mer

Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten.

Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten. 1 (2/0/0) Beräkna trycket i en behållare med volymen 4,50 dm 3, temperaturen 34,5 ºC och som innehåller 5,83 g vätgas samt 11,66 g syrgas. (Gaserna betraktas som ideala gaser.) 2 (1/0/0) Två lika stora

Läs mer

Namngivningsschema. Lunds universitet / LTH / Brandingenjörsprogrammet / Allmän kemi. Vad vill du namnge? Grundämne Jon. Komplex -förening.

Namngivningsschema. Lunds universitet / LTH / Brandingenjörsprogrammet / Allmän kemi. Vad vill du namnge? Grundämne Jon. Komplex -förening. Allmän kemi för BI Namngivningsschema Vad vill du namnge? Grundämne Jon Förening Komplex -förening Formel Namn Enkel jonl Samman -satt jon Binär förening Ickebinär förening Neutralt komplex Positivt komplex

Läs mer

Periodiska systemet. Namn:

Periodiska systemet. Namn: Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng) 1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:

Läs mer

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l)

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) Tentamen 1 Baskemi 2 2011.05.02 1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. S 2 O 2-3 + 2H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) 2 Vad är a. ett intermediär? b. en radikal? c. en amfojon 3 Vi studerar

Läs mer

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.

Läs mer

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och

Läs mer

Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z.

Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. till dugga för Grundläggande kemi 2013-11-29 Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. 1. a) Ange kvalitativt buffertkapacitetens storlek (stor eller liten, med motivering, dock inga beräkningar)

Läs mer

Atomer, molekyler och joner

Atomer, molekyler och joner Daltons Atomteori (1808) 1. Grundämnen är sammansa.a av extremt små par4klar kallade atomer. Atomer, molekyler och joner Kapitel 2 2. Alla atomer av e. grundämne är iden4ska, har samma storlek, massa och

Läs mer

Övningsuppgifter Syror och baser

Övningsuppgifter Syror och baser Övningsuppgifter Syror och baser Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Beräkna ph i en lösning med vätejonkoncentrationen: a) 0,036 mol/dm 3 b) 2 10-5 mol/dm 3 c) 2,0 mol/dm 3 d) 2,35 10-8 mol/dm

Läs mer

Kapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och

Kapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och Kapitel 4 Innehåll Vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Egenskaper Reaktioner Stökiometri Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel

Läs mer

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Jonbindning. Kap. 3.4. Uppkommer när skillnaden i de ingående ämnenas elektronegativiteter är tillräckligt stor. (Binära föreningar =

Läs mer

KURSPROGRAM Inledande kemi (5)

KURSPROGRAM Inledande kemi (5) KURSPROGRAM Inledande kemi 2016 1(5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 19/1 Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 20/1 15-17 Kap 3-5

Läs mer

Beräkningar av ph för enprotoniga syror och baser

Beräkningar av ph för enprotoniga syror och baser Beräkningar av ph för enprotoniga syror och baser Lars Eriksson (lars.eriksson@mmk.su.se) 31 juli 2013 Innehåll 1 Inledning 1 2 Nödvändigheten av protolysvillkor 1 3 ph för en vattenlösning av en svag

Läs mer

O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra

O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra Linköping 2009-10-25 IFM/Kemi Linköpings universitet För NKEA07 ht2009 SS Syntes av N-fenylbensamid Inledning: Amider, som tillhör gruppen karboxylsyraderivat, kan framställas från aminer och syraanhydrider.

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor. Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

KURSPROGRAM Inledande kemi (5)

KURSPROGRAM Inledande kemi (5) KURSPROGRAM Inledande kemi 2015 1(5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 20/1 KC:G Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 21/1 KC:G Kap

Läs mer

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan

Läs mer

Studenter i lärarprogrammet LAG F-3 T6. Periodiska systemet, tabell över joner och skrivverktyg. 55 p. Väl godkänd: 41 p

Studenter i lärarprogrammet LAG F-3 T6. Periodiska systemet, tabell över joner och skrivverktyg. 55 p. Väl godkänd: 41 p Kemi 11F360 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Kemi 2,5 hp Studenter i lärarprogrammet LAG F3 T6 22,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 180406 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Periodiska systemet,

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger

Läs mer

Övningar Homogena Jämvikter

Övningar Homogena Jämvikter Övningar Homogena Jämvikter 1 Tiocyanatjoner, SCN -, och järn(iii)joner, Fe 3+, reagerar med varandra enligt formeln SCN - + Fe 3+ FeSCN + färglös svagt gul röd Vid ett försök sätter man en liten mängd

Läs mer

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KINETIK 2(2) A: Kap

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KINETIK 2(2) A: Kap KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi KINETIK 2(2) A: Kap 14.6 14.16 14.6 Andra ordningens kinetik Typiskt för bimolekylära reaktioner EXEMPEL: 2 HI H 2 + I 2 v = k [HI] 2 Typiskt för 2:a ordningens reaktion:

Läs mer

Vatten har: 1. Stor ytspänning. 2. Hög kokpunkt. 3. Högt ångbildningsvärme. 4. Stor dielektricitetskonstant.

Vatten har: 1. Stor ytspänning. 2. Hög kokpunkt. 3. Högt ångbildningsvärme. 4. Stor dielektricitetskonstant. VATTEN Vatten är nödvändigt för liv i den form vi känner det. Vatten har som lösningsmedel alldeles unika egenskaper som det inte delar med andra ämnen som vi brukar kalla lösningsmedel. Vatten har: 1.

Läs mer

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering Elektrolysvatten Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering 1 Aquacode AB har specialiserat sig på att erbjuda kostnadseffektiva, miljövänliga och hälsoofarliga lösningar för

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel: Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel eftersom de avger sina valenselektroner

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna

Läs mer

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Diplomingenjörs - och arkitektutbildningens gemensamma antagning 2017 Urvalsprov i DI-kemi 31.5.

Diplomingenjörs - och arkitektutbildningens gemensamma antagning 2017 Urvalsprov i DI-kemi 31.5. Diplomingenjörs - och arkitektutbildningens gemensamma antagning 2017 Urvalsprov i DI-kemi 31.5. Modellsvar Räknefel och slarvfel, - ½ p. Halvpoäng upphöjas inte. Till exempel om totalpoäng är 2½ p. slutpoäng

Läs mer

Syror och baser. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9A

Syror och baser. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9A Arbetshäfte Namn: Klass: 9A 1 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi,

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är

Läs mer

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad

Läs mer

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken

Läs mer

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. Deskriptiv Kemi Huvudgrupperna Atkins & Jones kap 15

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. Deskriptiv Kemi Huvudgrupperna Atkins & Jones kap 15 KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F6 Deskriptiv Kemi Huvudgrupperna Atkins & Jones kap 15 Motivering Kemisk allmänkunskap Trender Förutsäga egenskaper Användningsområden Vad finns?/vad finns inte? Biologiska

Läs mer

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas

Läs mer

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Substitutionsreaktioner 2. Additionsreaktioner 3. Eliminationsreaktioner 4. Kondensationsreaktioner

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 Provet omfattar 19 uppgifter Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. 2012-03-14 Till uppgifterna 1-15 skall du endast ge svar.

Läs mer

Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas.

Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas. 1 KemIgen Redoxformler Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas. Halvcellsmetoden (sur lösning) Salpetersyra är en stark syra dvs fullständigt

Läs mer

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent Kapitel 6 6.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 6.3 Se lärobokens svar och anvisningar. 6. Se lärobokens svar och anvisningar. 6.5 Kalcium reagerar med vatten på samma sätt som natrium. Utgångsämnena

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Tentamen i Syra/bas och Energi, 6hp

Tentamen i Syra/bas och Energi, 6hp Namn: Kod: Tentamen i Syra/bas och Energi, 6hp (1BA001) Programmet för Biomedicinska analytiker 2009-02-18 Tid:kl 09.00-13.00 Ulla Andersson Christina Lind Sarolta Pap Veronika Tillander ADRESS BESÖKSADRESS

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F9 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 1 Atkins & Jnes kap 13.1 13.5 Översikt kapitel 13.1 13.5 Redxreaktiner Halvreaktiner Balansering av redxreaktiner Galvaniska

Läs mer

Tentamen i KFKF01 Molekylära drivkrafter 2: Växelverkan och dynamik, 3 juni 2019

Tentamen i KFKF01 Molekylära drivkrafter 2: Växelverkan och dynamik, 3 juni 2019 Tentamen i KK01 Molekylära drivkrafter 2: Växelverkan och dynamik, 3 juni 2019 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling samt I Chemical Data och

Läs mer

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI INFÖR STUDIERNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET TESTA DINA FÖRKUNSKAPER. 1 För att kunna koncentrera dig på det väsentliga i undervisningen måste du ha din gymnasiekemi aktuell.

Läs mer

Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura.

Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV TESTA DIG SJÄLV 4.1 syra Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. bas Baser är ämnen som kan ta bort det sura från syror. neutral lösning En neutral lösning

Läs mer

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Koncentrationer i vätskelösningar. Kap. 12.2+3. Lösning = lösningsmedel + löst(a) ämne(n)

Läs mer

Kapitel 16. Lägre magtarmkanalen. Löslighet och komplex

Kapitel 16. Lägre magtarmkanalen. Löslighet och komplex Kapitel 16 Löslighet och komplex Kapitel 16 Innehåll 16.1 16.2 Utfällning och kvalitativ analys 16.3 Jämvikter med lösningskomplex Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Lägre magtarmkanalen

Läs mer

KARBOKATJON KARBANJON

KARBOKATJON KARBANJON EAKTINE: Generella typer : 1. Addition Fö D-2010 (rowe Kap 17-18) 2. Substitution 3. Elimination 4. Kondensation EAKTINSINTEMEDIÄE och MEKANISME Z MLYS + Z ADIKALE Z ETELYS KABKATJN + Z Vanligast + Z KABANJN

Läs mer