Barn- och utbildningsförvaltningen
... 3... 3... 3... 3... 4... 5... 5... 5... 6... 6... 6... 7... 7... 7... 8... 8... 8... 9... 9... 11... 11 2(11)
Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. Syftet med en likabehandlingsplan är att barn ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolans verksamhet ska genomsyras av att barn är olika, men lika mycket värda. Barn och föräldrar ska med glädje och förväntan kunna gå till en verksamhet präglad av trygghet, respekt och ansvar. Vi tror på det goda mötet, oavsett om det är barn, förälder eller kollega vi möter. Förhållningssättet ska vara positivt, respektfullt och lösningsinriktat. Vad har vi sett? Vi upplevde att det ibland var en risk för kränkande behandling när barnen uppehöll sig i dungen bakom gunghästarna, vid gula rutschkanan och i övergångarna mellan olika aktiviteter. Många barn på liten yta och att pedagogerna inte alltid finns nära barnen. Det händer att barn väljer lekar/aktiviteter långt ifrån pedagogerna, risken kan då bli att barn kan uppleva kränkningar från varandra. Vilka insatser har vi gjort? Vi har jobbat med att förändra miljöerna där vi upplevde att behov fanns. Vi har organiserat pedagogerna med tydligare ansvarsfördelning över dagen. Arbetat med lek kort. Delat in barnen i mindre grupper under dagen. Vi har fått staket utbytt, ny lekutrustning på gården. 3(11)
Vad ville vi uppnå? Vi ville skapa en trygg miljö där varje barn har utrymme för lek och samspel. Vi vill att varje pedagog är medvetna om sitt ansvar och sin roll som förebild. Vi vill att hela gården är en trygg plats för aktiviteter. Pedagogerna skall fördela sig över hela gården så de finns i barnens närhet. Att Pedagogerna skall vara närvarande pedagoger och hjälpa till om det uppstår konflikter. Dela in barnen i mindre grupper. Föra samtal och arbeta med kompisskap och känslor. Vad blev resultatet? Vi har sett att våra insatser har gjort resultat, det blev en mycket lugnare utelek när vi pedagoger är mer rörlig. På så sätt har vi möjlighet att se varje enskilt barn och det leder till en lugnare och tryggare miljö på förskolan. Bättre översyn. Mindre konflikter, tryggare barn när vi delar oss i mindre grupper. Grupper både inne och ute. Hur tänker vi framåt? Vi kommer att fortsätta vårt arbete med att lyfta fram och fokusera på barnens styrkor, intressen och förmågor. Vi kommer att dela in barnen i mindre grupper. Lekkort, Tema. Introducera nya pedagoger om sitt ansvar att sprida sig ute på gården. Vi skall tillsammans med barnen fortsätta att arbeta med kompisskap. Viktigt med pedagoger ute på gården, att alla avdelningar hjälper varandra. Jobba på rutiner, att pedagogerna kommer ut snabbare på fm. Arbeta vidare med kompisskap. Kompisgungan, viktigt med vuxna i närheten av den. Det finns risk att barnen skadar sig. Det händer att barn väljer lekar/aktiviteter långt ifrån pedagogerna, risken kan då bli att barn kan uppleva kränkningar från varandra. 4(11)
I föräldraenkäten finns påståenden att ta ställning till huruvida man instämmer eller ej. Därefter överförs svaren till index, som blir ett mått på graden av instämmande. Index kan anta ett värde mellan 0-10 och ju högre värde desto högre grad av instämmande. - Jag upplever att mitt barn trivs på förskolan värde: 9,0 - Jag upplever att det känns tryggt att ha mitt barn på förskolan värde: 9,4 Resultatet visar att det finns stort förtroende från föräldrar men målsättningen är att alla ska känna trygghet, så vi jobbar vidare Att hela gården är en trygg plats för aktiviteter. Att pedagogerna är medvetna om sin roll och sitt ansvar som förebild. Att barn och vuxna bemöter varandra med respekt. Att alla pedagoger känner till uterutinerna. Pedagogerna skall fördela sig över hela gården så de finns i barnens närhet. Vi skall tillsammans med barnen föra samtal hur en bra kompis skall vara. Hur pratar vi med varandra? Vi har köpt in värdegrundsmaterial till förskolan. Materialet heter Tio små kompisböcker materialet innefattar böcker och kort med förslag på olika aktiviteter. Materialet främjar barnens omtanke och empati. Hur man är en bra kompis, hur man säger förlåt. 5(11)
Pedagogerna skall vara närvarande pedagoger och hjälpa till om det uppstår konflikter. Pedagogerna påminner varandra om de rutiner som finns. Se bilaga. Dela in barnen i mindre grupper. Föra samtal och arbeta med kompisskap och känslor. Vi skall samtala med barnen om hur man är en bra kamrat och tydligöra att det råder nolltolerans överallt. Barn och vuxna hjälper och stödjer till att bli en god kamrat. Bland annat genom att arbeta med Tio små kompis böcker. Uppföljning och utvärdering kommer att ske löpande via reflekterande samtal inom personalgruppen. Även barnens reflektioner tas tillvara. Den slutliga uppföljningen och utvärderingen kommer att ske i September månad. Varje avdelning ansvarar för utvärdering av sina kartläggningar. Vad har vi sett? Vilka insatser har vi gjort? Vad ville vi uppnå? Vad blev resultatet? Hur tänker vi framåt på avdelningen? Hur kan vi gå vidare? Lärdomar tas upp vid pedagogiska samtal t. ex vid reflektionstid, APT eller i pedagoggrupp. Likabehandlingsplanen går vi igenom på höstens första APT med all personal på förskolan och vid nyanställning under året, samt vikarier. Pedagogen har fokus på barnens styrkor, intressen och förmågor. Pedagogen ställer också frågan finns det några otrygga platser på förskolan? till barnen. Pedagogernas medvetenhet och kunskap om skillnader i bemötande ska ständigt uppdateras genom t.ex. litteratur, observationer m.m. Ny kartläggning och nulägesanalys görs årligen. 6(11)
En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämnställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Trivsel och inflytande är grundläggande faktorer som vi prioriterar. I det dagliga arbetet strävar vi efter att varje barn får inflytande över deras vardag. Förskolechef/pedagoger ansvarar för att det upprättas en gemensam likabehandlingsplan. En väl utformad plan kan bidra till att förskolepersonal enklare kan uppmärksamma kränkningar/diskriminering och kunna ge personalen verktyg för att förhindra detta. Tre begrepp som skall återspeglas i likabehandlingsplanen är: Främja, Förebygga, Åtgärda. Alla anställda inom Barn & Utbildning har handlingsplikt och skyldighet att agera om något barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Varje barn bemöts med respekt och får lyckas utifrån sina förutsättningar utan att hindras av traditionella könsrollsförväntningar, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, religion, annan trosuppfattning eller sexuell läggning hos någon anhörig. Varje barn ska våga säga sin mening, bli lyssnad till och respekterad för sin åsikt. Vi tror på det goda mötet, oavsett om det är barn, föräldrar eller kollegor vi möter. Förhållningssättet skall vara positivt, respektfullt och lösningsinriktat. Omfattningen av barnens deltagande anpassas efter deras intressen och mognad. Vi lyssnar in barnens intressen när vi ska iordningställa lekmiljöer och material i vårt temainriktade arbetssätt. Likabehandlingsplanen ska vara känd för alla vårdnadshavare. Information om denna ges vid lämpligt tillfälle ex. inskolning, föräldramöte/föräldraråd, utvecklingssamtal, sättas in i föräldrapärmen och att den läggs ut på digitala föräldramötet. 7(11)
Förskolechef har det övergripande ansvaret för verksamhetens organisation och den fysiska och psykosociala miljön. Birgitta Andersson Förskolechef 070-191 24 30 Jeanette Wallman Öringen 070-190 68 07 Lena Persson Forellen 070-190 68 06 Halina Toivio Laxen 070-190 68 05 Anställd informerar förskolechef omgående om något akut inträffat som kan ifrågasättas utifrån likabehandlingsplanen. Kontaktar vårdnadshavare. Vid anmälan ska blanketten anmälan om kränkande behandling användas. Blanketten finns på kommunens interna nät. Inloggad/blanketter. Vi gör en anmälan i Lisa- Lokalt informationssystem om arbetsskador samt tillbud. Förskolechef informerar huvudmannen, skickar blanketten/ärende vidare. Alla anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att agera och vidta åtgärder om något barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Nu inträder utrednings - och åtgärdsskyldigheter. En kartläggning/utredning görs. Förskolechef är delaktig i kartläggning/utredning Personal agerar omedelbart när man ser/får kännedom om att kränkning eller diskriminering skett, reder ut situationen och meddelar vårdnadshavare. Vi gör en anmälan i Lisa. Upprättar en individuell handlingsplan. Observation Kartläggning Främjande arbete genom bl.a. samtal med barngruppen. 8(11)
Förebyggande arbete genom bl.a. positiv förstärkning av gott kamratskap. Uppföljning genom samtal i arbetslaget. Alla anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att agera och vidta åtgärder om något barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Anställd informerar förskolechef omgående om något akut inträffat som kan ifrågasättas utifrån likabehandlingsplanen. Vi följer våra rutiner vid akuta situationer. Vi gör en anmälan i Lisa. Förskolechef har ett övergripande ansvar för verksamhetens organisation samt den fysiska och psykosociala miljön. Kartläggning av händelseförloppet görs av den anställde som informerat och av arbetslaget som är närmast barnet. Förskolechef är delaktig i kartläggningen. Förskolechef informerar huvudmannen. Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. 9(11)
Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet 10(11)
Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i förskolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av förskolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom förskolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 Förskolan har en beslutad personalpolicy som grundar sig på vår psykosociala arbetsmiljö. Den innebär i korthet att vi alla har ett ansvar att främja det goda mötet och agera lösningsinriktat i alla situationer. Vi är varandras arbetsmiljö. Förutom våra systematiska ronder i arbetsmiljöpärmen, utgör personalpolicyn grunden i vårt arbetsmiljöarbete. 11(11)