Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011 Estetiska programmet Sinclair Uddevalla gymnasieskola



Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010

Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013

Kvalitetsredovisning för läsåret 2012

Kvalitetsredovisning fo r la sa ret 2013

Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Elevdemokrati och inflytande

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret

Kvalitetsrapport (läsår 2014/2015)

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Utvärderingsrapport heltidsmentorer

Estetiska. programmet HALMSTAD GYMNASIESKOLA

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen )

Arbetsplan/Beskrivning

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14

Verksamhetsberättelse

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp

Sandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan

Akademi Sinclair 2015

Nyboda skola. Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem

Älvdalens Utbildningscentrum. Systematiskt kvalitetsarbete uppföljning och plan för utveckling. Läsåret 11/12

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Sinntorpsskolan F-3s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete

VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet

Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Kvalitetsrapport. Hagaskolan. Åk 7 9 Sammanställning

Ekebygymnasiet i Uppsala har funnits sedan mitten av 80-talet. Här går ca 400 elever fördelade på fyra yrkesförberedande gymnasieprogram:

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. läsåret 2015/ 2016

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Kvalitetsredovisning läsåret Programarbetsplaner läsåret

LOKAL ARBETSPLAN 2011/2012

Verksamhetsberättelse

Samhälle, samverkan & övergång

Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fria Läroverken Karlstad

Kvalitetsredovisning. Inledning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning. Mål/Åtaganden. Normer och värden

Ulriksdalsskolans. Verksamhetsplan

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning

Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor)

Munkfors kommun Skolplan

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

KVALITETSRAPPORT 2014

Bo förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux

Verksamhetsberättelse, utvärdering och kvalitetsredovisning 2003 för Musik & Kulturskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Lokal arbetsplan för skolan

Elevhälsoplan Ekebygymnasiet

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Fria Läroverken i Norrköping Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning ht vt 2010

Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolans kvalitetsredovisning

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Arbetsplan. Treälvsskolan 10/11

Helsingborgs Sportgymnasium. Kvalitetsredovisning för läsåret Ansvarig: Stefan Krisping

Kvalitetsredovisning 2010

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM

Åshammars Förskola kvalitetsredovisning

Handlingsplan för ökat elevinflytande i

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr )

Skärgårdsskolan. Lokal arbetsplan läsåret 2009/10

Verksamhetsplan. Fylsta Skola

Beslut för vuxenutbildning

Skolbeslut för gymnasieskola

1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utsäljeskolan. Enkät- och kunskapsresultat 2014

Så bra är ditt gymnasieval

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Lusten att gå till skolan 2013

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Transkript:

2012-03-22 1(8) Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011 Estetiska programmet Sinclair Uddevalla gymnasieskola 1. Utbildningen Estetiska programmet har inriktningarna Bild och Formgivning, Dans, Musik, Teater och Estetik och Media. Eleverna söker direkt till respektive inriktning. Elever som sökt till programmet genomför under vårterminen ett färdighetstest som kan ge högst 50p. Antal elever År 09/10 År 10/11 372 290 ES är ett högskoleförberedande program som ger en bred behörighet till utbildningar. Eleverna har stora möjligheter att forma sin studieplan efter intresse och behov inför framtiden. Programmet präglas av studiemotiverade, kreativa elever som trivs och känner sig trygga i sin skola. Eleverna får god träning i skarpa lägen genom publika föreställningar/utställningar i olika former. Dessa erfarenheter är unika förberedelser inför kommande prestationer i arbetslivet. Inom musikinriktningen samarbetar skolan med Kulturskolan för att kunna erbjuda en så bred kompetens som möjligt. Inriktningen har två ljudtekniker som utöver allmän tekniksupport till alla inriktningar också bedriver undervisning i ljudteknik. Eleverna får på så sätt stora möjligheter att koppla undervisning med arbetslivet inom de olika branscherna. Sinclair har ett väl fungerande elevhälsoteam med kurator, specialpedagog, SYV, skolsköterska och psykolog. Vi har en vaktmästare, en tekniker och En administratörer som på olika sätt ger organisationen service. För programmet finns också en skolplanerare. 2. Om verksamheten Ungefär hälften av eleverna kommer från kranskommunerna. På ES arbetar ca. 40 behöriga lärare. Eleverna läser sina kärnämnen i helklass, men oftast i halvklass eller ännu mindre grupperingar inom sina karaktärsämnen. Unikt för musikeleverna är att de har enskilda lektioner i sina instrumentkurser men kan också ha grupper om 60 elever i t.ex. körsång. Programmet har under året behövt göra kraftfulla åtstramningar både genom personalneddragningar och mindre anslag till läromedel. Ekonomin har trots detta inte riktigt hamnat i balans då det uppstått dubbla kostnader p.g.a. eftersläpningar med anledning av uppsägningstider och att teoretiska rationaliseringsvinster som planerades inte kunde genomföras i verkligheten för att det uppstod olösbara schemakrockar.

2012-03-22 2(8) 3. Underlag och rutiner för arbetet med kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen arbetas fram av rektor tillsammans med inriktningssamordnare. Underlaget för kvalitetsredovisningen har bestått av statistik rörande elevantal, ekonomi, resultat i nationella prov för kärnämnen, utvärderingsresultat och statistik avseende slutbetyg m.m. Teaterfestival vt Åk 3:Kura skymning / kura gryning Uddevalla stadsbibliotek Projektarbetsredovisningar ht Slutproduktion Blodsbröder vt 4.4.2. Utvecklat Vi har under året fortsatt arbetet med en portfoliemetod. För att synliggöra den kunskap våra elever får under sin tid hos oss. 4.4.3. Studiebesök och besök på teaterföreställningar Detta är en del av vår litteratur på teatergrenen. Vi har besökt: Stadsteatern i Göteborg, Matshuggsteatern i Göteborg, Operan i Göteborg och Regionteater väst i Uddevalla 4.4.4. Internationellt utbyte Vi har haft fortsatt utbyte/samarbete med vår vän -skola i Holland (ROC Friise port) 4 teaterelever var 5 veckor i Holland föra att repetera och framföra en föreställning tillsammans med holländska elever. De var även 1 vecka under sommarlovet och framförde samma föreställning i Tyskland vid det tidigare koncentrationslägret i Dachau. 4.4.5. Samarbete mellan inriktningar Vi har arbetat med medieprogrammet inom vår filmprofil. 4. Verksamhetsutveckling och resultat 4.1. Bild och form Utställningen på museet som är treornas slutproduktion är en stor del av vår verksamhet, både vad gäller elevernas utbildning och vår marknadsföring. Vi har även haft utställning i statsbiblioteket mm. Angelägetfestivalen som var slutpunkten för ett arbete under året som väcker många idéer och tankar både när det gäller konstnärlig gestaltning och elevernas engagemang i sin omvärld och samhällsproblematik Modevisningar och utställningar i Sinclairhuset har varit en del av årets verksamhet. 4.1.2. Elever i behov av särskilt stöd. Vår förmåga att individualisera undervisningen gör att eleverna i våra ämnen inte behöver hjälp i form av särskilt stöd. Våra ämnen går att skräddarsy för individen. 4.1.3. Kunskapsresultat Vår bedömning är att våra elever har en hög standard vad det gäller konstnärliga tekniker och personliga uttryck.

2012-03-22 3(8) 4.2. Dans Street har blivit en fjärde dansteknik på dansgrenen. Längden på lektionerna har blivit minst 75 min och eleverna har balett, jazz och modernt i halvklass. Dansarna har alltid minst en danslärare som mentor för klassen. Eleverna har alltid möjlighet till individuell vägledning vid behov. Danseleverna har fått mellanmål under dagar då de har flera fysiska pass. 4.2.2.Utåtriktad verksamhet och samarbeten Samarbete med frisörlinjen; mellan kursen scenisk produktion och frisörernas projektarbete Treornas slutproduktion gjordes i samarbete med medielärare som en multimedial föreställning. Studieresa till Göteborg med åk 2 och 3, studiebesök på Balettakademien, Dansforum och Operan Sett föreställningar på Regionteater Väst Samarbete med Danshögskolan och andra utbildningar som gästspelar både som lärarpraktikanter, workshops och föreställningar. 4.3. Musik ES-programmet är det näst största inom UG och har en hög attraktionskraft gällande musikutbildningen där lite mindre än hälften av ES-eleverna går. Här finns välutbildade lärare med höga ambitioner. Vana att jobba i projektform och i större och mindre arbetslag. Utåtriktad verksamhet med fokusområde Bohuslän Dal. Många externa konserter för stor publik, även kvällstid. En del riktigt begåvade elever som får stipendier, vinner musiktävlingar och får utmärkelser. Många lärare som ger konserter utanför skoltid för att upprätthålla professionell nivå. 4.3.1. Utvecklat: Salar bredvid varandra möjliggör parallellundervisning i väl utrustade lokaler. En helt ny konsertsal har under läsåret gjort det möjligt för eleverna att bjuda på konserter och mycket annat under skoltid. På så vis kan vi få hit Uddevallas befolkning på t ex lunchkonserter. Vi har under läsåret fortsatt att samla verksamheten under ett tak, mindre stress för lärare och elever. Förenklat-utvecklat intagningsförfarandet sk. Skuggning med syfte att eleverna ska få komma och möta sin tänkta utbildning, lokaler, lärare etc. är väldigt framgångsrikt och det kommer vi fortsätta med. Turné åk 2-3 ger scenvana, jobba i verkligheten med riktig publik. Fungerar också som mycket bra marknadsföring. 4.3.2. Internationellt utbyte Internationellt samarbete med Holland-fortsatt utbyte.

2012-03-22 4(8) 4.4. Teater 4.4.1. Projekt Offentliga Föreställningar Åk 1 : Sagoprojekt på Uddevalla stadsbibliotek ht Julskyltfönster (levande skyltdockor) Uddevalla centrum ht Diktföreställning vt Åk 2: Samarbete med Stavreskolan Trollhättan ledde till teaterföreställningen Ni mot oss för grundskoleelever i Uddevalla kommun ht 4.5. Generellt för ES Ett av de största målen för verksamheten är att fortsatt få ordning på den fysiska arbetsmiljön på Sinclair. Detta gäller fortsatt underhåll som bidragit till läckage och ofräscha lokaler. Arbetet med att nå en acceptabel nivå går framåt. Den fysiska arbetsmiljön som till viss del fortfarande är dålig har i sin tur påverkat den psykosociala arbetsmiljön då personal och elever känner en oro för miljön. Det har blivit bättre men mycket arbete återstår. Ett viktigt mål vi har är att jobba med systematiskt kvalitets tänk. Det arbetet är påbörjat genom att vi går igenom rutiner och förtydligar arbetsuppgifter. Med lokala skolplanerare som infördes vt-10 finns en tydlig och god struktur påbörjad. För att administrationen ska kunna säkerställas har vi rektorer i huset en gemensam assistent som vi träffar regelbundet. Vi fortsätter att jobba med gemensam betygssyn under året och även mycket med formativ bedömning. Det arbetet leder fram till att vi också kommer att ha en översyn på hur vi utför utvecklingssamtalen. 4.5.1. Elevinflytande Eleverna på ES upplever att de har inflytande på sin utbildning. Detta kan man bl.a. se i de utvärderingar som görs av lärarna. Varje klass har två mentorer som ansvarar för studieuppföljning, närvarouppföljning och kontakt med vårdnadshavare så länge eleverna inte är myndiga. Varje vecka träffar mentorerna sin klass för att informera och följa upp samt skapa ett forum för elevdemokrati. Några gånger varje termin träffar representanter från varje klass rektor i ett programråd, ett forum för eleverna där de kan ta upp diverse synpunkter, frågor el. direkta önskemål. Det finns även ett matråd, en trivselgrupp och en miljögrupp. Eleverna själva organiserar sig även i en elevkår som arbetar för bl.a. sociala aktiviteter som filmkvällar, föreställningar m.m. Elevskyddsombud från både ES och MP medverkar på skyddsronder och HSG. 4.5.2. Vårdnadshavares delaktighet Alla vårdnadshavare till elever i Åk1 bjuds in till ett föräldramöte under höstterminen. Där får de möjlighet att få en inblick i vad deras ungdomar gör i skolan samt delges all den information som kan vara bra att känna till som vårdnadshavare. Vi detta tillfälle presenterars mentorerna för klasserna och elevhälsan berättar om sitt arbete Föräldramötena är välbesökta. Vårdnadshavare kallas även till utvecklingssamtal en gång varje termin tills eleven blir myndig. Kursrapporter om ev. IG el. BUS-varningar skickas hem till vårdnadshavare. ES med alla sina föreställningar är också ett forum för vårdnadshavare och anhöriga där de i alla tre år kan ta del av sina ungdomars utveckling.

2012-03-22 5(8) 4.5.3. Elever i behov av särskilt stöd På Sinclair har vi en Studieverkstad. Det är en plats dit alla elever kan gå för att få studiero, göra sina läxor men också få den specifika hjälp som kan behövas. Målet är att få en anpassad lokal som är öppen och bemannad alla dagar i veckan. Åtgärdsprogram upprättas för elever som inte bedöms nå målen i kurs. Lärare i t.ex. matematik har stödlektioner på olika tider i veckan. Elever som är sjukskrivna helt eller delvis p.g.a. psykisk ohälsa är en särskild kategori elever som skolan hittills har haft svårt att anpassa undervisningen för. Det fungerar oftast inte och vi upplever att samarbetet med BUP och andra sociala enheter inte leder till något helhetsgrepp för individerna som förbättrar deras studier. 4.5.4. Arbetet med hälsa och livsstil Livskunskap ingår i all undervisning där många viktiga livsfrågor behandlas genom ett proffersionellt upplägg inom hela UG. Arbetet med likabehandlingsplanen håller på att revideras meningen är att rektorer, elevhälsoteamet, mentorer och elever ska jobba fram en handlingsplan med samsyn. Detta arbete föregicks av en enkät som eleverna fyllde i och som sedan sammanställdes av skolans kuratorer. Här kan problemområden vaskas fram och handlingsplaner upprättas därefter. Tyvärr var svarsfrekvensen väldigt låg på Sinclair. Skolsköterskan har hälsosamtal med alla elever i åk1 och särskilda handlingsplaner finns för elever som har för lågt BMI och går på dansinriktningen. Skolan bekostar mellanmål till danseleverna så att de ska orka med sina tuffa träningspass. I skolans café finns möjlighet att köpa frukost och mellanmål. Där kan även lärarna dricka sitt kaffe/te vilket medverkar till en god social miljö och möjlighet att träffas. Det finns även ett piano, biljardbord och pingisbord i anslutning till caféet vilket bidrar till aktiviteter och trevnad. Skolans reception är en naturlig träffpunkt där eleverna kan få information, låna gitarrer och spel. 4.5.5. Kunskapsresultat Antal elever med 2008/2009: fullst. betyg 95/ 103 2009/2010: 113/ 125 2010/2011 Antal elever med utkt. program: Antal elever med reducerat program: Antal elever som gick ett 4:e år 2008/2009: 29 2009/2010: 48 2010/2011: 2008/2009: 0 2009/2010: 0 2010/2011: 2008/2009: 4 2009/2010: 5 2010/2011: 1

2012-03-22 6(8) 5.Uppföljning analysdel 5.1. Bild och formgivning Vi anser att treornas slututställning är en viktig del av deras utbildning. Den ger eleverna möjlighet att jobba i en process både enskilt och tillsammans, där de möter en publik och agerar på en offentlig arena. Det gäller även alla andra verksamheter utanför skolans väggar. Studieresor ser vi som mycket viktig del i undervisningen, ett sätt för eleverna att aktivt ta del av den internationella konstscenen. De ekonomiska resurserna har gjort att det inte blivit så många resor som vi önskat. Krokiundervisning med levande modell har tyvärr inte varit självklart de senaste åren, p.g.a. kostnaden. Vi anser att det är så pass grundläggande att det bör vara självklart att eleverna får detta. Marknadsföring vi jobbade på flera håll med bl.a. kvällskurs för nior, workshops för grundskoleelever. Vi ser den här biten som något som bör utvecklas för att nå fler elever och rätt elever. 5.2. Dans Längden på lektionerna är viktig för att hinna med alla moment som ingår i en dansklass, med en ordentlig uppvärmning för att komma in i tekniken och att förebygga skador. Antalet egna redovisningar och föreställningar för eleverna har minskat för att låta dem få mer tid för ett fördjupat arbete och reflektion både före och efter. Elevernas koncentrationsförmåga och styrka har ökat p.g.a. mellanmålen, och vi anser att det verkligen är väl använda pengar. 5.2.1. Analys av årets resultat och måluppfyllelse i förhållande till de nationella kunskapsmålen Under två års tid har eleverna fått se färre offentliga föreställningar p.g.a. åtstramningar i ekonomin vilket i praktiken kan jämföras med att läsa en kurs utan böcker, och det har inneburit få tillfällen till analys och kunskap om det kulturella utbudet. Föreställningar ger annars inspiration till eget skapande och hjälp till att utvidga sitt rörelsespråk, och känsla för det sceniska rummet. 5.3. Musik Provat 2-3 elever i grupper på biinstrument. Svårt p.g.a. schemat och blandklasser. Pedagogisk svårighet vid olika nivåer på eleverna(måste vara en pedagogisk vinst, inte ekonomisk) Jobbar i olika skolhus. Förhindrar naturliga pedagogiska möten och utveckling av metodik samt pedagogik. Förhindrar samarbete. Möbler och utrustning i några av våra musiklokaler är undermåliga. Konsekvens, vi bär instrument och utrustning mellan lokalerna. Våra musiksalar ligger utspridda i Sinclairhuset, samt på kulturskolan. Konsekvens, mycket tid till förflyttning mellan salar och skolhus. Vi har få rum för övningsspelande för våra elever. Konsekvens- elever övar i korridorerna. Vi har inte arbetsrum och undervisning i samma sal. Innebär stress och tidsbrist eftersom material inte är lättåtkomligt, lokalerna ligger långt ifrån varandra. Ovanstående bör följas upp på nästa kvalitétsredovisning för att se att så mycket som möjligt är åtgärdat enligt undervisande lärares och elevers önskemål.

2012-03-22 7(8) 5.3.1. Åtgärdslista: Jämföra elevpeng med riket, mål att hamna högt upp på listan. Idag ligger vi mycket långt ner. Se till att samtliga musiklärare får undervisnings- och arbetsrum på Sinclair. Köpa in möbler till klassrum och arbetsrum så att verksamheten fungerar tillfredsställande. Att samla musikundervisningen till lokaler som är väl anpassade till verksamheten, samt se till att lokalerna ligger inom samma område på Sinclair. Dvs nära varandra. Undersöka om det finns möjlighet att få fler övningsrum för eleverna. 5.4. Teater Vårt mål är att erbjuda eleverna en verklig anknytning till teaterämnet. Vi anser att det är viktigt med många föreställningar och projekt som eleverna får möjlighet att ingå i. Positiva erfarenheter: Eleverna får möta en publik minst 1 tillfälle/termin. Eleverna får erfarenhet att möta olika målgrupper. Eleverna upplever föreställningarna som en konkret uppgift att jobba mot, med tydliga deadlines, tidsramar m.m. Eleverna får träna sina förmågor att arbeta i grupp, vilket leder till en ökad förståelse för det kollektiva arbetet och sin egen insats i projektet. Negativa erfarenheter: Många produktioner kan leda till att tiden för reflektion blir för kort, för forcerad. Vi anser att i reflekterandet skapas nya insikter, ny kunskap, som är viktig för eleven och för läraren. 5.4.1. Portfolio som pedagogisk metod Positiva erfarenheter: Synliggör elevens sammanlagda arbetsinsats under året. Vilka moment som är gjorda och inte gjorda. Det ger ämnet (teater) status Negativa erfarenheter: Portfolion har inget egenvärde i sig om inte kontinuerlig uppföljning sker av elevens arbete. Hur uppfattar eleven portfoliometodens innebörd? Kräver engagemang och arbete av läraren (negativt?). 5.4.2. Vi vill arbeta med att stärka elevinflytandet: På undervisningen, utformning av kurser, betygssättning och utvärdering. 5.4.3. Genomförda åtgärder för ökad måluppfyllelse Regelbunden dialog med eleverna under läsåret. Låter eleverna använda loggbok som pedagogisk hjälpmedel. Införandet av portfolio Regelbundna utvärderingar 5.4.4. Framtida mål Hitta nya sätt att ge eleverna möjlighet att färga in, påverka sin undervisning. För oss lärare: Fundera på hur våra elever lär sig.

2012-03-22 8(8) 6. Sammanfattning och slutsatser Estetiska programmet ger eleverna unika förberedelser inför högre studier både inom de konstnärliga områdena och till de flesta andra högskolor och universitet. Våra lärare är behöriga med hög kompetens. Inom inriktningarna jobbar man med att hålla kontakt med näringslivet genom utåtriktad verksamhet av olika slag och det ges många möjligheter till att uppträda offentligt i en trygg miljö. Flera av våra lärare har ett förflutet eller arbetar fortfarande aktivt inom de olika konstnärliga branscherna vilket ökar trovärdigheten och kvaliteten i undervisningen. Flertalet elever går ut med fullständiga betyg, många med mycket goda studieresultat och utökade kurser. ES hade flest elever som fick stipendier för goda studieinsatser inom UG vt-10, vilket vittnar om ambitiösa, studiemotiverade elever och duktiga lärare. Vi måste fortsatt arbeta med att få till stånd en uppfräschning av lokaler och inventarier. Verkställande av ny musiksal och danssal är ett led i detta arbete. Primärt är målet att lokalerna blir säkrade rent arbetsmiljömässigt. Vi behöver arbeta med att förbättra framförhållningen för att underlätta planeringen av undervisningen. Sviktande elevunderlag innebär att vi måste intensifiera våra marknadsföringsåtgärder ytterligare. Vi har fortfarande relativt få elever med utländsk bakgrund. Vi har inte lyckats kraftsamla någon riktad marknadsföring för att få någon förändring till stånd. Detta är ett utvecklingsområde. Programmet har också övervägande del flickor särskilt inom inriktningen dans. Vi behöver analysera orsaker och ev. åtgärder för att skapa en jämnare könsfördelning. Kontakt med grundskolor och studievägledare behöver utvecklas än mer. Studieverkstan ska utvecklas så att elever som har svårigheter får den hjälp de behöver för att nå målen i kurserna. När det gäller ökande andel elever som är sjukskrivna behöver möjligen UG etablera ett lärocenter särskilt anpassat till dessa elevers behov med upptagningsområde Fyrbodal. Vi behöver även aktivt förbättra förutsättningarna för att eleverna ska fylla i enkäten inför likabehandlingsarbetet. Enkelt IT-baserat system för utvärdering av kurser, underlag inför utvecklingssamtal, kursrapporter samt åtgärdsprogram efterlyses. Detta skulle underlätta de administrativa uppdrag som idag åligger varje lärare. 2012-03-22 Cecilia Sokol Rektor för Estetiska programmet