KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F7
|
|
- Ingrid Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F7 Deskriptiv kemi Övergångsmetaller Övergångsmetaller ch krdinatinskemi d-blckskemi Atkins & Jnes kap 16 &
2 Översikt kapitel 16 & d-blckselementen ch deras föreningar Några utvalda grundämnen Krdinatinsföreningar Elektrnstruktur i kmplex Metaller (material) d-blcks ch f-blckselement Peridiska systemet
3 Trender Trender ch egenskaper Delvis fyllda d-rbitaler Relativt låga jniseringsenergier p g a d-rbitalernas utsträckning (delektrnerna är effektivt skärmade) Orbitaler p-rbitaler d-rbitaler
4 Oxidatinstal Flera xidatinstal möjliga Höst OT i mitten av varje rad (perid) De högsta OT möjliga ch vanliga i andra ch tredje raden Grupp 12 Zn, Cd använder inte d-elektrner vid bildandet av föreningar, Hg använder d- elektrner endast sällan Vanligaste OT Övriga kända OT Detta påverkar kemiska egenskaper Ämnen med höga OT reduceras gärna de är bra xidatinsmedel Ämnen med låga OT xideras gärna de är bra reduktinsmedel De flesta d-elementens xider är basiska, men för ett givet ämne ökar surheten med ökande OT. Exempel CrO (+2) basisk Cr 2 O 3 (+3) amfter CrO 3 (+6) sur CrO 3 är anhydrid till H 2 CrO 4 (CrO 4 krmatjn) Atmradie Övergångsmetallernas atmradie varierar förvånansvärt lite. Detta på grund av d- rbitalernas utsträckning vilket medför effektiv skärmning. antanidkntraktin gör att atmradierna för andra ch tredje radens övergångselement är nästan lika stra. ika strlek för att man lätt kan blanda metaller i lika grader till hmgena legeringar (viktigt inm metallurgi).
5 Metaller i sitt grundtillstånd ch legeringar Metaller packas i regel i så kallad tätpackning, med elektrnerna löst asscierade med respektive atm. Ett hav av elektrner. Gd ledningförmåga av elektricitet ch värme Gd frmbarhet (mjukhet) egeringar med atmer av liknande strlek ger fta hårdare material på grund att förskjutningen i dislkatinsplanen försvåras. Jämför med diamant. Riktade starka kvalenta bindingar. Mycket hård förening. Krdinatinskemi definitiner Krdinatinskmplex enhet sm består av en centralatm ch därtill bundna gruppersm kallas ligander Centralatmer är ftast metaller med ewissyraegenskaper; kan vara laddade eller laddade (nästan alltid psitiv laddning) igander är ewisbaser med fria elektrnpar eller elektrntäta mråden sm kan stabilitsera centralatmen; kan vara neutrala eller negativt laddade atmer eller mlekyler Krdinatinstal antal ligander sm binder till centralatmen. Sexkrdinerade kmplex är vanligast men kmplex med 2, 3, 4 ch 5 ligander är ckså kända Krdinatinssfär den sfär sm liganderna bildar kring centralatmen Oktaedriskt kmplex
6 Gemetri De vanligaste gemetrierna för övergångsmetallkmplex (inm rutrna) Sexkrdinerade kmplex vanligast, ch ftast ktaedriska Krdinatinkemi exempel ch namn Nmenklatur, se Tlbx 16.1! kaliumhexacyanferrat(ii)! akvatetraamminkppar(iisulfat)! OBS! Det finns så klar sexkrdinerad heterleptiska kmplex ckså! [CCl 2 (NH 3 ) 4 ] +
7 Krdinatinkemi exempel ch namn Nmenklatur Plydentata ligander Plydentata (flertandade) ligander har flera kvalent sammanbundna grupper sm kan binda till metallen, t ex etylendiamin ch EDTA (etylendiamintetraättiksyra/ acetat). iganden kelaterar metallen. Kelateffekten mycket stark inbindning av metalljner H 2 N 3 + N H 2 C(en) 3 O! O! N! O! N! O! EDTA 4
8 Plyhaptligander ch metallcener Plyhaptligander har knjugerade π-system sm kan binda till metallen. Hur många av ligandens atmer sm är engagerade i bindningen anges med η x (η, eta). Exempel på kmplex med haptligander: Ferrcen [Fe(η 5 -C 5 H 5 )] sm är metallcen, sandwichförening η 6 -bensentrikarbnylkrm(0) H C HC HC CH CH Fe Cyklpentadienylanjn Ismeri hs metallkmplex Ismerer mlekyler med samma kemiska sammansättning men med lika struktur
9 Strukturell ismeri Strukturell ismeri atmerna binder till lika partners Jniseringsismeri en ligand byts ut mt en anjn eller mlekyl sm finns utanför krdinatinssfären. Exempel: [CBr(NH 3 ) 5 ]SO 4 ch [C(NH 3 ) 5 SO 4 ]Br är jniseringsismerer Hydratismeri H 2 O byts ut mt en ligand i krdinatinssfären. Exempel: CrCl 3 6 H 2 O kan vara: [Cr(OH 2 ) 6 ]Cl 3, [CrCl(OH 2 ) 5 ]Cl 2 H 2 O eller [CrCl 2 (OH 2 ) 4 ]Cl 2 H 2 O Krdinatinsismeri liganderna kan sitta på lika centralatmer i ett katjnisktrespektive anjniskt kmplex sm hör samman. Exempel: [Cr(NH 3 ) 6 )][Fe(CN) 6 ] ch [Cr(CN) 6 )][Fe(NH 3 ) 6 ] änkismeri samma ligand kan binda med lika atmer, men inte samtidigt. Exempel: a) [CrCl 5 (NCS)] 3 ch b) [CrCl 5 (SCN)] 3. iganden sägs vara ambidentat. Stereismeri Stereismeri samma bindningar; lika rganisatin i rymden Gemetrisk ismeri samma bindningar, men lika lägen i förhållande till varandra. Exempel: cis-[ptcl 2 (NH 3 ) 2 ] (cisplatin) ch trans-[ptcl 2 (NH 3 ) 2 ]. Cisplatin kan bta cancer, men transplatin kan inte. H 3 N H 3 N Pt Cl Cl H 3 N Cl Pt Cl NH 3 cis-[ptcl 2 (NH 3 ) 2 ] trans-[ptcl 2 (NH 3 ) 2 ] Optisk ismeri stereismerer sm är varandras spegelbilder. Ett kiralt kmplex ch dess spegelbild är enantimerer. Enantimererna vrider planplariserat ljus i lika riktningar. Racemisk blandning, m de enantimererna förekmmer i lika prprtiner. En racemisk blandning är inte ptiskt aktiv. Gemetriska ismerer grönt viletta Optiska ismerer
10 Färger hs metallkmplex C 3+ Hmleptiska ktaedriska C 3+ -kmplex med lika ligander C 3+ har sex valenselektrner i d-rbitaler d 6 Energi jusabsrptin Energiskillnaden måste mtsvara ftnens energi Färg uppstår när ftner av viss energi (våglängd) absrberas mer än andra ftner Energiskillnad mellan d-rbitaler i många övergångsmetaller mtsvarar energin i synligt ljus Vad bestämmer energiskillnaden? Studeras med hjälp av spektrskpi Elektrnstruktur rbitaler Orbitalerna beskriver det mråde runt atmkärnan där det är högst sannlikhet att hitta elektrnerna Varje rbital kan högst innehålla 2 st elektrner (med mtsatt spinn) Mlekylrbitalterin överlapp av två rbitaler från två atmer ger kvalent bindning (förenklat) s p d Chemical Cmputing Grup Inc. All rights reserved
11 Elektrnstruktur kristallfältsterin En mdell där man antar att liganderna kan beskrivas sm negativa punktladdningar När den negativa laddningen närmar sig ch överlappar med rbitalerna ökar energinivån för rbitalen på grund av elektrstatisk repulsin Olika gemetrier för liganderna/laddningarna ger lika mycket interaktin med lika rbitaler ch splittrar därför d-rbitalerna i lika energinivåer d-rbitalernas lika riktningar i rymden Fria elektrnparen på liganderna (a) ses sm negativa punktladdningar (b) Kristallfältsterin Kristallfältsterin Δ O = ligandfältssplittringen för ktaedriska kmplex ⅗Δ O ⅖Δ O Gasfas Sfäriskt fält Oktaedriskt fält
12 Kristallfältsterin igandfältssplittring för tetraedriskt kmplex för kännedm ch övningsuppgifter M n+ Δ T = ligandfältssplittringen för tetraedriskt kmplex Spektrkemiska serien Olika ligander rsakar lika str ligandfältssplittring Δ O ökar i pilens riktning Δ O kan bestämmas spektrskpiskt Strleken på Δ O påverkar vilken elektrnknfiguratin sm är stabilast Olika magnetiska egenskaper berr på hur många parade elektrner det finns
13 Att kunna m kristallfältsterin Kunna rita ligandfältssplittringen för ett ktaedriskt kmplex (härledningen är överkurs, men förståelsen viktig). Diskutera hur ligandfältssplittringens strlek (Δ O ) påverkar ljusabsrbansen ch ge exempel på en stark-, en medel- ch svagfältsligand. Räkna antalet d-elektrner hs metallkatjner. Antag att katjnerna först tappar sina s-elektrner ch först därefter avger d-elektrnerna För övergångsmetaller (d-blcksmetaller), räkna antalet d-elektrner såhär: (antal valenselektrner i grundtillstånd) (xidatinstal) = antalet d- elektrner Exempel: Fe(III), dvs Fe 3+, har 5 st d-elektrner (d 5 ); C(II) har 7 st d- elektrner (d 7 ) Kunna fylla på rätt antal elektrner i d-rbitalerna ch avgöra m kmplexet är para- eller diamagnetiskt. Fyll på nedre nivåer först. Vid högt Δ O fyller man de nedre nivåerna med två parade elektrner innan de övre nivåerna besätts. Vid lågt Δ O fyller man på de övre nivåerna innan man fyller två elektrner i samma rbital Deskriptiv kemi 1a raden Sc ytterst få användningsmråden. Ti Ti(0) hållfast metall med låg densitet. Kmpatibel med krppen. TiO 2 skyddar metallers yta, pigment i vit färg, halvledare framtidens slcellsmaterial. V V(0) legering med järn ger mycket hållfast stål. V 2 O 5 viktig xidatinskatalysatr (prduktin av H 2 SO 4. Cr Cr(0) legering med järn ger rstfritt stål, krmat stål. Cr(IV)-föreningar är starkt xiderande i sur miljö (Cr 2 O 7 2 )
14 Deskriptiv kemi 1a raden Mn Mn(0) legering med järn ger hårdhet utan skörhet. Manganxider är starka xidatinsmedel (MnO 4, MnO 2 används i batterier). Mn krävs för aktivitet hs många viktiga enzymer, t ex arginas (PSII) Fe Vanligaste grundämnet på (i) jrden, andra vanligaste metallen i jrdskrpan. Vanligaste järnmineralerna är hematit (Fe 2 O 3 ), magnetit (Fe 3 O 4 ) ch pyrit (FeS 2, kattguld). Människan innehåller ca 3 g järn (hemglbin, cytkrmer). Järnframställning 16.3 & 6.3 Järnmalm består av järnxider sm reduceras med kks (kl) vid höga temperaturer. Kalksten tillsätts för att binda vanliga förreningar sm sedan separeras sm slagg. Det prducerade tackjärnet (pig irn) kan användas, men är sprött. Tackjärnet prcessas vidare till stål i den basiska syreprcessen där syrgas ch kalksten tvingas genm den smälta metallen, ger stål med < 2 % kl. Under den senare smältningen tillsätts fta andra metaller för att legeras stålet.
15 Deskriptiv kemi 1a raden C egering med Fe ger hårt stål. Alnic-stål används i permanenta magneter. Ingår i vitamin B 12, kbalamin, sm bl a används för prduktin av röda bldkrppar. Ni egering med kppar i nickelmynt (1 kr, 5 kr). Ni/Cd-batterier laddningsbara batterier. Ni 2+ -jner är aktiva i enzymet ureas sm hydrlyserar urea (urinämne). Aktivt säte i ureas urea ureas Deskriptiv kemi 1a raden Cu Myntmetall, relativt stabil mt xidatin av syre. egeras med t ex Sn (brns), Zn (mässing), Ni (mynt). Krävs för aktiviteten hs många enzymer, t ex cytkrm c-xidas, tyrsinas. Cyt c-xidas Vid krrsin i luft bildas ärg sm passiviserar ytan (ch sm skyddar mt vidare krrsin). Zn Galvaniserat stål avser ftast stål belagt med ytskikt av Zn. Ytskikt av Zn 2 (OH) 2 CO 3 skyddar mt rst, liksm ärg. Cu(OH) 2 + CuCO 3 CuO Cu 2 O Cu Nödvändigt för många enzymer sm t ex reglerar/klyver DNA, RNA.
16 Deskriptiv kemi Övriga metaller i grupp 11 (Ag, Au) ch 12 (Cd, Hg) läs själva! Rubin Krund med Cr(III) (Al 2 O 3 :Cr 3+ ) (på bit av marmr) Smaragd Beryll med Cr(III) (Be 3 Al 2 Si 6 O 18 :Cr 3+ ) (på bit av marmr) Varför lika färg med samma färggivande metall (Cr(III))?
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. F6 Övergångsmetaller och koordinationskemi d-blockskemi
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F6 Övergångsmetaller och koordinationskemi d-blockskemi Atkins & Jones kap 16 (och 6.1-6.4) KEMA02 F7 2012-11-22 1 D-block- och F-blockselement KEMA02 F7 2012-11-22 2
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F11 Elektrkemi Jnselektiva elektrder, elektrlys, krrsin, celler Atkins & Jnes kap 13.10 13.15 Senast Galvaniska celler Nrmalptentialer Elektrkemiska spänningsserien Nrmalptentialer
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F9 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 1 Atkins & Jnes kap 13.1 13.5 Översikt kapitel 13.1 13.5 Redxreaktiner Halvreaktiner Balansering av redxreaktiner Galvaniska
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F10
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F10 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 2 Atkins & Jnes kap 13.6 13.9 E = E RT nf lnq Walther Nernst 1864 1941. Nbelpris i kemi 1920. Senast Redxreaktiner Halvreaktiner
Läs merDagens Meny. Oxidation/Reduktion Elektrolys Galvanisk cell Termodynamik Batterier Korrosion/biomimetik Energimöjligheter
lektrkemi Kemi med bikemi VT 213 Atkins & Jnes Kap. 13 Vad strt sker, det sker tyst ur Odalbnden av rik Gustaf Geijer i reversibla, icke-(pv) prcesser, när Gibbs energi för en reaktin får utföra maximalt
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköings Universitet Datum för tentamen 203-05-30 Sal TER3 Tid 4-8 Kurskd TFKE52 Prvkd TEN Kursnamn/benämning Prvnamn/benämning Grundläggande kemi Skriftlig tentamen
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F10
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F10 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 2 Atkins & Jnes kap 13.6 13.9 E = E RT nf lnq Walther Nernst 1864 1941. Nbelpris i kemi 1920. Senast Redxreaktiner Halvreaktiner
Läs merFöreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur
Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Jonbindning. Kap. 3.4. Uppkommer när skillnaden i de ingående ämnenas elektronegativiteter är tillräckligt stor. (Binära föreningar =
Läs merKemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2
Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs merEkologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask
Eklgi 53 Eklgisk nisch Alla levande varelser har miljökrav sm måste tillgdses. Varje art har anpassats under lång tid till en viss miljö. Alla de faktrer sm tillsammans påverkar arten i dess livsmiljö
Läs merSpänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén
Spänningsserien och galvaniska element Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner 0ll andra ämnen p.g.a. låg elektronega.vitet och e3ersom de metalljoner som
Läs merHjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska
Läs merREPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER
KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har 10 000 Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li
Läs merIdentifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén
Identifiera okända ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén Det finns två huvudgrupper av ämnen 1. Jonföreningar (salter): En jonförening är uppbyggd av posi5va och nega5va joner som binder 5ll varandra e:ersom
Läs merOxidationstal. Niklas Dahrén
Oxidatinstal Niklas Dahrén Vad innebär xidatinstal? Oxidatinstalet: Oxidatinstalet avslöjar m en atm har ett översktt eller ett undersktt på elektrner jämfört med sitt laddade grundtillstånd. Oxidatinstalet
Läs merVad är fetter och lipider? Niklas Dahrén
Vad är fetter ch lipider? Niklas Dahrén ü ü ü ü Vad är fett? Fe$er är rganiska ämnen sm /llhör gruppen lipider ch de är framförallt uppbyggda av kl- ch väteatmer. Triglycerider: Begreppen fe; ch fe;mlekyler
Läs merKorrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi
Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Utförs av: William Sjöström (SENSUR) Rapport skriven av: William Sjöström Sammanfattning Om en metall inte är stabil i den omgivande miljön så kan
Läs merOxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén
Oxidatin, reduktin ch redxreaktiner Niklas Dahrén Vad innebär xidatin ch reduktin? Oxidatin: Ett ämne (atm eller jn) får ett elektrnundersktt genm att elektrner avges fullständigt eller till viss del (partiellt).
Läs merStudenter i lärarprogrammet LAG F-3 T6. Periodiska systemet, tabell över joner och skrivverktyg. 55 p. Väl godkänd: 41 p
Kemi 11F360 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Kemi 2,5 hp Studenter i lärarprogrammet LAG F3 T6 22,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 180406 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Periodiska systemet,
Läs merRepetition av hur en atom blir en jon.
Repetition av hur en atom blir en jon. ex. 11 Na Det finns en elektron i det yttersta skalet. Natrium vill bli av med den för att få fullt i sitt yttersta skal. Natrium ger då bort den och natriumatomen
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F13
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F13 Kinetik Kinetik Atkins & Jnes kap 14.6 14.16 Senast Reaktinshastigheter Kncentratin ch reaktinshastighet Mmentan hastighetsekvatin Hastighetsekvatiner ch reaktinsrdning
Läs merLaboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi
LINKÖPINGS UNIVERSITET 2013-10-03 Avd för kemi, IFM Fysikalisk kemi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Uppgift: 1.
Läs merPrislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder
Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder Svar sker enligt av er önskade element. Tillägg i efterhand av element i lista nedan ingen extra kostnad. Teckna
Läs merKap. 8. Bindning: Generella begrepp
Kap. 8. Bindning: Generella begrepp 8.1 Kemiska bindningar: olika typer Bindningslängd: avståndet mellan atomer vid energiminimum Bindningsenergi: Energivinsten vid minimum jämfört med fria atomerna, energin
Läs merKemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning
Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen
Läs merKapitel 1. syremolekyl. skrivs O 2. vätemolekyl skrivs H 2. Kemiska grundvalar
Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 Innehåll 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metden 1.3 Strheter ch enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 1.6 Enhetsknvertering 1.7 1.8 Densitet 1.9 Avsnitt
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder:. Kemiska reaktioner. Fast, flytande och gas. Kemispråket Uppgifterna är av olika svårighetsgrad
Läs merNmr-spektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi
Nmr-spektrometri Matti Hotokka Fysikalisk kemi Impulsmoment Storlek = impulsmomentvektorns längd, kvanttalet L Riktning, kvanttalet m Vektorn precesserar Kärnans spinnimpulsmoment Kvanttalet betecknas
Läs merMeddelande. Föreläsning 2.5. Repetition Lv 1-4. Kemiska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012
Energi Kemi ch bikemi för K, Kf ch Bt 2012 Föreläsning 2.5 Kemiska reaktiner Meddelande 1. Justerat labschema Lv5-7. Berör K6, Bt6, Bt2, Kf3 2. Mittmötet. Rättning av inlämningsuppgifter. Knstruktiv kritik
Läs merämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss
Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har
Läs merManus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31
Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare
Läs merOxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén
Oxidatin, reduktin ch redxreaktiner Niklas Dahrén Vad innebär xidatin ch reduktin? Oxidatin: Ämnet får ett elektrnundersktt genm att elektrner avges helt eller delvis (xidatinstalet ökar). Reduktin: Ämnet
Läs merProv i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling
Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och
Läs merALLMÄNNA EGENSKAPER ///////////////////////////////////////////////////////////////
ALLOY 400 UNS N04400, NiCu30Fe, 2.4360 ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// //// Alloy 400 (UNS benämning N04400) är en nickel-koppar legering med hög mekanisk
Läs merUTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN
UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN Teknikinlärning ch fysisk aktivitet Tekniksklan riktar sig till verksamhet för barn i cirka 7-12 års ålder, sm genm målrelaterade lekar ch övningar vidareutvecklar grunderna
Läs merKyvett-test LCK 320 Järn 2+/3+
OBS! NYTT Aktuellt utgivningsdatum finns i Arbetsgång resp.. Kyvett-test /3+ Princip Järn(II)-joner bildar med 1.10-fenantrolin ett rödgult färgkomplex som mäts i fotometer. Järn(III)-joner reduceras till
Läs merSäkerhetsdatablad (MSDB)
Juni 15 (MSDB) : METALLI A/S Bronslod FLÖJELBERGSGATAN 16A, SE 431 37 MÖLNDAL T: +46 8 540 64650 F: +46 8 540 64655 - WWW.METALLI.SE INFO@METALLI.SE Metalli ab (MSDB) @ Copyright, Metalli ab, 2015 Side
Läs merBILAGA RA8:4 BILAGA RA8:3. Brunnar - dagvatten, mm Y10 DNB301 DNB293 DNB562 DNB561 DNB560. Klippans kommun
BILAGA RA8:3 Brunnar - dagvatten, mm Y10 Y9 DNB301 DNB293 BILAGA RA8:4 DNB562 DNB561 DNB560 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 m WSP Environmental Laholmsvägen 10 302 48 Halmstad Klippans kommun Kompletterande
Läs mer3. Checklista för upphandling av översiktlig markundersökning med förenklad riskbedömning samt option på geoteknik
Malmö stad 2011-03-24 Rev. 2012-09-21 3. Checklista för upphandling av översiktlig markundersökning med förenklad riskbedömning samt ptin på geteknik Syfte/innehåll översiktlig markundersökning: Avgöra
Läs merTÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y
TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996
Läs merKEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder: 8. Livets atom Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F12
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F12 Kinetik Kinetik Atkins & Jnes kap 14.1 14.5 Översikt Reaktinshastigheter Kncentratin ch reaktinshastighet Mmentan hastighetsekvatin Hastighetsekvatiner ch reaktinsrdning
Läs merSkriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas.
1 KemIgen Redoxformler Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas. Halvcellsmetoden (sur lösning) Salpetersyra är en stark syra dvs fullständigt
Läs merICH Q3d Elemental Impurities
ICH Q3d Elemental Impurities Douglas Baxter, Lina Helin, Lars-Gunnar Omberg, Karin Ylinenjärvi, Kristina Svedenbjörk, Heidi Bernas, Ilia Rodushkin Right Solutions Right Partner www.alsglobal.com 1 Right
Läs merOxidationstal. Niklas Dahrén
Oxidatinstal Niklas Dahrén Oxidatinstalet avslöjar undersktt eller översktt på elektrner Oxida'nstalet: Oxida'nstalet avslöjar m en atm har e4 översk4 eller e4 undersk4 på elektrner jämfört med si4 laddade
Läs merKap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)
Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 174/14 2014-11-26 Sbn 10 1
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 174/14 2014-11-26 Sbn 10 1 T A X A för Härjedalens kmmuns allmänna vatten- ch avlppsanläggning. Huvudman för den allmänna vatten- ch avlppsanläggningen
Läs merHjälpmedel: Valfri räknare. Periodiskt system är bifogat. Enkelt lexikon från modersmål till svenska
Allmän och oorganisk kemi I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 4K4A Kemiingenjör tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 6--4 Tid: 4:-8: Hjälpmedel: Valfri räknare.
Läs merGalvaniska element. Niklas Dahrén
Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler ü Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).
Läs merTentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 2014
Allmän och oorganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: 4K4A Tentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 4 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:
Läs merBostadsrättsföreningen Värjan
Viktig infrmatin m brandskyddet ch säkerheten i din bstad BRANDSKYDDSUTRUSTNING I BRF VÄRJAN Varje lägenhet i BRF värjan är utrustad med brandvarnare, brandsläckare ch brandfilt. Utrustningen tillhör lägenheten
Läs merGöran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken
Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman
Läs merSEI LABORATORIET RAPPORT. Statens geotekniska institut 581 93 Linköping, telefon 013-20 18 00, telefax 013-20 19 14. Totalhalt
I SEI LABORATORIET RAPPORT Sida 1(1) Beställare: Uppdrag: Provbeteckning: Maria Carling, SGI, 581 93 Linköping KIlfaIlsfäItet 1401A Registrerad Lab. undersökning Datum Datum Av 20 13-05-08 2013-06-17 Totalhalt
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop
Läs merJÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) mer löslighetsprodukt! Repetition Henderson-Hasselbach ekvationen för beräkning av ph i buffert - OK att använda - viktigast
Läs merTentamen i Allmän kemi 8BKG11. 2012-10-23, kl. 8 00-13 00
Tentmen i llmän kemi 8BKG 0-0-, kl. 8 00-00 nsvrig lärre: Helen Herertssn 85605, 070-5669944 Lrs Ojmäe 880 Per-Olv Käll 070-0 67 04 50% rätt ger säkert gdkänt! Hjälpmedel: Miniräknre ch krt med peridisk
Läs merMateria och aggregationsformer. Niklas Dahrén
Materia och aggregationsformer Niklas Dahrén Vad är materia? Materia är egentligen allting som vi ser omkring oss! Allt som är uppbyggt av atomer kallas för materia. Materia kännetecknas av att det har
Läs merKEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från
KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 Repetition F2 Vågfunktion
Läs merJÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) mer löslighetsprodukt! 12.9 The common ion effect utsaltning[utfällning] genom tillsats av samma jonslag BAKGRUND Många metalljoner
Läs merTentamen i organisk kemi, KOKA05, 5 hp, Måndagen den 1 juni 2009, 14.00-19.00.
Tentamen i organisk kemi, KKA05, 5 hp, Måndagen den 1 juni 2009, 14.00-19.00. Molekylmodeller och miniräknare får medtagas. Var vänlig besvara endast en uppgift per papper. Skriv namn och personnummer
Läs merPeriodiska systemet. Namn:
Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.111.16 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av
Läs merTeori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer då du stör en jämviktsreaktion. Det jämviktssystem som du ska studera är
Hemlaboration 1A Har utgått. Till denna hemlaboration behöver du lablådan Hemlaboration 1B med facit Förskjutning av jämviktsläget Teori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer
Läs merBilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al ASTM E1086:2014 OES Stål ASTM E1621:2013 XRF
Läs merNO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20
NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Diskussionsfråga Diskutera i par (tre om två ej är möjligt) Om inte annat anges av läraren. Lektion 3 Rena ämnen och blandningar Att separera ämnen Ämnen kan förändras Planering
Läs merUppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination
Hemlaboration 5 B (Härnösand) Korrosions och korrosionsskydd Teori En galvanisk cell består av två elektroder (anod och katod), en förbindelse mellan dessa och en elektrolyt.. Galvanisk korrosion kan liknas
Läs merBYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007
BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID 5 Varunamn VM 1 Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad den 120522 Artikel-nr/ID-begrepp
Läs merAnvändning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar
1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas
Läs merPERIODISKA SYSTEMET. 29 Cu. 27 Co. 26 Fe. 28 Ni. 47 Ag. 45 Rh. 46 Pd. 44 Ru. 76 Os. 77 Ir. 78 Pt. 79 Au. 110 Ds. 109 Mt. 111 Rg. 108 Hs. 65 Tb.
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2019 TEOETISKT POV nr 1 Provdatum: vecka 45, 6-9 november Provtid: 120 minuter. Hjälpmedel: äknare, tabell- och formelsamling. edovisning och alla svar görs på svarsblanketten
Läs merSKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten
SKB 2010-11-15 Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten Förslag på undersökningar och genomförda undersökningar Koppartrådar Vatten Förslutningsbleck (Pd) Glasprovrör Förslutningsfog läcker ej Luftspalt
Läs mer2 H (deuterium), 3 H (tritium)
Var kommer alla grundämnen ifrån? I begynnelsen......var universum oerhört hett. Inom bråkdelar av en sekund uppstod de elementarpartiklar som alla grund- ämnen består av: protoner, neutroner och elektroner.
Läs mer1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.
Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna
Läs merPrislista effektiv from rev. 5 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder
Prislista effektiv from 2017-06-01 rev. 5 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder Svar sker enligt av er önskade element. Tillägg i efterhand av element i lista nedan ingen extra kostnad. Teckna
Läs merSeglarskolehandbok för RÖSS:are
Seglarsklehandbk för RÖSS:are Målet med RÖSS seglarskla är att alla ska tycka att segling är rligt ch känna sig trygga ch vilja frtsätta segla! På seglarsklan lära du dig grunderna i segling ch det har
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merTLV:s omprövning av subvention för läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid
Frågr ch svar TLV:s mprövning av subventin för läkemedel sm innehåller lsartan eller kmbinatinen lsartan ch hydrklrtiazid Offentliggörs 9 mars 2011 TLV:s utredning ch beslut m läkemedel sm innehåller lsartan
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merKemi och biokemi för K, Kf och Bt, Föreläsning 7. Repetition summering av kemisk bindning Bindnings bildnings - förbränningsenergier
Kemi ch bikemi för K, Kf ch Bt, 01 Föreläsig 7 Repetiti summerig av kemisk bidig Bidigs bildigs - förbräigseergier Partikel i e 1D låda E = h 8mL = 1,, Ψ = L 1 si π L 0 L Varför är PiL viktig? Ger ss e
Läs merMätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)
Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge
Läs merKapitel 16. Lägre magtarmkanalen. Löslighet och komplex
Kapitel 16 Löslighet och komplex Kapitel 16 Innehåll 16.1 16.2 Utfällning och kvalitativ analys 16.3 Jämvikter med lösningskomplex Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Lägre magtarmkanalen
Läs merMetaller och legeringar
Mål Metaller och legeringar Att kunna redogöra för metallers uppbyggnad och struktur Att kunna de vanligaste odontologiska metallernas tillverkningsegenskaper (gjutning, bearbetning) Metallstruktur Kristall
Läs merMetaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center
Patientsäkerhetsberättelse 2013 Stckhlm Spine Center Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING
Läs merBeslut om frigränser för radioaktiva ämnen
Beslut Beslut om frigränser för radioaktiva ämnen Strålsäkerhetscentralen har enligt 17 1 mom. 4 punkten i strålskyddslagen (592/1991) beslutat att användning av radioaktiva ämnen och apparater innehållande
Läs merInformationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F)
EXEMPEL 1 Infrmatinssäkerhetsinstruktin: Förvaltning (Infsäk F) Innehållsförteckning 1 INSTRUKTIONENS ROLL I INFORMATIONSSÄKERHETSARBETET...2 2 ORGANISATION OCH ANSVAR...2 2.1 LEDNINGEN...2 2.2 IT-BEREDNINGSGRUPP...2
Läs mera hudceller b nervceller c blodceller d njurceller
Celler som leder signaler kallas för S04_01 a hudceller b nervceller c blodceller d njurceller S042013 S04_02 Organ X Vad är organ X? S042006 a lever b magsäck c tunntarm d tjocktarm Fred har ett paket
Läs merTyresåns vattenkvalitet 1998 2012
Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten
Läs merELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?
ELEKTRICITET Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET I EN KRETS En elektrisk krets 1. Slutenkrets 2. Öppenkrets KOPPLINGSSCHEMA Komponenter i en krets Batteri /strömkälla
Läs merMETALLER I VATTENDRAG 2005.
Metaller i vattendrag 2005 R 2006:3 METALLER I VATTENDRAG 2005. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl,
Läs merTentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00
IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merGruvavfall. metallresurs eller miljöskuld? SveMins höstmöte 27 nov 2014 Joanna Lindahl
Gruvavfall metallresurs eller miljöskuld? SveMins höstmöte 27 nv 2014 Janna Lindahl Gruvavfall sm resurs Ändrade förutsättningar kan mvandla gruvavfall till en värdefull råvara. Re-mining Secndary mining
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.
Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator
Läs merKapitel 18. Elektrokemi. oxidation-reduktion (redox): innebär överföring av elektroner från ett reduktionsmedel till ett oxidationsmedel.
Kapitel 18 Innehåll Kapitel 18 Elektrokemi 18.1 Balansera Redoxreaktionslikheter 18.2 Galvaniska celler 18.3 Standardreduktionspotentialer 18.4 Cellpotentialer, Elektriskt arbete och Fri energi 18.5 Cellpotentialens
Läs merNamngivningsschema. Lunds universitet / LTH / Brandingenjörsprogrammet / Allmän kemi. Vad vill du namnge? Grundämne Jon. Komplex -förening.
Allmän kemi för BI Namngivningsschema Vad vill du namnge? Grundämne Jon Förening Komplex -förening Formel Namn Enkel jonl Samman -satt jon Binär förening Ickebinär förening Neutralt komplex Positivt komplex
Läs merKapitel 16. Löslighet och komplex
Kapitel 16 Löslighet och komplex Kapitel 16 Innehåll 16.1 Löslighetsjämvikter och löslighetsprodukt 16.2 Utfällning och kvalitativ analys 16.3 Jämvikter med lösningskomplex Copyright Cengage Learning.
Läs merBILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM
Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt
Läs mer