Konditionsgranskning vid bostadsaffa r

Rapport nr.: Å555 Sid: 1 / 30 Konditionsgranskning vid bostadsaffa r Formansgränd 3, 22100 MARIEHAMN

Rapport nr.: Å555 Sid: 2 / 30 Innehåll 1.1 Allmän information... 3 1.2 Information om objektet... 3 1.3 Granskningen... 4 2.1 Övre bjälklag och vattentak... 5 2.2 Nedre bjälklag... 8 2.3 Fasaden och ytterväggar... 10 2.4 Fönster och dörrar... 12 2.5 Ytor inomhus... 14 2.6 Vatten, avlopp, värme och ventilation... 20 2.7 Riskanalys... 23 3.1 Fuktmätningar... 24 4.1 Åtgärdsförslag... 26 4.2 Övrig information, datum, plats och underskrift... 27

Rapport nr.: Å555 Sid: 3 / 30 1.1 Allmän information Fastighetsbeteckning: 478-407-3-72 Ägare: Fastighetsmäklare: Närvarande: Herbert Andersson 0457 052 9285 Ålands Fastighetskonsult Markus Fellman 018 27306 markus.fellman@fk.ax Bostadsägare Sebastian Nygård / Ab Werpro Oy 1.2 Information om objektet Byggnadstyp: Egnahemshus Byggnadsår: 1968 Tillbyggnadsår: Övervåningen byggdes till år 1997. Objektets yta: Bostadsyta ca. 160 m², enligt ägare. Därtill tillkommer garagedelen, ca. 80 m², enligt ägare. Våningsantal: 1½ plan Uppvärmningssätt: Vattenburen centralvärme, radiatorer och ställvis golvvärme. Fjärrvärme som värmekälla. I badrum finns el-golvvärme. Luftvärmepump finns. Stommaterial: Murad av blåbetongblock, enligt ägare. Risk att dessa block avger radongas. Radonhalten har mätts och underskrider gränsvärdet, enligt ägaren. Granskare har ej sett mätresultat. Fasadbeklädning: Rappad Träfasad i gavelspetsar. Vattentakets typ: Sadeltak Vattentakets material: Plåt Undertak: Ja Grund: Sockel av betong på grundsula av betong. Golvtyp: Träreglad golvkonstruktion ovanpå en markburen betongplatta. Detta är en riskkonstruktion, ifall golvet belastas av fukt kan det bildas fukt- och mikrobskador i golvkonstruktionen. Dränering: Ja, ej besiktningsbar. Regnvattenssystem: Ja Byggnadens placering: Plan mark Ventilation: Självdrag. Friskluftsventiler finns. Fönster: Ursprungliga Bruksvattenrör: Inkommande huvudvattenledning är av plast. I huset distribueras bruksvattnet i kopparrör. Värmeledningar: Stålrör i nedre våningen och kopparrör i övervåningen. Avloppsrör: Plast Tidigare skador: År 1997 läckte den vattenburna golvvärmen i badrum på nedre våningen. Golvet bilades bort och värmerören avlägsnades. Nytt betonggolv gjöts, el-golvvärme monterades i nya golvet.

Rapport nr.: Å555 Sid: 4 / 30 1.3 Granskningen Datum: 30.9.2019 Klockan 09:00 Väder: Granskare: Orsak: Begränsningar: Mulet, uppehåll 12,6 C 84,0 %RH 9,2 g/m³ Sebastian Nygård, Ab WERPRO Oy sebastian.nygard@werpro.fi, 0457 345 5073 Byggn.Ing. Bostadsaffär Begränsar sig till huset. Kartläggningsmetod: Konditionsgranskningsrapporten baserar sig på vid granskningen upptäckta brister, utförda mätningar, dokument som funnits till förfogande samt uppgifter som fåtts av ägare/användare. Ytmätare användes systematiskt i de rum där risk för fukt finns. Borrhålsmätning utfördes i golvkonstruktion. Övriga utrymmen kontrollerades okulärt. Genom granskning samt fuktmätning utan att förstöra ytmaterial kan man inte upptäcka fuktskador som finns inne i konstruktionerna, ej heller gamla och redan intorkade skador. Inte ens genom att öppna konstruktionerna på några få platser kan man säkerställa alla konstruktioners skick. Riskkonstruktioners skick kan undersökas via kontrollhål och materialprov. Använd utrustning: Trotec T3000 / TS250 / TS660, kalibrerad: 05 / 2019

Rapport nr.: Å555 Sid: 5 / 30 2.1 Övre bjälklag och vattentak Övre bjälklag: Vattentak: Regnvatten: Granskningsluckor i övre bjälklaget finns. Luckor är fastskruvade. 2 granskningsluckor öppnades och bjälklaget granskades okulärt sett från luckorna. Övre bjälklaget ventileras sakenligt via takfoten. Sett från granskningsluckorna observerades inga tecken på takläckage eller kondensskador i övre bjälklaget. Sadeltak med plåt som täckmaterial. Garagedelen har ett pulpettak med falsad plåt. Vattentaket är från år 1997 då man byggde till övervåningen. Undertak finns. Vattentaket är i allmänt god kondition okulärt sett. Stegen vid skorstenen konstaterades vara svajig då man står på översta steget vid skorstenen. Regnvatten från taket leds bort från huset, som sig bör, via rörsystem under mark. Löv observerades i stuprörens rensningsgaller samt i hängrännor, rekommenderas att dessa rensas. Bild 1. Granskningsluckor är fastskruvade. 2 luckor öppnades och isolering avlägsnades tillfälligt för att granska bjälklaget okulärt. Bild 2. Bild från granskningslucka i vägg. Övre bjälklaget ventileras sakenligt via takfoten.

Rapport nr.: Å555 Sid: 6 / 30 Bild 3. Bild från granskningslucka i innertak. Sett från granskningsluckorna observerades inga tecken på takläckage eller kondensskador i övre bjälklaget. Bild 4. Sadeltak med plåt som täckmaterial. Vattentaket är från år 1997 då man byggde till övervåningen. Vattentaket är i allmänt god kondition okulärt sett. Bild 5. Stegen vid skorstenen konstaterades vara svajig då man står på översta steget vid skorstenen, fallrisk finns.

Rapport nr.: Å555 Sid: 7 / 30 Bild 6. Garagedelen har ett pulpettak med falsad plåt. Bild 7. Rekommenderas att hängrännor rensas. Bild 8. Regnvatten från taket leds bort från huset, som sig bör, via rörsystem under mark. Rensningsgaller är delvist vid sidan av stuprör, bör justeras så allt regnvatten rinner ner i rörsystem.

Rapport nr.: Å555 Sid: 8 / 30 2.2 Nedre bjälklag Nedre bjälklag: Huset står på en gjuten sockel på en betonggrundsula. Ingen yttre fuktspärr observerades mot sockeln. Enligt ägarens utsago finns markdränering runt huset, inga kontrollbrunnar observerades varpå dränering ej kunde granskas. Golvet är en träreglad golvkonstruktion ovanpå en markburen betongplatta. Ifall golvet belastas av fukt kan det bildas fukt- och mikrobskador i golvkonstruktionen. Detta är en känd riskkonstruktion med en teknisk medellivslängd på 40 år. Den relativa fuktigheten mättes i golvets isoleringsskikt i sovrum via ett borrhål (P1), ingen förhöjd fuktighet konstaterades vid granskningstillfället, resultat och tolkning finns under punkt 3.1. Bild 9. Huset står på en gjuten sockel på en betonggrundsula. Ingen yttre fuktspärr observerades mot sockeln. Lokalt observerades färgsläpp på sockeln. Färgsläpp är en indikation på fuktbelastning. Bild 10. Enligt ägarens utsago finns markdränering runt huset, inga kontrollbrunnar observerades varpå dränering ej kunde granskas. Enligt ägaren är dräneringen ursprunglig från byggtiden 1968 varpå dräneringen har levt ut sin tekniska medellivslängd (40 år).

Rapport nr.: Å555 Sid: 9 / 30 Bild 11. Den relativa fuktigheten mättes i golvets isoleringsskikt via ett borrhål (P1). Ingen förhöjd fuktighet konstaterades vid granskningstillfället, resultat och tolkning finns under punkt 3.1. Mätningsplatsen är i sovrummet mot söder.

Rapport nr.: Å555 Sid: 10 / 30 2.3 Fasaden och ytterväggar Fasad: Ytterväggar: I huvudsak rappad fasad. Övervåningen (gavelspetsar) har stående träfasad. Fasaden granskades okulärt. Fasaden är fuktbelastad lokalt vid ett stuprör. Ytbehandlingen på balkongens räcke och golv är sliten. Betongtrappan vid entrén är något sliten. Murade ytterväggar. Enligt ägaren är murblocken så kallade blåbetongblock som kan avge radongas. Radon är en färglös och luktfri radioaktiv gas. Enligt ägaren har radonhalten uppmätts till 103 becquerel, vilket underskrider gränsvärdet. Mätningen utfördes i september 2019. Undertecknad har ej tillhandahållits dokument samt mätresultat angående radonmätning. Bild 12. Fasadbild. Bild 13. Fasadbild.

Rapport nr.: Å555 Sid: 11 / 30 Bild 14. Fasaden är fuktbelastad lokalt vid ett stuprör. Orsaken är sannolikt stänkvattenbelastning, rekommenderas att rensningsgallret rengörs och att tratten justeras rakt under stupröret. Bild 15. Ytbehandlingen på balkongens räcke och golv är sliten. Bild 16. Betongtrappan vid entrén är något sliten.

Rapport nr.: Å555 Sid: 12 / 30 2.4 Fönster och dörrar Fönster: Fönstren är ursprungliga från byggnadstiden, 1968 samt 1997. Fönstren granskades okulärt. Ställvis observerades ytslitage på fönsterbåge. Dörrar: Ursprungliga dörrar av trä. Normalt ytslitage på huvudentrédörren. Sliten dörrkarm observerades vid bakdörren. Bild 17. Fönstren är ursprungliga från byggnadstiden. Bild 18. Ställvis observerades ytslitage på fönsterbåge. Underhåll rekommenderas.

Rapport nr.: Å555 Sid: 13 / 30 Bild 19. Normalt ytslitage på huvudentrédörren. Bild 20. Ytslitage på dörrkarmens nedre kant.

Rapport nr.: Å555 Sid: 14 / 30 2.5 Ytor inomhus Våtutrymmen: I våtutrymmen granskades synliga ytor, bruksvatten- och avloppsrör okulärt. Inga synliga läckage observerades. Ytfuktmätare användes, resultat och tolkning finns under punkt 3.1. Badrum, övervåningen: Plattsatta golv- och väggytor. Badrummet är från år 1998, då övervåningen var färdigbyggd. Inga avvikande ytvärden konstaterades. Ställvis observerades otäta silikonfogar. Risk finns att badrummet saknar ett enhetligt tätskikt, inget tätskikt observerades i golvbrunnar. Mellan våt- och torra utrymmen rekommenderas att en hög och tät tröskel finns, befintlig tröskel är otät vid dörrkarm. Bastu: Plattsatta golv- och väggytor även i bastun, träpanel som innertak. I bastun finns en golvbrunn. Inga avvikande ytvärden konstaterades. Badrum/wc, entréplan: Plattsatta golv- och väggytor. Väggar är ursprungliga från 1968, golvet förnyades år 1997 1998 efter ett läckage, enligt ägaren. År 1997 läckte den vattenburna golvvärmen i badrummet. Golvet bilades bort och värmerören avlägsnades. Nytt betonggolv gjöts, el-golvvärme monterades i nya golvet. Inga avvikande ytvärden konstaterades. Golvbrunnen var uttorkad vid granskningstillfället, vilket kan leda till en avloppslukt. En svag avloppslukt upplevdes vid granskningen. Då väggar är från 1968 finns risk att ingen fuktspärr finns bakom kakel. Även golvet kan vara utan enhetligt tätskikt. Efter år 1998 började enhetliga tätskikt användas. Torra utrymmen: I torra utrymmen granskades synliga ytor, bruksvatten-, värmeoch avloppsrör okulärt. Inga tecken på läckage observerades. Ytfuktmätare användes, resultat och tolkning finns under punkt 3.1. Kök: Inga läckage eller avvikande ytvärden konstaterades. Missfärgad silikonfog observerades bakom vattenkran, sannolikt orsakat av stänkvattenbelastning. Inga läckagetråg observerades under kyl- och frysskåp samt diskmaskin.

Rapport nr.: Å555 Sid: 15 / 30 Bild 21. Badrum, övervåningen. Plattsatta golv- och väggytor. Badrummet är från år 1998, då övervåningen var färdigbyggd. Inga avvikande ytvärden konstaterades. Bild 22. Ställvis observerades otäta silikonfogar. Bild 23. Mellan våt- och torra utrymmen rekommenderas att en hög och tät tröskel finns, befintlig tröskel är otät vid dörrkarm.

Rapport nr.: Å555 Sid: 16 / 30 Bild 24. Med tanke på byggnadsåret, 1998, finns risk att badrummet saknar ett enhetligt tätskikt, inget tätskikt observerades i golvbrunnar. Bild 25. Plattsatta golv- och väggytor även i bastun, träpanel som innertak. Bild 26. Badrum, entréplan. Plattsatta golv- och väggytor. Väggar är ursprungliga från 1968, golvet förnyades år 1997 1998 efter ett läckage, enligt ägaren. År 1997 läckte den vattenburna golvvärmen i badrummet. Golvet bilades bort och värmerören avlägsnades. Nytt betonggolv gjöts, el-golvvärme monterades i nytt golv.

Rapport nr.: Å555 Sid: 17 / 30 Bild 27. I utrymmet finns ett badkar. Golvbrunnen var uttorkad vid granskningstillfället, vilket kan leda till en avloppslukt. En svag avloppslukt upplevdes vid granskningen. Bild 28. Köket. Inga läckage eller avvikande ytvärden konstaterades. Inga läckagetråg observerades under kyloch frysskåp samt diskmaskin. Bild 29. Missfärgad silikonfog observerades bakom vattenkran, sannolikt orsakat av stänkvattenbelastning.

Rapport nr.: Å555 Sid: 18 / 30 Bild 30. Tapet observerades vara sprucken i hörn i sovrum. Orsaken kan vara rörelser i väggar efter tapetsering. Bild 31. Parkettgolv i nedre våningen. Golvytan vid trappan slipades i samband med byggandet av övervåningen år 1997 1998. Nyansskillnad finns jämfört med golvyta som ej slipades samtidigt. Bild 32. I förråd på övervåningen är köksfläktens kanal synlig. Inga tecken på läckage observerades vid genomföring i tak.

Rapport nr.: Å555 Sid: 19 / 30 Bild 33. I anslutning till bostadsdelen finns ett garage som tidigare använts som lastbilsgarage. Betonggolv. Golvbrunnar finns. Bild 34. I garagedelen finns ett wc. Plattsatta vägg- och golvytor. Bild 35. Inget läckage konstaterades, dock finns en beläggning mellan lavoaren och lavoarens avlopp.

Rapport nr.: Å555 Sid: 20 / 30 2.6 Vatten, avlopp, värme och ventilation VVS-system: Bruksvatten: Inkommande huvudvattenledning är av plast. I huset distribueras bruksvattnet i kopparrör. En läckagevakt finns installerad. Kommunalt vatten. Avlopp: Åtminstone synliga avloppsrör är av plast, dock observerades golvbrunnar av gjutjärn i ursprunglig byggnadsdel. Avloppssystemets luftningsventil observerades i övre bjälklaget sett från granskningslucka. Kommunalt avlopp. Värme: Vattenburen centralvärme, radiatorer och ställvis golvvärme. Värmerör är av stål i nedre våningen och av koppar på övervåningen. I några utrymmen på nedre våningen finns vattenburen golvvärme, golvvärmeledningar av stålrör har uppnått sin tekniska medellivslängd. Fjärrvärme finns som värmekälla. Ursprungligen användes oljeeldning. Fjärrvärmen installerades år 2018, enligt ägare. I badrum finns el-golvvärme. Luftvärmepump av märket Electrolux finns. Ventilation: Självdragsventilation. Friskluftsventiler finns i sovrum på övervåningen. Rekommenderas att friskluftsventiler hålls öppna och att filter byts/rengörs efter behov. Bild 36. Inkommande huvudvattenledning fram till vattenmätaren är av plast. Möjligt att rör som går ner tillbaka i golvkonstruktionen är av stål.

Rapport nr.: Å555 Sid: 21 / 30 Bild 37. En läckagevakt finns installerad. I displayen står det Flow Alarm. Vattnet har dock ej slagit av och inget läckage observerades. Detta Flow Alarm fås då ett flöde pågått längre än inställd tid. Orsaken kan då vara inställningar. Rekommenderas dock att saken utreds och att inställningar justeras vid behov. Bild 38. Avloppssystemets luftningsventil observerades i övre bjälklaget sett från granskningslucka i vägg. Bild 39. Fjärrvärme finns som värmekälla. Fjärrvärmen installerades år 2018, enligt ägaren. Ursprungligen användes oljeeldning, oljepanna samt oljetank har avlägsnats.

Rapport nr.: Å555 Sid: 22 / 30 Bild 40. Luftvärmepump av märket Electrolux finns. Bild 41. Friskluftsventiler finns i sovrum på övervåningen. Rekommenderas att friskluftsventiler hålls öppna och att filter byts/rengörs efter behov.

Rapport nr.: Å555 Sid: 23 / 30 2.7 Riskanalys Riskkonstruktioner: Riskkonstruktioner kan undersökas närmare via kontroll och materialprov. Åtminstone ifall dess tekniska livslängd är uppnådd, rekommenderar vi man undersöker dess konstruktion. Träreglad golvkonstruktion ovanpå en markburen betongplatta. Ifall golvet belastas av fukt kan det bildas fukt- och mikrobskador i golvkonstruktionen. Medellivslängd 40 år. Grundplattans nivå i närheten av marknivån. Om någon yttre vattenisolering ej finns, ökar risken för markfuktbelastning på byggnadens konstruktioner. Om badrummet är byggt före 1998 finns det risk att badrummet saknar en enhetlig vattenisolering. Om vattenisolering saknas finns alltid risk för skador i konstruktionerna. Bristfällig yttre vattenisolering, dränering eller regnvattensystem kan fuktbelasta konstruktionerna.

Rapport nr.: Å555 Sid: 24 / 30 3.1 Fuktmätningar Allmänt: Ytmätning Eftersom fuktmätning på ytan är en metod som ej förstör ytmaterial, anses den vara en s.k. riktgivande mätningsmetod. Borrhålsmätning Vid borrhålsmätning kan man mäta den den relativa luftfuktigheten i stenkonstruktioner. Borrning kan även användas för att mäta den relativa luftfuktigheten i till exempel isoleringsskiktet. Mätnoggrannhet: TS210 SDI C: ± 0,4 C 0 90 % Rh: ± 2% 90 100% Rh: ± 3% TS250 SDI C: ± 0,7 C Rh: ± 2% Ytmätningar: Badrum, övervåningen Golv, allmänt: 53-56/200 Golv, runt wc-stol: 51-54/200 Golv, duschhörn: 55-56/200 Golv, runt brunn: 54-57/200 Vägg, duschhörn: 30-37/200 Bastu Golv, allmänt: 36-42/200 Golv, runt brunn: 38-40/200 Wc/badrum, entréplan Golv, allmänt: 54-57/200 Mellanväggar: 29-34/200 Yttervägg: 44-46/200 Kök Golv, allmänt: 26-27/200 Golv, framför diskbänk: 27-28/200 Golv, framför diskmaskin: 29-30/200 Golv, framför kylskåp: 28-29/200 Vägg, ovanför diskbänk: 35-45/200 Resultattolkning: Inga avvikande eller förhöja ytvärden konstaterades på kontrollerade områden vid granskningstillfället.

Rapport nr.: Å555 Sid: 25 / 30 Nummer Konstruktion Temp. C RH % Abs (g/m 3 ) Djup (mm) Tolkning P1 Golv 19,2 53,3 8,8 160 Normalt Inne Luft 21,7 51,4 9,9-30.9.2019 Ute Luft 12,6 84,0 9,2-30.9.2019 Resultattolkning: Mikrobskador som uppkommit i till följd av fuktskador kan vara skadliga för hälsan. Mikrobskador kan uppkomma då den relativa fuktigheten är långvarigt över 70%. Ingen förhöjd relativ luftfuktighet konstaterades i golvets isoleringsskikt vid kontrollerat område vid granskningstillfället. Dock kan fuktigheten variera periodvis och områdesvis i huset och man bör vara medveten om att ett träskålat golv på en markburen betongplatta är en känd riskkonstruktion. Vid granskningstillfället upplevdes ingen avvikande lukt som kan härledas till mikrobskador i golvkonstruktionen. Denna golvkonstruktion har en teknisk medellivslängd på 40 år. Riskkonstruktioner kan undersökas närmare via kontrollhål och materialprov.

Rapport nr.: Å555 Sid: 26 / 30 4.1 Åtgärdsförslag - Hängrännor och stuprörens rensningsgaller rensas. - Rensningstratt som är något vid sidan av stuprör justeras så att allt regnvatten från stupröret rinner ner i rörsystemet. - Rekommenderas att fönster och dörrar underhålls för att om möjligt förlänga livslängden. Även balkongen rustas upp. - I förebyggande syfte rekommenderar vi att kyl- och frysskåp samt diskmaskin förses med läckagetråg. - Silikonfogar granskas årligen och förnyas med 3 5 års mellanrum. - Rekommenderas att friskluftsventiler hålls öppna och att filter byts/rengörs efter behov. - Läckagevakten ses över. - Vatten spills i uttorkade golvbrunnar för att undvika att avloppslukt sprids i inomhusluften. - Observera att alla hus byggda innan 1.1.1994 bör asbestkartläggas innan renovering som omfattar rivning av material. Exempelvis kan fästbruk, fogmassa och/eller kakel i badrum med plattsättning från 1968 innehålla asbest. - Man bör vara medveten om att ett träskålat golv på en markburen betongplatta är en känd riskkonstruktion. Vid behov kan riskkonstruktioner granskas via kontrollhål samt med hjälp av materialprov för mikrobanalys. Vid granskningstillfället upplevdes ingen avvikande lukt.

Rapport nr.: Å555 Sid: 27 / 30 4.2 Övrig information, datum, plats och underskrift Granskarens ansvar: I en konditionsgranskning som utförs åt en konsument definieras ansvaret enligt konsumentskyddslagen. I en konditions-granskning åt ett företag används KSE2013. Granskaren har rätt och skyldighet att rätta till fel som konstateras gjorts i konditionsgranskningen. Beställaren bör reklamera fel skriftligen åt granskaren inom skälig tid (3 månader från granskningsdatum). Observera att granskningen visar endast läget vid granskningstidpunkten. Texter i rapporten som hänvisar till muntliga uppgifter av ägare eller dess ombud har ej kontrollerats av granskare om uppgiftens riktighet ej går att bevisa i samband med granskning på plats. Uppgifterna som lämnas antecknas enligt muntlig utsago, om det uppstått missförstånd mellan uppgiftslämnare och granskare ska detta anmälas senast 3 månader efter granskningsdatum Övrigt: På plattsatta vägg- och golvytor som är utsatta för stänkvattenbelastning hittas vanligtvis förhöjda ytvärden. Dessa betyder ej alltid att det finns en fuktskada i konstruktionen. Ifall det finns en fungerande fukt- eller vattenisolering kan fukten finnas mellan plattor och isolering, dvs i fästbruket. Vattenisoleringens kondition kan normalt inte fastställas. Åtgärdsförslaget är rekommendationer på hur man kunde åtgärda konstaterade brister. De räcker i sig själv inte alltid som arbetsbeskrivningar. Reparationer bör utföras i enlighet med Ålands Byggbestämmelsesamling och dess anvisningar. Om brister lämnar oåtgärdade kan dessa orsaka olägenheter för boendet. Observera även att efter planerings- och byggnadsskedet påverkas byggnadens skick, samt risk för fukt- och vattenskador av dess användningsändamål, städning, underhåll och reparation. Denna rapports delvisa kopiering är förbjudet utan lov av Ab Werpro Oy. Asbest: Mikrobskador: Radon: Asbest kan finnas i byggnader som är tillverkade mellan åren 1940 1990. I Finland slutade man tillverka byggnadsmaterial med asbest år 1988. Asbestens användning förbjöds helt 1.1.1994. Mikrobskador som uppkommit i till följd av fuktskador kan vara skadliga för hälsan. Mikrobskador kan uppkomma då den relativa fuktigheten är långvarigt över 70%. Radon är en färglös och luktfri radioaktiv gas som kommer från marken. Information om radonmängder och dess mätning fås från Strålningssäkerhetscentralen eller kommunens

Rapport nr.: Å555 Sid: 28 / 30 byggnadsövervakning. I konditionsgranskningen tas ej ställning till radonmängder i objektet. Teknisk livslängd: Kontrollintervall: Underhållsperiod: En byggnadsdels, systemets, utrustningens eller elementets tekniska livslängd är baserat på kända uppgifter och på erfarenhet av ifrågavarande faktors hållbarhet. Teknisk livslängd är en allmän definition av den del som bedöms. Den tekniska livslängden avser tiden efter ibruktagandet då de tekniska funktionskraven för konstruktionen, byggnadsdelen, systemet eller utrustningen uppfylls. Kontrollintervallet ska vara sådant att det objekt som kontrolleras förblir i gott skick mellan kontrollerna. Med kontrollintervall avses en återkommande period då byggnadsdelen, systemet eller utrustningen ska kontrolleras. Med underhållsperiod avses ett intervall då byggnadsdelen, systemet eller utrustningen kräver service, reparation, partiellt byte, renovering eller ytbeläggning. Underhållsperioden är det genomsnittliga intervall med vilket den fastställda underhållsåtgärden upprepas. Beteckning Teknisk livslängd Kontrollintervall Underhållsperiod Byggnadstekniska system eller material Dräneringssystem (före 1999) 40 år 2 år 5 år Dräneringssystem (efter 1999) 50 år 2 år 5 år Asfaltbeläggning på gården 20 år 5-12 år Gårdens stenläggning i betong 25 år 4-10 år Grundmurens vattenisolering, isolering med 30 år bitumenmembran Grundmurens vattenisolering, isolering med bestrykning av varmt bitumen 20 år Grundmurens vattenisolering, 50 år grundmursplast Tjälisolering, utanför grundmuren 50 år Nedre bjälklagets konstruktion Betongplatta på marken, överliggande 40 år 5-10 år värmeisolering av mineralull eller sågspån ingen värmeisolering under betongplattan Betongplatta på marken, överliggande 50 år 5-10 år värmeisolering av mineralull eller sågspån värmeisolering även under betongplattan Bärande betongplatta, överliggande 40 år 5-10 år värmeisolering av mineralull eller sågspån ingen värmeisolering under betongplattan. Nedre bärande bjälklag i trä (trossbotten) 50 år 5 år Fasader Brädbeklädnad 50 år 5 år 5-20 år

Rapport nr.: Å555 Sid: 29 / 30 Rappning 50 år 5 år 10-20 år Metallplåtsbeklädnad 40 år 5 år 15-20 år Fibercementskiva 50 år 5 år 20 år Fönster och ytterdörrar Träfönster 50 år 2 år 6-10 år Fönster i trä och aluminium 60 år 5 år 10 år Trädörrar 40 år 5-15 år Balkonger och terrasser Terrasser i trä 50 år 5-20 år Trädäck och uteterrasser 20 år 1 år Yttertak och utrustning för yttertak Bitumenmembran, beklädnad i ett lager, 25 år 1 år 10 år snedtak Bitumenmembran, beklädnad i två lager, 30 år 1 år 10 år plant tak Bitumenmembran, två lager, snedtak 30 år 1 år 10 år Bitumenmembran, beklädnad i tre lager 35 år 1 år 10 år Förzinkat och målat tak med stående fals 60 år 1-5v 10-15 år Tak i korrugerad metall 40 år 5 år 10-15 år Tegeltak 45 år 5 år 10 år Tak i fibercement 30 år 1 år 5-10 år Tak- och stuprännor 25-40 år 1 år 10 år Takkupoler 30 år 3 år 5-7 år Takfönster 50 år 5 år 5-7 år Ytbeläggning i torrutrymmen Golv, plastmatta, vinylplatta, korkmatta eller 30 år linoleum Golv, textilmatta 20 år Keramiska plattor 50 år Golv, brädparkett 25 år 5-15 år Golv, limmad parkett eller brädgolv 40 år 5-15 år Golvlaminat 15 år Målning och tapetsering av väggar 20 år Ytbehandling av takens ytbeklädnad 30 år Golvkonstruktion och -ytor i våtutrymmen Plastmatta 20 år 3 år 5-10 år Applicering av fuktspärr och kakling 15 år 3 år Vattenisolering med bitumen och kakling 30 år 3 år Modern vattenisolering och kakling (efter 1999) 30 år 3 år Väggytor och -konstruktion i våtutrymmen Applicering av fuktspärr, skivkonstruktion 15 år 3 år Vid behov kakling Applicering av fuktspärr, konstruktion i 18 år 3 år Vid behov stenmaterial och kakling Vattenisolering och kakling 30 år 3 år Vid behov

Rapport nr.: Å555 Sid: 30 / 30 Plasttapet 12 år 3 år Plastbelagd plåt 30 år 3 år Paneler i badrummet 12 år 3 år Paneler i bastun 20 år Takbeläggning i våtutrymmen Ytbeläggning av taket (kph) 20 år 5 år 10-15 år Fast inredning Skåp i torrutrymmen Skåp i våtutrymmen 25 år 15 år VVS-tekniska system eller material Oljetank, plast, inomhus 50 år 10 år 10 år Oljetank, plast, i marken 40 år 10 år 10 år Oljetank, stål, inomhus 40 år 10 år 10 år Oljetank, stål, i betongbunker i marken 30 år 10 år 10 år Oljetank, stål, utomhus 40 år 10 år 10 år Skorstenar, tegelskorstenar 50 år 1 år Skorstenar, keramisk skorsten av element 50 år 1 år Värmerör, stålrör, golvvärme Uppnådd Värmerör, kopparrör, golvvärme i 40 år 1 år våtutrymme Värmerör, plastbelagda kopparrör, golvvärme 50 år 1 år Värmerör, plast- och kompositrör 50 år 1 år Värmare av bruksvatten 20-30v Vattenledningar, kopparrör 30 år 10-15 år Vattenledningar, plaströr 50 år 10-15 år Vattenledningar, galvaniserade stålrör Uppnådd Spillvattenavlopp, gjutjärnsrör 50 år Spillvattenavlopp, plast- eller kompositrör 50 år Ytterligare information om livslängder finns i Rakennustietosäätiös Käyttöikäjaksotus (KH 90-00403, på finska) Datum och plats: 1.10.2019, Mariehamn Underskrift: Sebastian Nygård Byggn.Ing.