Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning
|
|
- Daniel Nilsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bränsleanalys och rökgaskalkyl Oorganisk Kemi I Föreläsning
2 Innehåll Rökgassammansättning Bränslesammansättning Förbränningsreaktioner Lufttillförsel Askan
3 Termer och begrepp Fasta bränslen Leverenstillstånd Torrt och askfritt Luftfaktor Våt rökgas Aska
4 Mål Att tillämpa det första trappsteget i processkemistens verktygslåda: Definiera stökiometriska samband mellan reaktant och produkt i förbränningsprocessen Att introducera terminologi som används i samband med förbränningsprocesser med fasta bränslen
5 Vad är känt om förbränningsprocesser? Bränsle: Luft: Kolväten 21% O 2 Metall 79% N 2 Sand Vatten Rökgas: N 2 CO 2 H 2 O O 2 Aska: kol metall sand CO NO SO 2
6 Rökgassammansättning Huvudkomponenter (> 1% av rökgas) CO 2 N 2 H 2 O O 2 Föroreningar alt oönskade (< 1% av rökgas) CO NO SO 2
7 Enhetskonvertering - koncentrationer Vanliga enheter för gaskoncentrationer: vol-% volymprocent ppm miljondelar (parts per million) mg/nm 3 mg per normalkubikmeter molbråk, X i mol av ämne i per totalt antal mol 1 vol-% = ppm 1 ppm = 10-4 vol-% = 10-6 För att konvertera mg/nm 3 antas ideal gas p V= n R T och m = M n m V mg Nm = 3 = pi M R T i vol % 100% = X i = p p i tot = m V R T M i
8 Enhetsomvandlingar, NO: 22.9 mg/nm 3 mg/nm 3 vad motsvarar det i mol-% 1 Nm 3 = 1 m 3 vid 0 C och 1 atm, antag ideal gas: p V = n R T n = p V / R T = Pa 1 m 3 / (8.314 J/(mol K) 273K) = 44.6 mol mol-% = mol ämne per antal mol rökgas M(NO) = g/mol = 30 mg/mmol n = m/m = 22.9 mg / 30 mg/mmol = 0.76 mmol 0.76 mmol NO / 44.6 mol rökgas = mg NO / Nm 3 rökgas = 17 ppm NO
9 Koncentrationer i Torr & Våt rökgas Torr rökgas: utan vattenånga Vanlig vid gasanalys gasen kyls innan analys; vattenånga kondenserar och avskiljs Koncentration i torr rökgas rapporteras Våt rökgas: med vattenånga Verklig rökgas innehåller vattenånga (i de allra flesta fall) Koncentration i verklig rökgas är lägre ( 1 X ) Ci, våt = Ci, torr H 2O
10 Bränslesammansättning Makronivå för avfallsbränslen: Plåtburk, kartong, plastpåse Lite mera kemiskt: Kolväten som är brännbara Annat som inte är brännbart Sand, metall, salt Fukt som förångas
11 Bränslet Brännbar substans Aska Fukt ASKA BRÄNNBAR Kol Väte FUKT Syre
12 Analyser av fasta bränslen 100 % Bränsle Fukt lufttorr (ad) eller leverans tillstånd (ar) Torr substans (TS) (ds) eller torr (d) Flyktig andel Koks Fast kol Aska Aska Fukt +Flyktig andel + Fast kol + Aska = 100%
13 Bränsleanalys
14 Bränsledatabas på nätet Följ länken via kurssidan i Moodle (högra kolumnen) För att se bränsleanalyser, välj: average composition of a group of materials composition of a single material, eller search for materials För att se hur bränslena kategoriseras, se selection via NTA 8003 Hushållsavfall = MSW Municipal Solid Waste
15 Vad är känt om förbränningsprocesser? Bränsle: Luft: C + O 2 CO 2 4H + O 2 2H 2 O 2O O 2 Rökgas: Aska: Fukt N 2 Aska O 2 Brännbar: N 2 N 2 Aska Aska Fukt H 2 O CO 2 N 2 O 2 aska C H 2 O H O
16 Syret ur luften Oxidationsmedel O 2 Syret i bränslet i den brännbara substansen O men inte i fukten H 2 O och inte i askan SiO 2...
17 Erforderlig mängd syre O 2 * Hur mycket syre krävs för fullständig förbränning av 1 kg bränsle? lika mycket O 2 som det finns C (i mol) ¼O 2 som det finns H (i mol) Denna mängd syre tas från allt syre i bränslet (utom i fukt och aska) resterande mängd från förbränningsluften Syre från luft. no 2 * = nc + ¼nH ½nO
18 Luftfaktor Luftfaktorn lambda, λ, visar hur mycket luft som sätts till i förhållande till erforderlig mängd: λ = O verklig O teoretisk 2 2 λ = 1 stökiometrisk förbränning λ < 1 luftunderskott λ > 1 luftöverskott
19 Termer och begrepp Fasta bränslen Bränslen som inte är gasformiga eller flytande Leveranstillstånd As recieved, dvs bränslet innehållande fukt och aska Torrt och askfritt Den brännbara andelen av bränslet (C, H, O) Luftfaktor syre som tillsätts i förhållande till erforderlig mängd Våt rökgas Den verkliga rökgasen (rökgasen torkas innan analys) Aska Den fasta återstoden av ett bränsle efter förbränning
20 Rökgaskalkyl I Ämne mass-% g i 1 kg mol i 1 kg mol O 2 C 25.0 % 250 g 21 mol 21 mol H 2.5 % 25 g 25 mol 6 mol O 22.5 % 225 g 14 mol - 7 mol Fukt 30.0 % 300 g 17 mol O 2 * erfoderligt syre med luften: Σ = 20 mol I rökgasen: N 2 = 3.77 O 2 = = 75 mol 60 % CO 2 = C = 21 = 21 mol 17 % H 2 O = ½ H + fukt ½ = 29 mol 23 % Totalt 125 mol 100%
21 Squad task: Rökgaskalkyl Ämne mass-% g i 1 kg mol i 1 kg mol O 2 C 21,7 % H 2,9 % O 15,0 % Fukt 40.1 % O 2 * erfoderligt syre med luften: mol I rökgasen: N 2 = 3.77 O 2 * mol % CO 2 = C mol % H 2 O = ½ H + fukt mol % Totalt mol 100 %
22 Luftfaktor Luftfaktorn lambda, λ, visar hur mycket luft som sätts till i förhållande till erforderlig mängd: λ = O verklig O teoretisk 2 2 λ = 1 stökiometrisk förbränning λ < 1 luftunderskott λ > 1 luftöverskott
23 Rökgaskalkyl II λ = 1.25 Ämne mass-% g i 1 kg mol i 1 kg mol O 2 C 25.0 % 250 g 21 mol 21 mol H 2.5 % 25 g 25 mol 6 mol O 22.5 % 225 g 14 mol - 7 mol fukt 30.0 % 300 g 17 mol erfoderligt syre med luften O 2 *: Σ = 20 mol O 2 = (λ-1) O 2 * (1.25 1) 20 = 5 mol 3 % N 2 = 3.77 λ O 2 * = 94 mol 63 % CO 2 C 21 = 21 mol 14 % H 2 O ½ H + fukt ½ = 29 mol 19 % Totalt Σ = 149 mol 100 %
24 Squad task, verklig gas λ = 1.75 Ämne mass-% g i 1 kg mol i 1 kg mol O 2 C 21,7 % 217 g 18 mol 18 mol H 2,9 % 29 g 29 mol 7 mol O 15,0 % 150 g 9 mol - 5 mol fukt 40.1 % 401 g 22 mol erfoderligt syre med luften O 2 *: 20 mol O 2 = (λ-1) O 2 * (1.75-1) 20 = 15 mol 7 % N 2 = 3.77 λ O 2 * =132 mol 65 % CO 2 C 18 = 18 mol 9 % H 2 O ½ H + fukt ½ = 37 mol 18 % Total 202 mol 100%
25 Rökgaskalkyl III torr rökgas Ämne våt rökgas vol-% torr rökgas vol-% faktor O 2 5 mol 3 % 5 mol 4 % mol 63 % 94 mol 78 % 1.24 N 2 CO 2 H 2 O n tot 21 mol 14 % 21 mol 18 % mol 20 % 0 mol 149 mol 100 % 120 mol 100 %
26 O 2 Rökgaskalkyl IV 11 vol-% O 2 Ämne torr rökgas vol-% korr rökgas O 2 5 mol 4% 5 mol + O a 2 vol-% faktor 11% n tot 120 mol 100% Adderade mängder syre O 2a och kväve N a 2 O 2a = (11% n tot -O 2 )/(1-11% 4.77) = 17 mol N 2a = 3.77 O 2a = 65 mol 5 mol 4% mol 11% N 2 94 mol 78% mol 79% CO 2 21 mol 18% 21 mol 10% 0.59 Σ: 202 mol
27 Sammanfattning rökgaskalkyl Bestämma rökgassammansättningen m.h.a. förbränningsreaktionslikheterna Luftfaktor avgör syrehalten i rökgasen Torr rökgas bortser från vattenångan Standardiserad emissionsrapportering anger emissioner i rökgas med 11% O 2
28 Sammanfattning Ett bränsle består av en brännbar del: framförallt C, H och O fukt: H 2 O som förångas vid förbränningen aska: andelen av bränslet som inte blir rökgas Förbränningsreaktionerna är C + O 2 (g) CO 2 (g) H + ¼O 2 (g) ½H 2 O(g) Syre från luften: no 2 * = nc + ¼nH ½nO Rökgassammansättningen kan beräknas
Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning
Bränsleanalys och rökgaskalkyl Oorganisk Kemi I Föreläsning 3 12.4.2011 Mål Att tillämpa det första trappsteget i processkemistens verktygslåda: Definiera stökiometriska samband mellan reaktant och produkt
Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen
Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 5 20.4.2010 Värme i förbränning balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt
Energibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning
Energibalans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 5 20.4.2010 Innehåll Värme i förbränning Energibalans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt
Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen
Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 14.4.2011 Förbränningsvärme balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt
Beräkning av rökgasflöde
Beräkning av rökgasflöde Informationsblad Uppdaterad i december 2006 NATURVÅRDSVERKET Innehåll Inledning 3 Definitioner, beteckningar och termer 4 Metoder för beräkning av rökgasflöde 7 Indirekt metod:
Kolmonoxidutsläpp från ett förbränningskraftverk. En rapport over studiebesök vid Oriketo förbränningskraftverk
Kolmonoxidutsläpp från ett förbränningskraftverk En rapport over studiebesök vid Oriketo förbränningskraftverk David Sandqvist, Mia Klavér, Toni Aaltonen, Anton Lindholm 5/7/2010 Syfte Förbränningsprocesser
11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara
Detaljerad projektbeskrivning 11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara Davidsson K., Haraldsson, C. SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Richards, T. Högskolan i Borås
Sammanställning av bränsledata
Sammanställning av bränsledata Halter och bränslenyckeltal RAPPORT DECEMBER 38 3 3 3 3,8,,,,8,,, Sammanställning av bränsledata Halter och bränslenyckeltal NATURVÅRDSVERKET BESTÄLLNINGAR Ordertelefon:
Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik
Först och främst med teknik och IT Torsdag 15 januari 2009 Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare Av: Lars Anders Karlberg Publicerad 13 januari 2009 11:26 24 kommentarer Senaste av Karl idag, 14:04
Eassist Combustion Light
MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5
Viktigt att minska utsläppen
Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar
Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer
Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5
Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska
Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Anders Hjörnhede Mål Genom dosering av svavel
Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)
Allmän Kemi (NKEA4 m.fl.) --4 Uppgift a) K c [NO] 4 [H O] 6 /([NH ] 4 [O ] 5 ) eller K p P(NO) 4 P(H O) 6 /(P(NH ) 4 P(O ) 5 ) Om kärlets volym minskar ökar trycket och då förskjuts jämvikten åt den sida
Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter
Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion
Sortera på olika sätt
Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.
Kartaktärisering av biobränslen
Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons Kartaktärisering av biobränslen Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik Analysgång vid karaktärisering A. Provtagning Stickprov
Kapitel 3. Stökiometri
Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter
Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00
IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare
Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Räkna om ppm till mg/nm 3 normaliserat till 10% O 2!
Räkna om ppm till mg/nm 3 normaliserat till 10% O 2! Med de nya miljökraven enligt CEN-standard följer nya enheter för vad vi skall ange som gränsvärden. Vi kommer att få vänja oss vid en ny sort som heter
Stökiometri IV Blandade Övningar
Stökiometri IV Blandade Övningar 1) 1 Man blandar 25,0 cm 3 silvernitratlösning, c = 0,100 M, med 50,0 cm 3 bariumkloridlösning c = 0,0240 M. Hur stor är: [Ag + ] i blandningen? [NO 3- ] i blandningen?
Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se
Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias
Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.
Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.
Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller (S O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)
Förbränningsteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A117TG En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-05-30 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling:
Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2
Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel
4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra
4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid
Avancerade kemiska beräkningar del 3. Niklas Dahrén
Avancerade kemiska beräkningar del 3 Niklas Dahrén Uppgifter som jag går igenom i den här filmen: 1. Hur stor substansmängd O 2 behövs för fullständig förbränning av 2 mol metan CH 4? 2. Du ska framställa
Kapitel Repetition inför delförhör 2
Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter
Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.
Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10
Kemi. Vatten och Luft
Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa
JTI är en del av SP-koncernen
Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,
REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP
KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka
BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2013 COM(2013) 919 final ANNEXES 1 to 4 BILAGOR till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om begränsning av utsläpp till luften av visa föroreningar
Förbränning. En kort introduktion Christian Brackmann
Förbränning En kort introduktion 2016-01-21 Christian Brackmann Christian.Brackmann@forbrf.lth.se Avdelningen för Förbränningsfysik vid Fysiska Institutionen ~ 35 anställda ~ 20 doktorander 2-5 examensarbetare
Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5
Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 FÖRBRÄNNINGSTEKNIK WESTER KAP 3-5 (Typ Repetition FFP, Förbränningskemi) 1. Vilken fuktkvot har ett bränsle om torrhalten är 60%? (U = 0,4/0.6 = 67%). Vad skiljer
Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd
Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd 1 1 Bestäm atommassan för a) Syre b) Barium c) N 2 d) 8 S 2 2 Bestäm formelmassan för: a) Natriumklorid b) Aluminiumoxid c) Ag 2 SO 4 d) ZnHg(SCN) 4 e) UO 2 (NO
Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt
Spontanitet, Entropi, och Fri Energi 17.1 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 17.5 17.6 och kemiska reaktioner 17.7 och inverkan av tryck 17.8
Beräkning av rökgasflöde. Provningsjämförelse 2009. Gunnar Nyquist. Institutionen för tillämpad miljövetenskap
ITM-rapport 184 Beräkning av rökgasflöde Provningsjämförelse 2009 Gunnar Nyquist Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science Beräkning av rökgasflöde Provningsjämförelse
Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi
Kapitel 17 Spontanitet, Entropi, och Fri Energi Kapitel 17 Innehåll 17.1 Spontana processer och entropi 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 Fri
ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING
Bilaga A1 ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING 1. ALTERNATIVA PANNTEKNIKER 1.1 Allmänt om förbränning Förbränning av fasta bränslen sker vanligtvis med pulverbrännare, på rost eller i
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3
Miljöenheten Vedeldning
Miljöenheten www.skara.se Vedeldning Lagar och regler, eldningsförbud I Skara kommun finns det särskilda bestämmelser om eldning i de lokala föreskrifterna för att skydda människors hälsa och miljön. De
Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Verkliga utsläpp från fartyg
Verkliga utsläpp från fartyg Maria Zetterdahl & Kent Salo, Sjöfart och marin teknik, Chalmers Erik Fridell, IVL & Chalmers Finansiär: Göteborg energi AB:s stiftelse för forskning och utveckling 5/17/2016
Robert Petersen. önskar Er välkomna till. brandskyddskoordinator. Arbetsmiljölagen, 3 kap 3. LSO, Lag om skydd mot olyckor, 2 kap 2
önskar Er välkomna till brandskyddskoordinator 150203 robert.petersen@ssbf.brand.se LSO, Lag om skydd mot olyckor, 2 kap 2 Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall
REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER
KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har 10 000 Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li
Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)
entamen i kemisk termodynamik den 4 juni 2013 kl. 14.00 till 19.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BEA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje
Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.
Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande
Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 5. 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 5.7 Effusion och Diffusion 5.8 5.9 Egenskaper hos några verkliga gaser 5.10 Atmosfärens kemi Copyright
Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw
Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 N molekyler V Repetition Fö2.2 Entropi är ett mått på sannolikhet W i = 1 N S = k lnw Föreläsning 2.3 Fysikaliska reaktioner 2V DS = S f S i = Nkln2 Björn Åkerman
Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:14) om avgasmätare
Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd () om avgasmätare Ändring införd: t.o.m. STAFS 2011:27 Författningen är upphävd den 20 april
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköings Universitet Datum för tentamen 203-05-30 Sal TER3 Tid 4-8 Kurskd TFKE52 Prvkd TEN Kursnamn/benämning Prvnamn/benämning Grundläggande kemi Skriftlig tentamen
Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel:
Jämviktsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Vid upphettning sönderdelas etan till eten och väte. Vid en viss temperatur har följande jämvikt ställt in sig i ett slutet kärl. C 2 H 6
BESLUT 1 (7) Ändrat villkor för utsläpp av kolmonoxid (CO) från Enköpings kraftvärmeverk i kvarteret Simpan i Enköping, Enköpings kommun BESLUT
BESLUT 1 (7) Miljöprövningsdelegationen (MPD) Mälarenergi AB Box 14 721 03 VÄSTERÅS Delgivningskvitto Ändrat villkor för utsläpp av kolmonoxid (CO) från Enköpings kraftvärmeverk i kvarteret Simpan i Enköping,
SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING
1 SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING Spektrofotometri som analysmetod Spektrofotometrin är en fysikalisk-kemisk analysmetod där man mäter en fysikalisk storhet, ljusabsorbansen, i
Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F4 VSEPR-modellen elektronarrangemang och geometrisk form Polära (dipoler) och opolära molekyler Valensbindningsteori σ-binding och π-bindning hybridisering Molekylorbitalteori F6 Gaser Materien
Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner
Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna
EXAMENSARBETE. Robust reglering av pelletsbrännare En förstudie. Torbjörn Körlof Patrik Wilhelmson. Luleå tekniska universitet
EXAMENSARBETE 2009:103 CIV Robust reglering av pelletsbrännare En förstudie Torbjörn Körlof Patrik Wilhelmson Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Arena jordens resurser Institutionen för
Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att
Kapitel 6. Termokemi
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage
Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP
Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 203-0-9. Sambandet mellan tryck och temperatur för jämvikt mellan fast och gasformig HCN är givet enligt: ln(p/kpa) = 9, 489 4252, 4 medan kokpunktskurvan
VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?
VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR
Tentamen i kemisk termodynamik den 17 januari 2014, kl
entamen i kemisk termodynamik den 7 januari 04, kl. 8.00 3.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BEA och Formelsamlin för kurserna i kemi vid KH. Endast en uppift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad!.
Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c
Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,
Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.
Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Koncentrationer i vätskelösningar. Kap. 12.2+3. Lösning = lösningsmedel + löst(a) ämne(n)
KEMA02 Föreläsningsant. F2 February 18, 2011
Syra/Bas-jämvikter - Svag syra HA vid ph>6 Uppskattning av ph för en mycket utspädd lösning av en svag syra med ph > 6 För svaga syror i sådan koncentration att syrans bidrag till ph är större än bidraget
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: torsdagen den 15 november Provtid: 120 minuter Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning görs på svarsblanketten som
SKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten
Sidan 1 av 16 SKB 2011-03-23 Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten Undersökning av koppartrådarna Scanning Electron Microscopy - SEM Energy Dispersive X-ray Spectroscopy - EDX TOF-SIMS (Time of Flight
Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att
JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) mer löslighetsprodukt! Repetition Henderson-Hasselbach ekvationen för beräkning av ph i buffert - OK att använda - viktigast
Pedagogisk simuleringsmodell av en förbränningspanna
Pedagogisk simuleringsmodell av en förbränningspanna Joel Näsman Master of Science Thesis KTH School of Industrial Engineering and Management Energy Technology EGI-2012 Division of Heat and Power Technology
JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) mer löslighetsprodukt! 12.9 The common ion effect utsaltning[utfällning] genom tillsats av samma jonslag BAKGRUND Många metalljoner
FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
Kapitel 6. Termokemi
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage
Ämnen runt omkring oss åk 6
Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering
Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.
Kapitel 3 Innehåll Kapitel 3 Stökiometri 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 3.7 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10 3.11 Copyright Cengage Learning.
Trestegsförbränning för avskiljning av koldioxid Ansökan om svenskt patent, 2 februari 2005
Trestegsförbränning för avskiljning av koldioxid Ansökan om svenskt patent, 2 februari 2005 Sökande och uppfinnare Anders Lyngfelt och Tobias Mattisson 1 Trestegsförbränning Patentansökan avser ett förfarande
Beräkna en förenings empiriska formel och molekylformel. Niklas Dahrén
Beräkna en förenings empiriska formel och molekylformel Niklas Dahrén Uppgifter som jag går igenom i den här filmen: 1. Man förbränner 0,99 g magnesiumpulver i syrgas. Då bildas 1,65 g magnesiumoxid. Beräkna
Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar
Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar Gunnar Eriksson, Henry Hedman, Marcus Öhman, Dan Boström, Esbjörn Pettersson, Linda Pommer, Erica Lindström, Rainer Backman, Rikard Öhman
Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.
Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10
Kontroll av pannverkningsgrad Dåva kraftvärmeverk
Kontroll av pannverkningsgrad Dåva kraftvärmeverk Evaluation of boiler efficiency Dåva CHP plant Mathias Rönnberg EN1420 Examensarbete för civilingenjörsexamen i energiteknik, 30hp Sammanfattning Umeå
Prislista. Fasta bränslen och askor
Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om
Prislista effektiv from rev. 5 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder
Prislista effektiv from 2017-06-01 rev. 5 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder Svar sker enligt av er önskade element. Tillägg i efterhand av element i lista nedan ingen extra kostnad. Teckna
Inläsningsblad, organisk kemi
Inläsningsblad, organisk kemi Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll för årskurs 7-9: Kemin i naturen Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl-
Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:
Tema Vatten och luft Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former av
RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)
RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN Seth Mueller (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) 1 BOLIDEN TEKNIK I FOKUS Teknik är nyckeln till Bolidens framgång som företag (1924-2014) Samarbeta med utrustningsleverantörer
Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss
Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har
Aktivt kol från rötslam
Aktivt kol från rötslam Potential som adsorbent i avloppsvatten och dagvatten Alexander Betsholtz VA-teknik, LTH Bakgrund SLAM? Deponi/anläggningsjord Aktivt kol/biokol Åkermark Förbränning Extraktion
Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al ASTM E1086:2014 OES Stål ASTM E1621:2013 XRF
Vedpärmen. A3. Förbränning. Förbränningsförloppet består i själva verket av ett antal delprocesser. Generellt kan förloppet beskrivas med följande
Sidan A3. 1 A3. Förbränning Förbränningsförloppet består i själva verket av ett antal delprocesser. Generellt kan förloppet beskrivas med följande fyra faser; 1) Veden torkas, värme åtgår (startfas). 2)
Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772
Räkna kemi 1. Kap 4, 7
Räkna kemi 1 Kap 4, 7 Ex vi vill beräkna hur mkt koldioxid en bil släpper ut / mil Bränsle + syre koldioxid + vatten. Vi vet mängden bränsle som går åt Kan vi räkna ut mängden koldioxid som bildas? Behöver
Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.
Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar
Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.
Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator
F1 F d un t amen l a s KEMA00
F1 F d t l F1 Fundamentals KEMA00 A Materia och Energi SI-enheter Mätosäkerhet Potentiell energi Ep = mgh Coulombs lag q1 q2 4 r E p 0 B Grundämnen och atomer Atomnummer z (antal atomer i kärnan) Masstal
Materia Sammanfattning. Materia
Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia