Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering

Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering Monica Kjellman, Roslagsergonomen Lena Hammarbäck, Leg. psykolog/org.konsult Lena Backman, Yrkesmedicin Sven Setterlind, Stress Management Center Juli 1998

Projektredovisning Projektet har utvecklats och drivits gemensamt av Monica Kjellman, ergonom/leg. sjukgymnast och Lena Hammarbäck, leg.psykolog/organisationskonsult. Monica Kjellman har varit projektansvarig. Utvärderingen har skett i samarbete med Lena Backman, beteendevetare på Yrkesmedicinska enheten, Karolinska sjukhuset och docent Sven Setterlind, Stress Management Center. Projektet pågick under tiden 1.4 1997-1.5 1998. Projektet finansierades huvudsakligen genom bidrag från Socialstyrelsen. Sammanfattning Syftet med projektet var att utveckla en rehabiliteringsmodell för en stor akademikergrupp med hög risk för stressrelaterade sjukdomar och utbrändhet. Modellen bygger på att lära individen att hantera stress för att förebygga eller återfå hälsan. I förlängningen medför detta mindre belastning och kostnader för sjukvården. Två rehabiliteringsmodeller togs fram för två olika lärargrupper: Modell 1 för långtidssjukskrivna lärare och Modell 2 för lärare med tidiga tecken innan långtidssjukskrivningen är ett faktum. Deltagare var lärare från olika stadier i skolan med symtom på stress och utbrändhet. I Modell 1 deltog 9 st sjukskrivna lärare och i Modell 2 deltog 14 lärare. Dessutom ingick i utvärderingen en referensgrupp som bestod av 14 lärare. Båda modellerna genomfördes enligt planerna. Uppföljningstiden blev dock kortare än planerat (minst ett år) vilket gör att det kan vara för tidigt att utläsa det förväntade resultatet. Kurserna fokuserade på de prioriterade områdena från Stress Management Centers Stressprofil vilket bl a gav positiv effekt på utbrändhetssymptomen för de båda rehabiliteringsgrupperna. Utvärderingen visade att uppläggningen och innehållet i kurserna är bra. Deltagarna bör dock vara heltidssjukskrivna för att hinna reflektera och bearbeta sina intryck från kursen samt för att få distans till sitt arbete. Av detta drar vi slutsatsen att Modell 1 är bättre för detta syfte och denna målgrupp. Deltagarantalet i kurserna och referensgruppen är dock litet, vilket ger utrymme för önskemål om en större studie för att bekräfta resultaten ovan. Mål Att förebygga och hantera stressrelaterade sjukdomar och utbrändhet bland lärare. Att minska rundgången i sjukvården och därmed kostnader för sjukvården Syfte Att utveckla en rehabiliteringsmodell för en stor akademikergrupp med hög risk för stressrelaterade sjukdomar och utbrändhet. Modeller Rehabiliteringsmodellen togs fram för två olika lärargrupper. Modell 1 för långtidssjukskrivna

Modell 1: Vägen tillbaka till arbetslivet. Rehabiliteringskursen gavs på halvtid under sex veckor, med fem uppföljningsträffar under ett år. Kursen detaljplanerades utifrån kursdeltagarnas förväntningar samt resultat från enkäterna och utifrån följande grundteman: _ Hälsa och friskvård fysisk kondition styrketräning _ Stresshantering avspänning mental träning _ Personlig utveckling kommunikation självkännedom självförtroende _ Mål handlingsplaner förändringskompetens yrkeslivsutveckling karriärrådgivning _ Omvärldsorientering skolan i går, i dag, i morgon nätverk I kursen ingår att varje deltagare gör en handlingsplan för de närmaste sex månaderna. Handlingsplanen förankrades hos arbetsgivare och försäkringskassa i ett avslutande rehabiliteringssamtal. Modell 2: Att leda sin egen förändring. Vi arbetade med samma teman som i Modell 1, men under tre halvdagar/vecka under tio veckor. Deltagarna hade förebyggande sjukskrivning med rehabiliteringspenning på halvtid och arbetade halvtid. även i denna grupp skulle varje deltagare efter avslutad kurs ha en handlingsplan för de närmaste sex månaderna samt ett avslutande rehabiliteringssamtal. Tre uppföljningsträffar var planerade under sex månader. Deltagare Vi rekryterade deltagarna från hela Stockholms län genom rektorer, företagshälsovård, personalavdelningar, försäkringskassa samt genom annonser i dagspressen. I första gruppen fick vi deltagare genom företagshälsovården och personalavdelningar. I andra gruppen fick vi kontakt med de flesta deltagarna genom att annonsera i dagspressen. Deltagare var lärare från olika stadier i skolan med symtom på stress och utbrändhet. Deltagarna intervjuades före kursstart. I kurs 1 (Rehabiliteringsgrupp 1) ingick 9 st sjukskrivna lärare, varav 2 män: 1 lärare var 30-40 år, 2 var 40-50 år och de övriga (6) 50-60 år. I kurs 2 (Rehabiliteringsgrupp 2) ingick 14 lärare, varav 3 män: 1 lärare var 30-40 år, 4 var 40-50 år, 8 var 50-60 år och 1 var över 60 år. Förutom de två rehabiliteringsgrupperna ingick i utvärderingen en referensgrupp till Rehabiliteringsgrupp 2 vilka endast besvarade frågeformulären. Referensgruppen bestod av lärare som visat intresse av Rehabiliteringskurs 2, men som av olika skäl inte kunde delta. De bestod av 14 lärare som arbetade i olika stadier i skolan, varav 3 män: 7 av lärarna var 40-50 år, 6 var 50-60 år och 1 var över 60 år. Deltagandet var frivilligt. Arbetssätt Deltagarnas förväntningar på kursen samlades in. Varje deltagare fick fylla i två enkäter som tillsammans bildade underlaget för detaljplaneringen av kursen. Dessa enkäter var Stress Management Centers Stressprofil som kartlägger stressorer, stressymtom och förmåga att hantera stress, samt delar från frågeformuläret Music/Norrtälje som kartlägger den fysiska hälsan, huvudsakligen fokuserad på nack-skulderpartiet. Dessutom fylldes Myer-Briggs personlighetsformulär i som underlag för deltagarnas självkännedom. Vi arbetade med föreläsningspass med utrymme för diskussion och reflektion i stor och liten grupp. Kursledningen bestod av en ergonom och en arbetsmiljöpsykolog. En outplacement-

under kursveckorna. Vi arbetar i grupp, men ser varje individ i gruppen. Vi använder gruppens positiva resurser genom att uppmuntra till erfarenhetsutbyte och ömsesidigt stöd. Dessutom ingick individuella samtal och arbetsuppgifter samt vissa hemuppgifter. En viktig del är den fysiska träningen och den psykiska avspänningen. För gruppen ny kunskap om människa och samhälle förmedlades av kursledarna och olika föreläsare. Vi bjöd in stimulerande föreläsare från försäkringskassan, Arbetslivstjänster, arbetsförmedlingen samt representanter från lärarfacken. Dessutom medverkade en skådespelare, en präst, en fd lärare, en skolforskare och en skolutvecklare. I mitten av kursen hade vi ett gemensamt möte med deltagarnas arbetsledare och kontaktpersoner från försäkringskassan för att informera om kursens innehåll och mål. Syftet med mötet var att aktivera arbetsledarna och förbereda dem inför det avslutande rehabiliteringssamtalet. Under sista delen av kursen arbetade deltagarna med sina handlingsplaner för de närmaste sex månaderna. De skall innehålla formulerade mål för arbete och hälsa samt en planering för hur målen ska uppfyllas. Kursen avslutades med enskilda rehabiliteringssamtal. Vid detta deltog en av kursledarna, närmaste chef samt i förekommande fall representanter för försäkringskassan, facket, sjukskrivande läkare och personal från personalavdelningen. I samtalet förankrades handlingsplanen hos arbetsgivaren och försäkringskassan och man kom överens om den fortsatta planeringen. Som uppföljning har vi efter kursen genomfört fyra återträffar à två timmar med Rehabiliteringsgrupp 1 under nio och en halv månad. Med Rehabiliteringsgrupp 2 har vi haft två återträffar under fyra månader. Vid varje återträff följde vi upp nuläget och handlingsplanen såväl muntligt som skriftligt. Båda rehabiliteringskurserna genomfördes enligt planerna. Utvärdering En uppföljande mätning genomfördes för Rehabiliteringsgrupp 1 cirka elva månader efter första mätningen och för Rehabiliteringsgrupp 2 cirka sex månader efter första mätningen. Deltagarna fick utöver enkäterna fylla i en spontan utvärdering vid slutet av kursen där man värderade vad som varit positivt och negativt. Vid samtal med arbetsgivarna har intryck av kursen tagits in. Grad av yrkesverksamhet togs in vid mättillfällena. Deltagarna fick ange antal läkarbesök ett år före kursstart samt från kursslut fram till nuläget. Förutom de två rehabiliteringsgrupperna ingår i utvärderingen en referensgrupp till Rehabiliteringsgrupp 2. Referensgruppen ingår för att kontrollera om Modell 2 har effekt, alternativt om Stressprofilen i sig har effekt på stress och utbrändhet. Denna grupp fick fylla i Stressprofilen samt delar från frågeformuläret Music/Norrtälje vid samma tidpunkter som Rehabiliteringsgrupp 2. De fick vid varje tillfälle återkoppling på sina resultat från Stressprofilen samt vid första tillfället en genomgång i grupp om hur man tolkar resultaten. Resultat Samtliga deltagare i Rehabiliteringskurs 1 och 2 fullföljde kursen. Deltagare och arbetsledare var positiva till kursen. I Rehabiliteringsgrupp 1 följer i nuläget 6 deltagare sina handlingsplaner medan 3 gjort avvikelser. I Rehabiliteringsgrupp 2 följer 13 deltagare sina handlingsplaner medan 1 gjort avvikelser.

Graden av yrkesverksamhet för rehabiliteringsgrupperna har förändrats så att fler i Rehabiliteringsgrupp 1 är i arbete cirka ett år efter kursstart, medan 2 deltagare i Rehabiliteringsgrupp 2 som tidigare varit i arbete har blivit sjukskrivna, se tabell 1. Tabell 1. Grad av yrkesverksamhet (i antal individer) vid första och andra mätningen för de båda rehabiliteringsgrupperna. Rehabiliteringsgrupp 1 Rehabiliteringsgrupp 2 Grad av yrkesverksamhet Mätning 1 Mätning 2 Mätning 1 Mätning 2 I arbete 2 4 11 9 Sjukskriven/sjukbidrag deltid 2 2 1 2 Sjukskriven/sjukbidrag heltid 5 3 2 3 Antalet läkarbesök är fram till nuläget färre för samtliga grupper än för året före kursen, se tabell 2. Tabell 2. Läkarbesök i medeltal för samtliga grupper vid första och andra mätningen. Grupp Mätning 1 Mätning 2 Rehabiliteringsgrupp 1 8 (senaste året) 5 (senaste 9 Ω månaderna) Rehabiliteringsgrupp 2 5 (senaste året) 2 (senaste 4 månaderna) Referensgrupp 4 (senaste året) 2 (senaste 4 månaderna) Rehabiliteringsgrupp 1 förbättrade sig från mättillfälle 1 till mättillfälle 2 i samtliga områden som prioriterades utifrån Stressprofilen. Dessa områden var självuppfattning, känsloinriktad stresshantering, kroppsliga stressreaktioner, tanke- och känslomässiga stressreaktioner samt utbrändhet, se tabell 3. Högt värde visar hög belastning medan lågt värde visar låg belastning. Maxpoäng är 5. Tabell 3. Medelvärde vid mättillfälle ett och två för Rehabiliteringsgrupp 1 i de prioriterade områdena. Prioriterade områden Mätning 1 Mätning 2 Självuppfattning 3,3 2,7 Känsloinriktad stresshantering 3,0 2,8 Kroppsliga stressreaktioner 3,4 2,9 Tanke- och känslomässiga stressreaktioner 3,5 2,9 Utbrändhet 3,1 2,6 Rehabiliteringskursen hade effekt på deltagarna i Rehabiliteringsgrupp 2 i prioriterade områden som hjärt- och kärlsymptom, känslomässiga symptom, sinnesstämning, sociala kontakter, sömn, förmåga att hantera sin situation samt utbrändhet. I övriga prioriterade områden har rehabiliteringsgruppen förbättrat sina resultat. I jämförelse med referensgruppen är dessa resultat ej signifikanta över tid, se tabell 4. Högt värde visar hög belastning medan lågt värde visar låg belastning. Maxpoäng är 5.

Tabell 4. Medelvärden på de prioriterade områdena för Rehabiliteringsgrupp 2, respektive referensgrupp. Prioriterade områden Rehabiliteringsgr. 2 Referensgrupp Skillnad Mätn. 1 Mätn. 2 Mätn. 1 Mätn. 2 Tid x grupp Värk och muskelsymptom 2,9 2,4 2,7 2,6 ns Hjärt- och kärlsymptom 1,9 1,5 1,6 1,7 p<0,05 Känslomässiga symptom 3,6 2,5 3,2 3,0 p<0,05 Sinnesstämning 3,5 2,6 2,6 2,7 p<0,01 Sociala kontakter 3,4 2,6 2,1 2,2 p<0,05 Avkoppling och vila 3,8 2,9 3,6 3,5 ns Distansering 3,7 3,2 3,7 3,2 ns Positivt tänkande 3,3 2,8 2,7 2,5 ns Handlingsförmåga 2,7 2,0 2,5 2,4 ns Problemhantering 3,0 2,4 2,8 2,4 ns Sömn 3,7 2,4 3,8 4,0 p<0,01 Tidsbrist och krav 3,3 3,0 3,0 3,0 ns Förmåga att hantera sin situation 3,1 2,4 2,6 2,7 p<0,05 Behov av kontroll 3,4 2,8 3,2 2,8 ns Inre krav 3,2 2,8 3,5 3,2 ns Att sätta gränser 3,1 2,5 3,3 3,0 ns Utbrändhet 3,3 2,5 3,0 2,8 <0,05 Resultatet från Music-formuläret visar bl a att 87 % i Rehabiliteringsgrupp 1 haft besvär i skuldrorna de senaste sex månaderna före kursstart. I Rehabiliteringsgrupp 2 är det 64 %. När det gäller handleder/händer så har 35 % i Rehabiliteringsgrupp 1 haft besvär medan 36 % har haft besvär i Rehabiliteringsgrupp 2. Slutsatser Trots att det rapporteras om en utbränd lärarkår var det svårt att hitta sjukskrivna lärare med symptom på stress och utbrändhet. Målet var att i varje grupp ha 15 deltagare men det blev i realiteten 9 respektive 14 deltagare. Vi har ett intryck av att många lärare ständigt hoppas att nästa lov ska ge nya krafter och det bidrar till att man inte sjukskriver sig när det behövs. Flera av deltagarna har arbetat tills de kollapsade. Vårt intryck är att man totalt sett hade behövt sjukskriva sig tidigare. Man tillmäter inte symptomen tillräckligt allvar på grund av att de är töjbara (man kan nog klara sig fram till lovet). Eftersom uppföljningstiden inte är uppnådd (minst ett år) vid utvärderingens tryckning kan det vara för tidigt att utläsa det förväntade resultatet. Erfarenheter visar att kurser av detta slag till en början kan ge en upplevelse av försämrade symptom. Att komma till insikt om sin situation och se verkligheten kan för många vara en sorg och en smärtsam upplevelse som kan ta lång tid att bearbeta. Därför kan läkarbesöken och sjukskrivningarna initialt öka. Av resultatet från Stressprofilerna drar vi slutsatsen att kombinationen av höga inre krav och en upplevd hög negativ belastning av den psykosociala arbetsmiljön innebär hög risk för utbrändhet. Det har därför varit en viktig del i stresshanteringen att dämpa de inre kraven för tt b ä t d hö b l t i

Kursen fokuserade på de prioriterade områdena vilket gav positiva resultat. Att komma i en grupp där deltagarna till stor del är i liknande situation ger i sig stöd och kraft. Det ger insikten att inte vara ensam om problemen och att själv vara enda orsaken till att dessa uppstått. Deltagarna har stöttat varandra i svåra stunder både under och efter kursen. Att få många nya intryck utifrån har enligt deltagarna varit stimulerande och omvälvande. Dessutom har de känt sig respekterade och tagna på allvar samt haft tid att prata med varandra. Handlingsplanen med ett eget utsatt mål har gett deltagarna struktur och kontroll över sin situation. Avspänningsträning och fysisk träning har bidragit till att sömnen har blivit bättre efter kursens slut. Det för också med sig att deltagarna varvar ner, vilket ger dem högre tillgång till känslor och intellekt. Allt detta sammantaget har gett effekt på utbrändhetssymptomen. Kursen påverkade Rehabiliteringsgrupp 2 positivt när det gäller utbrändhet. även i Rehabiliteringsgrupp 1 minskade utbrändheten över tid. Resultatet från Music-formuläret visade bl a att många av deltagarna i rehabiliteringskurserna har besvär i skuldror och handleder/länder. Detta kan jämföras med en stor grupp lärare från Music-studien som svarat på samma frågor och som visar att detta inte är generellt bland lärare i stort. Vad dessa besvär kan bero på är något som man bör gå vidare med att studera. Deltagarantalet i kurserna och referensgruppen är dock litet vilket ger utrymme för önskemål om en större studie för att bekräfta resultaten ovan. Av det resultat som i nuläget finns drar vi dock slutsatsen att uppläggningen och innehållet i kurserna är bra. Utifrån deltagarnas spontana utvärdering samt av egna iakttagelser drar vi slutsatsen att deltagarna bör vara heltidssjukskrivna för att hinna reflektera och bearbeta sina intryck från kursen samt för att få distans till sitt arbete. Det tar mycket lång tid att återfå arbetsförmåga för dem som visat uttalade symptom på stress och utbrändhet under lång tid. Därför är Modell 1 bättre för detta syfte och denna målgrupp.

Rehabiliteringsmodell Lena Hammarbäck leg psykolog/organisationskonsult Monica Kjellman ergonom/leg sjukgymnast Några av hörnstenarna i vår rehabiliteringsmodell är: Time out När man är som mest stressad och det känns, som om all kraft går åt att hålla hakan över vattenytan, så är det svårt att förändra sin situation i grunden. Man har helt enkelt inte tillgång till sin fulla intellektuella och känslomässiga kapacitet. För att få grepp om en svår situation och förändra den, krävs att man kommer ifrån ett tag, går ner i varv, återhämtar sig och får distans. Först då kan man fatta de beslut som behövs för att ändra en dålig situation. Kursen ger möjlighet för deltagarna att komma ifrån sitt arbete några veckor, att arbeta aktivt med andra kring sin situation, att få reflektera och fatta beslut om framtiden. Kontrakt Vi intervjuar alla deltagare innan kursstart och informerar om mål syfte och innehåll. Vi startar kursen med att kartlägga deltagarnas förväntningar på kursen. Vi sätter gemensamt upp någar få samlevnadsregler,t ex att komma i tid och att hålla sekretessen. Detta skrivs ner och blir vårt kontrakt med gruppen. Aktivt ledarskap med brett kompetensområde inom arbetslivsfrågor och rehabilitering Ledstjärnor för ledarskapet är, engagemang, empati, aktivt lyssnande, ärlighet, feed-back och stor tillgänglighet under kursveckorna. Vi arbetar i grupp, men ser varje individ i gruppen. Ledarteamet består av en psykolog/organisationskonsult, en ergonom/sjukgymnast samt en out-placementkonsult. Två kvinnor och en man. Tillsammans representerar vi ett mycket brett kompetensområde inom arbetslivets frågor, rehabilitering och näraliggande områden. Stimulerande föreläsare Vi tar in föreläsare som har, för målgruppen, viktiga kunskaper och erfarenheter och som är stimulerande att möta. Vi har bjudit in representanter från Försäkringskassan, Arbetslivstjänster, Arbetsförmedlingen och lärarfacken. Vi har haft en skådespelare, en präst, en f.d lärare, skolforskare och en skolutvecklare som gästföreläsare. Gruppen. Erfarenhetsutbytet och stödet i gruppen en mycket viktig förändringsagent. Eget ansvar Var och en har ansvar för sin egen rehabilitering. Därför läser vi inga gamla journaler, gör inga utredningar, ställer inga diagnoser. Vi ger inte heller några goda råd eller talar om för deltagarna hur de ska göra. Däremot är vi som ledare generösa med våra kunskaper och våra erfarenheter. Verktygslåda Efter avslutat kurs ska varje deltagare ha en verktygslåda med kunskaper och färdigheter, som de kan använda sig av när de driver sin egen förändring. De får med sig olika kunskaper om omvärlden, som de kan använda när de fattar sina framtidsbeslut. De har fått kunskaper om stresshantering, hälsa och personlig utveckling. Helhetssyn. Vi arbetar utifrån enhelhetssyn på människan och ser individen som en aktiv, skapande varelse, som kan påverka sitt liv. Vi ser till den totala livssituationen. Vi menar att en

Mål och handlingsplaner. Handlingsplanen för de närmaste sex månaderna är ett viktigt styrinstrument för varje deltagares planerade förändring. Där ska finnas formulerade mål för arbete och hälsa samt en planering för hur målen ska uppfyllas. Förändringar i handlingsplanen följs noga. Avslutande rehabsamtal. Kursen avslutas med ett rehabiliteringsamtal. Deltagare är, förutom deltagaren själv, en av kursledarna och närmsta chef. Gäller det en sjukskriven person är kontaktpersonen från Försäkringskassan med. Ibland är även någon från personalavdelningen med, ett fackligt ombud eller någon annan stödperson. I samtalet förankras handlingsplanen hos arbetsgivaren och försäkringskassan och man komer överens om den fortsatta planeringen. Lång uppföljning Mänskliga förändringsprocesser tar tid. Därför följer vi upp varje grupp med fem träffar under ett år. Då har vi som ledare möjlighet att rycka in om det behövs under resans gång och gruppen finns kvar som stöd.