Grundläggande kemi I 10 hp
|
|
- Björn Lind
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Grundläggande kemi I 10 hp Sid 1(5) Uppsala universitet Tentamenssdatum Kemi grundutbildning Provansvarig: Jan Davidsson Tentamen kl TILLÅTNA HJÄLPMEDEL Miniräknare, SI Chemical Data. ANVISNINGAR Skriv tentamenskod på alla papper som lämnas in. Besvara inte mer än en uppgift på samma blad. OBS! Skriv ingenting på bladets baksida. Fullständiga lösningar skall lämnas. Införda beteckningar skall förklaras. Enheter skall anges. I svar skall uträknade värden avrundas med hänsyn till de givna mätetalens noggrannhet. Svar skall motiveras. Då tabelluppgifter hämtas från SI Chem Data skall hänvisning göras till aktuell tabell. Varje fullständigt löst uppgift är värd 10 poäng. Tentamen är godkänd vid 40 p eller mer och uppfyllda mål. MÅLUPPFYLLELSE De mål som anges i kursplanen, se sid 5, måste uppfyllas vart och ett för att kursen ska bli godkänd. I denna tentamen examineras målen 1-5. Flera av målen förekommer i flera av uppgifterna och då görs en sammanvägd bedömning om respektive mål är uppfyllt eller inte. Kinetikmålet finns bara i en uppgift och för uppfyllt mål behövs 40 % av maxpoäng, dvs 4 poäng i detta fall. Om den sammanlagda tentamenspoängen är minst 40 poäng ges en möjlighet till komplettering av ej uppfyllt mål. UPPGIFTER 1. Skriv en kort förklarande text till följande observationer och illustrera med en reaktionsformel/struktur. a) Då kalciumoxid, CaO, löses i vatten blir lösningen basisk. b) Då kromtriklorid, CrCl 3, löses i vatten blir lösningen sur. c) En 0,5 M lösning av natriumklorid, NaCl, i vatten är praktiskt taget neutral medan en 0,5 M lösning av natriumfluorid, NaF, blir basisk. d) En 0,5 M lösning av vätejodid, HI, i vatten är betydligt surare än en 0,5 M lösning av fluorvätesyra, HF. e) Om man löser 60,1 g ättikssyra, CH 3 COOH, och 20,0 g natriumhydroxid, NaOH, i 500 ml vatten blir lösningens ph exakt 4,76.
2 Sid 2(5) 2. 15,0 ml av en lösning av den svaga basen anilin, C 6 H 5 NH 2 (jämför ammoniak), med okänd koncentration i vatten titreras med 0,200 M HCl och man får nedanstående titrerkurva. Ekvivalenspunkten nås efter 9,00 ml tillsatt HCl och ph vid ekvivalenspunkten är 3, punkt A 8 ph 6 punkt B 4 2 punkt C ml HCl a) Vilken var basens koncentration innan HCl tillsatts? b) i) Ange jämviktsreaktionen som råder i punkt A. ii) Ange titrerreaktionen som äger rum mellan punkt A och B. Ange om anilin är i sin syra- eller basform i punkt B. Med hjälp av detta, ange jämviksreaktionen som råder i punkt B. iii) I vilken syra- / basform föreligger anilin i punkt C? c) Vid vilket ph har anilinsystemet störst buffertkapacitet? Motivera.
3 Sid 3(5) 3. Följande galvaniska cell ställs upp: Anod: En vätgaselektrod bestående av en platinaelektrod och en vattenlösning av HCl med okänt ph. Vätgastrycket över elektroden är 1,0 bar. Katod: En kopparelektrod i en 1,0 M kopparsulfatlösning. a) Ställ upp cellschemat för den galvaniska cellen. b) Ange elektrodreaktionerna i de båda halvcellerna och den totala cellreaktionen. Beräkna även E 0 för cellen. c) Beräkna HCl-lösningens ph om E cell = 0,517 V. Alla uppgifter är vid 25 ºC. 4. Fenoler är redox-aktiva, bl.a. som antioxidanter i nedbrytning av lignin och i många radikalproteiner, t.ex., tyrosin. Fenoler, PhOH, kan oxideras till fenoxylradikaler, PhO, som i regel inte är stabila i lösning, då de bl.a. dimeriserar: 2 PhO à (PhO) 2 (i) Visa från följande data att reaktionen följer 2:a ordningens kinetik, och (ii) bestäm reaktionens hastighetskonstant. Tid / 10-3 s [PhO ] / 10-6 M 20 15,0 11,0 7,2 4,4 3,3 5. a) Huvudkvanttalet n för en elektron i en 5f-orbital är 5. Ange värdet på bikvanttalet l för denna elektron. b) Ange alla möjliga värden på kvanttalet ml för elektronen i en 5f-orbital. c) Hur många 5f-orbitaler finns det? Förklara hur detta är relaterat till något eller några av kvanttalen. d) Det finns ingen orbital 3f. Förklara varför. e) Förklara varför joniseringsenergin för kalium, K, är mindre än den för natrium, Na. Atomradien är 1,80 Å för Na och 2,20 Å för K.
4 Sid 4(5) 6. Beräkna jämviktskonstanten vid 100 ºC för reaktionen N 2 (g) + 3 H 2 (g) 2 NH 3 (g) vid standardtillstånd. 7. Betrakta molekylerna CO 2 respektive SO 2 där C respektive S är centralatomer. a) Beräkna, för varje molekyl, antalet valenselektroner, antalet delade elektroner och antalet odelade elektroner. b) Rita Lewisstrukturen för respektive molekyl. c) Beräkna den formella laddningen på varje atom, och ange resonansstrukturna om det finns mer än en entydig struktur, för respektive molekyl. d) En sp-hybridisering för centralatomen ger en linjär geometri för molekylen. d1) Bestäm vilken typ av hybridisering den centrala atomen har i CO 2 och i SO 2. Motivera. d2) Vilken av CO 2 och SO 2 är linjär och vilken är vinklad? Motivera. 8. Avgör hur entropin för systemet ändras (ökar, minskar eller förblir konstant) i nedanstående processer. Antag att T = 298 K och P = 1 bar, om inget annat anges. Du måste motivera ditt svar. a) Kvicksilver värms från 298 K till 352 K. b) H + flyttas från en lösning med ph = 8 till en med ph = 6. c) Is smälter vid 273,15 K. d) Na(s) + H 2 O à ½ H 2 (g) + Na + (aq) + OH - e) 1 mol CO 2 komprimeras från 25 dm 3 till 8 dm 3.
5 Sid 5(5) Mål Efter kursen skall den studerande kunna: 1. redogöra för elektronstrukturen hos atomer och den teoretiska bakgrunden till periodiska systemet 2. beskriva olika typer av kemisk bindning och relatera bindningstyrka till materiens fysikaliska egenskaper 3. redogöra för innebörden av vanliga storheter och begrepp inom reaktionskinetik och utföra beräkningar inom grundläggande kinetik 4. utföra beräkningar inom grundläggande termodynamik och jämviktslära 5. genomföra stökiometriska beräkningar 6. utföra enklare laboratoriearbete på ett korrekt och säkert sätt samt utföra enklare risk- och säkerhetsbedömningar 7. dokumentera laborativt arbete i laborationsjournal samt muntligt/skriftligt redogöra för laborationens resultat 8. ge exempel på hur kursmoment anknyter till verksamhet inom samhälle och näringsliv med relevans för utbildningen 9. beskriva hur kursinnehållet har betydelse för människan, miljön och samhället
6 Sid 6(5) SVAR 1. a) Metalloxider i grupp 1 och 2 ger i vattenlösning en basisk lösning. Hydroxidjoner bildas enligt nedan: CaO (s) + H 2 O (l) Ca 2+ (aq) 2 OH - (aq) + b) Små övergångsmetalljoner bildar i vattenlösning hydrat. Dessa övergår till hydroxidkomplex varvid protoner avges (SI-data sid ). CrCl 3 Cr 3+ (aq) + 3 Cl - (aq) Cr H (aq) + 6 H 2 O Cr(H 2 O) 2 O 2+ 6 Cr(OH)(H 2 O) 5 + H 3 O + c) Natriumjoner påverkar ej ph. Ej heller kloridjoner gör detta eftersom de är konjugerade baser till den starka syran HCl. Fluoridjoner däremot ger en basisk reaktion. De är ju konjugerade baser till den svaga syran HF. F - (aq) + H 2 O HF (aq) + OH - (aq) d) HI är till skillnad från HF en stark syra. Protolysjämvikten nedan är därför helt förskjuten åt höger. Detta därför att jodidjoner är mycket större än fluoridjoner. De kan bättre stabilisera en negativ laddning. HI (aq) + H 2 O I - (aq) H 3 O + + e) Hydroxidjonerna (0.5 mol stark bas) kommer att reagera fullständigt med ättiksyran (1.0 mol svag syra). Lösningen innehåller därefter 0.5 mol ättikssyra och 0.5 mol av dess konjugerade bas, acetatjon. ph blir exakt lika med ättikssyrans pka-värde=4.76 (Formel 53) CH 3 COOH (aq) + OH - (aq) CH 3 COO - (aq) + H 2 O 2. a) [HCl] = 0.2 M; V(HCl) vid ekvivalenspunkten är 9.0 ml n(hcl) = 0.2 M * l = 1.8*10-3 mol Det måste vara samma som n(anilin) man hade i början, dvs n(anilin) = 1.8*10-3 mol Man vet att V(anilin) var 15ml innan tritreringen började. [HA] början = 1.8*10-3 mol/0.015 l = 0.12 M b) anilin är C6H5NH2 i) punkt A: C6H5NH2 + H2O C6H5NH3 + + OH - Anilin är en svag bas. Jämvikten ligger på reaktantsidan, och därför övervägar C6H5NH2 ii) punkt B: titreringsreaktionen mellan punkt A och B: C6H5NH2 + H3O + C6H5NH3 + + H2O I punkt B har allt C6H5NH2 förbrukats, och följande jämvikt råder C6H5NH3 + + H2O C6H5NH2 + H3O + C6H5NH3 + är en svag syra. Jämvikten ligger på reaktantsidan, och därför överväger C6H5NH3 + iii) punkt C: jämvikten från punkt B skjuts ytterligare till reaktantsidan, och det finns bara C6H5NH3 + i lösningen. c) Buffertkapaciteten är störst när [C6H5NH2] är lika med [C6H5NH3 + ]. Efter 4.5 ml tillsatt HCl har hälften C6H5NH2 förbrukats, och bufferkapaciteten är störst.
7 Sid 7(5) 3. a) Pt (s) H 2 (g, 1.0 bar H + (aq, ph=3) Cu 2+ (aq, 1,0M) Cu (s) b) Anod: H 2(g) 2 H + (aq) + 2 e - Katod: Cu 2+ (aq) + 2 e - Cu (s) Totalt: H 2 (g) + Cu 2+ (aq) 2 H + (aq)+ Cu (s) E 0 cell = E 0 katod - E 0 anod = 0,34V - (0 V) = 0,34 V c) 0,517 = 0,34 RT/2F * ln [Cu (s) ][H + ] 2 /[H 2(g) ][Cu 2+ ] [H+] = 0,001M => ph=3 4. i) Andra ordningens reaktion, formel (48a), 1/[A] = kt + 1/[A] 0 ger en rät linje om 1/[A] plottas mot tiden. Tid/ s (1/[A])M [A] /M ,00E-05 4,00E ,50E-05 1,00E ,10E-05 2,00E ,20E-06 4,00E ,40E-06 6,00E ,30E-06 1/[A = f(t) rät linje. Vi har visat att det är en andra ordningens reaktion. Alternativa metoder som punktvis beräkning av flera k-värden med ekv (48a) och slutsatsen att k är konstant inom de experimentella felgränserna ger poäng. Jämförelse av halveringstider med ekv 48b blir oprecist men ger poäng för rätt resonemang. Beräkning av reaktionshastigheten R= [A]/ t och resonemang om R:s förhållande till koncentrationen blir mycket oprecist p.g.a. att det är för lång tid mellan punkterna och är knappast användbart här men ger ändå viss poäng för rätt resonemang. ii) Reaktionens hastighetskonstant = linjens lutning = 4, M -1 s -1. Alternativt beräkning ur ekv (48a).
8 Sid 8(5) 5. a) En elektron i en 5f-orbital: n=5. Bikvanttalet l är l=3 för en orbital av typ f. b) ml tar alla värdena mellan -l och +l. Här l=3 ger ml = -3, -2, -1, 0, 1, 2, 3. c) Det finns 7 orbitaler 5f. Detta därför antalet värden på ml (här 7 ) är lika med antalet orbitaler. Antalet orbitaler, eller antalet värden på ml, är alltid lika med 2l+1 (här l=3, 2*l+1=2*3+1=7). d) En orbital 3f skulle motsavar kvanttalen n=3, l=3, vilket är fel eftersom l = 0, 1, 2, 3...n-1, alltså maxvärdet för l är n-1. N=3 ger l= 0, 1, 2. Vilket motsvarar orbitaler 3s, 3p, respektiv 3d. En orbital 3f finns därför inte. e) r(k) > r(na), kalium är större än natrium <=> elektronerna är lösare bundna i K än de är i Na. <=> Coulomb kraften mellan kärnan och elektronerna är starkare i Na än i K, vilket gör att det är lättare ( = det kräver mindre energi) att ta bort en elektron från K än från Na, dvs joniseringsenergin för K är mindre än den för Na. 6. qq 7. CO 2 : a) C: 1s 2 2s 2 2p 2 => valens 2s 2 2p 2 ; O: 1s 2 2s 2 2p 4 => valens 2s 2 2p 4. i) antalet omgivande elektroner enligt oktettregeln: C: 8e; 2xO: 2x8e=16e; totalt 8+16=24e ii) antalet valenselektroner: C: 4e; 2xO: 2x6e=12e; totalt 4+12=16 valenselektroner iii) antalet delade elektroner (ges med i-ii): 24-16=8 delade elektroner, dvs, 4 bindningar => rita centralatomen, C, med 4 bindningar til syreatomerna: 2 bindningar med varje syreatom. iv) antalet odelade elektroner (ges med ii-iii): 16-8=8 odelade elektroner, dvs, 4 fria elektronpar => b) rita Lewisstrukturen c) F=V-(L+B/2), där F är den formella laddningen på atomen, V antalet valenselektroner på denna atom, L antalet odelade elektroner på atomen, B antalet delade elektroner på atomen (se kursboken). F C = 4-(0+8/2) = 0 F O = 6-(4+4/2) = 0 (dvs, ingen laddning på syreatomenerna) => ingen resonans, alltså bara en struktur för CO 2. SO 2 : a) S: 1s 2 2s 2 2p p 4 => valens 3s 2 3p 4 ; O: 1s 2 2s 2 2p 4 => valens 2s 2 2p 4. i) antalet omgivande elektroner enligt oktettregeln: S: 8e; 2xO: 2x8e=16e; totalt 8+16=24e ii) antalet valenselektroner: S: 6e; 2xO: 2x6e=12e; totalt 6+12=18 valenselektroner iii) antalet delade elektroner (ges med i-ii): 24-18=6 delade elektroner, dvs, 3 bindningar => rita centralatomen, C, med 3 bindningar til syreatomerna: 2 med den ena och 1 med den andra syreatom. iv) antalet odelade elektroner (ges med ii-iii): 18-6=12 odelade elektroner, dvs, 6 fria elektronpar => b) rita Lewisstrukturen c) F=V-(L+B/2), där F är den formella laddningen på atomen, V antalet valenselektroner på denna atom, L antalet odelade elektroner på atomen, B antalet delade elektroner på atomen (se kursboken).
9 F s = 6-(2+6/2) = +1 F O= = 6-(4+4/2) = 0 F O- = 6-(6+2/2) = -1 (dvs, laddning +1 på svavelatomen) (dvs, ingen laddning på syreatomen med dubbelbindningen) (dvs, laddning -1 på syreatomen med enkelbindningen) Sid 9(5) => Det finns totalt två resonansstrukturer för SO 2 (rita). d) kortfattat svar: hybridisering sp för C i CO2, molekylen är linjär hybridisering sp2 för S i SO2, molekylen är vinklad. 8. qq
Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Läs merSkriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning.
Lösning till tentamen 95 för Grundläggande kemi hp Sid (5). a) Perklorsyra är en stark syra varför pk a värde saknas i SI Chem Data. Behövs inte heller för phberäkning eftersom HClO 4 H O ClO 4 H 3 O går
Läs merLösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z.
till dugga för Grundläggande kemi 2013-11-29 Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. 1. a) Ange kvalitativt buffertkapacitetens storlek (stor eller liten, med motivering, dock inga beräkningar)
Läs merKapitel 15. Syra-basjämvikter
Kapitel 15 Syra-basjämvikter Kapitel 15 Innehåll 15.1 Lösningar med gemensam jon 15.2 Bufferlösningar 15.3 Bufferkapacitet 15.4 Titrering och ph-kurvor 15.5 Copyright Cengage Learning. All rights reserved
Läs merKapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2
Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel
Läs mer1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.
Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna
Läs merKapitel Repetition inför delförhör 2
Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.
Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator
Läs merTentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00
IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merAllmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)
Allmän Kemi (NKEA4 m.fl.) --4 Uppgift a) K c [NO] 4 [H O] 6 /([NH ] 4 [O ] 5 ) eller K p P(NO) 4 P(H O) 6 /(P(NH ) 4 P(O ) 5 ) Om kärlets volym minskar ökar trycket och då förskjuts jämvikten åt den sida
Läs merPeriodiska systemet. Namn:
Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +
Läs merSyror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén
Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till
Läs merJoner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175
Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs merKEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12
KEMI 5 Saana Ruotsala saana.ruotsala@mattliden.fi Kursbok Kaila, Meriläinen et al.: Kemi 5 Reaktioner och jämvikt All kursinfo (t. ex. lektionsanteckningar, eventuella övningsprov...) finns på Matteus.
Läs merKapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner.
Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 14.6 14.7 Flerprotoniga syror 14.8 14.9 Molekylstrukturens inverkan
Läs merKapitel 14. Syror och baser
Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 Beräkna ph för en svag syra 14.6 Baser 14.7 Flerprotoniga syror
Läs merVilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten.
1 (2/0/0) Beräkna trycket i en behållare med volymen 4,50 dm 3, temperaturen 34,5 ºC och som innehåller 5,83 g vätgas samt 11,66 g syrgas. (Gaserna betraktas som ideala gaser.) 2 (1/0/0) Två lika stora
Läs merSyror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27
Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning
Läs merTentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13
Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett
Läs merTentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)
1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:
Läs meraa + bb cc + dd gäller Q = a c d
Jämviktslära begrepp och samband För en jämviktsreaktion vid ett visst tryck och temperatur så blir riktningen för processen, (dvs. höger eller vänster i reaktionsformeln), framåt, åt höger, om den ger
Läs merKEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från
KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 Repetition F2 Vågfunktion
Läs merProv i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling
Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och
Läs merRepetitionsuppgifter. gymnasiekemi
Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas
Läs merPå samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av:
Kemiska beräkningar HT 2008 - Laboration 2 Syrabastitrering Syftet med den här laborationen är att ge laboranten insikt i användandet av phmeter vid ph-titreringar, samt förstå hur titrerkurvor för starka,
Läs merHär växer människor och kunskap
Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron
Läs merTentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) 2007-03-23 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: örsalslängan A1, B1, B4 jälpmedel: Räknare valfri Ansvarig lärare: Leif olmlid
Läs merKap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning
Kap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning 8.5 Energieffekter i binära joniska föreningar Faktorer som påverkar stabiliteten och strukturen för fasta binära joniska ämnen. Coulomb (elektrostatisk)
Läs merKap. 8. Bindning: Generella begrepp
Kap. 8. Bindning: Generella begrepp 8.1 Kemiska bindningar: olika typer Bindningslängd: avståndet mellan atomer vid energiminimum Bindningsenergi: Energivinsten vid minimum jämfört med fria atomerna, energin
Läs merKemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2
Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?
Läs merTentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära
Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november
Läs merBestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys
Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan
Läs merTentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0 Tid Måndag den 9 januari 2012 08 15 13 15 Lärare Gunilla Carlsson tele: 1194, rum: 9D406 0709541566 Krister Svensson tele: 1226,
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-10-30 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merKemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning
Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4 Jämvikt i lösning Atkins & Jones kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Översikt kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Fördelningsdiagram ph i utspädda lösningar Blandade lösningar och buffertar
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2009-11-19 Sal TER1 Tid 8-12 Kurskod 9NV221 Provkod STN1 Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Kemi (16-30) Skriftlig
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas
Läs merStudenter i lärarprogrammet LAG F-3 T6. Periodiska systemet, tabell över joner och skrivverktyg. 55 p. Väl godkänd: 41 p
Kemi 11F360 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Kemi 2,5 hp Studenter i lärarprogrammet LAG F3 T6 22,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 180406 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Periodiska systemet,
Läs mer1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l)
Tentamen 1 Baskemi 2 2011.05.02 1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. S 2 O 2-3 + 2H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) 2 Vad är a. ett intermediär? b. en radikal? c. en amfojon 3 Vi studerar
Läs merHjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska
Läs merSpänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén
Spänningsserien och galvaniska element Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner 0ll andra ämnen p.g.a. låg elektronega.vitet och e3ersom de metalljoner som
Läs merKapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar
Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner
Läs merKemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén
Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Substitutionsreaktioner 2. Additionsreaktioner 3. Eliminationsreaktioner 4. Kondensationsreaktioner
Läs merGöran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken
Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman
Läs merOxidationstal. Niklas Dahrén
Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott
Läs merKovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén
Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü
Läs merSYROR OCH BASER Atkins & Jones kap
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F2 SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap 11.1-11.10 KEMA02 MJ 2012-11-08 1 ÖVERSIKT Syror och baser grundläggande egenskaper Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph
Läs merAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt
Läs mer1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.
1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. a) Antalet protoner är., antalet neutroner är. och antalet elektroner. hos atomer av isotopen. b) Vilken partikel bildas om en
Läs merF1 F d un t amen l a s KEMA00
F1 F d t l F1 Fundamentals KEMA00 A Materia och Energi SI-enheter Mätosäkerhet Potentiell energi Ep = mgh Coulombs lag q1 q2 4 r E p 0 B Grundämnen och atomer Atomnummer z (antal atomer i kärnan) Masstal
Läs merSyror, baser och jonföreningar
Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera
Läs merFöreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering
Föreläsning 5 Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering Fleratomiga molekylers geometri. (Kap. 8.1-4) Molekyler eller joner av typ XY n, där X = centralatom, Y = ligand Alla Y
Läs merMendelevs periodiska system
Mendelevs periodiska system Notera luckorna som betecknar element som var okända vid den tiden. Med hjälp av systement lyckades Mendelev förutsäga dessa grundämnens egenskaper. Vårt nuvarande periodiska
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs merAlla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.
Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.
Läs merFör godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p
Tentamen i kemi för Basåret, OKEOOl :2 den 20 april 2012 Skrivtid: 8.00-1300 Plats. 8132 Hjälpmedel: Räknare och tabell För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p
Läs merNKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe
IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi 1 NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE351 2011-09-19, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel:
Läs merInstuderingsuppgifter
Instuderingsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces Kemisk bindning Uppgiftena är indelade i tre olika kategorier efter svårighetsgrad. bservera dock att det inte går att sätta betyg på en
Läs merKEMA02 Föreläsningsant. F2 February 18, 2011
Syra/Bas-jämvikter - Svag syra HA vid ph>6 Uppskattning av ph för en mycket utspädd lösning av en svag syra med ph > 6 För svaga syror i sådan koncentration att syrans bidrag till ph är större än bidraget
Läs merKEMA02 Föreläsningsant. F1 February 17, 2011
Lewissyra/bas och Brønsted syra/bas Den vidaste de+initionen av en syra, Lewissyra/bas: En syra är en förening som verkar som elektronparsacceptor. En bas är en elektronparsdonator. Exempel på Lewissyra/bas
Läs merKURSPROGRAM Inledande kemi (5)
KURSPROGRAM Inledande kemi 2016 1(5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 19/1 Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 20/1 15-17 Kap 3-5
Läs merATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner
periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna
Läs merEnergiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2.
Energiuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Ange ett svenskt ord som är synonymt med termen entalpi. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi
Läs merKURSPROGRAM Inledande kemi (5)
KURSPROGRAM Inledande kemi 2015 1(5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 20/1 KC:G Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 21/1 KC:G Kap
Läs merKEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16
KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 Provet omfattar 8 uppgifter, till vilka du endast ska ge svar, samt 3 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar. Inga konstanter och atommassor ges
Läs merJonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén
Jonbindning och metallbindning Niklas Dahrén Jonbindning Jonbindning uppstår mellan metaller och ickemetaller Natrium har en valenselektron och klor har 7 valenselektroner. Cl är bra på a< a
Läs merUTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 Provet omfattar 19 uppgifter Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. 2012-03-14 Till uppgifterna 1-15 skall du endast ge svar.
Läs merTENTAMEN KEM 011, DEL A och B
TENTAMEN KEM 011, DEL A och B Göteborgs Universitet Institutionen för Kemi Kurs: KEM 011 VT2011 Datum: Tid: Sal: Kursansvarig: Övriga lärare: 2011-03-24 8.30-14.30 V-huset, se anslagstavla Per Hall (tel.
Läs merBestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys
Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan
Läs merAllmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap 10. 10.1 VSEPR-modellen. 10.1 Molekylers geometri
Läromålen Allmän kemi Kap 10 Kemisk bindning 2 Del 1 Molekylers geometri Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri på basal nivå
Läs merValenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna
Kapitel 9 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart
Läs merTitrering av en stark syra med en stark bas
Titrering av en stark syra med en stark bas Titrering av en svag syra med en stark bas Titrering av en svag bas med en stark syra Bestämning av en svag syras pka-värde Titrering av oxalsyra (tvåprotonig
Läs merGRUNDARBETEN I KEMI I
GRUNDARBETEN I KEMI I ARBETSBESKRIVNING NAMN: INLÄMNAD: GODKÄND: 2 3 ARBETE I. GASBRÄNNARE OCH LÅGREAKTIONER Resultat Undersökt förening Lågans färg Uppgifter 1. Förklara kort varför lågorna har olika
Läs merFöreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi
IFM-Kemi 9NV221, 9NV321, LINVA6 101018 Kemi för NV-lärare Föreläsningsplan 2010 Del 1 Allmän kemi Föreläsn.1 + 2 Kap. 12. Atomer och atommodeller. Föreläsn. 3 Kap. 14 Kemi: Grundämnen och föreningar. Föreläsn.
Läs merKOKA20 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013
KOKA20 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013 Kapitel F A-C, E F kursivt (från fysik och gymnasium förväntas ni kunna: SI-enheter, energi, atomteori, molbegreppet, formelräkningar, omsättningar)
Läs merKap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar
Kap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar 3.1 Ex: H + H H 2 Kovalent kemisk bindning Kovalent bindning: - Elektron(moln) delas av kärnorna - Systemet av elektroner och kärnor söker lägsta energi -
Läs merVätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén
Vätebindningar och Hydro-FON-regeln Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar
Läs merAnalysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén
Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén De flesta ämnen inkl. gifter och droger är antingen molekyl- eller jonföreningar 1. Molekylföreningar: o Molekylföreningar är ämnen
Läs merLösning. ph = -lg 3,99*10-3 = 2,4
till tentamen 2013-01-11 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(8) 1. a) Beräkna ph i en 0.20 M lösning av vitamin C (askorbinsyra, pka = 4.10). b) Man vill göra en buffertlösning med ph = 3,3. Följande kemikalier
Läs merSkrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,
Skrivning i termodynamik och jämvikt, K081, K041, 2008-12-15 08.30-10.30 jälpmedel: egen miniräknare. Konstanter mm delas ut med skrivningen För godkänt krävs minst 15 poäng och för VG och ett bonuspoäng
Läs merDiplomingenjörs - och arkitektutbildningens gemensamma antagning 2017 Urvalsprov i DI-kemi 31.5.
Diplomingenjörs - och arkitektutbildningens gemensamma antagning 2017 Urvalsprov i DI-kemi 31.5. Modellsvar Räknefel och slarvfel, - ½ p. Halvpoäng upphöjas inte. Till exempel om totalpoäng är 2½ p. slutpoäng
Läs merKorrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi
Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Utförs av: William Sjöström (SENSUR) Rapport skriven av: William Sjöström Sammanfattning Om en metall inte är stabil i den omgivande miljön så kan
Läs merSyror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén
Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till
Läs merRepetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F3 Oktettregeln Jonbindning och kovalent bindning Lewisstrukturer Elektronegativitet och polariserbarhet bindningskaraktär polära bindningar Bindningsstyrka F4 Molekylstrukturer Enkla molekyler
Läs merSyror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".
Syror och baser En syra är ämne som lämnar eller kan lämna ifrån sig en vätejon (H + ). Detta gör att det finns fria vätejoner i lösningen. Lösningen blir därmed sur. En stark syra lämnar alltid ifrån
Läs merIdentifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén
Identifiera okända ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén Det finns två huvudgrupper av ämnen 1. Jonföreningar (salter): En jonförening är uppbyggd av posi5va och nega5va joner som binder 5ll varandra e:ersom
Läs merREPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER
KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har 10 000 Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li
Läs merTentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA
IFM - Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Linköpings universitet Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA Torsdagen den 29/8 2013 kl. 14.00-18.00 i TER2 Tentamen består av 2 A4-blad (inklusive detta)
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.111.16 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av
Läs merLösning till Tentamen i Kemi (TFKE16),
Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16), 091017. 1. a) KN Mn 2 b) krom(iii)sulfat alt. dikromtrisulfat (mindre bra) triarsenikpentanitrid alt. arsenik(v)nitrid c) +II +V +III +II 3 Fe 2+ + N 3 - + 4 + 3
Läs merTENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI
KARLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet TENTAMEN I ALLMÄN CH RGANISK KEMI NSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 2007, 09.00-11.30 och 12.30-15.00. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för varje
Läs merKapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och
Kapitel 4 Innehåll Vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Egenskaper Reaktioner Stökiometri Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel
Läs merTENTAMEN I KEMI TFKE16 (4 p)
Linköpings Universitet IFM-Kemi. Kemi för Y, M. m. fl. (TFKE16) TENTMEN I KEMI TFKE16. 2007-10-16 Lokal: TER2. Skrivtid: 14.00 18.00 nsvariga lärare: Nils-la Persson, tel. 1387, alt 070-517 1088. Stefan
Läs merTENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI
KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinutbildningen TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI FREDAGEN DEN 13 JANUARI 2006, 08.30-11.00 och 12.00-14.30. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköings Universitet Datum för tentamen 203-05-30 Sal TER3 Tid 4-8 Kurskd TFKE52 Prvkd TEN Kursnamn/benämning Prvnamn/benämning Grundläggande kemi Skriftlig tentamen
Läs merEXPERIMENTELLT PROV
EXPERIMENTELLT PRV 2010-03-17 Provet omfattar 2 uppgifter som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. jälpmedel: Miniräknare. BS! EJ tabell- och formelsamling Börja redovisningen av varje
Läs merDen elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som
Läs mer