KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF

Relevanta dokument
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖREBRO LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖSTERGÖTLANDS LÄN

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 UPPSALA LÄN

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE

Chefer inom individ och familjeomsorg. Kontakt: Stina Andersson Novus: Gun Pettersson/Viktor Wemminger Datum:

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

ekonomichef i kommunen

5 vanliga misstag som chefer gör

Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

Hälsa och balans i arbetslivet

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Kontaktperson på SSR: Stina Andersson ( ) Undersökning bland socialsekreterare i Stockholms stad. Novus Group

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005

Medarbetarindex Förutsättningar i organisationen Samverkan och kunskapsdelning

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Utvecklingssamtal Chefsmaterial Bild på man och kvinna som samtalar.

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter

RAPPORT FÖRSTA LINJENS CHEFER ARBETE, UTVECKLING OCH ORO Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson, Anna Ihrfors-Wikström

Statens Folkhälsoinstitut

Chefs- och ledarskapspolicy

Ett kallare och otryggare Stockholm

Kartläggning socialsekreterare 2016 Värmlands län. Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Humanas Barnbarometer

Du är viktig för Norrköpings framtid.

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

Personlig pensionsrådgivning

Jämställdhetsplan för Trosa kommun

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 BARNBOENDE HELA STADEN

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

ENHETSRAPPORT - SOLHEMS GRUPPBOSTÄDER I O II

Intervju med Elisabeth Gisselman

Kvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Mäta effekten av genomförandeplanen

Allt farligare att jobba på vägen

STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

RAPPORT INSTÄLLNING TILL ATT ARBETA EFTER 65-ÅRSÅLDERN

Bengts seminariemeny 2016

Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Personal- och arbetsgivarutskottet

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Struktur Marknad Individuell

Standard, handläggare

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008

Hur är det att vara chef inom äldreomsorgen i Gävleborgs län?

Brukarenkät Bostad med särskild service 2015

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

De viktigaste valen 2010

Verktyg för Achievers

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

Barnsäkerhet 2015 Volvia 7 maj 2015 BARN SÄKERHETENS DAG

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Brukarundersökning 2010 Särvux

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!

Socialsekreterare i två stora stadsdelar i Stockholm

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

KARTLÄGGNING SKOLKURATORER. Kontakt: Stina Andersson Datum: 27 november 2012

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA

Kvalitetsindex. Rapport Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare

LUPP-undersökning hösten 2008

Socialsekreterare i två stora stadsdelar i Göteborg

Bilaga 1 Checklista för förberedelser

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Dagverksamhet för äldre

Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Svar fråga 1a)Att vi inkluderar istället för att exkludera vilket är en förutsättning för att växa sig starka. Kommentar: Visst är det så

Kuratorer inom hälso- och sjukvården Anna Ihrfors Wikström

Regionala Godstransportrådet Attitydundersökning Godstransportköpare och Speditörer

Socialsekreterare i tre stora stadsdelar i Malmö

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Utvecklingssamtal vid Stockholms universitet

BUMERANG 360. Manager 1. visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Media styr alla dina intressenter

Uppgift 1 STEG 3 KONSTEN ATT PÅVERKA

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 VÄRMLANDS LÄN

Ann-Louice Lindholm, rådgivare

Enkät bemanning. juni 2014

Transkript:

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 September 2013 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se

Bakgrund och syfte Bakgrund Novus har för Akademikerförbundet SSR:s räkning genomfört en kartläggning om arbetssituationen för chefer inom IOF. Undersökningen har genomförts med hjälp av urval från SSR Akademikerförbundet. I formuläret har vi haft en fråga där man fick bekräfta att man var chef. Ett aviseringsbrev gick ut till cheferna från SSR där man talade om att undersökningen var på gång. Genomförande Undersökningen har genomförts med hjälp av webbintervjuer. Totalt omfattar undersökningen 269 intervjuer. Undersökningen har genomförts under perioden 16 augusti 9 september 2013. Under perioden har tre påminnelser skickats. Svarsfrekvens för undersökningen är: 47%. 2

Resultat 3

Om den egna rollen 4

Två av tre chefer känner sig trygga att framföra kritik, var åttonde gör det inte Fråga: Hur väl stämmer följande påståenden? Instämmer i högre grad Jag upplever att mina medarbetare känner sig trygga att föra fram kritik om missförhållanden utan att det blir negativa konsekvenser för mig som person 27% 45% 15% 7% 3% 4% Sätter löner (76%) Jag känner mig trygg med att jag på min arbetsplats kan föra fram kritik om missförhållanden utan att det blir negativa konsekvenser för mig som person 30% 35% 20% 7% 6% 2% Man (78%) Jag har förtroende för den nämnd som har ansvar för den verksamhet jag jobbar inom. 20% 35% 29% 9% 4% 3% 5 Instämmer helt 4 3 2 1 Instämmer inte alls Vet ej Följdfrågor: citat 5

Urval citat Du svarade att du inte känner dig trygg med att föra fram kritik om missförhållanden på din arbetsplats utan att det blir negativa konsekvenser för dig som person. Vilka konsekvenser kan det handla om? Berätta gärna kort: Varning och uppsägning En socialchef som precis slutat har haft svårt att ta kritik och det har personligen påverkat min arbetssituation. Där har även framför allt ordföranden i nämnden varit inblandad. Har framkommit i lönesamtalet som i sin tur påverkat löneutvecklingen. Känner att mina möjligheter att avancera blir neg påverkade. Arb i en liten kommun- politiker är nära Vänner med msk inom alla förvaltningar, inkl personal.avd De negativa konsekvenserna kommer dock från högre chefer (direktionen) ej från politikerna. T ex vid kritik gällande orimlig arbetsbelastning eller för hög personalomsättning. Kulturen är att söka syndabockar för att visa handlingskraft i ett försök att dölja en misskött förvaltning. AVSTÄNGD FRÅN MIN ARBETSPLATS -12 OCH ANKLAGAD FÖR TJÄNSTEFEL. UTKÖPT MED INTYG PÅ ATT JAG FÅR ARBETA VAR SOM HELST I KOMMUNEN. 6

Mer än varannan känner sig ofta eller ibland trängd mellan medarbetarnas respektive politikerna förväntningar Fråga: Händer det att du känner dig trängd mellan medarbetarnas respektive politikernas förväntningar? Ofta 7% Vi ser att de som har fler anställda, 20-49 stycken i högre grad svarar ofta/ibland än övriga (64%). Ibland 45% Sällan 35% Aldrig 11% Vet ej 1% 7

Var tionde känner ofta att de inte ges utrymme att arbeta professionellt Fråga: Händer det att du känner att du i ditt arbete inte ges utrymme att arbeta på ett sätt som du själv tycker är professionellt? I så fall hur ofta? Ja, flera gånger i veckan 9% Ja, någon gång per vecka 9% Ja, någon gång per månad 17% Ja, några gånger per år 21% Ja, men mer sällan 22% Nej 19% Vet ej 4% 8

Var sjätte känner sig ofta trängd mellan ekonomi och insatsbehoven Fråga: Händer det att du känner dig trängd mellan ditt ekonomiska ansvar och dina medarbetares bedömning av insatsbehoven hos klienten/brukarna? Ofta Ibland 16% 43% De med få anställda, -9 stycken svarar oftare än övriga att händer sällan att de känner sig trängda mellan ekonomiska ansvar och medarbetares bedömning av insatsbehov (45%). Sällan 31% Aldrig 9% Vet ej 2% 9

Varannan anser att klienternas behov styr valet av insats Fråga: Vilket av följande anser du i dag i första hand styr valet av insatser inom socialtjänsten. Är det i första hand... Klienternas /brukarnas behov Båda lika mycket 37% 48% Män svarar oftare än kvinnor att klienternas/brukarnas behov kommer först(63% mot 44%). Kvinnor svarar istället oftare att det är lika stor del behov och ekonomi som spelar in (41% mot 20% bland männen). Kommunens ekonom 13% Bitr chef/grupp-/arbetsledare svarar oftare än övriga att det är båda lika mycket (52%). Vet ej 1% 10

Sju av tio upplever att man klarar kvaliteten enligt lagens intentioner Fråga: Upplever du att ni klarar kvaliteten, på din arbetsplats, enligt lagens intentioner? Ja 70% Nej 23% Vet ej 7% 11

Drygt tre av fem upplever att man har möjlighet leva upp till rättsäkerheten Fråga: Anser du eller anser du inte att ni i dag har möjlighet att leva upp till rättsäkerheten enlig lagens intentioner? Ja 63% Nej 22% Vet ej 15% 12

Man vänder sig helst till en chefskollega eller chefen för att få stöd i svårbedömda ärenden Fråga: Var vänder du dig helst för att få stöd i svårbedömda ärenden? Chefskollega Överordnad chef 46% 42% Den tydliga skillnaden vi ser i undergrupperna är att de som inte har budgetansvar i högre utsträckning går till överordnad chef (56%). Nätverk med kollegor i andra kommuner En ansvarig politiker 0% 5% Under det öppna svarsalternativet ser vi dels de som vill svara flera alternativ (oftast både kollega eller chef). Men vi ser även att man vänder sig till kommunjurist. Annat, nämligen: 6% Vet ej 0% 13

För var tolfte händer det att man vänder sig till ansvarig politiker för att få stöd i svårbedömda ärenden Fråga: Händer det att du vänder dig till ansvarig politiker för att få stöd i svårbedömda ärenden? Vi ser högst andel som vänder sig till ansvarig politiker inom Avd chef/verksamhetschef (18%) Ja Nej 8% 92% 14 Som exempel nämns bl.a: Rådgör endast med en av de ansvariga politikerna som har lång erfarenhet av socialt arbete. Rådgör då oftast om beslut om omedelbart omhändertagande ska tillämpas eller ej. Har dock alltid mina åsikter genomtänkta. Omvända situationen händer oftare. Det gäller främst vid omedelbara omhändertagande där det krävs ett ordförande beslut. Eller ett stort och omfattande ärende där ett barns nätverk har kontakta politiker för att ge sin subjektiva bild. Där väljer jag att hålla kontinuerlig kontakt i ärendet. Vid omedelbara omhändertaganden Känsliga ärenden där politikerna kan ha annan/ytterligare information eller behöver informeras.

Sju av tio anser det finns förbättringar att göra Fråga: Finns det något du skulle vilja förbättra inom ditt område om möjligheten fanns? Berätta kort... Nej 72% 28% 15 Urval av svar över förbättringar: Åtgärder för att minska personalomsättningen, typ högre löner, bättre introduktion, mer stöd Mindre stress och mer tid för reflektion skulle kunna skapa bättre kvalitet i beslutsfattandet på många nivåer inkl min egen. Tydligare visioner från politiker vad de vill med socialtjänsten. Sedan möjlighet för tjänstemän att utveckla dessa visoner i vardagen. SE över arbetsbelastningen Rätt insatser till klienterna. Kunna arbeta med långsiktig planering i betydligt högre utsträckning Jag tror att en ökad budget på sikt skulle minska kostnaderna. En ökad budget skulle kunna användas på att öka personalstyrkan så att vi kan jobba förebyggande och inte bara akutstyrt. Att mängden arbetsuppgifter skulle minska så att tid fanns för inläsning, reflektion och utveckling

Oro 16

Fyra av tio har funderat på att söka arbete utanför socialtjänsten Fråga: Har du under det senaste året allvarligt funderat på att söka arbete utanför socialtjänsten? Ja 43% Nej 55% Vet ej 3% De chefer med färre underställda, -9 stycken svarar oftare än övriga att de inte funderat (68%). 17

Tre av tio har någon gång känt sig orolig för att bli uppsagd från sitt jobb Fråga: Har det under senare år hänt att du känt dig orolig för att du ska bli uppsagd från ditt jobb? Ofta 2% Ibland 10% Sällan 17% Aldrig 69% Vet ej 1% 18

Var femte uppger att man frekvent har svårt att sova på grund av oro för arbetet Fråga: Hur ofta händer det att du har svårt att sova för att du känner dig orolig för ditt arbete? Flera gånger i veckan 7% Någon gång per vecka 12% Någon gång per månad 31% Någon gång per år 20% Mer sällan 17% Aldrig 12% Vet ej 0% 19

Om politikernas inflytande 20

Mer än var tredje vet inte om politiker får utbildning inom området Fråga: I vilken utsträckning får era politiker utbildning inom ert område? Löpande 13% Vid en ny mandatperiod 30% Om man är helt ny politiker inom socialtjänsten 2% Sporadiskt 16% Aldrig 2% Vet ej 36% 21

Få chefer har frekvent personlig kontakt med politiker som har ansvar för verksamheten Fråga: Hur ofta har du vanligen personlig kontakt, om arbetet, med någon eller några politiker med ansvar för din verksamhet? Varje dag Flera gånger per vecka Någon gång i veckan Flera gånger i månaden 0% 2% 14% 20% Män har mer regelbundet kontakt än kvinnor med politiker om arbetet (51% av männen svarar flera gånger i månaden, motsvarande för kvinnor är 33%). Dock ingen skillnad om vi istället jämför andelarna som har kontakt varje månad. Någon gång i månaden Mer sällan 27% 30% Avd chef/verksamhetschef svarar oftare än övriga att de har kontakt varje vecka (39%). Aldrig 5% Vet ej 1% 22

Sex av tio tror inte det är tydligt för kommuninvånarna vem som har ansvaret för restriktioner och prioriteringar Fråga: Tror du att det är tydligt för kommuninvånarna att det är politikerna som har ansvaret för budgetrestriktioner och prioriteringar och inte tjänstemännen? Ja 23% Vi ser att fler män än kvinnor svarar att de tror att det är tydligt förkommuninvånarna att det är politikerna som har ansvaret för budgetrestriktioner (33% mot 20%). Nej 59% Vi ser även en skillnad mellan de som har budget ansvar eller ej, de med budgetansvar svarar i högre grad att det inte är tydligt (73% mot 57%). Vet ej 18% 23

Två av tre chefer upplever att politikerna visar respekt för deras arbete Fråga: Hur väl stämmer följande påståenden? Instämmer i högre grad Jag upplever att politikerna visar respekt för det arbete jag gör Det politiska ledarskapet fungerar bra inom socialförvaltningen 13% 31% 31% 35% 33% 21% 11% 6% 2% 5% 7% 5% Avd chef/verksamhetschef (80%) Man (78%) Politikerna har ibland svårt att skilja på tjänstemännens arbetsuppgifter och politikerrollen 17% 21% 22% 25% 10% 5% Avd chef/verksamhetschef (52%) Det finns frågor där politikerna har för stort inflytande där jag jobbar 12% 19% 25% 26% 13% 6% Ansvariga politiker har tillräckligt bra förutsättningar för att fullfölja sitt uppdrag på ett bra sätt 6% 18% 35% 20% 4% 16% Jag har utsatts för påtryckningar från politiker inom kommunen att visa upp en mer positiv bild av läget än jag ansett motiverat 1% 3% 5% 21% 67% 3% 5 Instämmer helt 4 3 2 1 Instämmer inte alls Vet ej Följdfrågor: citat 24

Urval citat följdfrågor Du svarade att det finns frågor där politiker har för stort inflytande där du jobbar. Vilken typ av konsekvenser kan det få? Berätta gärna kort: Konsekvenserna kan vara att LVU, LVM inte beviljas och att klienterna inte beviljas den vård och behandling de är i behov av. De styr genom att ge uppdrag att beläggningen i boendet skall vara högre än vad som går att uppfylla i verkligheten. Behandlingshem styrs utifrån andra faktorer än vad vi kan ha kontrollen över. Arbetsglädjen och motivationen minskar. De kan gå in i detaljnivå runt handläggning och fatta beslut som kan gynnar en förälder, utan att sätta sig in i banperspektivet. Beslutet fattas mot kontorets utredning eller ställningstagande. Att rättasäkerheten sätts ur spel gällande tvångslagsstiftningen. Där klienter tagit direkt kontakt med politiker och på så sätt påverkat att beslut ändras. Felbeslut för enskilda klienter där det känslomässiga tar överhand i förhållande till fakta. De förstår inte vilka konsekvenser deras beslut kan få. Att politiker inte har samma kunskaper som utbildade socionomer med erfarenhet innebär att det kan fattas besluts om är mer godtyckliga än evidensbaserade. Du svarade att det politiska ledarskapet inte fungerar bra inom Socialförvaltningen. Vad är det då som inte fungerar enligt dig? Berätta gärna kort: Vi är styrda av flera lagstiftningar inom mitt område och det krockar mycket Det är ordförande som suttit länge och som har svårt med gränsen mellan politikerk och tjänstemän. Han styr mycket utifrån sina tankar och inte hur nämnden tänker. Hopblandning av roller och vad som t.ex ska stå i ett tjänsteutlåtande. Synpunkter och "tyckanden" på sådant som ej går att påverka. Det är otydligt. De borde vara tydligare med hur deras viljeriktning är så att vi jobbar som de anser. De är inte insatta i verksamheten, har en naiv bild av budgetramarna. De hotar med sparkrav men det händer inget. De har en budget som inte är i balans och de gör inget åt det. Det är bara en massa bråk inom partierna... Offentlig verksamhet är en ide styrd organisation och den är inte alltid förenat med verkligheten De fattar beslut utan att förstå konsekvenser och de förmår inte sätta vettiga mål för vår verksamhet. Man lyssnar inte på den enskilda 25

Nästan varannan tycker det är negativt att politiker har inflytande i individärenden Fråga: Tycker du att det är positivt eller negativt att politiker har inflytande i individärenden? Mycket positivt 4% 23% Ganska positivt 19% Varken eller 29% Ganska negativt 27% 46% Mycket negativt 19% Vet ej 2% 26

Över hälften ser både för- och nackdelar med att politiker har inflytande i individärenden Fråga: Ser du några fördelar eller nackdelar med att politiker har inflytande i individärenden? Ser fördelar 3% Ser både fördelar och nackdelar 57% Ser nackdelar 30% Nej 7% Vet ej 3% Följdfrågor: citat 27

Urval citat följdfrågor Vilka fördelar ser du med att politiker har inflytande i individärenden? Viss delegation ligger på politikernivå och vår erfarenhet är att det har varit gynnsamt för indidiven. Observera att jag jobbar i utvecklingsnämnden! att de får insyn i problematiken för de individer som verksamheten ansvarar för, som de alltså har ansvar att driva en bra verksamhet för. Politiker får ökad insikt om vad det är för ärenden som är aktuella, hur medborgarnas behov ser ut. Kan vara garant för rättssäkerhet. De representerar allmänheten/lekmän. Jag tycker att politikerinflytanden har ett syfte som en lekmanna insyn kring ärendet som en säkerhet och granskning av de professionellas arbete. Beslut som fattas måste beskrivas på ett sådant sätt att de blir begripliga och rimliga även för en lekman. De ser med andra ögon. Kan ge nya perspektiv. Viktigt med insyn. När de t ex lägger en budget för olika former av insatser så kan de vara bra att de själva har kännedom om individärenden för att se att behovet verkligen finns och hur kompicerat det kan vara ibland Vilka nackdelar ser du med att politiker har inflytande i individärenden? Det kan bli tolkningar och ojämn kunskap som styr beslut Kan bli lite väl nära, granne, partikamrat, släkting Risk för godtyckliga beslut. Politikerna har varken utbildning eller kunskap. Besluten fattas istället på känslor. Att det blir känslomässiga bedömningar. Att det blir politiska utspel i individbeslut. (detta är dock inte vanligt men har märkts tendenser till)att man gör politik av det man får kunskap om i individbeslut. Att politiker kan ställa provokativa, känslogrundade frågor om den enskilde har företräde vid nämnd, inför beslut. I beslutsprocess-okunskap I allmännt tyckande-blir handläggare och chefer styrda av deras "egentliga" arbetsgivare Det kan vara när det går för djup i hur frågorna istllet för att hålla kvar i vad de vill uppnå. nackdel kan även vara om det finns en politisk oenighet mella olika partier. De kan inte och ska inte göra bedömningar eller föregripa handläggares professionella bedömningar. Kompetens i sakfrågorna saknas oftast, av fullt förklarliga skäl, men man har ändå att ta ställning och fatta beslut i viktiga och, ibland, i avgörande frågor. De ser ofte mer till ekonomin än individen. Att beslut inte är rättssäkra. Inte insatta i socialtjänstens arbete eller lagstiftning. 28

Var fjortonde upplever att de blivit kontakade av politiker under senaste året i syfte för att påverka beslut Fråga: Har det någon gång under det senaste året hänt att politiker kontaktat dig som chef i, som du upplever det, syfte att påverka beslut som är delegerade? Ja 7% Nej 92% Vet ej 1% 29

Var nionde handläggare tros ha blivit kontakad av politiker under senaste året i syfte för att påverka beslut Fråga: Har det någon gång under det senaste året hänt att politiker kontaktat handläggare i, som du upplever det, syfte att påverka beslut som är delegerade? Ja 11% Nej 76% Vet ej 13% Avd chef/verksamhetschef är den grupp som i högre utsträckning svarar ja (23%). 30

Om Nämndens inflytande 31

Många har varit med om att nämnden fattar ett annat beslut än tjänstemannaförslaget Fråga: Har du varit med om att ansvarig nämnd fattat ett annat beslut än tjänstemannaförslaget i ett individärende? Ja 62% Nej 28% Vet ej 10% Följdfråga 32

Att nämnden går förbi tjänstemannaförslaget kan både vara bra och dåligt för klienten/brukaren Fråga: Har det enligt din bedömning, varit till skada eller ej för klienten/brukaren? Ja, varit till skada Nej, inte varit till skada Vet ej 30% 33% 36% FÖLJDFRÅGA: Exempel på svar på följdfrågan på vilket sätt det varit till skada: Felaktiga insatser beviljas, vilket innebär att det att klinterna återkommer med större behov. Klienten har inte fått det behovsbedömda stöd som tjänsteman föreslagit, i barnärenden drabbar det ju alltid barnet till sist. Onödig vårdnadstvist i domstol. Politikerna valde att upphäva ett LVU beslut. Detta fick förödande konsekvenser för barnen som senare blev svårt misshandlade av sina föräldrar... Kränkande speciellt då fvlnrätten gav klienten rätt Kostnaden gick före klientens behov. Klienterna har fått fortsätta i ett aktivt missbruk längre än vad som annars hade varit fallet. BAS: Ansvarig nämnd fattat ett annat beslut (n=168) 33

Om nämnden inte har inflytande på besluten kan det påverka kvaliteten, tror tre av tio Fråga: Tror du att kvaliteten i verksamheten skulle påverkas om nämnden helt saknade inflytande i individärenden? Ja 30% Nej 33% Vet ej 37% Följdfråga 34

Av de som tror att kvaliteten påverkas om nämnden saknar inflytande i besluten: Varannan tror att kvaliteten skulle sänkas Fråga: Hur tror du att kvaliteten i verksamheten skulle påverkas om nämnden helt saknade inflytande i individärenden? Kvaliteten skulle höjas 28% Chefer med budgetansvar svarar i högre utsträckning än övriga att de tror att kvaliteten skulle höjas om nämnden saknade inflytande i individärenden (32%). Kvaliteten skulle sänkas 52% Om vi räknar om de 52 procenten till alla intervjuade, är det 15 procent som tror att kvaliteten skulle sänkas om nämnden saknade inflytande. Vet ej 20% BAS: Kvaliteten skulle påverkas om nämnden saknade inflytande(n=81) 35

Beslut och Individäreden dominerar när cheferna får förändra något Fråga: Om du fick möjlighet att förändra något i chefernas respektive politikernas ansvarsområden - vad skulle du då vilja förändra? Samtliga öppna svar redovisas i egen fil 36

Cheferna tycker att nämnden tar för litet, eller inget, ansvar i många frågor Fråga: Vi ber dig nu fundera på i vilken mån du tycker att ansvarig nämnd tar sitt ansvar när det gäller nedanstående områden: Att budgeten står i relation till andra kommunala verksamheter 6% 36% 35% 9% 13% Stort/tillräckligt ansvar i högre grad Att resurserna täcker behoven av insatser hos klienter/brukare 3% 35% 46% 11% 5% Att det finns utrymme och resurser för kompetensutvecklingen för chefer 2% 33% 35% 22% 8% Man (49%) Att det finns utrymme och resurser för kompetensutvecklingen för handläggarna 1% 31% 41% 21% 6% Allmänna arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsen 0% 29% 37% 22% 12% Avd chef/verksamhetschef (43%) Att arbetsbelastningen hos handläggarna inte är för hög 1% 21% 48% 25% 6% Avd chef/verksamhetschef (34%) Stort ansvar Tillräckligt ansvar Litet ansvar Inget ansvar Vet ej 37

Kommentar 38

Kommentar I denna undersökning har vi kartlagt chefer inom socialtjänsten. Undersökningen ger oss en bild av att cheferna känner sig trängda både mellan medarbetare och politiker samt mellan ekonomin och insatsbehovet. De med många underställda känner sig mer trängda än övriga. Var tredje anser att man, allt som oftast, inte ges tillräckligt utrymme att jobba professionellt, dock upplever de flesta att man klarar både kvaliteten och rättssäkerheten utifrån lagens krav. Drygt var femte instämmer dock inte i det senare. Den övergripande bilden vi ser i undersökningen, är en bild av en ganska pressad chef. Frågan man ställer sig är om kraven är för höga på cheferna, då vi ser att så många som fyra av tio allvarlilgt har funderat på att söka ett annat jobb utanför socialtjänsten. Om hälften av dessa skulle göra verklighet av sina tankar, skulle det bli problem ute i kommunerna. Det är också många som har svårt att sova och som är oroliga för att bli uppsagda. Dock är det inte så att det bara är mörker i tunneln, många ser att det går att göra förbättringar om man bara hade möjligheten. Två av tre chefer känner också att man kan framföra kritik utan att det drabbar en själv negativt. Å andra sidan är det en av tre som inte är helt säkra på den saken För den senare gruppen kan detta hämma utvecklingen och förbättringsarbetet på avdelningen. När cheferna söker stöd för olika beslut, gör man det framförallt hos sina chefskollegor eller sin egen chef. Socialnämnden har cheferna en förhållandevis ljum relation till. Även om nämnden ibland går emot tjänstemännen i besluten behöver det bli helt fel för det. Dock anser cheferna att nämnden tar för litet ansvar, främst för arbetsbelastningen hos handläggarna, arbetsmiljöfrågor och kompetensutveckling. 39

Kommentar (2) Två av tre chefer upplever att politikerna respekterar dem, och fyra av tio upplever att det politiska ledarskapet fungerar bra. De personliga kontakterna med politikerna är dock inte särskilt frekventa. Enligt cheferna har var tredje politiker svårt at att skilja på sina och tjänstemännens arbetsuppgifter. Lika många anser att politikerna har för stort inflytande i vissa frågor. Det finns en liten grupp chefer som anser att politikerna försöker påverka både deras och handläggarnas beslut. Många chefer uppskattar inte heller att politikerna har inflytande i individärenden, dock ser man både för- och nackdelar med det. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi får en dubbelsidig bild av chefernas arbetssituation. Det politiska ledarskapet fungerar bra och man känner sig respekterad, å andra sidan känner man sig trängd och en av tre upplever att det händer förhållandevis ofta (minst någon gång per månad) att man inte kan arbeta professionellt. Så många som fyra av tio har också allvarligt funderat på att byta jobb. Det som kanske oroar mest är att bara var fjärde chef anser att politikerna har tillräckligt bra förutsättningar för att fullfölja sitt uppdrag på ett bra sätt. I förlängningen kan man ju undra vad detta betyder? Handläggarna måste lita på sina chefer. Cheferna i sin tur har en pressad arbetssituation. Cheferna måste lita på sina politiker som kanske inte har tillräckligt bra förutsättningar för att fullfölja sitt uppdrag på ett bra sätt. Det känns onekligen som cheferna kommer lite i kläm i denna katten-på-råttan-råttan-på-repet situation. 40

Bakgrund 41

Bakgrundsfrågor Fråga: Vilken chefsbefattning har du? Chefsbefattning enligt urval Socialchef, socialdirektör eller liknande Avdelningschef, enhetschef eller liknande Samordnare, specialisttjänst, verksamhetsutvecklare eller liknande Annat 3% 5% 5% 87% Avd chef/verksamhetschef(b) Bitr chef/grupp-/arbetsledare(l) 16% 16% Enhetschef/1:a linjens chef(c) 67% Kommun-/Landstings-/förvaltningschef(A) 1% 42

Bakgrundsfrågor Fråga: Hur många medarbetare har du som är direkt underställda dig? Fråga: Har du budgetansvar? Fråga: Sätter du löner? -9 anställda 20% 10-19 anställda 45% 20-49 anställda 31% 50- anställda 3% Ja, har budgetansvar 85% Nej 15% Ja, sätter löner 86% Nej 14% 43

Bakgrundsfrågor Fråga: Kön och ålder Man 19% Kvinna 81% -34 år 6% 35-50 år 41% 51- år 54% 44