Delårsrapport med prognos 1 2015

ÅRSBERÄTTELSE DELÅRSRAPPORT MED PROGNOS ÖVRIG UPPFÖLJNING Delårsrapport med prognos 1 2015 Örebro kommun Beslutad av Kommunfullmäktige, den 17 juni 2015, 136 Örebro kommun 2015 06 17 KS 604/2015 orebro.se

2 DELÅRSRAPPORT MED PROGNOS 1 2015 ÖREBRO KOMMUN Innehåll 1 Förslag till beslut... 4 2 Kommundirektörens bedömning och analys... 5 2.1 Kommundirektörens analys av kommunens ekonomiska resultat... 5 2.2 Väsentliga utmaningar för kommunen utifrån ÖSB... 6 2.3 Framåtblick... 6 3 Ekonomi och finansiell ställning... 7 4.1 Ekonomiskt läge... 7 3.2 Finansiella mål... 7 3.3 Ekonomi... 8 3.3.1 Periodens resultat och årets prognos...8 3.3.2 Investeringar...9 3.3.3 Likviditet...9 3.3.4 Låneskuld och borgen...10 3.3.5 Kapitalförvaltning...10 3.3.6 Pensionsåtagande...11 3.4 Balanskravsutredning... 11 3.5 Driftsredovisning... 12 3.6 Investeringsredovisning... 14 4 Prognoser i kommunens nämnder... 15 4.1 Kommunstyrelsen... 15 4.1.1 Ekonomi...15 4.1.2 Framåtblick...15 4.2 Vuxenutbildning och arbetsmarknad... 15 4.2.1 Ekonomi...15 4.2.2 Framåtblick...16 4.3 Landsbygdsnämnden... 17 4.3.1 Ekonomi...17 4.3.2 Framåtblick...17 4.4 Programområde barn och utbildning... 18 4.4.1 Ekonomi...18 4.4.2 Framåtblick...18 4.5 Programområde social välfärd... 19 4.5.1 Ekonomi...19 4.5.2 Framåtblick...20 4.6 Programområde samhällsbyggnad... 21 4.6.1 Ekonomi...21 4.6.2 Framåtblick...22 4.7 Övriga nämnder... 23 4.7.1 Stadsrevisionen...23 4.7.2 Valnämnden...23 5 Resultat och prognos i Rådhuskoncernen... 24 5.1 Periodens resultat och årets prognos... 24 5.1.1 Örebro Rådhus AB...24 5.1.2 Resultat för koncernen...24

DELÅRSRAPPORT MED PROGNOS 1 2015 ÖREBRO KOMMUN 3 5.1.3 Resultat för dotterbolagen...25 5.2 Investeringar... 26 6 Nämnderna och de kommunala företagens planering för måluppfyllelse... 27 6.1 Styrmodellen... 27 6.2 Nämndernas verksamhetsplaner... 27 6.3 Intern kontroll... 27 7 Räkenskapsrapporter... 29 7.1 Resultaträkning... 29 7.2 Balansräkning... 30 Bilagor... 31 Detaljerad investeringsredovisning... 31

4 DELÅRSRAPPORT MED PROGNOS 1 2015 ÖREBRO KOMMUN 1 Förslag till beslut Kommunledningskontoret har sammanställt en delårsrapport till och med den 30 april och helårsprognos 1 för 2015 för Örebro kommun. I rapporten görs en uppföljning av Kommunfullmäktiges finansiella och ekonomiska mål. Resultatet efter årets fyra första månader visar ett resultat på 77 mnkr. Kommunens samlade resultat för helåret 2015 prognostiseras till 133 mnkr, vilket är ett överskott på 57 mnkr i förhållande till budget. Justeras resultatet med hänsyn till att viss verksamhet finansieras via ianspråktagande av reserverade medel i eget kapital, så uppgår prognostiserat resultat till 165 mnkr. Nämnderna sammantaget redovisar ett beräknat underskott på 80 mnkr, varav Vård och omsorgsnämnderna står för ett underskott på 100 mnkr. Skatteintäkterna och generella statsbidrag beräknas ge 29 mnkr lägre än budgeterat. Helårsprognosen för finansverksamheten visar ett överskott mot budget på 87 mnkr. Årets resultat efter balanskravsjusteringar prognostiseras till 129 mnkr, och kommunen beräknas därmed inte ha något balanskravsresultat att reglera vid årets slut. Kommunledningskontorets förslag till Kommunstyrelsen 1. Delårsrapport med prognos 1 för 2015 godkänns. 2. Samtliga nämnder som redovisar prognostiserat underskott för år 2015 skall genomföra åtgärder för att klara att bedriva verksamheten inom beslutade budgetramar. 3. Delårsrapporten överlämnas till Kommunfullmäktige. 4. Kommundirektören får ett särskilt uppdrag att följa verksamheterna inom vård och omsorgsnämnderna och återrapportera till Kommunstyrelsen.

DELÅRSRAPPORT MED PROGNOS 1 2015 ÖREBRO KOMMUN 5 2 Kommundirektörens bedömning och analys Den första bedömningen 2015 av kommunens samlade verksamhet visar att Örebro kommun uppvisar många starka positioner och har ett antal utmaningar och svårigheter att hantera för resterande del av året som också behöver hanteras i det fortsatta arbetet med 2016 års budget. De starka positionerna utgörs av att kommunen på olika sätt uppmärksammas för ett gott arbete som samhällsbyggare och innovatör bl a som modellkommun för jämställdhetsarbete, genom sociala upphandlingar och gröna obligationer att kommunens verksamhet visar en positiv prognos om 133 mnkr att Rådhuskoncernen visar en positiv prognos om 184 mnkr I kommunens resultat finns en stark sida i form av finansverksamhet, pensionsförvaltning och likviditetsförvaltning om totalt drygt 200 mnkr i finansnetto. Den generellt sätt största utmaningen för kommunens egen verksamhet är minska verksamhetens nettokostnader. Prognosen på årsbasis visar att verksamhetens nettokostnad landar på 101 % av kommunens samlade skatte och avgiftsintäkter och statsbidrag. 2.1 Kommundirektörens analys av kommunens ekonomiska resultat Den kommunala verksamheten är i stort i balans men det samlade resultatet i prognosen tyngs ned av stora underskott inom vård och omsorgsnämnderna. För Kommunstyrelsen, Vuxam, Programområdena Barn och utbildning och Samhällsbyggnad visar prognosen i stort en verksamhet i balans. Inom dessa områden behöver dock nämnder och styrelser nogsamt följa verksamhetens utveckling där åtgärder kan behöva vidtas. Jämfört med föregående år är marginalerna mindre och därför är läget känsligare för påfrestningar av ekonomisk art. Kommunens samlade verksamhet i nämnderna visar ett underskott om 80 mnkr på årsbasis och orsaken står att finna i vård och omsorgsnämndernas prognos på 100 mnkr i underskott. Huvuddelen visas inom den konkurrensutsatta driften av kommunal hemservice. Den främsta orsaken till försämringen är att hemvården i kommunens egenregi utvecklas åt fel håll, personalkostnaderna ökar samtidigt som den utförda tiden minskar. Andelen externa utförare inom omvårdnad ökar med ca 1 procentenhet per månad vilket gör att egenregin både måste arbeta med att sänka sin kostnadsnivå samt anpassa sin personalstyrka efter uppdraget. Vidare har kostnaderna för medicinskt färdigbehandlade på USÖ fört med sig ökade kostnader. Här har nämnderna vidtagit åtgärder som gjort att det idag är enstaka personer som kommunen har betalningsansvar för.

6 DELÅRSRAPPORT MED PROGNOS 1 2015 ÖREBRO KOMMUN 2.2 Väsentliga utmaningar för kommunen utifrån ÖSB Vård och omsorgsnämnderna har ansvaret att ta fram åtgärder och beslut som gör att man anpassar sig till de förutsättningar som finns givna av Kommunfullmäktige i de ramar som anges i ÖSB. I detta arbete kan nämnderna påräkna stöd från kommunledningskontoret och vid behov av styrning av Kommunstyrelsen. 2.3 Framåtblick Örebro kommun behöver sammantaget finna en kostnadsbild i verksamheten som utgår från de av kommunfullmäktige fastställda finansiella målen om god ekonomisk hushållning. I denna utmaning finns särskilt att verksamhetens nettokostnader i förhållande till kommunens intäkter i form av skatter, avgifter och statsbidrag ska understiga 100 procent.

DELÅRSRAPPORT MED PROGNOS 1 2015 ÖREBRO KOMMUN 7 3 Ekonomi och finansiell ställning 4.1 Ekonomiskt läge Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt och även 2015 har startat bra. Tillväxten i omvärlden får allt bättre fart samtidigt som den inhemska efterfrågan har växt snabbt. Framförallt har de svenska investeringarna ökat rejält. Löneökningarna bedöms bli cirka 3 procent i år samtidigt som inflationen är mycket låg. I år beräknas skatteunderlaget realt öka med 2,1 procent vilket är det dubbla mot normalt. Nästa år beräknas tillväxten bli ännu högre eller 2,3 procent. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner. Trots god tillväxt av skatteunderlag står kommunerna inför stora ekonomiska utmaningar. Kostnaderna som de demografiska förändringarna medför ökar betydligt snabbare än de gjort under de senaste tjugo åren. Barn och äldre är de grupper som föranleder de högsta kostnadsökningarna i kommunerna. SKL räknar med att kommunerna och landstingen måste höja skatten för att klara de demografiska utmaningarna under de närmaste åren. Även för Örebro kommun innebär de demografiska förändringarna att kostnaderna ökar mer än intäkterna, vilket leder till ett årligt omprövningsbehov hos nämnderna. År 2015 uppgår detta till cirka 35 mnkr, ett belopp som kommer att behöva öka under de närmaste åren för att kommunen ska kunna behålla en ekonomi i balans. 3.2 Finansiella mål Under de senaste årens lågkonjunktur har kommunen haft lägre resultatmål för att skydda verksamheterna från större reduceringskrav. När nu tillväxten i ekonomin tar fart och skatteintäkterna ökar behöver resultatmålet höjas för att säkerställa en långsiktigt god ekonomisk hushållning. Samtidigt växer Örebro snabbt, vilket medför ett behov av att bygga ut den kommunala servicen. Detta i sin tur innebär ökade investeringsutgifter. För att begränsa behovet av upplåning för att finansiera de ökande investeringsbehoven, behöver resultatet också ge utrymme för en ökande grad av självfinansiering av investeringarna. För att möjliggöra detta har följande tre mål beslutats i budgeten 2015: Över nästkommande treårsperiod ska årets resultat exklusive finansnetto uppgå till minst 1 procent av skatteintäkterna. För att uppnå målet krävs ett resultat före finansnetto på 72 mnkr. Enligt prognosen för 2015 så uppgår resultatet till 79 mnkr. Eftersom målet gäller för en treårsperiod behöver resultaten stärkas kommande år för att det ska uppnås. Självfinansieringsgraden för kommunens investeringar för skattefinansierad verksamhet ska vara 75 procent.

8 DELÅRSRAPPORT MED PROGNOS 1 2015 ÖREBRO KOMMUN Enligt den prognos som lagts uppgår självfinansieringsgraden till 76 procent för kommunens investeringar för skattefinansierad verksamhet. Målet kommer därmed uppnås. Självfinansieringsgraden för kommunens investeringar för taxefinansierad verksamhet ska vara 100 procent. Självfinansieringsgraden kommer vara 100 procent för kommunens investeringar för taxefinansierad verksamhet. 3.3 Ekonomi 3.3.1 Periodens resultat och årets prognos Delårsrapporten januari till april 2015 visar på ett delårsresultat på 77 mnkr. Exklusive jämförelsestörande poster uppgår delårsresultatet till 34 mnkr. Kommunens samlade prognos för året uppgår till 133 mnkr. Justeras resultatet med hänsyn till att viss verksamhet finansieras via ianspråktagande av eget kapital, visar prognosen ett resultat på 165 mnkr. Nämndernas samlade prognos redovisar ett underskott på 80 mnkr. Vård och omsorgsnämnderna redovisar ett samlat underskott på 100 mnkr. En sista återbetalning av sjukförsäkringsavgifter (AFA medel) från 2004 på 55 mnkr beräknas komma i slutet av året. Konsekvenserna av den omställning av redovisningsprinciper som pågår inom exploateringsredovisningen och komponentredovisningen har inte tagits med i prognosen. Utfallet för skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas bli cirka 29 mnkr lägre än budget. SKL gör nu en något mindre positiv bedömning av skatteunderlagstillväxten för 2014 och 2015 än i höstas, samtidigt som kommunens utfall i utjämningssystemen är något sämre än budgeterat. Verksamhetens nettokostnader i prognosen utgör 101 procent av kommunens skatteintäkter och statsbidrag 2015. Årets förbrukning av tidigare erhållna AFA medel som reserverats i eget kapital och jämförelsestörande poster har exkluderats i nyckeltalet. Nyckeltalet bör över tid ligga runt 99 procent för att kommunen ska upprätthålla god ekonomisk hushållning. Kommunens nettointäkter från finansverksamheten var 149 mnkr under perioden januari april år 2015. Helårsprognosen för finansnettot är 212 mnkr. Detta är 87 mnkr högre än budget och 33 mnkr högre än bokslut 2014. Det förbättrade finansnettot jämfört med budget beror främst på ökad avkastning inom kapitalförvaltningen på totalt 79 mnkr. Kommunens finansverksamhet exklusive kapitalförvaltningen prognostiserar ett överskott mot budget på 8 mnkr, främst på grund av minskade räntekostnader för pensionsskulden. Inom kommunens långsiktiga kapitalförvaltning prognostiserar den kort och långfristiga likviditetsförvaltningen en nettointäkt på 80 mnkr. Detta resultat är 46 mnkr högre än budget. Förvaltningen har även orealiserade vinster på 66 mnkr som enligt försiktighetsprincipen inte ingår i det prognostiserade resultatet. Pensionsförvaltningen prognostiserar en nettointäkt på 55 mnkr. Detta resultat är 33 mnkr högre än budget. Pensionsförvaltningen har även orealiserade vinster på 62 mnkr som inte ingår i det prognostiserade resultatet.

DELÅRSRAPPORT MED PROGNOS 1 2015 ÖREBRO KOMMUN 9 3.3.2 Investeringar Under perioden januari april uppgick investeringarna för skattefinansierad verksamhet inom kommunen till 145,6 mnkr och för taxefinansierad verksamhet till 35,6 mnkr. Investeringsbudgeten för 2015 uppgår till 885,2 mnkr (ytterligare anslag beslutas i juni) och nettoinvesteringarna beräknas i slutet av året uppgå till 714,4 mnkr (514,2 mnkr 2014). Investeringarna för skattefinansierade verksamheter beräknas uppgå till 533,7 mnkr. Investeringarna i kommunen har de senaste åren finansierats genom goda driftresultat istället för lån. Investeringarna för taxefinansierade verksamheter uppgår i prognosen till 160,7 mnkr (140,5 mnkr 2014). Aktuella investeringsprojekt är byggande av en aktivitetspark i Drottningparken, planering och projektering för omgestaltning av Trädgårdsgatan, Hertig Karls allé och Rudbecksgatan samt projektering av naturum. Arbetet med att flytta Grev Rosengatan beräknas vara klart under året. Av anslaget för förvärv av fastigheter utgör 80 mnkr slutbetalningen av fastigheten i Myrö. Vårdboendet Trädgårdarna, Lillåns skola, Vintrosa skola, Karolinska skolan, ett flertal förskolor och gruppboenden är större investeringsobjekt inom kommunens bolag eller externa fastighetsägare. 3.3.2 Soliditet Soliditet beskriver kommunens ekonomiska styrka på lång sikt och visar hur stor del av kommunens tillgångar som motsvaras av eget kapital. Ju högre soliditet, desto lägre skuldsättning har kommunen. Soliditeten uppgår till 33 procent. Den finansiella samordningen i kommunkoncernen ökar balansomslutningen och minskar därmed soliditeten. Exkluderas kommunens in och utlåning till koncernens bolag inom internbanken, så uppgår soliditeten till 75 procent (73 procent 2014). Det är denna soliditetsnivå som bör användas när Örebro jämförs med andra kommuner i Sverige. Kommungenomsnittet i Sverige ligger på cirka 50 procent. Kommunen har en stor del av sin pensionsskuld i form av en ansvarsförbindelse som inte redovisas bland andra skulder inom balansräkningen, i enlighet med den så kallade blandmodellen för redovisning av pensionsförpliktelser. Pensionsförpliktelsen uppgår till 3 329 mnkr. Om denna pensionsskuld medtas i beräkning av soliditeten, så sjunker soliditeten till 15 procent eller 34 procent exklusive finansiell samordning. Kommungenomsnittet i Sverige ligger på cirka 4 procent. 3.3.3 Likviditet Kommunen samordnar likviditet och rörelsekrediter med kommunens bolag i ett gemensamt koncernkontosystem. Koncernlikviditeten uppgår till 753 mnkr inklusive placeringar. Kommunen placerar löpande koncernens likviditetsöverskott i en kortfristig likviditetsportfölj för medel som beräknas användas inom ett år. Placeringar sker i räntefonder med kort duration. Av koncernens likvida medel var 611 mnkr placerade i den kortfristiga likviditetsportföljen. Placerat belopp bestäms av löpande likviditetsprognoser från kommunen och bolagen, som sammanställs av kommunens internbank. 142 mnkr avser likvida medel i koncernens kontosystem. Utöver likvida medel har kommunen en rörelsekredit på 300 mnkr för hantering av kortsiktiga likviditetsförändringar.

10 DELÅRSRAPPORT MED PROGNOS 1 2015 ÖREBRO KOMMUN 3.3.4 Låneskuld och borgen Kommunen svarar sedan år 2010 för all extern upplåning för de majoritetsägda bolagen inom kommunkoncernen. Kommunens låneskuld uppgår till 10 233 mnkr, en ökning med 447 mnkr sedan årsskiftet. Exkluderas internbankens upplåning inom den finansiella samordningen så uppgår kommunens långfristiga lån till 9 mnkr som främst avser finansiell leasing av fordon. Kommunens borgensåtagande inklusive koncerninterna lån till kommunens koncernbolag uppgår till 11 667 mnkr vilket är en ökning med 585 mnkr sedan årsskiftet. Åtagandet rör i huvudsak kommunens majoritetsägda bolag, 99,5 procent eller 11 616 mnkr. Örebro kommuns borgensansvar uppgick vid årsskiftet till 1 443 mnkr. Bolagen inom kommunkoncernen står för 96,5 procent av kommunens totala borgensförbindelse eller 1 392 mnkr. De koncerninterna lånen uppgick vid årsskiftet till 10 196 mnkr. 3.3.5 Kapitalförvaltning Kommunens långsiktiga kapitalförvaltning är från och med år 2014 uppdelad på två förvaltningsområden, pensionsförvaltning (start år 2000) och långfristig likviditetsförvaltning (start år 2014). Båda förvaltningsområdena följer samma placeringsreglemente enligt Kommunfullmäktiges fastställda placeringspolicy. Placeringar sker i aktiefonder och räntefonder. Långfristig likviditetsförvaltning Likvida medel som inte beräknas användas inom ett år placeras i en långfristig likviditetsportfölj. Syftet med förvaltningen är att erhålla en god avkastning och skapa förutsättningar för att minska effekten av de likviditetsmässiga påfrestningar som kommer följa av kommunens framtida åtagande. Portföljens marknadsvärde uppgår till 1 953 mnkr och bokfört värde uppgår till 1 876 mnkr. Det ursprungliga insatta kapitalet i portföljen är 1 800 mnkr. Tillgångsfördelningen i portföljen är 75 procent räntebärande värdepapper och 25 procent i svenska och globala aktiefonder. Enligt kommunens placeringspolicy får andelen aktier variera mellan 0 och 35 procent med normalfördelningen 30 procent. Durationen i ränteförvaltningen uppgår till 4,8 år. Durationen får maximalt uppgå till 6 år enligt kommunens placeringspolicy. Ränta och utdelning på placerade medel uppgår till 62 mnkr. Försäljning av värdepapper under året har lett till realiserade kursvinster på 25 mnkr. Marknadsvärdet har under 2015 ökat med 101 mnkr, 5,4 procent. Det är 0,1 procentenhet högre än jämförelseindex och 4,4 procentenheter högre än kommunens avkastningsmål. Avkastning från förvaltningens start (oktober 2014) är 10,3 procent vilket är 9,1 procentenheter högre än kommunens långsiktiga avkastningsmål (statslåneränta plus 0,5 procentenheter). Förvaltning av pensionsmedel Syftet med förvaltningen är att skapa en långsiktig likviditetsreserv för kommunens framtida utbetalningar av pensionsåtaganden. Portföljens marknadsvärde uppgår till 1 402 mnkr och bokfört värde till 1 340 mnkr. Insatt kapital från start minus uttag uppgår till 704 mnkr. Tillgångsfördelningen i portföljen är 75 procent räntebärande värdepapper och 25 procent i svenska och globala aktiefonder. Enligt kommunens placeringspolicy får andelen aktier variera mellan 0 och 35 procent med normalfördelningen 30 procent. Durationen i ränteförvaltningen uppgår till 4,8 år. Durationen får maximalt uppgå till 6 år enligt kommunens placeringspolicy.

DELÅRSRAPPORT MED PROGNOS 1 2015 ÖREBRO KOMMUN 11 Ränta och utdelning på placerade medel uppgår till 36 mnkr. Försäljning av värdepapper under året har lett till realiserade kursvinster på 18 mnkr. Marknadsvärdet har under 2015 ökat med 72 mnkr, 5,4 procent. Det är 0,1 procentenheter högre än jämförelseindex och 4,4 procentenheter högre än kommunens avkastningsmål. Under perioden 2000 2015 har avkastningen varit i genomsnitt 5,2 procent per år. Detta är 1,4 procentenheter högre än kommunens långsiktiga avkastningsmål (statslåneränta plus 0,5 procentenheter). 3.3.6 Pensionsåtagande Kommunens pensionsåtagande uppgår totalt till 3 730 mnkr en ökning med 3 mnkr jämfört med bokslutet. Avsättningen för avtalspensioner är 401 mnkr, medan ansvarsförbindelser för pensioner är 3 329 mnkr. Kommunens externa placeringar av pensionsmedel motsvarar vid årsskiftet hela avsättningen till avtalspensioner och 30 procent av ansvarsförbindelserna. Den del av kommunens ansvarsförbindelser som inte motsvaras av externt placerade medel uppgår till 2 327 mnkr. Dessa medel har kommunen använt för finansiering av egna anläggningstillgångar. 3.4 Balanskravsutredning Bokslut Bokslut Prognos 1 Årets resultat i förhållande till balanskravet, belopp i miljoner kronor 2013 2014 2015 Årets resultat enligt resultaträkningen 320 207 133 Avgår samtliga realisationsvinster 42 104 44 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 278 103 89 medel till resultatutjämningsreserv 34 medel till reserveringar (Ianspråktagande av sparande) 68 34 2 medel från reserveringar (ianspråktagande av sparande) 47 59 34 Synnerliga skäl avgår, effekt av sänkt RIPS ränta för pensionsskuld för pensioner 31 0 0 Årets balanskravsresultat 289 94 121 Balanskravsresultat att reglera från tidigare år 0 0 0 Balanskravsresultat att reglera 0 0 0

12 DELÅRSRAPPORT MED PROGNOS 1 2015 ÖREBRO KOMMUN 3.5 Driftsredovisning Delår 1 Bokslut 2014 Delår 1 2015 2014 Budget Prognos 1 Budget Driftnämnd, belopp i miljoner kronor Netto Kostnader Intäkter Netto Netto 2015 2015 avvikelse Barn och utbildning 936,5 1 146,6 196,2 950,4 2 865,1 2 959,1 2 959,1 0 Förskolenämnden 244,2 1,9 242,3 717,1 713,4 3,7 Grundskolenämnden 330,8 15,0 315,8 965,2 963,0 2,2 Gymnasienämnden 110,4 234,8 136,2 98,6 335,6 324,2 324,2 Programnämnd Barn och utbildning 273,6 336,7 43,0 293,8 822,9 952,6 958,5 5,9 Skolnämnder 2014 552,5 1 706,5 Social välfärd Nämnden för funktionshindrade Socialnämnd väster Socialnämnd öster Vård och omsorgsnämnd väster Vård och omsorgsnämnd öster Programnämnd Social välfärd Samhällsbyggnad Byggnadsnämnden Fritidsnämnden Kulturnämnden Miljönämnden 774,2 251,5 80,3 38,4 129,7 187,9 82,7 216,8 8,1 44,1 54,9 1,9 1 177,5 299,9 105,8 49,8 207,9 292,5 213,4 379,2 12,3 63,0 68,9 7,7 329,9 117,1 28,5 8,1 43,8 78,8 49,4 146,6 11,2 12,9 9,7 9,8 847,6 182,9 77,3 41,7 164,1 213,7 164,0 232,6 1,1 50,1 59,2 2,2 2 554,6 777,6 263,4 135,2 451,5 613,5 303,3 683,6 32,5 129,2 173,2 11,4 2 683,0 585,0 273,8 135,1 428,4 605,5 644,5 707,0 5,6 146,2 178,3 14,3 2 770,7 585,0 277,3 136,1 471,2 662,6 628,0 709,5 5,4 146,2 178,3 11,2 87,7 3,5 1,0 42,8 57,1 16,5 2,5 0,2 3,1 Tekniska nämnden exkl. va och avfall Programnämnd Samhällsbyggnad kollektivtrafik Lokala nämnder 2014 88,8 0,4 19,3 3,9 148,3 54,7 24,3 49,0 46,2 7,7 99,3 8,4 16,6 261,9 0,4 61,2 14,4 26 45,1 57,6 263,8 42,0 62,6 3,8 3,0 5,0 Tekniska nämnden, fordonsgas 0,1 2,1 2,2 0,1 0,4 0,6 0,6 Programnämnd samhällsbyggnad mark 0,9 17,2 11,6 5,6 0,6 10,8 4,2 15,0 Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 147,8 193,4 36,8 156,6 464,6 514,2 509,9 4,2 Kommunstyrelsen 88,8 122,1 23,4 98,7 294,0 304,0 307,3 3,3 Kommunledningen 11,8 14,2 0,1 14,1 37,0 36,7 36,7 Kommunledningskontoret 77,0 107,9 23,3 84,6 257,0 267,3 270,6 3,3 Lokalförsörjningsavdelningen, rörelsefastigheter 14,8 286,2 286,5 0,3 33,8 5,3 5,3 Landsbygdsnämnden 1,0 1,0 4,7 4,7 Stadsrevisionen 0,7 1,4 1,4 2,8 3,5 3,5 Valnämnden 1,3 0,6 0,6 4,4 0,2 0,2 Summa nämnder 2 179,2 3 326,8 1 033,8 2 292,9 6 902,7 7 186,5 7 266,7 80,2

DELÅRSRAPPORT MED PROGNOS 1 2015 ÖREBRO KOMMUN 13 Delår 1 Bokslut 2014 Delår 1 2015 2014 Budget Prognos 1 Budget Driftnämnd, belopp i miljoner kronor Netto Kostnader Intäkter Netto Netto 2015 2015 avvikelse Tekniska nämnden, taxefinansierade verksamheter 0,4 93,8 96,2 2,4 3,0 2,6 5,6 Va 55,7 55,7 Av fall 0,4 38,1 40,6 2,4 3,0 2,6 5,6 Kommunstyrelsen kommungemensamt 18,7 57,7 38,5 19,2 68,0 202,4 203,3 1,0 Till kommunstyrelsens förfogande 43,0 48,5 5,5 Kommungemensamma v erksamheter 36,2 33,3 3,1 30,2 103,0 86,3 81,7 4,6 Nerikes brandkår 23,9 24,4 24,4 70,9 73,1 73,1 Kommungemensamma statsbidrag 41,4 35,4 35,4 105,9 106,7 105,9 0,8 flyktingstatsbidrag m.m. 13,3 16,8 16,8 49,6 5 5 maxtaxa barnomsorg 28,2 18,6 18,6 56,3 56,7 55,9 0,8 Finansiering 102,6 135,2 37,5 97,7 276,6 176,2 266,1 89,9 Personalförsäkring 60,6 61,4 61,4 192,9 200,7 198,0 2,7 AFA återbetalning av sjukförsäkringsavgift 55,0 55,0 Pensionskostnader 105,8 125,2 125,2 315,3 316,0 332,9 16,9 Semesterlöneskuldsförändring 165,5 166,2 166,2 16,7 1 1 Kapitalkostnader 84,7 94,9 94,9 264,2 261,7 284,8 23,1 Försäljning av tomträtter 5,2 33,2 33,2 15,3 2 48,2 28,2 exploateringsfastigheter 2,4 2,4 80,6 2 2 I nternt avkastningskrav fastigheter 16,9 50,7 Av skrivning lån 0,3 0,2 0,2 ränta 1,4 0,1 1,9 1,8 5,4 3,2 3,2 Driftbudget totalt 2 300,1 3 613,4 1 206,1 2 407,3 6 694,0 7 109,0 7 095,4 13,7 Av går interna poster 548,8 548,8 Verksamhetens kostnader/intäkter 2 300,1 3 064,6 657,3 2 407,3 6 694,0 7 109,0 7 095,4 13,7 Varav finansiering via eget kapital Bokslut Delår 1 Kvar Beslut 2014 2015 Budget Prognos 1 varande Driftnämnd, anslag miljoner kronor Netto Netto 2015 2015 medel Finansiering via eget kapital via budgetramar 54,0 5,8 47,5 24,2 23,3 Tillväxtsatsningar 35,4 15,1 1,3 2,4 2,4 AFA 73,4 32,2 4,5 27,6 15,8 11,8 Överfört resultat intraprenader 6,6 * 17,5 6,1 11,5 Finansiering via eget kapital ej i budgetramar 4,9 2,5 8,0 91,7 Jubileumssatsning 6,0 3,6 0,3 2,4 Sociala investeringar 8 1,3 2,2 5,6 73,1 Exploateringsfastigheter 18,6 18,6 Finansiering via eget kapital totalt 104,7 58,8 8,3 47,5 32,2 115,0 * I delår 1 tas endast prognos på helår fram för intraprenaderna

14 DELÅRSRAPPORT MED PROGNOS 1 2015 ÖREBRO KOMMUN 3.6 Investeringsredovisning Utfall Delår 1 2015 Prognos 1 2015 Belopp i miljoner kronor Inkomster Utgifter Netto Budget Prognos Avvikelse Ny och ombyggnad av v erksamhetslokaler 10,6 10,6 58,9 51,5 7,4 Trafik och miljöinv esteringar 0,6 25,6 25,0 265,4 161,7 103,7 I nventarier 25,4 25,4 219,1 204,8 14,3 Förv ärv av anläggningstillgång 84,7 84,7 115,7 115,7 Summa skattefinansierad verksamhet 0,6 146,2 145,6 659,1 533,7 125,4 Taxefinansierade verksamheter 1,0 36,6 35,6 206,1 160,7 45,5 Exploateringsfastigheter 2 2 Totalt investeringar 1,5 182,8 181,3 885,2 714,4 170,9

DELÅRSRAPPORT MED PROGNOS 1 2015 ÖREBRO KOMMUN 15 4 Prognoser i kommunens nämnder 4.1 Kommunstyrelsen 4.1.1 Ekonomi Kommunledningskontorets verksamheter prognostiserar sammantaget ett underskott på 3,3 mnkr. Personalavdelningen visar ett underskott på 1,8 mnkr (implementeringskostnader i samband med uppgradering av personalsystemet) och Kommunikationsavdelningen visar ett underskott på 1,5 mnkr (marknadsföringskostnader). Utöver dessa avvikelser finns kalibreringsproblem av Kommunledningskontorets hyror till ny hyresmodell. Utredning pågår och en djupare analys behövs för att bedöma problemets omfattning och orsaker. Kommungemensamma verksamheter prognostiserar totalt ett överskott på 3,8 mnkr. Omställning av personal visar ett överskott på 3 mnkr och Hälsopaketet 1,6 mnkr (friskvårdscheckar). Intäkter för statsbidrag kopplat till maxtaxan för barnomsorgen förväntas däremot bli 0,8 mnkr lägre än budgeterat. Det prognostiserade underskottet för Lokalförsörjningsavdelningen Fastigheter uppgår till 5,3 mnkr och består av två delar, reparation och skadegörelse ( 2,7 mnkr) och omställningskostnad för lokaler ( 2,6 mnkr). Första delen uppstår för att hyresmodellens intäkter inte täcker de prognostiserade kostnaderna för 2015. Andra delen ska finansieras genom en reserverad budget hos Kommunstyrelsen, som kommer att föras över till Lokalförsörjningsavdelningen i enlighet med utfallet. Hänsyn till denna överföring har dock inte tagits i prognosen som i så fall skulle ha förbättrats med 2,6 mnkr. 4.1.2 Framåtblick Effekter och konsekvenser av tillämpningen av lagen om valfrihet (LOV) är ett ansvar för Kommunstyrelsen att följa, och den kommunövergripande nivån behöver ta ett tydligt ansvar för den systemägande funktionen. Stödorganisationen förändras i samband med att programnämnderna fått ett tydligare ansvar utifrån LOV, för myndighetsansvar kring biståndsbeslut och för centrala skolstödsfunktioner. Nya avdelningar inrättas och förs till Kommunledningskontoret. Kommunstyrelsen blir från 2015 ansvarig nämnd med arbetsgivaransvar även för dessa avdelningars medarbetare. En väsentlig utmaning är att fortsätta anpassa budgetprocessen inklusive investeringsprogrammet till de ekonomiska förutsättningar som råder för året, för planperioden, men även för ytterligare ett antal år. Kommunens kraftiga tillväxt, ökande befolkning med olika behov, den relativt svaga konjunkturen och den svaga ekonomiska tillväxten, samtidigt som kommunens internbank har stora upplåningsbehov för kommunkoncernens räkning, kräver tydliga prioriteringar. Detta kommer vara en central uppgift för Kommunstyrelsen under hela året och mandatperioden. 4.2 Vuxenutbildning och arbetsmarknad 4.2.1 Ekonomi Nämndens budgetram uppgår till 474 mnkr, inklusive överfört resultat från 2014 på 2 mnkr. Nämnden har också fått 2,7 mnkr överfört till 2015 för initialkostnader för införandet av nytt verksamhetssystem, finansierade med AFA medel. Prognosen visar på överskott med 4,2 mnkr i jämförelse med budgetramen, 0,9 procent. Intraprenaden Komvux prognostiserar 0,2 mnkr i överskott i jämförelse med

16 DELÅRSRAPPORT MED PROGNOS 1 2015 ÖREBRO KOMMUN budgetramen på 52 mnkr. Det som bidrar till överskottet är framförallt AFA medel som prognostiserar överskott med 1,9 mnkr, anställningar med stöd, 0,5 mnkr och köp av arbetsmarknadstjänster. Försörjningsstödsutbetalningar prognostiseras till 182,5 mnkr, det innebär ett underskott med 0,8 mnkr. Detta kan jämföras med 2014 års kostnad för utbetalningar som uppgick till 182 mnkr. Antalet unika hushåll har minskat med 2 procent det första kvartalet, ungdomar 18 24 år har minskat med 9 procent och barnfamiljer med 1 procent. Stora barnfamiljer kan ofta vara kostnadsdrivande för utbetalningarna. Arbetsmarknadsanställningarna har påverkan på utbetalningarna av försörjningsstöd. Volymen i arbetsmarknadsanställningar Komjobb 18 24 år prognostiseras över budgeterad volym och Komjobb 25 64 år prognostiseras inte riktigt nå budgeterad volym. Komjobb 25 64 år riktar sig i stor utsträckning till barnfamiljer med försörjningsstöd. Yrkesutbildningar prognostiserar underskott beroende på lägre interkommunala intäkter än budgeterat. I 2015 års budget fick Yrkesutbildningar förstärkning med 7,2 mnkr för yrkeskurser som började 2014 men som sträcker sig in på 2015. Utöver detta förstärktes årets budget med 4,5 mnkr för nya kurser. Intraprenaden Komvuxs prognostiserade marginella överskott beror på lägre personalkostnader. Inför 2014 fick intraprenaden budgetförstärkning med 6 mnkr för att möta den ökade volymen av elever, framförallt i grundläggande vuxenutbildning. Under året finns anledning att följa upp detta så att den tilldelade förstärkningen ger önskat resultat. Budget för planeringsreserv och överfört resultat från 2014 uppgår till 3,3 mnkr och prognostiseras delvis förbrukas för ett antal projekt under året. Två exempel är utökade personalresurser för att möta ett ökande antal sökande med funktionsnedsättningar på Vägledningscenter och förlängt avtal med Miljövårdscentrum året ut för rehabplatser. 4.2.2 Framåtblick Den positiva utvecklingen med ett minskat antal hushåll med försörjningsstöd måste fortsätta. Grunden är fortsatt goda insatser som leder vidare till arbete och egen försörjning, såväl för Vuxenutbildnings och arbetsmarkandsförvaltningens som Förvaltningen för funktionshindrades målgrupper. Ett utvecklat och fördjupat samarbete med Arbetsförmedlingen ska kunna skapas genom att den ges större möjligheter till lokala utformningar av insatser och direktiv om en ökad samverkan med kommunerna. Detta i kombination med en fortsatt minskning av arbetslösheten och god tillväxt i regionen kan säkerställa en fortsatt god utveckling. Det prognostiserade överskottet ger nämnden möjlighet till fler insatser. Det finns planer på att i samverkan med Samhällsbyggnad gå vidare med att etablera Hälsoträdgård. Vidare planeras samarbete med Svenska Kyrkan kring start av en stadsmission som skulle kunna komplettera insatser riktat till målgrupper som står långt från arbetsmarknaden. Samarbetet med kommunala bolag och andra förvaltningar kring en samordnad grönyteoch fastighetsskötsel ska fortsätta, till att börja med i form av ett antal pilotprojekt. Inom ramen för partnerskapen i Vivalla, Varberga/Oxhagen och Brickebacken kan ytterligare satsningar behövas göras. Ett led i det är att med start i juni inleda ett arbete med skötsel av idrottsanläggningar och en ökad vuxennärvaro i området för att bland annat minska skadegörelsen.

DELÅRSRAPPORT MED PROGNOS 1 2015 ÖREBRO KOMMUN 17 Totalt ska nämndens utvecklingsarbete alltid syfta till att uppfylla verksamhetsidén om att flera människor ska försörja sig själva. Det ska ske med hög medverkan från den enskilde och med relevanta krav från samhället. Nämnden ska också bidra till en trygg miljö för alla kommunens invånare. Samarbete och samverkan där också vi bidrar till andras måluppfyllelse är ett annat viktigt uppdrag. Nämnden har goda förutsättningar att kunna fortsätta ett framgångsrikt arbete, ha en god ekonomi och jobba med ständiga förbättringar av verksamheten så att begreppen förnya, förenkla och förbättra faktiskt fylls med innehåll. 4.3 Landsbygdsnämnden 4.3.1 Ekonomi Landsbygdsnämndens första prognos ligger i balans med budget. I budgeten finns 1 mnkr att fördela i utvecklingsbidrag för att stimulera initiativ med fokus på hållbar utveckling på landsbygden, och för att säkerställa balans mellan det offentligas villkor för medborgare i tätort och på landsbygd. Det finns inga relevanta ekonomiska poster från tidigare verksamhetsår att relatera till eftersom nämndens uppdrag skiljer sig från de nedlagda områdesnämnderna på flera väsentliga punkter. Landsbygdsnämnden är en nämnd med i huvudsak strategiska uppgifter. Dock finns vissa direkt operativa delar kvar, främst under innevarande verksamhetsår. Detta som ett resultat av övertagande av pågående projekt och uppdrag från de tidigare områdesnämnderna. Nämndens budgetomslutning uppgår till 4,7 mnkr. Extra satsningar inom tilldelad ram görs under året för att etablera nämnden. Trots överförda kostnader för de första månaderna från de nedlagda lokala områdena kommer kostnaderna för personal att hålla sig inom budget. 4.3.2 Framåtblick En god balans ur olika aspekter mellan stad och land utgör grunden för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kunskapsinhämtning, dialog och arbete med bland annat referensgrupper av olika slag blir därför viktiga inslag i nämndens arbete under detta år. Den närmsta framtiden präglas av arbetet med att få till stånd ett landsbygdsprogram och planer för att omsätta programmet i konkreta handlingar. Utmaningen blir påtaglig då detta skall göras i medborgardialog, samtidigt som man sprider kunskap och ökar insikten om de speciella villkor landsbygden och tätorterna har i förhållande till staden. Landsbygdssäkring är ett begrepp som landsbygdsnämnden vill verka för. Det innebär i princip att projekt, beslut och resursinsatser som sker i kommunen som helhet skall konsekvensbeskrivas med avseende på förväntad påverkan på landsbygden. Landsbygdsnämnden har i sitt uppdrag att uppmärksamt följa villkoren för bosättning och företagande på landsbygden. För att helt och fullt kunna fullgöra den delen av uppdraget behöver nämnden föra en tät och ständigt pågående dialog med övriga nämnder och förvaltningar, så att kunskaper sprids och omhändertas i organisationen på sätt som gynnar helhet och hållbar tillväxt. Detta kräver att resurser tilldelas nämnden i sådan omfattning att effekt kan nås. Ett exempel på detta är framväxten av e samhället som kräver både långsiktig planering av fiberutbyggnad i enlighet med de nationella

18 DELÅRSRAPPORT MED PROGNOS 1 2015 ÖREBRO KOMMUN målen och resurser och kompetens för extern dialog, nämndadministration och intern kommunikation. 4.4 Programområde barn och utbildning 4.4.1 Ekonomi Programområde barn och utbildning gick in i 2015 med en bra kostnadsnivå totalt sett. Programområdets samlade bedömning för 2015 är en budget i balans vid årets slut, förutsatt att volymtäckning kommer nämnden till del utifrån ett ökat antal barn och elever. Driftnämnderna fortsätter sitt omställningsarbete utifrån aktuellt antal barn och elever. Förskolenämnden beräknar ett överskott på 3,7 mnkr, Grundskolenämnden ett överskott på 2,2 mnkr, Gymnasienämnden en budget i balans och Programnämnd barn och utbildning ett underskott på 5,9 mnkr. I resultatet ingår intraprenadernas beräknade överskott med 5,5 mnkr. För de nämnder som har enheter som inte klarar att bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram, tas handlingsplaner fram med åtgärder för en ekonomi i balans. För samtliga driftnämnder inom programområdet är det svårigheter med prognosarbetet vid delårsrapport 1 eftersom man då inte har kännedom om antalet barn som kommer att välja verksamhet i kommunal respektive fristående regi. Utmaningen för programområdet är att ha en optimal verksamhet utifrån faktiskt antal barn och elever både vad gäller personal och lokaler. 4.4.2 Framåtblick Den största skyddsfaktorn för ungdomar är avslutade gymnasiestudier. Därför måste arbetet med ökad måluppfyllelse fortsätta. Till stöd i detta arbete finns exempelvis skolutvecklingsorganisationen med kvalitetsutvecklare, förstelärare på skolorna samt Ledarakademin för chefer. Arbetet för att alla elever ska ha behöriga lärare fortsätter. Språkutvecklande arbetssätt från förskolan till och med gymnasieskolan är exempel på ett framgångsrikt arbetssätt som implementeras på skolorna. Från och med läsåret 2015/2016 kommer kommunen att delta i Skolverkets satsning Läslyftet. Arbete för att öka likvärdigheten för eleverna är viktigt. Utbildning i bedömning för och av lärande är del i detta. Skillnaderna i resultat är stora både mellan och inom skolenheterna. Trots flerårigt arbete för att utjämna skillnaderna är gapet mellan pojkars och flickors resultat fortfarande stort och därför ska arbete ske för att pojkars betygsresultat ska höjas samtidigt som flickors högre stress ska minskas. Antalet nyanlända kommer enligt prognoser vara fortsatt stort. Utveckling av mottagandet och säkerställande av utredning och snabb skolplacering pågår. Modersmål och studiehandledning är viktigt för elevernas resultat och detta arbete ska utvecklas. Arbetet med ett effektivt användande av lokaler fortsätter. Barn och elevantalet ökar stort inom de närmaste åren. Nya lokaler behöver skapas samtidigt som flera befintliga lokaler behöver genomgå upprustning. Stor flexibilitet krävs av verksamheten för att hantera detta. Arbetet med resursfördelningsmodellerna för pedagogisk omsorg, förskola, grundskola, särskola samt gymnasieskola ska slutföras under året.

DELÅRSRAPPORT MED PROGNOS 1 2015 ÖREBRO KOMMUN 19 Undersökningar har visat på hög stress hos både elever och personal. Skolorna behöver arbeta aktivt för att minska elevernas stress. Det partsgemensamma arbetet mellan driftnämnderna, personalavdelningen och arbetstagarorganisationerna fortsätter. Ett pilotprojekt för att utreda förutsättningarna för rätt till heltid inom förskoleverksamheten ska genomföras och ligga till grund för framtida beslut och utvecklingsarbete. Handlingsplanen för fritidshemsverksamheten har reviderats och ska implementeras under våren 2015. Samarbetet med Örebro universitet kring övningsskolor ska fortsätta och fler förskolor och skolor kommer gå in i detta samarbete. Det finns mycket höga förväntningar på både barn/elever och personal om att måluppfyllelsen ska öka. Skickliga medarbetare, chefer som är tydliga pedagogiska ledare, den stora kommunens möjligheter och en stark vilja till utveckling är goda förutsättningar för att öka resultatet. 4.5 Programområde social välfärd 4.5.1 Ekonomi Programområde social välfärd redovisar 2015 ett samlat budgetunderskott med 87,7 mnkr. Det är en kraftig försämring av resultatet jämfört med helårsresultatet 2014 som visade överskott på 16,2 mnkr. I prognosen ingår 10,3 mnkr för åtgärder enligt beslutad åtgärdsplan för att minska antalet utskrivningsklara med betalningsansvar. Den främsta orsaken till försämringen är att hemvården i kommunens egen regi utvecklas åt fel håll, personalkostnaderna ökar samtidigt som den utförda tiden minskar. Andelen externa utförare inom omvårdnad ökar med cirka 1 procentenhet per månad vilket gör att verksamheten i egen regi både måste arbeta med att sänka sin kostnadsnivå och anpassa sin personalstyrka efter uppdraget. Den totala nettokostnaden uppgår till 2 771 mnkr enligt prognosen, en ökning med 8,5 procent mot utfall 2014. Kostnadsnivån är för hög vilket beror på att flera verksamheter har underskott mot lagd budget. Fler åtgärder behöver vidtas. Intraprenadernas överskott utgör 9,3 mnkr av resultatet. Hemvården i kommunal egenregi uppvisar en prognos på 82 mnkr i underskott inklusive omställningsbudget. Det är en försämring med 46,5 mnkr jämfört med helårsresultat 2014. Utvecklingen går i fel riktning för både den anslagsfinansierade och den intäktsfinansierade verksamheten. Kostnaderna för personal bedöms öka med cirka 6,3 procent samtidigt som intäkterna minskar med 4,6 procent enligt prognosen. Personalkostnaden för att utföra en timmes arbete ökar och blir enligt prognos 119 kr dyrare än ersättningen. Det besvärliga läget inom hemvården återspeglas också i resultaten från räkenskapssammandraget (RS) för 2014. Örebro har en för hög kostnadsnivå för vårdoch omsorg i jämförelse med andra kommuner och den främsta orsaken är hemvården i kommunal egenregi. Programområdets stora utmaning är därför att sänka kostnadsnivån inom hemvården. Driftnämnderna arbetar för att ta fram åtgärder för att nå en ekonomi i balans.

20 DELÅRSRAPPORT MED PROGNOS 1 2015 ÖREBRO KOMMUN Resultaten för programområdets verksamheter visar i flera fall underskott. Anpassningar, översyn av servicenivå och åtgärder behöver vidtas för att klara en ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning. Det gäller främst hemvårdens underskott som utgör 82 mnkr. Vård och omsorgsboendena har underskott med 15,7 mnkr där den av programnämnden beslutade åtgärdsplanen för att minska antalet utskrivningsklara är den främsta förklaringen till underskottet, cirka 10,3 mnkr. Åtgärderna är tillfälliga och ska pågå fram till mitten av 2016 då ordinarie investeringsplan fortsätter. Kostnaderna för åtgärdsplanen särredovisas enligt uppdrag från programnämnden. Vård och behandlingskostnader inom socialtjänsten har ett underskott med 5 mnkr. Ramförstärkningar för volym har inte täckt den årliga kostnadsökningen, när ett ökat behov av personal på myndighetssidan inkluderas. Ett arbete pågår med att öka den interna verksamheten och minska externa köp av institutionsvård och öppenvård till ungdomar. Förvaltningen ska ta fram förslag på effektiviseringar för att nå en budget i balans. Prognosen för de verksamheter inom myndighetsutövning som programnämnden tagit över 2015 visar på underskott. Underskottet beror på volymökningar inom bland annat personlig assistans men också på överanställningar inom myndighetsutövningen. Inga volymmedel har ännu tillförts av 2015 års volymmedel och förslaget är därför att tillföra 4 mnkr till dessa verksamheter. Orsaken till underskotten inom myndighetsutövningen behöver utredas vidare. I uppdraget ingår att säkerställa att övertagna verksamheter har en rimlig budget och att den budget som flyttades över var rätt. Underskottet inom dessa verksamheter balanseras upp av outnyttjade volymmedel 2015. Stöd till funktionshindrade väntas nå budget i balans om intraprenadens överförda resultat inkluderas. Även överförmyndarverksamheten bedöms nå en budget i balans 2015. Prognosen för valfrihetssystemets delar visar en budget i balans men prognosen förutsätter att programnämnden arbetar med volymdämpande åtgärder, annars finns en risk att volymerna ökar kraftigt. Driftnämnderna inom programområdet är involverade i flera av satsningarna som pågår inom ramen för sociala investeringar, bland annat i Varberga och Oxhagen. Nämnderna bedöms som helhet klara huvuddelen av sina omprövningskrav. 4.5.2 Framåtblick Programområdets stora utmaning är att sänka kostnadsnivån inom hemtjänsten i kommunens egenregi. Flera åtgärder är påbörjade och en handlingsplan där programnämnden och driftnämnderna samarbetar är under framtagande. Inom alla områden ökar volymerna och för att klara kostnadsutvecklingen kommer programområdet att följa och utveckla prognoser för volymökning och kostnadsutveckling i syfte att förbättra planeringsunderlagen för kommande behov utveckla värdebaserade/prestationsbaserade resursfördelningsmodeller i syfte att stimulera ett rehabiliterande arbetssätt och minska volymdrivande incitament utveckla myndighetsutövningen och förbättra individuppföljningen för att säkerställa att individen får rätt insats efter sitt behov

DELÅRSRAPPORT MED PROGNOS 1 2015 ÖREBRO KOMMUN 21 utveckla det förebyggande arbetet för att minska och/eller senarelägga behovet av stöd utveckla digitala tjänster i hemmen och digitalt stöd för medarbetarna i syfte att underlätta ett självständigt liv, öka delaktighet och kommunikation samt förenkla och förbättra kvaliteten av bland annat dokumentation följa åtgärdsprogrammet för utskrivningsklara med betalningsansvar i syfte att arbeta enligt nollvisionens intention. Flera tjänster inom programområdet är konkurrensutsatta. 12 procent av omvårdnadstjänsterna, 60 procent av servicetjänsterna och 16 procent av mattjänsten utförs av externa utförare och andelen förväntas öka med cirka 1 procentenhet per månad. Programmet fortsätter att utveckla kvaliteten i valfrihetssystemet genom att utveckla jämförelseverktyget för att förbättra informationen till berörda utveckla det administrativa stödet för informationsöverföring utveckla kvalitetssäkring och uppföljning av utförare. 4.6 Programområde samhällsbyggnad 4.6.1 Ekonomi Budgetramen för Programområde samhällsbyggnads skattefinansierade verksamhet uppgår till 717,8 mnkr. Förbrukningen till och med april, uppgick till 229,7 mnkr vilket innebär att programområdet förbrukat 32 procent av tilldelad budget. Det motsvarar ett resultat på 2,4 mnkr i delårsresultat 1. För den skattefinansierade verksamheten inom programområdet visar prognos 1 på ett överskott på 12,5 mnkr. Det positiva resultatet kan uppvisas då prognosen för reavinster inom markreserven bedöms till 15 mnkr i överskott. Programområdet prognostiserar underskott för snöröjning på 4,0 mnkr inom Tekniska nämnden och underskott inom kollektivtrafiken, färdtjänst på 5,0 mnkr. Båda underskotten är utanför programområdets kontroll och förväntas kompenseras för i och med årsbokslutet. Undantagna dessa underskott redovisar programområdet i prognos 1 ett överskott på 6,5 mnkr plus reavinster på 15 mnkr. Överskottet inom mark och exploateringsverksamheten beror på reavinster för sålda fastigheter. Markverksamheten i övrigt, beräknas följa budgeten under året. I och med årsskiften flyttades Stadsbyggnad från Byggnadsnämnden till Programnämnd samhällsbyggnad. Stadsbyggnad beräknar ett nollresultat medan övriga verksamheter inom programnämndens verksamhet beräknar ett överskott på 3 mnkr. Fritidsnämnden och Kulturnämnden redovisar nollresultat i prognos 1 medan Miljönämnden och Byggnadsnämnden redovisar överskott på drygt 3,1 respektive 0,2 mnkr. Den taxefinansierade verksamheten består av avfallsverksamhet och VA verksamhet och finansieras av avgifter från abonnenterna. Till den taxefinansierade verksamheten hör även fordonsgasverksamheten. Avfall och VA har ansvar för att verksamheterna bedrivs i enlighet med den fastställda taxan.

22 DELÅRSRAPPORT MED PROGNOS 1 2015 ÖREBRO KOMMUN Avfallsverksamheten bedöms redovisa ett överskott eftersom kostnader för del av sluttäckning av deponin vid Atle blivit lägre än beräknat. VA verksamheten bedöms redovisa ett nollresultat vilket innebär att skulden till abonnenterna inte förändras. Programnämndens investeringsbudget uppgår till 692,3 mnkr. Hittills under året har 159,7 mnkr använts och i prognosen redovisas att drygt 525 mnkr kommer nyttjas under 2015. Det innebär att 167 mnkr kommer finnas kvar i investeringsbudgeten i slutet av året. Programområdets tilldelade omprövningskrav på 7,7 mnkr plus det intäktskrav som ställts på avfallsverksamheten på 2 mnkr, kommer att klaras under året. Beslut har tagits i programnämnden om att underlätta omprövningskravet för Fritidsnämnden och Kulturnämnden eftersom nämnderna har svårt med vissa reduceringar på kort sikt. 4.6.2 Framåtblick En av förutsättningarna för att invånarantalet i staden ska kunna fortsätta att öka i samma omfattning som tidigare år, samt utvecklas i rätt riktning, är att planeringsarbetet och genomförandet inom programområdet fungerar i alla delar. Tillgång på mark, kapacitet och kompetens i form av medarbetare, upphandlade konsulter och entreprenörer är avgörande för att klara av den volymökning av bland annat infrastrukturförsörjning som vi ser under åren som kommer. Vi har idag utmaningar i att hinna med att möta den växande stadens behov av ny infrastruktur, underhållsbehov och ökad förnyelsetakt av VA systemen. En ny översiktsplan ska tas fram under mandatperioden. Den anger hur kommunens mark och vatten ska användas samt var nya bostads, handels och industriområden föreslås ligga i framtiden. Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan ska kännetecknas av delaktighet från medborgarna. Örebros folkmängd ökar med mellan 1 500 och 2 000 invånare per år, därför finns det behov av fler bostäder. För att människor ska trivas i Örebro och vilja flytta hit är det viktigt att det finns boende planerat som tillgodoser örebroarnas önskemål. Utöver komplettering av befintlig bebyggelse ska kommunen under de kommande åren planera för flera större stadsdelar. ÖBO är ett viktigt verktyg för att nå målet, men alla aktörer behövs. Kommunens processer ska underlätta att målet nås och kommunen har ett ansvar för att jobba aktivt för att hitta nya aktörer som vill investera i ett växande Örebro. Sociala dimensioner för hur planeringen och genomförandet sker krävs för att stärka integrationen och förhindra ökad socioekonomisk segregation. Stadsdelsutvecklingen är ett viktigt sätt att använda kommunens samlade kompetens för att möta behoven. Vi har stora klimatutmaningar att lösa på lokal, nationell och global nivå. Allt fler invånare i Örebro kommun ska dela på samma trafikyta och det här ställer krav på mer yteffektiva och hållbara transportsätt. Därför ska infrastrukturen börja ställas om, så att gång, cykel och busstrafik underlättas och behovet av bilresor minskar. Bilen behövs, men de flesta ska inte behöva använda bil varje dag. Det handlar om att bygga om huvudgator till stadsgator, bygga nya gång och cykelvägar och att i samarbete med Region Örebro län fortsätta utveckla vår stadsbusstrafik. Viktiga utvecklingsområden för att öka pendlingsmöjligheterna i vår region och ge näringslivet goda förutsättningar att leva och växa är att skapa bättre tågförbindelse mellan Oslo Stockholm med stopp i Örebro, skapa en länspendel Nora Örebro och arbeta för en tågstation i Hovsta.